Kropp & Själ

Sedan 50-talet har forskare och tänkare försökt att förklara vad wrestling egentligen är och vad det säger om oss människor. I Kropp & Själ använder vi oss av denna konstform som förklaringsmodell för dom svåra frågorna i livet: Vad är verkligt och varför delar vi upp världen i onda och goda? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Professionell fribrottning mer känt som wrestling kan uppfattas som udda. Det är ett skådespel som går ut på att onda och goda karaktärer gör upp i en ringen. Till Sverige kom den här kulturen på 00-talet, då har den redan varit etablerad i stora delar av världen. Den franska författaren och litteraturforskaren, Roland Barthes, försökte tidigt förstå vad wrestling är. I sitt klassiska verk ”Mytologier" (Mythologies) från 1957 skriver han: wrestling should be looked at not as a scamming of the ignorant, but as spectacle; a mode of theatric performance for a willing, if bloodthirsty, audience. Vad säger denna konstform om oss människor? Daniel Berg, forskare vid Stockholms universitet: "Wrestling finns för att visa oss att resten är på riktigt”.Gäster i programmet: Eva-Lotta Hultén, journalist och författare till boken "Resan från mörkrets hjärta: om ondskan och godhetens mekanismer", Daniel Berg, forskare i ekonomisk historia vid Stockholm Universitet och Chiraz "The Armenian Gold" Moberg, wrestlingkommentator.Programledare är Ninos Chamoun.Producent: Clara Lowden.Programmet bandat.

Är du dömd till att för evigt vara sömnstörd eller är det något du kan ändra på? Och på vilket sätt kan en tacksamhets-dagbok påverka din vila? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan du förbättra din sömn eller är du dömd till att sova för lite eller för mycket? Hur mycket sömn behöver en småbarnsförälder, vad händer med sömnen när du får en smäll mot skallen, och hur gör elitidrottarna för att sova optimalt? Det tar vi reda på i det här avsnittet av Kropp & Själ när programledaren Stina Näslund träffar forskare, elitidrottare och småbarnsföräldrar för att få ett svar på frågan. Men framför allt avslöjar Stina sitt egen tonårsliknande sömnbehov – hon skulle kunna sova hur länge som helst. Medverkande: Johan Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

Vi kan kalla honom för magsäcksartist Jimmy Hoffa. I nästan 20 års tid har han regelbundet svultit sig och bara levt på vatten i rekordlånga 40 dagar. Men hur hälsosamt är det och varför gör han det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi kommer att undersöka vad denna extrema typ av fasta gör med kroppen i allmänhet men i synnerhet med Jimmys kropp. I över ett halvår har Kropp & Själs programledare Stina Näslund har följt honom för att nu äntligen kunna ge honom den fällande domen. Är det nyttigt eller är det direkt skadligt? Medverkande: Jimmy Hoffa. Kerstin Brismar, läkare och professor i diabetesforskning, Karolinska institutet. Peter Arner, läkare och professor vid institutionen för medicin i Huddinge, Karolinska institutet. Carl-Magnus Brodén, läkare och specialist i mag och tarmsjukdomar, läkare, verksamhetschefGB Obesitas Skåne. Programledare: Stina Näslund Producent: Shang Imam

Vem är stark, vad är det som krävs för att kunna lyfta tunga föremål? Och hur stor roll spelar egentligen styrka i vår digitala era? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det djupdyker vi i i det här avsnittet av Kropp & Själ. Dessutom blickar vi hundra år tillbaka i tiden och hittar kraftkarlar och jättekvinnor som brottades med björnar och lyfte elefanter. Medverkande: Paula Junhov Rindberg, flerfaldig svensk och nordisk mästarinna i tyngdlyftning. Emma Pihl Skoog disputerade på avhandlingen ”Kraftkarlar och knockouts: Kraftsporter, kropp och klass i Sverige ca 1920–1960” vid Historiska institutionen, Stockholms universitet 2017. PT: Michael Paulsen. Sara Martinsson, författare till boken Knäböj: om kvinnor och styrketräning. Starka Joel Ögren som tränar strongman hemma i ladan. Programledare: Stina Näslund Producent: Shang Imam

Vi kan inte undgå att höra dem, vi kan inte undgå att se dem och känna doften av dem. Våra grannar är ofta dem som kommer oss närmast utan att de är våra närmaste. En ofrivillig form av intimitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Kropp & Själs Clara Lowden flyttar till ett hyreshus börjar oväntade saker hända. Hyreskontraktet är fullt av regler gällande tapetsering, men det saknas information om hur relationen mellan oss grannar ska se ut. Vi bor här tillsammans och genom det är vi något för varandra - men vad?Vi grannar besitter kunskap om varandra, ljuden och lukterna som sipprar mellan väggarna bildar ett pussel. Bråken, skratten, gråten, den brända middagen.Vi ser varandra i alla stadier, i alla skepnader av oss själva. Nyklippta, nyskilda, uppklädda, ledsna och sjuka. Men exakt vad den andre vet om oss, exakt vad den andra hört, kan vi bara ana. I trappuppgången nickar vi och säger hej när vi går förbi. Som om vi hade tystnadsplikt. Vi är för nära varandra för att låtsas om varandra. För annars.. hur skulle det bli?En dag händer något i hyreshuset som tvingar grannarna att kliva över den osynliga gränsen. ”En särskild konstruktion av avstånd och närhet, av likgiltighet och engagemang”. Så beskriver den tyske filosofen Georg Simmel vad grannskap är. - Det han sätter ord på är verkligen något som är kärnan i grannskapet, nämligen ambivalens. Vi kan inte undgå våra grannar men det är samtidigt väldigt svårt att möta dem. Det säger litteraturforskaren Irina Hron som forskar om grannens roll i litteraturen. - Grannen är en sorts projektionsyta, en person som har nästan samma adress, nästan samma väg hem, men inte helt. Vi är nästan lika varandra, men ändå inte. Och det kan vara irriterande. För det berör vårt behov av det privata, vårt behov av singularitet. Vi vill vara individer, vi vill vara individuella men så finns det plötsligt människor omkring oss som har nästan exakt samma lägenhet, som har nästan exakt samma väg hem, menar Irina Hron. Gäster: Irina Hron, docent i tysk litteratur som forskar om litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, Martin Dribe, professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Clara Lowden. Producent Stina Näslund. Programmet är förinspelat.

I dagens special lyssnar vi på det bästa från dom kärleksprogram vi gjort. Kärlek är ett återkommande tema i Kropp & Själ och det som du, lyssnare, tagit till hjärtat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I studion: Ulrika Neideman Hjalmarson och Ninos Chamoun. Programmet är bandat. Producent: Ninos Chamoun.

Att vara nöjd kan uppfattas som ambitionslöst och provocerande av omgivningen. Men är inte det vad varenda person i världen strävar efter? att vara nöjd och tillfreds med sig sig själv och sitt liv. I Kropp & Själ undersöker vi begreppet nöjd och den svåra vägen dit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åsa Kruse, psykolog och författare till boken "Verklighetsglappet: att hantera sina krav och förväntningar", upplever att många personer brottas med att hantera kraven som ställs, från ens omgivning och sig själv. För ibland stämmer kraven och förväntningarna inte överens med den egna verkligheten. – Att känna sig otillräcklig är krävande. Samtidigt är det fult att vara nöjd och det handlar om idealen som finns i samhället. Vi ska inte vara nöjda för det signalerar att vi raderar ut vår utvecklingsvilja och att vi inte längre har några mål. Men det finns sätt att tänka och handla för att finna tillfredsställelse, säger hon.  I studion finns också psykologen Dan Katz med råd till dig som inte känner dig nöjd med livet. – Det viktigaste är att inte vänta på att något ska kännas "rätt”. Känslan är ofta en dålig kompass. Men det är svårt för vi lever i någon sorts teater som ska förställa det lyckade livet, säger han. Gäster: Åsa Kruse, psykolog och psykoterapeut och författare till boken "Verklighetsglappet", Bengt Brülde, professor, forskare och filosof, Göteborgs Universitet och Dan Katz, psykolog och författare. Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson.Producent: Ninos Chamoun och Alice Lööf.Programmet är direktsänt.

Många anser att lukter är kopplat till själ och minnen. Men vad händer när man inte kan känna lukt och smak? Lukten är ett sinne som sällan hamnar i centrum. Men i och med covid-19 har vikten av ett fungerande luktsinne blivit allt mer uppmärksammat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gäster: Johan Lundström doftforskare och docent i psykologi vid Karolinska institutet, Jonas Olofsson docent i psykologi som forskar på luktsinnet, Mustafa Can, författare.

Människan är energisparande till naturen. Det är naturligt för oss att i första hand använda huvudet istället för benen. Det ligger också i vår natur att försöka överleva så länge som möjligt. Hur gör man då för att få träning till att bli en naturlig del av livet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Michail Tonkonogi, professor idrottsfysiologi Högskolan Dalarna, Mikael Nilsson, idrottspsykolog, Elin Bjärkstedt, fysioterapeut och personlig tränare, Karin Weman, universitetslektor Högskolan Halmstad. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Ninos Chamoun. Programmet är direktsänt.

Henrik Frenkel är en av många personer fått beskedet om att han har Alzheimers sjukdom. Och precis som många andra blev han feldiagnosierad. Men i och med ny svensk forskning kan det nu vara slut på felaktiga diagnoser. Men många frågor återstår kring gåtan Alzheimers. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I banbrytande studie, ledd av professor och forskningsledare Oskar Hansson vid Lunds universitet, har forskare tagit fram en ny diagnosmodell som kan skilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 90 procents noggrannhet. Detta betyder att man sätta mycket säkrare diagnoser än tidigare. Men hur ska man integrera den nya kunskapen och tekniken inom vården? För Henrik Frenkel som fick en felaktig diagnos är det viktigt att inte släppa taget om patienten när diagnosen väl sätts och att fokusera på livsstilsfaktorer. Nu driver han en uppmärksammad blogg där han sprider kunskap kring sjukdomen och diagnosen. En av faktorerna är sömnen. Christian Bennedict, sömnforskare vid Uppsala Universitet gästar Kropp & Själ. I sin forskning har han sett en koppling med sömn och Alzheimers sjukdom. Gäster: Henrik Frenkel, journalist och poddare, Oskar Hansson professor och forskningsledare på minnesforskning vid Lunds universitet, Christian Bennedict, sömnforskare vid Uppsala universitet och Henrik Jörntell,professor och forskare vid Lunds universitet.Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson.Producent: Ninos Chamoun. Programmet är direktsänt.

Det finns dom som påstår att manligheten befinner sig i kris idag. Detta påstående hördes även på 1800-talet då mannen ansågs vara för vek och känslosam. Då dammande en grupp män av vikingafiguren som inspiration. I Kropp & Själ frågar vi oss vad som inspirerar dagens män. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lucas Gottzén, professor i ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet som forskat om män och manlighet, Jens Liljestrand, författare och kulturskribent i tidningen Expressen, Ted Hesselbom och Anna Lihammer, författare och historiker.

Vad händer när den grupp du definierar dig själv med går från att vara utskrattad till hyllad? Vill du försvara den från nya praktikanter eller är alla välkomna? Från den ena nörden till den andra, det är komplicerat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nörden har gått från töntig till cool. Från skamlig till trendig. Idag är specialintressen och "att nörda ner sig" i något ett allmänt känt begrepp. Från kaffe-nördar till sticknings-nördar. Nördens tid är kommen. Men har denna revolution varit friktionsfri? Knappast. Vi hör nördar, forskare och psykologer om nördens identitet och om fördelarna och nackdelarna om att nörden nu är mainstream. Hör Eva Silvfers, forskare och professor vid Umeå universitet, forskningsprojekt "Nörden som grindvakt" om hur den "traditonella" nörden riskerar att exkluderas inom vissa områden nu när nörden är något folk strävar efter att vara. Sofia Ulver, konsumentforskare vid Lunds universitet, säger att nörden idag är allt mer kommersiellt gångbar än för 10 år sedan och att alla idag kan vara nördar. Begreppet nörd är urvattnat, men vad innebär det för nördens identitet? I studion: Teresa Axner, nördfeminist och medgrundare till gruppen "geek woman united!" och Karl Bergström, doktor i spel och psykolog. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt.

Idag finns en större medvetenhet om risken att hamna utanför och att känna sig som en "bluff". Vad krävs för att vi ska bli omtyckta av andra och inbjudna in i värmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt professorn, Lars-Johan Åge, finns två typer av popularitet. – Den ena är sund och den kallar han för omtyckthet och det handlar om nära relationer. Människor som vill träffa oss igen.  Den ytliga popularitet som är mindre sund handlar om anseende och makt över andra, säger han Enligt honom är att vara "äkta" ett sätt att bli omtyckt. Men vad innebär det att vara äkta? Enligt psykologen och forskaren Irena Makower är det bland annat att drivas av sina inre värderingar. – Den förlösande processen är väldigt lång idag. Jag känner 40-åringar som fortfarande söker, dom vill byta jobb eller ha kanske ha familj och det är många beslut. Det är lätt det blir ett perfektionistiska tänkande, man villl välja bästa livet. Men vad är det bästa livet? Idag känner människor allt mer krav och måsten från sin omgivning och samhället. – Man måste säkerställa att man lever upp till kraven. Det kan vara att det måste se ut på ett visst sätt hemma, eller att man måste vara på ett viss sätt. Det kan också vara att få andras godkännande för att fatta vissa beslut. Säkerställa att något är korrekt eller stilla inom sig själv, säger Alexander Rosental, psykolog och specialist på perfektionism. Gäster: Lars-Johan Åge, professor vid Gävle högskola som forskat inom förhandling, aktuell med boken Omtyckt, Alexander Rozental, psykolog och författare och Irena Makower, psykolog och författare.

Efter reseförbud och restriktoner på hemmaplan är det många som längtar efter att resa. Vad betyder resandet, för livet, den personliga utvecklingen och synen på världen? Är det extraordinära platser och vyer eller mänskliga möten som gett minnena? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi träffar äventyraren Philip som har rest runt i Asien och gör det årligen för att komma bort från sitt jobb och sig själv. Hör också om psykologen Oskar Henrikson experiment på sin resa till Japan med sina vänner för att undvika konflikter. Gäster: Per J Andersson, författare och grundare till resemagasinet Vagabond, Lars Olson, minnesforskare på Karolinska Institutet och Oskar Henrikson, psykolog. Vi sänder direkt och programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun

Hemmastittare är elever som mår dåligt av att gå till skolan. I brist på andra ord kallas dom hemmasittare. Vilka är dom och hur kan man vända utvecklingen kring frånvaro från skolan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lova var Hemmasittare. Hon ville inte gå till skolan. Hon mådde fysiskt dåligt bara på tanken att gå dit. I boken ”hon kallades hemmasittare” skriver Nadja Yllner om sin och sin dotters den tuffa resa. Hör deras historia om at ta sig ur en ond spiral. Vi möter också mamma Klara som har tre barn som alla haft svårt att vara i skolan i perioder. Alla tre har ADHD och två av dem har autism, vilket gör att de behöver anpassningar i skolan. Även hemma krävs strategier för att få vardagen att fungera. Allt från att äta frukost och klä på sig till att lämnas i skolan är utmaningar och för mamma Klara har barnens välmående blivit en heltidssysselsättning. Hur får Klara vardagen att gå ihop? – Något har fallerat. Det är ett samhällsproblem. Det säger Malin Gren Landell, om frånvaroproblematiken. Hon leder en internationell forskargrupp som söker svaren på dom svåra frågorna kring varför inte barn kan eller vill gå till skolan.Gäster i programmet: Malin Gren Langell, forskare, psykolog, Nadja Yllner, författare och Diana Gustafsson, verksamhetschef för Hikikomori, som ger stöd till hemmasittande unga vuxna att bryta sin isolering.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Ninos Chamoun.Programmet sänds direkt.

För första gången på länge ser vi ett trendbrott när det gäller inflyttningen till städerna. Färre flyttar in än ut. Och det är oftare yngre som väljer bort storstaden. Hur hittar man sig själv i en ny miljö och varför lockas unga av landsbygdslivet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Katrin flyttade tillbaka till barndomsbygden i Värmland efter många års stadsliv. Hon vill att hennes barn ska växa upp på mammas gata men hoppas att dom kommer lämna för något annat när dom blir äldre. – Det är ett inre uppror. Så beskriver Maxim Vlasov, universitetslektor i företagsekonomi vid Umeå universitetet , ”den nya gröna vågen”, som består av personer som lämnar staden för att starta småskaliga jordbruk. Detta inre uppror bottnar i att man vill förändra sig själv och sin omgivning. Klimatångest och en trötthet på tillväxthetsen är två faktorer som spelar in i beslutet att lämna staden för landsbygden. – Varför inte dra i handbronsen för storstadstillväxten? Det är en fråga som kulturgeografen Josefina Syssner ställer. Hör hennes svar i Kropp & Själ om att välja bort staden. Gäster: Maxim Vlasov, Josefina Syssner, Karin Smirnoff, författare. Programledare: Ulrika Neideman HjalmarsonProducent: Ninos Chamoun Programmet är direktsänt.

I Kropp & Själ tar vi avstamp i den expansiva sporten padel. Många utövare beskriver padel som den perfekta leken. Det är inte svårt att lära sig och det är en social och fysisk aktivitet. Men vad händer när lek blir allvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lekens betydelse är viktig för människor men var går gränsen? När upphör leken och allvaret kommer in? Ska man tro den nederländska kulturhistoriken Johan Huizinga är det när leken fyller ett syfte som på står utanför själva leken. När leken får en betydelse utanför leken blir den allvar. För då fyller den ett annat syfte. Leken är en lek så länge den står i centrum. – Leken fyller den här funktionen som en slags tillflyktsort. Det är en aktivitet som pågår bortom det vardagliga, bortom det egentliga livet. Det är en tillflyktsort med sina egna regler, med sina egna meningsfulla aktiviteter.", säger Isak Lidström, idrottshistoriker och gäst i Kropp & Själ. I studion hör vi också Mikeal Lindfelt, professor i systematisk telogi. Han ser likheter i människans sätt att relatera till idrottens betydelse med religon. – Det har att göra med vilken roll känslor har fått i vår moderna tid. Idrotten har samma roll som religionen, den formar människans tid, har makten över människans tid. När det är påsk är alla lediga. På samma sätt planerar jag mitt liv efter sporten, ingen får störa när jag ska se en match, säger han. Gäster i studion: Isak Lidström, idrottshistoriker, Malmö universitet, Mikeal Lindfelt,  professor i systematisk telogi, Åbo akademi och Calle Åkesson | Verksamhetschef | Svenska Padelförbundet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Ninos Chamoun.

REPRIS FRÅN 2020 Jag ska alltid ligga två steg före. Jag ska alltid vara skärpt. Det är en annan press på mig och jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det har med min härkomst att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så beskriver barnmorskan Ayaan Hassan situationen på hennes arbetsplats. Diskussionen växer kring etniskt ursprung, hudfärg och dess betydelse för upplevelsen av sjukvården. Samtidigt visar forskning att det är svårt för vårdpersonal att prata om rasism på arbetsplatsen. Hur kommer det sig och vilka konsekvenser kan detta få? Vi tittar närmare på detta och på begreppet minoritetsstress. Psykologen Hanna Wallensteen har specialiserat sig på fenomenet: – Det handlar om en rädsla att inte få höra till, att inte vara likvärdig på grund av negativa föreställningar kopplade till ens identitet. Medverkar gör bland andra Hannah Bradby, professor i sociologi vid Uppsala Universitet och aktuell med forskningsprojektet Rasism i hälso- och sjukvården i Sverige. Dessutom hör du Anandi Hattiangadi, professor i filosofi vid Stockholms Universitet som bland annat forskar på omedvetna fördomar. Gäst i studion: Hanna Wallensteen, psykolog med fokus på minoritetsstress. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam

Skilsmässorna har ökat hos dem som är över 60. Vilka möjligheter och svårigheter kan en skilsmässa senare i livet innebära? Och hur gör man för att träffa någon ny? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter 45 år tillsammans skiljde sig Hedwig från sin man. - Jag härdade ut i många år, dels var jag feg och dels ville jag vänta tills barnen flyttat hemifrån. Jag kunde lika gärna ha det jobbigt lite till för deras skull, resonerade jag. Man kasar runt i den bekväma bubblan och glömmer lätt bort sig själv, berättar hon.Efter skilsmässan köpte hon en motorcykel, något hon drömt om i många år.- Jag ville till sist sätta stopp och faktiskt leva de åren jag har kvar, berättar hon. När man levt länge med en och samma person kan steget att träffa någon ny vara svårt att ta. Åsa har tagit det steget. När hennes livs kärlek gick bort för tio år sedan fick hon tipset att skaffa dejtingappar och det har lett till många nya möten.Men den relation hon söker idag skiljer sig från vad hon tidigare velat ha. - När man är 75+ som jag är, då vet man vem man är och vad man vill, jag vill inte flytta ihop och börja om familjelivet. Jag känner inte en enda kvinna som dejtar som tänker flytta ihop med någon, det gör vi bara inte längre. Vi vill inte anpassa oss en gång till. Jag är inte så intresserad av någon ny mans barn eller familj, det får han ta hand om, jag har mina. Det grundar sig inte i att man hade ett dåligt äktenskap, men nu vill vi inte det, nu vill vi inte börja om, berättar Åsa. Gäster i programmet: Allan Linnér, psykolog, Kristina Elfhag, psykolog och forskare vi Karolinska institutet, Peter Öberg, professor i socialt arbetet vid Högskolan i Gävle. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

Varför är makt så njutbart för vissa, hur känns makt i kroppen och vilken sorts makt är viktigast att ha för att må bra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Om jag ska gå in i ett rum och utstråla makt, då måste jag fixera min blick och min kropp mot den jag pratar med. Jag kan inte börja kolla runt och tänka ”oj där är det kakel och där är det tapet”. I sitt yrke som skådespelare har Alexander Salsberger behövt fundera på hur man gestaltar makt.- Det finns en del standardiserade tekniker att ta till, som att inte ha ett yvigt kroppsspråk. Jag fick lära mig på scenskolan att ska du ha status får du inte röra din kropp, du måste hitta din egen botten, ta långa pauser innan du pratar, var hellre fåordig än mångordig. Men det bygger också på en ganska schablonartad bild av makt, berättar han. Inom den sexuella praktiken BDSM* är makten central och något man förhandlar och kommunicerar om. Kennet utövar BDSM och han ser det som lek kring makt som sker i djupaste samförstånd.- Jag känner en tillfredsställelse av att ha kontroll. Den ordlösa kontakten mellan mig och den jag binder. Känslan av att kunna påverka, att det jag gör får någon slags effekt. Jag gör och hon reagerar på det jag gör, berättar han.- Jag har varit fascinerad av maktlekar och rep sen barnsben, tyckte att det var oerhört spännande att bli bunden och att binda redan då. BDSM är för mig ett lekland när det är som bäst, berättar Kennet. Alexi arbetar som domina, hennes kunder kontaktar henne för att de på olika sätt vill att hon ska dominera dem och förnedra dem. Vissa vill att hon ska förnedra dem offentligt, genom att spotta på dem eller tvinga dem att knyta hennes skor på öppen gata.- De vill känna sig som de gjorde när de var små och blev satta på plats, menar hon. Gäster i programmet: Henrik Fexeus, mentalist och författare, Charlotta Carlström, lektor i socialt arbete som forskat om BDSM, Sverker Sikström, professor i kognitiv psykologi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt. * BDSM är ett samlingsnamn för sexuella praktiker som kan inbegripa bondage, disciplin, dominans, underkastelse, sadism och masochism; ursprungligen en sammandragen initialförkortning av de engelska ordparen "bondage and discipline, dominance and submission, sadism and masochism.

Intresset för vad vi stoppar i oss har sällan varit större och de olika dieterna avlöser varandra i rampljuset. Men hur mycket kan man påverka näringsinnehållet i maten genom tillredning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad gör det för skillnad om jag äter min kokta potatis kall jämfört med om jag friterar den, hur får jag ut det mesta av min broccoli och vilket fett ska jag ha i stekpannan? Frågor som dessa får du svar på i programmet. Inom hemkunskapen har tillredningen av råvaror varit central. Från början handlade det om att kvinnorna skulle lära sig laga billig mat men också att de skulle kunna ta jobb och bidra till försörjningen. Men 1962 kom ämnet in i skolan och även pojkar fick lära sig laga mat. Fokus låg ofta på att tillreda för hållbarhet, det var vanligt med inläggningar och fermentering. Metoder som idag har fått ett uppsving igen. Gäster i programmet: Veronica Öhrvik, nutritionist och livsmedelsagronom, Malin Sandström, fysiker och vetenskapsskribent, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

Allt fler försök görs nu att behandla psykiatriska tillstånd med hjälp av psykedelia. Preparat som dragits med ett dåligt rykte sedan de upptäcktes i mitten av 1900-talet har börjat omvärderas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På 50- och 60-talet experimenterades det fritt med psykedelia i USA. I spåren av detta kom mycket kritik och forskningen på området ströps i början på 70-talet. Men de senaste tio åren börjar allt fler intressera sig för dessa substanser och deras verkan igen. Runt om i världen pågår studier kring hur psykedelisk behandling skulle kunna hjälpa patienter inom områden som beroende, trauma och depression.På Karolinska institutet i Stockholm pågår just nu en studie där man undersöker om det psykedeliska ämnet Psilocybin kan hjälpa patienter som lider av depression. - Depression drabbar många och det är inte alla som blir hjälpta av de behandlingar och mediciner som används idag, berättar Maria Beckman, en av de ansvariga för studien. I Holland drivs retreat där ämnet Psilocybin används som en del i en psykedelisk terapi. Tobias reste till ett sådant och tog ämnet tillsammans med en grupp.- Jag ville bryta mina destruktiva mönster. Jag har varit sträng mot mig själv och andra, ställt höga krav, så jag ville få hjälp att bli en schysstare person.Det hände saker med mig som skulle ta flera veckor att processa, berättar han. Gäster i programmet: Maria Beckman, psykolog och forskare vid Karolinska institutet, Predrag Petrovic, psykiatriker och forskare vid Karolinska institutet, Filip Bromberg, psykolog och ordförande i Nätverket för psykedelisk vetenskap. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

Acceptans presenteras ofta som en lösning på både fysisk och fysisk smärta. Vad vinner man på att lägga ner kampen och acceptera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jennie Wadmans liv ställdes på ända när hon var 25. Hon fick ett slag i huvudet och kort därpå föll hon i en trappa och slog i huvudet igen.- Sedan den dagen har inget varit sig likt, livet sattes på paus, berättar hon. Hon fick svårt att koncentrera sig, kunde somna mitt under en middag. Så fort hon höjde pulsen fick hon feber.- Under lång tid var jag väldigt ledsen, jag ville bli den jag var innan skadan. Men någonstans insåg jag att jag inte kan tänka så. Jag fick bestämma mig för att lägga fokus på alla små framsteg och jämföra mig med när jag mådde som sämst istället för hur jag mådde innan skadan, berättar hon. För Linda Malm har tanken på acceptans varit skrämmande. Efter många års kamp för att bli förälder fick hon till sist ge upp den drömmen.- Det har varit en lång process att hitta acceptans, det handlar mycket om att släppa taget om hoppet, berättar hon. Anna Lundin fick även hon släppa drömmen om ett barn efter att ha försökt i åtta år.- Jag har lagt mycket kraft och tid på att försöka förstå vad acceptans är. Jag har insett att det är ett görande, vad jag gör i varje situation då jag blir triggad. När någon tar med sig sitt barn till jobbet eller när jag ser en barnvagn eller gravidmage, då kan jag känna mig ledsen och utanför. Jag har slutat kräva av mig själv att jag inte ska känna på det sätt jag faktiskt känner, berättar hon. Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog och författare, Richars Wicksell , psykolog och forskare i klinisk neurovetenskap Karolinska institutet, Annika Mörner, psykolog bl.a specialiserad på ofrivillig barnlöshet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

Mångsyssleriet har fått ett uppsving det senaste året, många har skaffat sig nya intressen eller blivit hemmafixare. Är det en renässans för den breda kompetensen vi ser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter en tid då specialisten ofta hyllats våras det nu för generalisten. Den nytänkande människan med gott självförtroende som kan lite om det mesta. I takt med digitaliseringen och teknikens framfart på många områden har det skapats en längtan efter värden som inte går att digitalisera. Mänskliga värden som kreativitet, flexibilitet och social färdighet. Och även pandemin har påverkat detta. - Generalistens tid är nu. När allt är osäkert och ingen vet vilken fot den ska stå på, då behövs generalisten. Det menar Linus Jonkman, författare och verksamhetsutvecklare. Lena Edlund har varit vaktmästare, teaterlärare, jobbat i butik, varit journalist, sångerska, jobbat med reklam, utvecklat en app, jobbat med turism, varit översättare, servitris och trumpetare på militärbegravningar i London. Nu lär hon sig bygga båtar. - Jag vill lära mig nya saker hela tiden. Jag är lättmotiverad, om någon föreslår något säger jag ja. Jag har alltid haft en grundmurad kärlek till mig själv och tycker att jag är bra på saker, berättar hon. För några år sedan köpte Finn Lindberg en stor tomt med en lite stuga. Han satte genast spaden i jorden och idag är platsen fylld av pågående projekt. En jordkällare, ett vindkraftverk, växthus, solpaneler och hönsgård. Till våren ska ha leda om bäcken för att skapa en damm för kräftor. - Jag är inte expert på någonting och det är det jag är expert på, att kunna lite om allt. Gäster i programmet: David Epstein, journalist och författare, Kata Nylén, psykolog, Linus Jonkman, författare och verksamhetsutvecklare, Johan Reunanen, managementkonsult. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

Flersamma relationer kan se ut på olika vis och bygger på en överenskommelse om att man vill ha kärlek eller sex med fler än en. Men vilka krav ställer det på relationerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Man måste våga vara helt naken med sina känslor på ett sätt som kan vara jobbigt och skrämmande. Det berättar Richard som lever flersamt. - Jag vill älska dem jag älskar på det sätt jag vill, berättar Cleo, som är förlovad med Richard och gift med en annan man, som i sin tur har två flickvänner. - Det blir en del familjemiddagar och ibland åker vi iväg och gör saker tex jag och min man och en av hans flickvänner. Högtider firar vi också tillsammans, berättar Cleo. Det är vanligt att personer som lever flersamt får frågan om de aldrig blir svartsjuka.- Om man tänker på svartsjuka som en stämning som ska undvikas till varje pris, då är det ett säkert sätt att utveckla en fobi för den. Men svartsjuka ingår i livet och om vi har ett utforskande förhållningssätt till den kan den vara utvecklande, berättar Martina Hallin som arbetar som existentiell coach och själv har erfarenhet av relationer som strider mot tvåsamhetsnormen. Gäster i programmet: Tanja Suhinia, psykolog, Martina Hallin, existentiell coach, samt Magnus Hübner som lever flersamt. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

En växande grupp människor har inte helt kunnat återgå till det vanliga livet efter sin infektion. Många har symptom som bland annat feber, orkeslöshet och nedsatt luktsinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Läkaren Miriam drabbades av Covid-19 i våras och har fortfarande inte blivit bra.- Jag är väldigt trött, har svårt att koncentrera mig, har nervsmärta och fluktuerande feber. Jag har lyckats anpassa mig någorlunda till att jag har den här funktionsnedsättningen som sjukdomen inneburit. Men vissa dagar gråter jag och känner sorg över att det blivit så här. Jag skulle bara vilja ha tillbaka mitt liv, berättar hon. I ett direktsänt telefonväkteri vill vi höra från er som är långtidssjuka i Covid-19. Hur har ditt liv påverkats, hur ser din nya verklighet och hur gör du för att stå ut med ovissheten?Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00 Gäster i programmet: Malin Nygren Bonnier, fysioterapeut och docent vid KI, Anna Kåver, psykolog, Pia Lindberg, sjuksköterska Tyresö husläkarmottagning Lideta, Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin KI.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

I den moderna tillvaron är det ganska få av oss som sover, vaknar, äter och rör oss i takt med solen. Men ny forskning visar att hur vi disponerar vår tid har stora effekter på hälsan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske är det dags att sluta stirra oss blinda på vad vi äter och hur vi tränar och istället tänka på när?Tajming är nämligen viktigare än man tror för att hålla sig frisk och sund och stryka kroppens funktioner medhårs, i enlighet med den inre klockan. Den inre biologiska klockan påverkar alla våra celler och kunskapen om den kan också hjälpa oss att förstå mer om olika sjukdomar och behandlingar.Celldelningen kan skilja sig över dygnets timmar och på så sätt kan man anpassa till exempel cancerbehandling till när den ger bäst effekt och minst biverkningar.Forskningsområdet kallas kronofarmakologi och är ganska nytt. - Dygnsrytmen reglerar alla våra gener. Vid en viss tid kanske läkemedlet inte har någon effekt för att vi har för lite eller för mycket av en viss genaktivitet till exempel, berättar Andrea Carmene Belin, forskare på instutionnen för neurovetenskap på Karolinska Institutet. Hon forskar om Hortons huvudvärk och undersöker om man skulle kunna behandla den bättre om medicinen ges vid en individanpassad tid på dygnet. Gäster i programmet: Satchin Panda, professor i kronobiologi, Johan Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden.

En sovande spädbarn som ler i sömnen, solens strålar genom snötäckta grenar eller ett konstverk som får oss att förundras. Vad består den här upplevelsen av och vad betyder den för vårt mående? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I boken Granskogsfolk har David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, intervjuat människor om deras relation till skogen. Han menar att skogen för en del personer kan fylla en roll likvärdig en kyrkas. I det sekulariserade samhället saknas ofta ord för livets olika dimensioner, det finns ingen färdig vokabulär för det som sker med en när man bli hänförd, hamnar i sorg eller kris. I naturen kan man spegla sig själv och sitt känsloläge utan ord, menar han. Förundran kan också användas som ett verktyg i pedagogiken, vissa menar att det är grunden för allt lärande.Tove Jonstoij är författare och regissör samt medförfattare till en bok om förundrans roll i pedagogisk verksamhet. - Förundran är att ha kvar den ursprungliga förmågan att bli glatt överraskad av någonting man upptäcker, känner eller ser. Förundran rymmer också att ta ett kliv tillbaka och tänka ”kan det vara så här!”, berättar hon. Gäster i programmet: David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Sara Hammarkrantz, journalist och författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

För många har relationen till arbetet satts på prov under det gångna året där stora delar av vår vardag förändrats. Vilken roll spelar arbetet i våra liv och vad är meningen med att arbeta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gränsen mellan arbete och fritid har för många suddats ut under den rådande pandemin. Hur påverkas man av att jobba hemma från soffan, vem blir man utan det dagliga småpratet med sina kollegor och hur effektiv blir arbetsdagen när Zoom-möten avlöser varandra? Den sociala situationen har förändrats för många, borta är de spontana samtalen med kollegor över skrivbordet eller vid kaffeautomaten. Bibliotekarien Caroline Åberg som jobbat hemifrån sen pandemin slog till brukar ha digital fikarast med sina kollegor. - Man sitter och stirrar på små rutor, det är ju inte så himla roligt. Att äta framför en kamera är inte heller så bekvämt. Man sitter mest och glor på varandra, berättar hon. Gäster i programmet: Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare samt författare, David Eklind Kloo, författare och projektledare på tankesmedjan Arena, Linus Jonkman, organisationsutvecklare, föreläsare och författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

Vad krävs för att öppna sig för kärlek och ta emot den när den kommer? Hur vågar man ge sig hän och hur tar man emot starka känslor av kärlek från någon utan att känna sig kvävd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi hör Claes som blev blixtförälskad efter ha varit på en gudstjänst. – Där står en präst i kyrkan och säger att hon har förlorat sin gudstro. Då tänkte jag att det där måste vara en fantastisk person. Jag friade efter 6 veckor, säger Claes. Claes menar att han såg en ängel, han föll pladask och stärktes av kärleken. – Trots min kastratmedicin så lyckades vi bli ett riktigt par. Det var en medicinsk sensation som fick min läkare att skrika. Hör Anna och Harald som träffades under en tv-produktion. Idag är de lyckliga och har barn tillsammans. Men deras kärlek kostade på. Både hade nämligen partners när de träffades. – Det var såklart en fruktansvärd jobbig tid. Det var en stor sorg samtidigt om jag var extremt lycklig, säger Anna. Gäster i programmet: Philip Bäckmo, parterapeut och författare, Gabriella Schwilik, parterapeut inriktad på EFT. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden och Ninos Chamoun Programmet sänds direkt.

REPRIS. Hur kunde hon bli grundlurad av en pajas? Christina Herrström fick sitt liv söndertrasat av mannen hon bjöd in i sitt hem. Hade hon kunnat undvika det om hon upptäckt hans psykopatiska drag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hjälp av sina dagböcker har Christina Herrström kunnat kartlägga hur hon blev offer för mannen som hon kallar Ödeläggaren – en man med psykopatiska drag. Att bli offer för psykisk misshandel leder inte sällan till att den som misshandeln är riktad mot blir fråntagen och berövad sina mest grundläggande behov såsom trygghet, integritet, självkänsla och sociala sammanhang. Men det sker sällan över en natt – nedbrytningen av en människa sker successivt. Psykologen Anna Bennich betonar vikten av att det kan hända precis vem som helst. – Eftersom det är så pass skambelagt och så många som lider av detta i ensamhet och tysthet är det också ett viktigt ämne att lyfta. Kropp & Själ tittar närmare på hur den successiva nedbrytningen av en människa fungerar och hur en person som utsatts för psykisk misshandel tar sig vidare. Gäster i studion: Christina Herrström, författare, aktuell med boken Ödeläggaren, Anna Bennich, psykolog med fokus på bland annat att skapa hållbara relationer, Karolina Sörman, forskare i klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och har forskat på psykopati.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neidemann.Producent: Shang Imam. PROGRAMMET ÄR EN REPRIS FRÅN 2020.

Kropp & Själ blickar som vanligt tillbaka på året som gått och gör nedslag i några av de program vi sänt. År 2020 kommer för all evighet förknippas med den pandemi vi levt och lever i. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi gör en återblick i dom program som, på ett eller annat sätt, formades av pandemin. Och som tidigare år har vi bjudit in Ida Hult, framtidsspanare, för att sia om det kommande året. Vilka trender kommer vi se inom området träning och hälsa? I programmet kommer du få höra hur tankarna gick precis i början av pandemin, vad experterna sa då. Vi hanterar också frågor om hur man hanterar isolering, ensamhet, distansering och andra överlevnadsstrategier. Det har varit en tuff tid för många, men för vissa har tandemin fört med sig något gott. Något som sker vid middagsbordet. Du hör bland annat: Psykologerna Dan Katz och Sara Widén om behovet av rutiner när man jämt är hemma. Stefan Balogh, psykolog och sexolog om vad gör man istället för en kram när man inte får ta på varandra och Roland Paulsen, författare, om hur man hanterar ovissheten. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Det är saligare att giva än att taga, sägs det. Vad händer inom oss när vi sträcker fram en gåva och hur är det att stå på andra sidan och ta emot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Gåvan är ett värde man delar mellan sig. Den är aldrig neutral, den är alltid kopplad till förväntningar, menar Jonas Engman, etnolog och intendent på Nordiska muséet. Kropp & Själ skärskådar den stundande julklappsutdelningen. Hur påverkas relationer mellan människor när de ger varandra presenter? Varför vill man ge bort saker, hur får det en att må? Och hur ska man agera om det man ger blir helt fel eller om man verkligen avskyr den dyra present man just fått ta emot? I ett direktsänt telefonväkteri får lyssnarna dela med sig av sina historier om gåvorna de aldrig glömmer. Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Det går också bra att maila oss på [email protected] Gäster i programmet: Helena von Zweigbergk, författare, Anna Bennich, psykolog, Arvid Erlandsson, psykologiforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

Ett kallt dopp i havet eller en vinterpromenad iklädd sommarkläder? Att kyla ner sig en stund om dagen kan ha goda effekter på vårt välmående så väl psykiskt som fysiskt. Men hur klarar man kylan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anna Danielsen tar ett dopp varje morgon. Hon och hennes man började med vanan i augusti och har sen fortsatt, trots att graderna krupit nedåt. - Jag läste om fördelarna med kalla bad. En timme efter att jag badat har jag fortfarande som en belåtenhet i kroppen. Känslan påminner och att springa ett pass, man får samma rush, berättar hon. Anna-Carin Nordin är världsmästare i 450 m vintersim och simmar ofta långa sträckor i kallt vatten. - Att lyssna på vad kroppen säger är A och O. Du domnar i händer och fötter, men om det börjar kännas i armar och ben, då måste du upp. För att ha koll på hur nedkyld hon är brukar hon testa om finmotoriken fungerar. - Om jag kan ta pincettgrepp med tumme och pekfinger, då vet jag att kroppen funkar, då kan jag fortsätta lite till, berättar hon. Kyla används även inom sjukvården. Barn som föds med hjärnskador har stor hjälp av att kylas ned till 33,5 grader. Och så handlar det om den bruna fettväven, som aktiveras vid kyla. En typ av fettväv som hjälper till att bränna vårt vanliga vita fett. Gäster i programmet: Helena Kubicek Boye, psykolog och författare, Fredrik Nyström, professor i internmedicin, Linus Olson, forskare i medicinsk teknik. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

Idag finns alla möjligheter att hacka sin egen kropp och hjärna. Biohacking handlar om att förändra sin egen inre och yttre miljö för ett hälsosammare och längre liv. Men vilka konsekvenser får det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Duscha kallt, sätt på dig glasögon som stänger ute blått ljus, mät dina blodsockernivåer och antalet steg du tar. För den som vill ta kontroll finns idag alla möjligheter till självoptimering, allt för att leva så hälsosamt och så länge det bara går. Men vad händer när man börjar se den naturliga döden som något som till varje pris ska skjutas upp så långt som möjligt? Och vilka konsekvenser får det när kontrollbehovet tar över? Gäster i programmet: Moa Petersén, docent i digitala kulturer, Maj-Lis Hellenius livsstilsprofessor, Nils-Erik Sahlin, professor i medicinsk etik, Mathias Zachau, personlig tränare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

Kan det finnas en poäng med att skydda sig från sanningen? Det finns lägen då förnekelse är det enda rätta för att klara av tillvaron. Är det en smart överlevnadsstrategi eller är det alltid bäst att se sanningen i vitögat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att förneka en sjukdom eller ett brott kan få förödande konsekvenser för det mänskliga psyket. Men vad skulle hända om vi tog in allt som är sant? Förnekelse är inte bara ett sätt att fly sanningen, det är också en förutsättning för ett fungerande liv och en viktig grundsten i lekens värld. Gäster: Ulf Karl Olof Nilsson, mer känd som UKON, psykolog, psykoterapeut och poet, Liria Ortiz, psykolog, Peter Strang, professor i palliativ vård och överläkare på stockholms sjukhem och Johanna Lätth, psykolog.

Vården står inför stora utmaningar i och med att vi blir allt äldre. Hur kommer framtidens vård att se ut när resurserna är knappa och inte räcker till? En av lösningarna är att allt mer av den vård som bedrivs på sjukhusen ska förflyttas och komma in i våra hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns ingen skattehöjning som kan försörja den ökning av 80+ som kommer att fördubblas inom 30 år. Systemet måste förändras i grunden, säger Mirjam Ekstedt, professor vid Linnéuniversitetet. I programmet medverkar barnmorskan och influencern Asabea Britton som födde sitt barn hemma i sällskap av familj, doulor och barnmorskor. Hör Asabea Britton berätta om sin hemmaförlossning som hon dessutom har delat på Instagram. I studion: Mirjam Ekstedt, sjuksköterska professor vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet, Göran Tomson, barnläkare och professor i internationell hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska Institutet och Maria Josephsson, medicinhistoriker, doktor i Idéhistoria, verksam vid Karolinska Institutet.

Vi har misslyckats med att förebygga självmord hos de yngre samtidigt som vi satsar mer än någonsin när det kommer till psykisk hälsa, säger psykiatern och suicidexperten Ullakarin Nyberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den senaste statistiken visar på en viss ökning av självmord bland unga. Samtidigt vet vi mer än någonsin om bakomliggande orsaker och möjliga åtgärder. Ny forskning försöker förstå mer om vad som leder fram till att en person tar sitt liv och hur man kan leva ett meningsfullt liv, trots svåra känslor av hopplöshet. I veckans Kropp & Själ kommer vi att försöka förstå bakgrunden till den här oroväckande statistiken. Medverkar i programmet gör bland annat två unga personer med erfarenheter av självmordsförsök. I studion: Ullakarin Nyberg, psykiater och suicidforskare vid Karolinska Institutet, Selene Cortes, sociolog och projektledare på föreningen MIND och Michael Westerlund, lektor vid JMK som har skrivit en avhandling med rubriken Självmord och internet. Om du har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig: MIND – Självmordslinjen 1177 – Sjukvårdsupplysningen UMO Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Har du förmågan att framgångsrikt hantera stora förändringar, motgångar eller risker? I så fall är du en resilient person. Ring in och berätta hur du överlever svåra tider: 08-215 216. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Folk med motståndskraft är mer hoppfulla, ser ljusare på tillvaron och har en större mening med det de gör, säger psykologen Kristin Öster när hon räknar upp några av de egenskaper som kännetecknar en person som har psykologisk resiliens. Resiliens handlar nämligen om psykologisk motståndskraft samt förmågan att återhämta sig. I Kropp & Själ kommer vi att undersöka vår förmåga att genomleva svåra stunder eller att studsa tillbaka från motgångar och svåra livshändelser. Hur gör vi bäst för att återhämtar oss? Ring in till oss och berätta om hur du gör för att landa på fötterna igen! Medverkande i programmet är bland andra renskötaren och fjällföraren Erik Sarri som var med vid livräddningsuppdraget efter flygolyckan i Kebnekaise. Alla ombord på Hercules-planet omkom. I studion: Caterina Cesaro, psykiater, knuten till Center för kris- och katastrofpsykologi, Gerry Larsson, senior professor i psykologi vid Försvarshögskolan och Kristin Öster, psykolog, Psykologifabriken. Programmet är ett telefonväkteri 08-215 216Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent Shang Imam

Leendet är kanske det viktigaste steget i spädbarnets utveckling och starten för att göra oss till sociala människor. Att le är att kommunicera. För utan omsorg från omgivningen dör barnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men vad är egentligen ett leende och går det att le på andra sätt än med munnen? Är ett leende alltid positivt eller finns det andra skäl till att dra på smilbanden? Hör Kropp & själ om smil, grin och andra leenden. Vi åker till Paris för att ta reda på hur man känner igen ett leende dolt bakom ett munskydd. Vår reporter Ninos Chamoun träffar en person som alltid har ett leende på läpparna – hör om vilka följder det får. Smittar leenden mer än andra ansiktsuttryck? Blir man glad av att le, och hur ler man med ansiktet täckt av ett munskydd? Gäster i studion: Per Naroskin, psykolog, aktuell med boken Leenden – en fälthandbok, Pia Risholm Mothander, psykolog och docent vid Stockholms universitet och Per Andréasson, doktor i psykologi, som har skrivit en avhandling om ansiktsuttryck. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Nej tack, jag avstår. Det är ett svar som dyker upp i allt fler sammanhang. Många väljer nu att välja bort. Att avstå från saker har blivit en livsstil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Björn Natthiko Lindeblad bestämmer sig för att bli munk måste han ge bort allt han äger och betala av alla sina skulder. Det är ett krav för att han ska kunna gå med i klostret. – Jag blev förvånad över hur lätt i sinnet jag blev av att ge bort allt jag ägde. Det var jättehärlig att släppa taget om alla fysiska ägodelar, berättar Natthiko Lindeblad. Men väl i klostret så fanns det ännu fler påbud och krav – alla måste leva i celibat. Idag ser vi utrop lite här och var som uppmanar till att avstå från kött, gluten, barn och sex. En motpol till frosseriet och mer-av-allt-kulturen. Men vad ger det oss att helt avstå från en viss sorts njutning? Och gör självkontroll oss till bättre människor? Medverkande: Tidigare skogsmunken Björn Natthiko Lindeblad, aktuell med boken Jag kan ha fel, samt den amerikanska sexcoachen Taylor Johnson som förklarar varför han tycker att män ska hålla sig från att få utlösning. Studio: Lena Andersson, journalist och författare till Dottern – en berättelse om folkhemmets upplösning, Folke Tersman, professor i filosofi vid Uppsala Universitet, Lotfi Khemiri, läkare och beroendeforskare vid Karolinska Institutet samt Suzann Larsdotter, sexolog med fyra års teologistudier bakom sig. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt

Mycket frihet att utforska världen, ta eget ansvar och lära sig av sina misstag? Eller fasta regler och tydliga gränser för att skapa ramar och trygghet? Hur tänker du? Ring 08-215 216 och berätta! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rönen kring hur man på bästa sätt ska uppfostra sina barn förändras med jämna mellanrum och många föräldrar kämpar med att förhålla sig till sin egen barndom. När vissa väljer att ge barnen allt de själva saknade, väljer andra att gå i föräldrarnas fotspår och föra vidare reglerna från sin egen barndom. Vad säger experterna om vad som är det bästa förhållningssättet för att fostra trygga barn? Och hur tänker dagens föräldrar? Programmet är ett telefonväkteri: 08-215 216. Gäster i studion: Martin Forster, psykolog, Petra Krantz Lindgren, beteendevetare, samt psykologen och fembarnsmamman Tova Winbladh.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Jag ska alltid ligga två steg före. Jag ska alltid vara skärpt. Det är en annan press på mig och jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det har med min härkomst att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så beskriver barnmorskan Ayaan Hassan situationen på hennes arbetsplats. Diskussionen växer kring etniskt ursprung, hudfärg och dess betydelse för upplevelsen av sjukvården. Samtidigt visar forskning att det är svårt för vårdpersonal att prata om rasism på arbetsplatsen. Hur kommer det sig och vilka konsekvenser kan detta få? Vi tittar närmare på detta och på begreppet minoritetsstress. Psykologen Hanna Wallensteen har specialiserat sig på fenomenet:– Det handlar om en rädsla att inte få höra till, att inte vara likvärdig på grund av negativa föreställningar kopplade till ens identitet. Medverkar gör bland andra Hannah Bradby, professor i sociologi vid Uppsala Universitet och aktuell med forskningsprojektet Rasism i hälso- och sjukvården i Sverige. Dessutom hör du Anandi Hattiangadi, professor i filosofi vid Stockholms Universitet som bland annat forskar på omedvetna fördomar. Gäst i studion: Hanna Wallensteen, psykolog med fokus på minoritetsstress.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Det gör att vi kan röra oss utan att ramla. Det hjälper oss att förhålla oss i rummet och känner av hur kroppsdelarna befinner sig i relation till varandra. Det handlar om balans i Kropp och Själ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Balanssystemet är livsviktigt för vår existens och när det sviktar riskerar vi att drabbas av bland annat yrsel och fallolyckor. Hör om kristallsjuka, balansträning, cheerleaders som trotsar balanslagarna och om varför yrsel är så starkt kopplat till ångestsystemet. Medverkar gör bland andra Christian Geisler, specialist på hörsel- och balansrubbningar, Eva Ekvall Hansson, lektor i fysioterapi, Lunds universitet, Tatjana Tomanovic, expert på kristallsjuka vid Karolinska universitetssjukhuset. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt

Har du en diger lista på egenskaper, intressen, bakgrund och utseende som du vill att en blivande partner ska leva upp till, eller går du bara på kemi och attraktion? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla nya dejtingmöjligheter verkar inte gjort det lättare för oss att hitta en stadig kärlekspartner. Vilka krav är rimligt att ställa på en människa som man ska dela sitt liv med? – Vi vill hitta någon som påminner om oss själva, samtidigt som det ska gå fort och det är inte ett realistiskt krav om man vill ha en långvarig relation, säger sexologen Kalle Norwald. Komikern Jonatan Unge beskriver sig själv som sämst på kärlek och satsar numera på deltidskärlek. - Jag tror inte att jag kommer att hitta någon evig kärlek. Även om jag skulle vilja det. Vad letar du efter hos en partner? Har du en lista med önskemål eller måste det bara säga klick? Gäster i studion: Kalle Norwald, sexolog som medverkat i tv-programmet Gift vid första ögonkastet, Maria Farm, psykolog samt Jonatan Unge, komiker som längtar efter evig kärlek i en deltidsrelation. Medverkar gör också psykologen Egil Linge som tillsammans med journalisten Dan Josefsson skrivit Hemligheten som blivit lite utav en bibel för singlar som letar efter kärleken. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt

På en scen sitter fyra personer som blundar. De är hypnotiserade. Plötsligt reser sig en och börja kackla som en höna. Hon formar armarna till flaxande vingar. Publiken viker sig av skratt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den här bilden delar nog många av vad hypnos är. Men framför allt tror folk att hypnos innebär en kontrollförlust, säger terapeuten Inger Lundmark. – Det är i själva verket tvärtom, man har full kontroll. Hypnos är inte på något vis en mirakelkur, men det är ett kraftfullt verktyg. Predrag Petrovic, docent i klinisk neurovetenskap, berättar om att hypnos istället kan användas i stället för narkos vid operation. – Det går ju inte att förklara på annat sätt än att det funkar. Det är något stort som händer inom oss vid hypnos. Men varför har vi ändå föreställningar om hypnos som mest liknar hokus pokus? Det ska vi besvara i veckans Kropp & Själ i P1. Medverkande i programmet är bland andra hypnotisören Erik Olkiewicz och psykologen och hypnosterapeuten Sven-Erik Levin. Gäster i studion: Predrag Petrovic, psykiatriker och docent i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Inger Lundmark, psykoterapeut och lärare i klinisk hypnos, Perjohan Lindfors, tarmläkare som skrivit en avhandling om hypnos vid behandling av IBS och tarmkänslighet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neidemann.Producent: Shang Imam.Programmet är direktsänt.

Hur kunde hon bli grundlurad av en pajas? Christina Herrström fick sitt liv söndertrasat av mannen hon bjöd in i sitt hem. Men hade hon kunnat undvika detta om hon upptäckt hans psykopatiska drag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hjälp av sina dagböcker har Christina Herrström kunnat kartlägga hur hon blev offer för mannen som hon kallar Ödeläggaren – en man med psykopatiska drag. Att bli offer för psykisk misshandel leder inte sällan till att den som misshandeln är riktad mot blir fråntagen och berövad sina mest grundläggande behov såsom trygghet, integritet, självkänsla och sociala sammanhang. Men det sker sällan över en natt – nedbrytningen av en människa sker successivt. Psykologen Anna Bennich betonar vikten av att det kan hända precis vem som helst. – Eftersom det är så pass skambelagt och så många som lider av detta i ensamhet och tysthet är det också ett viktigt ämne att lyfta. I Kropp & Själ kommer vi att titta närmare på hur den successiva nedbrytningen av en människa fungerar och hur en person som utsatts för psykisk misshandel tar sig vidare. Gäster i studion: Christina Herrström, författare, aktuell med boken Ödeläggaren, Anna Bennich, psykolog med fokus på bland annat att skapa hållbara relationer, Karolina Sörman, forskare i klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och har forskat på psykopati.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neidemann.Producent: Shang Imam.Programmet är direktsänt.

Jag är sjukskriven från jobbet och jag kan inte längre leka med mina barn. Jag blir för andfådd, men framför allt så orkar jag inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En del patienter som blivit friska från Covid-19 fortsätter att ha besvär med andnöd, trötthet och problem med närminnet. Det gör att det är svårt att gå tillbaka till vardagslivet. Andnöd är svårt att behandla eftersom det är ett grundläggande varningssystem, säger Magnus Ekström, docent i lungmedicin: – Vi måste ju känna när vi kvävs och inte medicinera bort den signalen. Vad har pandemin lärt oss om lungorna? I veckans Kropp & Själ möter vi personer som lever med svår andnöd i sviterna av Covid-19 och om livet med en kronisk lungsjukdom. Gäster i studion: Magnus Ekström, docent i lungmedicin vid Lunds Universitet, Åsa Wheelock, docent i experimentell lungmedicin vid Karolinska institutet, Michael Runold, överläkare, specialiserad på lungsjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset och en av de ansvariga för forskningsstudien. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neidemann.Producent: Shang Imam.Programmet är direktsänt.

Framför dig har du två patienter och du måste nu välja vem av dem som ska få vård först. Vem du än väljer kommer någon att bli lidande. Hur gör du? Detta dilemma kan orsaka moralisk stress. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Scenariot ovan är något som uppstår ofta för de som arbetar inom vården, berättar forskaren Martina Gustavsson, som studerar just moralisk stress hos människor som arbetar i katastrofområden: – I en kritisk situation kan det förekomma ett glapp mellan etiska teorier och verkligheten man står inför. Som vårdpersonal måste du fatta ett ett beslut och när nöden kräver det så hinner man inte rada upp för och emot, etik och moral. I sådana situationer kan man tvingas handla i strid med sina moraliska övertygelser, menar Niklas Juth, docent i medicinsk etik: – Man handlar på ett sätt som är fel för att omständigheterna tvingar en till det. Det moraliskt felaktiga handlandet är en konsekvens av felaktiga strukturer, regler eller helt enkelt brist på resurser. Moraliska dilemman och vad som händer när du trampar på din övertygelse handlar nästa Kropp & Själ om. Gäster i studion: Martina Gustavsson, forskare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid centrum för praktiskt kunskap, Niklas Juth, docent i medicinsk etik vid Karolinska Institutet. Medverkar i programmet gör även läkaren Staffan Bergström som, i ett uppmärksammat fall, assisterade en svårt sjuk man med att ta sitt liv, samt psykologen Filip Arnberg. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent, Shang Imam.Programmet är direktsänt.

Vad får en människa att lyfta sig och maximera sin förmåga? Är det benhårda krav eller är det lustfylld lek? Och hur mycket psykologi ligger bakom din prestation? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.  – Att pressa och piska sig kan fungera när det handlar enklare uppgifter och på kort sikt. Men på lång sikt kommer pressen leda till att du eventuellt drabbas av utmattning och till och med tappar i effektivitet. Det säger psykologen Sofia Viotti är inriktad på compassionfokuserad terapi (CFT). I Kropp & Själ ska vi utforska hur psykologi och prestation samspelar och vad du kan göra för att påverka din egen prestation. Gäster i studion: Göran Kenttä, lektor i idrottspsykologi vid GIH, Sofia Viotti, psykolog och författare till boken Utan press. Medverkar i programmet gör även bland andra kompositören Jakob Mühlrad och den finska e-sportpsykologen Mia Stellberg, om hur hon lyckades ta laget Astralis till toppen. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt