Kvartal

Ludde Hellbergs granskning av SVT-dokumentären Abolis resa visar att något är ruttet med värdegrunden i dokumentärbranschen, skriver Kvartals kulturredaktör Ola Wong. Dokusåpagenren, politisk aktivism och true crime-trenden har bidragit till en olycklig uppluckring mellan verklighet och fiktion. Inläst av Marika Lagercrantz.

Huvudpersonen i den prisbelönta SVT-dokumentären "Abolis resa" har sökt uppehållstillstånd i Sverige med två olika identiteter, avslöjar Kvartals Ludde Hellberg. Det finns också uppgifter som tyder på att händelseförloppet i filmen är uppdiktat.– Jag har inte tillåtelse att berätta allting, säger Yasaman Sharifmanesh, filmens regissör.– Dokumentärfilmare behöver inte vara objektiva, säger Antonio Russo Merenda, filmens producent.Projektledaren på SVT ser inga problem med dokumentären.

Idén om att individuell duglighet ska styra rekryteringar tog form i Nordvästeuropa för ett par hundra år sedan. Tanken var ny och revolutionerande. Men idag har principen börjat ifrågasättas allt mer, skriver Henrik Höjer.

Oron växer för att Kina ska invadera. Ola Wong skriver om risken för krig, demokrati och halvledare. Därför har Taiwan-frågan blivit avgörande för Sverige.

Magdalena Andersson har knappt fem dygn på sig och Miljöpartiet och Centern kan hon väl lugnt räkna in, men hur blir med Vänsterpartiet? Moderaternas Ulf Kristersson talar nu i närmast bittra ordalag om forna alliansvännen Annie Lööf. Och ovanpå alltihop har LO svängt om anställningstryggheten. Hur ser den sannolika nya statsministerns väg framåt ut, och vilken roll får Nooshi Dadgostar? Det här analyserar Veckopanelens panelister Alice Teodorescu, Lars Ohly och Stefan Stern. Vi uppmärksammar också migrantdramat vid gränsen mellan Belarus och Polen.

Om några decennier kan Sverige ha dubbelt så stor elanvändning som idag, men stamnätets överföringsförmåga har på senare år sjunkit därför att det finns obalanser i systemet. Obalansen beror till stor del på att fyra kärnkraftreaktorer har avvecklats, säger Per Wikström på Energiföretagen i Fredagsintervjun. Trenden måste vändas, säger Energiföretagens nätexpert och hävdar att obalansen i elsystemet hotar klimatomställningen.

Franska mediers mest upphaussade kandidat är som tagen ur en Houellebecq-roman, men kan en landsfader ha islamhat som viktigaste fråga? Journalisten Filip Jacobson skriver om det franska presidentvalet och har själv läst in texten.

Om knappt två veckor arrangerar Kvartal en höstmiddag på Sjöfartsvåningen i Gamla stan i Stockholm. Och i detta korta ljudklipp berättar Staffan Dopping om eventet, som innehåller såväl påkostad trerättersmiddag som mingel med Kvartal och en Fredagsintervju special live. Kl 18.30 den 23 november. Biljetterna, som kostar 2 500 kr, beställs på kvartal.se/event.

”Ska vi ta och göra revolution?” var det längesedan någon frågade. Ungdomliga kraftsamlingar och övertygelser i hopp om förändring har idag förlorat sitt sociala värde. I stället väljer unga att göra epoker som de aldrig har upplevt till sina. Har nostalgi blivit något man köper snarare än en känsla som man kan lita på är ens egen, frågar sig Kvartals Johan Svensson.

Borde svenska mediechefer stå på sig lite mer när de får kritik? Och kan det ibland finnas en konflikt mellan saklighet och opartiskhet?

Kom och mingla med Kvartals redaktion, avnjut en trerätters middag med utvalda viner, förstklassig livemusik och en Fredagsintervju Live Special där DN:s publisher Peter Wolodarski får svara på Staffan Doppings frågor.

Veckopanelen är den här veckan inspelad på Svenska Mässan i Göteborg där Socialdemokraterna har valt sin elfte partiledare, Magdalena Andersson. När blir hon statsminister, och hur skiljer hon sig från Stefan Löfven? Och vad betyder Vänsterpartiets Nooshi Dadgostars önskan om förhandling? Och är det OK att kalla henne Magda? Panelister: Viktor Barth-Kron, politisk kommentator på Expressen, Susanne Nyström, ledarskribent på Dagens Nyheter och Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys och aktiv i S-föreningen Reformisterna.

Svensk skola har haft en långsiktigt negativ trend, samtidigt som skola och utbildning har prioriterats ned av medborgarna. Gabriel Heller Sahlgren är skolforskare som har disputerat vid London School of economics. Ett av hans rön är att lust och stort elevinflytande har samvarierat med sjunkande skolresultat. Jörgen Huitfeldt intervjuar.

Med mer restriktiv invandring tvingas Socialdemokraterna hitta på en ny glesbygdspolitik. Cecilia Garme besöker kommunen som fixar statlig försörjning för flyktingar i åtta år – för att själv överleva.

Finland och Estlands skolor är bättre än de svenska. En förklaring kan vara den enskilde lärarens roll. Den kan sällan överskattas, konstaterar skolforskaren Erik Cardelús som även pekar på kulturens betydelse. Inläst av Johan Rabaeus.

Myndigheter i Sverige har börjat kommunicera mer på andra språk än svenska. Detta växer till synes på måfå, och ingen verkar tänka på de övergripande konsekvenserna. Ett nytt samlat grepp behöver tas i frågan om språk, skriver Josefin Utas. Inläst av Johan Rabaeus.

Cykeln har under historiens gång vinglat från höger till vänster och dessutom gjort en klassresa nedåt. Men framför allt är den väl ett individualistiskt frihetsprojekt – och var hamnar den då, frågar sig Kvartals Henrik Höjer.

Coronakommissionen inte nådig mot någon, hårdare tag väntar friskolorna och de misstänkta stölderna av adoptivbarn har till sist lett fram till en utredning.

Det går att få mer "pang för pengarna” i klimatarbetet, anser svenska forskare som undrar varför inte mer görs för att samla in koldioxid. I en ny bok säger professorn i klimatekonomi Gernot Wagner att världen till slut kommer tvingas tämja solens strålar genom ”geoengineering”. Jonas A Eriksson skriver om aktuell debatt inom klimatekonomin och menar att näringslivet kan ge lösningar när politiken är låst.

Varför har Socialdemokraterna så svårt att locka väljare i Stockholms län? Aida Hadzialic är oppositionsregionråd och siktar på att få styra över sjukvård och kollektivtrafik i huvudstadsområdet efter nästa val. Hon är entusiastisk över blivande partiledaren Magdalena Andersson, som redan har gett mer energi till Socialdemokraterna. Aida Hadzialic vill reformera den svenska förvaltningsmodellen, säger hon i Fredagsintervjun. 

Natten då Olof Palme mördades hade Säkerhetspolisen en underrättelseoperation i centrala Stockholm som av allt att döma benämndes Cosi fan tutte. Det visar nu utlämnade dokument, skriver docent Jan Almäng. Det enda om operationen som Palmeutredningen fått från Säkerhetspolisen är ett pm skrivet två år efter mordet. Inläst av Johan Rabaeus.

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman som arbetar med skolfrånvaro i skola och kommuner. Men frågan om frånvaro har länge sopats under mattan. Idag vet vi att 156 000 grundskoleelever var borta nästan en hel dag per vecka under hösten 2019. Under pandemihösten var frånvaron än mer omfattande.

Anna Careborg leder SvD sedan hösten 2019. Hon är hjärtligt trött på jämförelsen med DN och ser aldrig staten som en garant för tidningens fortlevnad, trots att en stor del av intäkterna kommer därifrån.

Inför klimatmötet i Glasgow har även statsminister Stefan Löfven börjat använda Kinas kommunistpartis fras om att hitta ”vinna-vinna”-lösningar. Men vad är Xi Jinpings klimatlöften värda om grön utveckling i själva verket innebär storskaliga satsningar på kolkraft? Kommunistpartiets strategi är inte någon win-winsituation för vare sig klimatet eller demokratiska värderingar, skriver Karl Hallding, forskningsledare vid Stockholm Environment Institute.

Kvartals kulturredaktör Ola Wong listar tre klassiker om tiden för det andra världskriget.

Den kända svenska rapparen Einár är senaste offret i gängvåldet. Moderaterna håller stämma och laddar för valet. Men hur mycket hårdare kriminalpolitik än Socialdemokraterna har partiet? Lars Vilks livskamrat Maj hävdar att polisen försökte slita paret isär och vittnar om okänslig behandling. Centerns Anders W Jonsson är orolig för ovaccinerade riksdagsledamöter. Panelister: Hampus Knutsson, kriskommunikationsexpert, Philip Botström, fd SSU-ordförande och Sofie Löwenmark, journalist på Doku.

För knappt tre veckor sedan rycktes hennes livskamrat Lars Vilks bort i en våldsam krasch på motorvägen vid Markaryd. I Fredagsintervjun berättar ”Maj” om hur terrorhot förändrade parets liv, om när polisens livvaktsgrupp såg henne som ett arbetsmiljöproblem och om sin besvikelse för att paret aldrig fick möjlighet att leva ihop. ”De slet oss isär.” Maj är ett fingerat namn och hon bor på skyddad adress. Just nu förbereder hon Lars Vilks’ begravning. Maj intervjuas av Staffan Dopping.

Skolan och politiken skriker efter lärare, men lärarstudenterna har problem att få praktikplats. Kvartals Johan Svensson skriver om skolvärldens eget moment 22, där det finns för få lärare för att kunna ge blivande lärare praktik.

Förra helgens partiledardebatt i SVT blev ett övertydligt tecken: När medierna är huvudregissör för det politiska samtalet blir väljarna förlorare. 

I Kanada har tusentals böcker som inte anses politiskt korrekta bränts och skickats till pappersåtervinning. Frilansjournalisten Håkan Lindgren ger en bild av vad som hänt och vad det innebär.

Det pågår en märklig diskussion på svenska kultursidor och från en del psykologer, menar psykologen Dan Katz. Man ifrågasätter själva grundvalen för vetenskaplig evidens: mätbarhet.

Var dådet i Kongsberg ett terrorbrott? Vem vinner på att Sverigedemokraterna brunstämplas? Hur lyckad var förintelsekonferensen i Malmö, och varför upptäckte inte SD vit makt-kopplade tjänstemannen? Med Hanna Lindholm, SD-anknuten kriminologistuderande, Ulf Dahlsten, tidigare statssekreterare (S) och Jan Scherman, journalist och tidigare TV4-chef.

Vad låg bakom de kraftigt ökade dödstalen på anstalten för "sinnesslöa idioter", Vipeholm, under andra världskriget? Journalisten Thomas Kanger har sökt svaret, och tror sig ha hittat det.

Tryckta läroböcker används bara undantagsvis, skriver den blivande läraren Gustav Björklund Larsen. Nu gäller digitala läromedel, som gärna får vara gratis. Men elever tycks förstå texter sämre när de läser på en skärm jämfört med en bok.

Vittnesmålen från arbetsmarknaden om allt fler enformiga och osäkra jobb kan inte avfärdas som gnäll från vänster, menar Susanna Birgersson som är ny återkommande skribent för Kvartal.

Hur EU:s upphovsrättsdirektiv blir svensk lag. De informella makthavarna – en bromskloss i public service-chefernas strävan mot mer balans?

Sociologen Göran Adamson placerar in Lars Vilks provokationer i ett politiskt landskap i dagens krönika.

Lars Vilks slutar inte att vara kontroversiell för att han är död. Hur bör vi göra med rondellhunden och drivvedskonsten? Plus husbomben i Göteborg, ovaccinerade i hemtjänsten, övergreppen i katolska kyrkan och Moderaternas agerande mot Hanif Bali. Med Mustafa Panshiri, föreläsare, Mikael Sandström, fd statssekreterare (M) och Lisa Bjurwald, journalist och författare.

Inom svensk feminism har blicken på porr länge varit primärt fördömande, med en förhärskande idé om förtryck. Bara den alternativa och queera porren har ansetts som legitim. Den feministiska filmregissören Ninja Thyberg – själv en gång porrmotståndare – frigör sig från dessa puritanska bojor med sitt hyllade porrbranschdrama Pleasure, menar Erik Augustin Palm. Efter att ha läst två aktuella böcker om Sveriges porrhistoria anar han ett paradigmskifte.

I ett halvt sekel har han rört sig i kretsar där Sverige analyseras, debatteras och leds. Men hur ser politiska ledare i allmänhet på forskning och på forskare som kanske levererar ovälkomna resultat? Lars Calmfors har varit rådgivare till både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Nu sammanfattar han sina 50 år som nationalekonom och samhällsdebattör.

En granskning av kommunikationen som föregick ett KU-anmält samtal mellan utrikesminister Ann Linde och ryska busringare visar på brister i regeringskansliets säkerhetsrutiner. Det var sannolikt Ann Linde själv som efter ett första mejl från de Putin-vänliga komikerna hade instruerat sina medarbetare att ta kontakt med dem, skriver frilansjournalisten Tatiana Kireeva. 

Den ekonomiska optimismen är rekordhög efter pandemin, men kriminaliteten oroar allt fler. Bara en minoritet säger sig vara villig att vittna i en gängrelaterad rättegång. Det här är Opinionen just nu. Den senaste mätningen kommenteras av Karin Nelsson, vd för Demoskop och Henrik Höjer, Kvartals vetenskapsredaktör. Och läs gärna artikeln på www.kvartal.se, där opinionsresultaten också visas med grafik.

Det talas ofta om politisk snedvridning inom public service, men den tidigare SR-reportern Ludde Hellberg upplevde en annan problematik under sin korta tid i Radiohuset. En tid som fick ett abrupt slut när Ekot tackade nej till en nyhet.

Veckans ämnen: Smällen i Göteborg, Magdalena Andersson i huvudrollen och corona-restriktionerna som lyftes till sist.

Kriminalvården är "rättskedjans" sista länk. Hinner Martin Holmgrens myndighet hänga med i politikens snabba skärpning?

Den nyliberala ideologin sätter marknaden högst och vill begränsa folkvalda politikers inflytande. Victor Pressfeldt frågar om det är dags att granska den demokratiska trovärdigheten hos Assar Lindbeck och andra förgrundsfigurer bakom de senaste decenniernas utveckling.

Om faran med att låta grundlagens vaga och motstridiga värderingar styra kultur och forskning: Ola Wong svarar på Niklas Cserhalmis replik om Sveriges museer. Han beskriver också museerna som en produkt av humanismen. Är denna humanism på väg att bli den nye vite mannen som ska störtas?

En norsk polisman ger sin bild av det svenska tillståndet för Catta Neuding, och berättar hur de två länderna skiljer sig åt vad gäller synen på migration och kriminalitet.

Att en myndighet som får mycket att göra väljer att släppa på kontrollen kan låta kontraproduktivt och farligt. När ansökningarna om bostadsbidrag ökade under pandemin är det precis vad Försäkringskassan gjort under flera månader – efter direktiv från toppen, skriver Johan Svensson. Den här artikeln bygger på ett tips från en av våra läsare.

Mottot för youtubekanalen Riks är "konservativ nyhetsförmedling". Men vad betyder det? Och hur mycket koll har den ansvarige utgivaren på sin verksamhet?