Kvartal

Sociologen Göran Adamson placerar in Lars Vilks provokationer i ett politiskt landskap i dagens krönika.

Lars Vilks slutar inte att vara kontroversiell för att han är död. Hur bör vi göra med rondellhunden och drivvedskonsten? Plus husbomben i Göteborg, ovaccinerade i hemtjänsten, övergreppen i katolska kyrkan och Moderaternas agerande mot Hanif Bali. Med Mustafa Panshiri, föreläsare, Mikael Sandström, fd statssekreterare (M) och Lisa Bjurwald, journalist och författare.

Inom svensk feminism har blicken på porr länge varit primärt fördömande, med en förhärskande idé om förtryck. Bara den alternativa och queera porren har ansetts som legitim. Den feministiska filmregissören Ninja Thyberg – själv en gång porrmotståndare – frigör sig från dessa puritanska bojor med sitt hyllade porrbranschdrama Pleasure, menar Erik Augustin Palm. Efter att ha läst två aktuella böcker om Sveriges porrhistoria anar han ett paradigmskifte.

I ett halvt sekel har han rört sig i kretsar där Sverige analyseras, debatteras och leds. Men hur ser politiska ledare i allmänhet på forskning och på forskare som kanske levererar ovälkomna resultat? Lars Calmfors har varit rådgivare till både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Nu sammanfattar han sina 50 år som nationalekonom och samhällsdebattör.

En granskning av kommunikationen som föregick ett KU-anmält samtal mellan utrikesminister Ann Linde och ryska busringare visar på brister i regeringskansliets säkerhetsrutiner. Det var sannolikt Ann Linde själv som efter ett första mejl från de Putin-vänliga komikerna hade instruerat sina medarbetare att ta kontakt med dem, skriver frilansjournalisten Tatiana Kireeva. 

Den ekonomiska optimismen är rekordhög efter pandemin, men kriminaliteten oroar allt fler. Bara en minoritet säger sig vara villig att vittna i en gängrelaterad rättegång. Det här är Opinionen just nu. Den senaste mätningen kommenteras av Karin Nelsson, vd för Demoskop och Henrik Höjer, Kvartals vetenskapsredaktör. Och läs gärna artikeln på www.kvartal.se, där opinionsresultaten också visas med grafik.

Det talas ofta om politisk snedvridning inom public service, men den tidigare SR-reportern Ludde Hellberg upplevde en annan problematik under sin korta tid i Radiohuset. En tid som fick ett abrupt slut när Ekot tackade nej till en nyhet.

Veckans ämnen: Smällen i Göteborg, Magdalena Andersson i huvudrollen och corona-restriktionerna som lyftes till sist.

Kriminalvården är "rättskedjans" sista länk. Hinner Martin Holmgrens myndighet hänga med i politikens snabba skärpning?

Den nyliberala ideologin sätter marknaden högst och vill begränsa folkvalda politikers inflytande. Victor Pressfeldt frågar om det är dags att granska den demokratiska trovärdigheten hos Assar Lindbeck och andra förgrundsfigurer bakom de senaste decenniernas utveckling.

Om faran med att låta grundlagens vaga och motstridiga värderingar styra kultur och forskning: Ola Wong svarar på Niklas Cserhalmis replik om Sveriges museer. Han beskriver också museerna som en produkt av humanismen. Är denna humanism på väg att bli den nye vite mannen som ska störtas?

En norsk polisman ger sin bild av det svenska tillståndet för Catta Neuding, och berättar hur de två länderna skiljer sig åt vad gäller synen på migration och kriminalitet.

Att en myndighet som får mycket att göra väljer att släppa på kontrollen kan låta kontraproduktivt och farligt. När ansökningarna om bostadsbidrag ökade under pandemin är det precis vad Försäkringskassan gjort under flera månader – efter direktiv från toppen, skriver Johan Svensson. Den här artikeln bygger på ett tips från en av våra läsare.

Mottot för youtubekanalen Riks är "konservativ nyhetsförmedling". Men vad betyder det? Och hur mycket koll har den ansvarige utgivaren på sin verksamhet?

Veckopanelen om regeringens lösning på cementkrisen, USA:s och Danmarks politikeravlyssning, S-kravet på vinststopp i friskolor. Dessutom JK:s uppmärksammade storskadestånd till en dömd våldtäktsman och Mikael Dambergs ord om hur kriminaldebatten har hämmats av ”ängslighet”. Med Henrik Hall, rättssakkunnig (KD), Inga-Britt Ahlenius, fd chef Riksrevisionsverket och Stefan Stern, kommunikationsansvarig på Nordstjernan och fd statssekreterare (S).

Betlehem Isaak har levt i skuggan av sin far, journalisten Dawit Isaak, som i veckan har suttit fängslad i hemlandet Eritrea i tjugo år. Dottern vill viga sitt liv åt att arbeta med mänskliga rättigheter och tror att hon kommer att få återse sin pappa. Hon är idag nöjd med hur svenska myndigheter arbetar för Dawit Isaaks frigivning, men säger att det var ”väldigt väldigt slött” under de första åren efter gripandet.

En liten men växande rörelse menar att är omoraliskt att sätta barn till världen, då de antingen själva kommer att lida eller orsaka andras lidande – inte minst katastrofala klimatförändringar. Men är mänsklighetens slut önskvärt, och är talet om flerbarnsskam ett sätt att reducera barn till en del av våra konsumtionsmönster? Artikeln är författad av Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen och styrelseledamot i Open Doors Sverige.

Frågetecknen växer kring justitiekanslern Mari Heidenborgs kritiserade beslut att ge ett högt skadestånd till en våldtäktsdömd ung man. JK säger nu att hon har slängt underlaget till beräkningen. – Dålig förvaltningskultur, menar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Och när analyschefen Ole Settergren granskar lagen och dess förarbeten finner han att JK hade haft möjlighet att sänka skadeståndet till noll kronor.

Dagens brottslighet är ett akut hot mot vår demokratiska och civiliserade samhällsordning, skriver Fredrik Kärrholm, som är kriminolog, författare och tidigare polis. Utpressning mot företag och påverkan mot myndigheter har ökat, och denna typ av brott har en tydlig koppling till det grova våldet.

Vad var al-Qaidas plan med terrordåden den 11 september 2001? Kvartal bad terrorforskaren Magnus Norell betrakta händelseförloppet ur terroristernas synvinkel.

Ena stunden talas om hot mot demokratin, nästa stund är det värme, skratt och komplimanger till avgående statsministern. Men vilken klan var det Miljöpartiets Märta Stenevi ansåg sig tillhöra? Migrationsminister Morgan Johansson grillas av SVT:s Anders Holmberg. Och Moderaterna vill bli ett nytt miljöparti. Panelister: Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, Torbjörn Hållö, LO-ekonom och Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete.

På bara något år gick Ann Heberlein från universitetslektor, DN-skribent och författare på Bonniers till att bli bortvald av alla. Vad var det som hände?

Svåra pandemier och epidemier har varit mänsklighetens ständiga följeslagare. Många är idag bortglömda. Men vilka konsekvenser har de haft för samhället? Historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist skissar utvecklingen, och konstaterar att de i regel skyndade på historiska processer som redan var igång.

Som JK är Mari Heidenborg ensam om att få åtala i tryck- och yttrandefrihetsmål. Nyligen kritiserades hon hårt för ersättningen på 840 000 kr till en dömd våldtäktsman.

Tre kvinnor som levde för IS har återvänt till Sverige – hur bör vi göra med dem om de inte blir dömda för brott? De flesta coronarestriktionerna slopas snart, och nu talas det om särskilt regelverk för ovaccinerade. Och fick vi veta exakt varför näringsministern meddelar sin avgång? Och vad är en "gruppering"? Panelister denna vecka: Gunnar Wetterberg, historiker och författare (S), Henrik Mitelman, finansanalytiker och Paula Bieler Eriksson, krönikör på Altinget och fd SD-politiker.

Runt om i världen spanar astronomer mot universum i jakt på livstecken. Hittills har de kammat noll, och astronomen Erik Zackrisson vid Uppsala universitet säger i Fredagsintervjun att han är helt bekväm med att resultatet av hans forskning blir att människan och andra biologiska livsformer inte finns någon annanstans. Han säger också att sökandet efter liv i rymden tycks ha förlorat mycket av det tabu som har funnits.

Carina Bergfeldt har gjort kometkarriär men hennes sommarprat handlade om en värld av äldre män som försöker trycka ner unga kvinnor som henne själv. Det är knepigt att hålla sig opartisk och saklig om alla problem verkar behöva samma lösning, skriver Oscar Swartz.

Varför tycks vi ha hamnat i en situation där omvärldsbevakningen är satt på undantag, frågar sig statsvetarna Sten Widmalm och Thomas Persson från Uppsala universitet.

Invandring och integration är dynamiska processer, där både utvandrarland och mottagarland skapar specifika omständigheter för uppkomsten av olika anpassningsstrategier. Det kan förklara delar av de mönster man kan läsa om i den senaste Brå-rapporten om kriminalitet bland personer med inrikes och utrikes bakgrund, skriver Mauricio Rojas, som är före detta riksdagsledamot för Liberalerna och docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han är sedan augusti 2021 integrationspolitisk rådgivare för Liberalerna.

Invandring och integration är dynamiska processer, där både utvandrarland och mottagarland skapar specifika omständigheter för uppkomsten av olika anpassningsstrategier. Det kan förklara delar av de mönster man kan läsa om i den senaste Brå-rapporten om kriminalitet bland personer med inrikes och utrikes bakgrund, skriver Mauricio Rojas, som är före detta riksdagsledamot för Liberalerna och docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han är sedan augusti 2021 integrationspolitisk rådgivare för Liberalerna.

Att vara förälder till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kräver betydligt mer än kärlek, berättar filmaren och journalisten Beata Konar.

Kvartals redaktion ger personliga tips om favoriter från den senaste månaden. Med Elisabeth Precht, Frida Eckermann och Jörgen Huitfeldt. Programledare: Staffan Dopping.

Är det helt fel med andra länders flaggor på studenten, eller ska det ses som ett sökande efter identitet i ett mångkulturellt Sverige? Bokaktuella Mustafa Panshiri resonerar kring den svåra frågan om tacksamhet.

Skatten sänks mest för dem som inte jobbar. Hur viktig är skatteklyftan? Finns den ens?

Partierna måste prioritera inom välfärdssektorn – annars blir diskussionen fruktlös, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans. Medborgarna väntar sig ständiga förbättringar, och löften om mer för mindre vinner val. Men effektiviseringar kan inte tvingas fram via kommunala budgetar, för följden blir tragiska olyckor och utsliten personal.

Under paraplyet (i dubbel bemärkelse) Stockholms bokhelg gjorde Kvartal fyra intervjuer med bokaktuella författare inför publik i restaurang Hasselbackens trädgård på Djurgården i Stockholm. I denna specialutgåva av Fredagsintervjun möter ni Anna Lindman, som har skrivit boken Sekten, ett reportage om Knutby Filadelfia, Erik Fichtelius, Äkta nyheter, Kjell Asplund, Fuskarna och Stefan Krakowski, Incel – om ofrivilligt celibat och en mansroll i kris. Författarna intervjuas av Jörgen Huitfeldt och Staffan Dopping.

Under ett par decennier har Sverige haft en ökande rapporterad psykisk ohälsa bland barn och unga – och stigande sjukskrivningstal för psykiskt lidande. Mantrat för att bemöta utvecklingen har varit ”evidensbaserad vård”. Men evidensbaserade metoder är inte nödvändigtvis effektiva mot psykiskt lidande som har sina rötter i komplexa livssituationer, skriver psykologen och författaren Markus Dencker i den andra av två artiklar om den psykiska ohälsan i Sverige.

FHM:s coronastrategi har gjort Sveriges smittskydd till en fråga om eget ansvar. Märkligt nog har svensk vänster slutit upp bakom en strategi som bortser från klass- och maktskillnader, prioriterar individens frihet och värnar vissa gruppers intressen på bekostnad av andras. Markus Balázs Göransson, fil.dr i internationell politik, skriver om en vänster som under pandemin har intagit liknande positioner som den internationella hårdhögern.

Om föräldrar hade behandlat sina ungdomar på samma sätt som Statens institutionsstyrelse, SiS, skulle de ha förlorat vårdnaden, skriver Rebecca Willén, fil dr i psykologi. Hon berättar om flickor på SiS-hem och om vanvård, något som hon själv har erfarit.

Journalisternas fixering vid politiken som spel och ränksmideri – ett sätt att dölja okunskap? Och hur profilerad får en TV-profil bli?

Den här gången blev Stefan Löfven överraskningarnas man. Blir det Magdalena Andersson som efterträder honom? Och vad gäller kärnkraftens framtid – är regeringens avfallsbeslut att hjälpa eller stjälpa. Vad innebär den omtalade Brå-rapporten? Veckopanelen är den här veckan en podd som görs live med publik, som ett inslag i Stockholms bokhelg. Med klassiska trion Maria Wetterstrand, vd för Millton i Bryssel, Henrik Jönsson, libertariansk entreprenör och Daniel Suhonen, chef för fackliga tankesmedjan Katalys.

Stefan Löfvens aviserade sorti kom som en överraskning – även internt. Vad händer nu med Socialdemokraterna? Och vem ska få det att hända?

När jag var ung var koldioxiden ett icke-problem, berättar klimatforskaren och meteorologen Lennart Bengtsson här för en ung släkting. Han förklarar hur väder och klimat hänger ihop. Och menar att växthusgaserna är ett på alla sätt lösbart problem.

Vi har länge kunnat lita på att den mest förändringsbenägne har övertaget och slutar som vinnare – men vad händer om det inte längre gäller, frågar sig frilansskribenten Håkan Lindgren, som synat de dubbla måttstockarna i Sverige.

Afghanistans lagliga regering försvann snabbt. Men vad kan vi säga om hur Sverige har agerat, och hur feministisk har vår utrikespolitik varit? Och vad händer om vi snart har en ny flyktingkris? Veckopanelen diskuterar Afghanistansituationen på längden och tvären med Ulrika Kärnborg, författare och medarbetare i Expressen, Johan Romin, historiker och fd SVT-journalist och Susanna Kierkegaard, skribent på Dagens Arena.

Callis Amid är en av drygt 7 000 svenskar som har riskerat livet för människorna i Afghanistan. Han är frustrerad över att USA och andra västländer har dragit sig tillbaka och säger att man måste vara uthållig om man har ambitionen att göra ett utpräglat klansamhälle till någon form av demokratisk stat. Tre gånger har han dragit på sig ökenuniformen och flera gånger har det varit nära att sluta illa, men Callis Amid är övertygad om att det var rätt av Sverige att delta i den internationella insatsen. Han har under flera år envetet slagits för att Sverige ska ta ansvar för afghanska tolkar som nu lever farligt.

Är dogmatism och bristande verklighetskontakt fortfarande ett problem inom vänstern? Utan tvekan, menar dramatikern Martin Jonols – som i augusti utkommer med boken Stalin på Östermalm. Där skildras uppväxten i en både kommunistisk och borgerlig familj, med en bullrig stalinistisk morfar som livet ut behöll en nästan barnslig entusiasm för Sovjetunionen. Med utgångspunkt i uppväxtskildringen skriver Martin Jonols för Kvartal om vänsterns auktoritära arv och ideologiska låsningar.

Vad som brukar betraktas som historiens tre skurkar räddade Europa från klansamhället, skriver litteraturvetaren Johan Lundberg, som läst en ny bok av antropologen Joseph Henrich.

Inom kort färdigställs den ryska gasledningen Nord Stream 2 utanför Gotland. Den ifrågasätts av många, men så lät det inte 2009 när den borgerliga regeringen gav klartecken till den första ledningen. Analytikern Peter Axelsson har granskat det svenska godkännandet.

Innan Ann Heberlein postade sin blankett med begäran om utträde ur Svenska Kyrkan bokade hon tid med sin församlingspräst för att ställa den fråga som brände i henne: Finns det plats för borgerliga människor i Svenska kyrkan? I efterhand insåg hon att hon hade ställt fel fråga. Den borde i stället ha varit: Är det möjligt att vara kristen och vänster?