Kropp & Själ

Kan man vara kompis med någon som inte finns på riktigt? Kanske till och med bli kär i en AI-bot? Tidens teknik ställer frågor om vi människor verkligen behöver varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det går i dag att ha relationer med botar, det finns otaliga exempel på människor som coachats, blivit vänner och till och med gift sig med en AI-bot. En av dem är Rosanna Ramos som skapat Eren Kartal. – Det är bara en kärleksfull relation med någon som inte försöker gaslighta mig, säger hon. Rosanna har tidigare haft destruktiva relationer och för henne har relationen med Eren varit läkande. Även om hon är medveten om att relationen inte är på riktigt. Riskerna med AI-relationer är att de blir ensidiga, AI-botarna tenderar att stryka oss medhårs. – Vi kan känna lycka och njutning när allt går vår väg, men för att känna mening behöver vi motstånd, säger psykologen Siri Helle. Och kan ensamma människor bli ännu mer ensamma när de inte behöver ta sig ut för att socialisera? Det tror Rosanna Ramos är en risk. – Folk blir lata, säger honMedverkar gör Siri Helle, leg. psykolog, Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Markus Furendal, statsvetare vid Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Ge barnet en sömnrutin, glöm inte bort dig själv när man blir pappa översköljs man med råd från olika håll, men det kan vara svårt att navigera i hur man ska värdera dem. Vad rör sig i huvudet på en nybliven pappa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kropp & Själs reporter Jonatan Loxdal fick barn för ett halvår sedan. Trots alla välmenande råd har han flera obesvarade frågor, och söker upp en person han själv anser är en vettig och bra pappa, för att få svar på dem – sin gymnasielärare Stefan. Hur ska jag tänka att mitt och min frus förhållande kommer ändras? frågar Jonatan. Om man suddar ut sina behov har man ju tillsist inget förhållande, resonerar han. – Nej, men ni har ett barn ihop och det barnets behov är mycket större och starkare än vad dina är. Men måste man sätta sina egna behov helt på paus?– Nej, det är därför man är två, förhoppningsvis. Är man två kan man balansera det här så man kan få både och, men man kan inte få allt. Medverkar gör: Stefan & Michael Einhorn, aktuella med boken Handbok i (miss)lyckat föräldraskap, Henning Årman, postdoktor på Stockholms universitet som forskar i projektet Pappa med barn, Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet och Maria Wängqvist, leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Små partiklar far runt i luften utan att man märker det kemikalierna och gifterna som omger oss. De finns i hemmet, i dammet, i luften och effekterna av dem kan ärvas över generationsgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidigare har man fokuserat mycket på hur gravida kvinnors exponering för giftiga ämnen påverkat fostret. Men i toxikologen Oskar Karlssons forskning har han visat att pappornas livsstil och livsmiljö är viktigare än man förut trott. Han menar att riskerna när det gäller pappans exponering varit väldigt nonchalerande.Att skydda sig mot farliga miljögifter är inte helt lätt eftersom man kan stöta på dem lite varstans. Men störst risk att exponeras för dem löper vi med de gifter vi kan få i oss, enligt toxikologen Mattias Öberg. – Framförallt via våra livsmedel och dricksvattnet. Men lyssnar man på kostråd och lokala råd från kommuner i områden som är förorenade, kan man skydda sig ganska bra, säger han. Medverkar gör: Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet, Frida Ramström, inspektör vid Kemikalieinspektionen, Oskar Karlsson, docent i toxikologi vid Stockholms universitet och Leonard Stockfelt, specialistläkare i arbets- och miljömedicin och forskare inriktad på hälsoeffekter av luftföroreningar vid Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Den kan göra ont, förstöra hela dagen och hålla dig sittandes på toaletten timme ut och timme in. När magen inte fungerar som den ska påverkar det välbefinnandet både fysiskt och psykiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – IBS innebär att det sker en ökad signalering från mag-tarmkanalen till hjärnan från händelser i tarmen som i normalfallet inte ska skicka signaler, säger Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi och överläkare på Akademiska sjukhuset. Allt fler som arbetar med IBS-patienter har börjat intressera sig för psykologiska behandlingar, snarare än att bara fokusera på t.ex. kost och livsstil. Psykiskt välmående verkar spela en stor roll. Brjánn Ljótsson är professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet och har riktat in sin forskning på att undersöka hur exponeringsbaserad KBT kan hjälpa IBS-patienter. – Patienter som till exempel är väldigt bundna till toaletten kan få börja med ett toaschema som innebär att de bara får gå på toaletten under vissa tidpunkter under dagen, säger han. Medverkar gör: Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi, överläkare på Akademiska sjukhuset samt forskare och docent vid Karolinska Institutet, Brjánn Ljótsson, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, Rana Eizad, ST-läkare som driver Instagramkontot magdoktorn, aktuell med boken Dumma mage och Gabriel Baldanzi, doktorand som forskar om tarmfloran vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

När man ligger i sängen och inte kan somna känns natten evighetslång. Det kan vara restless legs som stör, måsar som skränar utanför fönstret eller orostankarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – En sak som kan vara viktig att lyfta fram är att frontalloben blir mindre aktiv när vi är trötta och då är det lättare att känna sig orolig och ledsen och vi får svårare att värdera tankarna och tänka kritiskt, säger Li Åslund, psykolog och sömnexpert. På natten finns inget att distrahera sig med, det är lugnt och tyst och man vet att alla sover. Negativa tankar ger kroppen ett stresspåslag som gör att vi börjar leta efter fler faror och det skapar en tankekedja. – När man inte har några distraktioner så spinner det på, säger Li Åslund. Vad ska man då göra? En sak som kan hjälpa är att tänka att man klarar en dålig natts sömn, menar Li Åslund. –  På så sätt avdramatiserar man insomnandet. Vissa kan även bli hjälpta av att skriva ner de tankarna som snurrar i huvudet och sedan lägga undan blocket. Medverkar gör: Li Åslund, psykolog och sömnforskare, Jan Ulfberg, docent och specialistläkare. Medverkar gör också Ulf Ellervik, aktuell med boken Nattens gudar, Kristoffer Bothelius och Christian Benedict, båda sömnforskare vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Chocken av att ha blivit lurad eller bedragen kan ge bestående men. Hur gör man för att ta sig vidare? Hur återfår man tilliten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det var inte pengarna som var det värsta, det värsta var insikten att människor kan behandla en så vänligt och samtidigt skära halsen av en mentalt, säger Gitte Pålsson. Hon blev av med alla sina besparingar i ett mycket sofistikerat och avancerat telefonbedrägeri. – Det viktigaste att komma ihåg är att bedragarna är mycket skickligare än offren, säger Marcus Nohlberg, bedrägeriexpert. Vi föreställer oss att det är lätt att undvika att bli bedragen för att vi tänker på enkla bedrägeriförsök utan känlomässig inblandning, menar han. Men om man pratar med de som blivit bedragna, målas situationer upp som skulle vara svåra för vem som helst. – Det är ett brott där det är socialt accepterat att skuldbelägga offret, säger han.Medverkar gör: Marcus Nohlberg, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, Maria Farm, psykolog och parterapeut och Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Balansen är något vi tar för givet ända tills den sviker oss. Utan balans är det svårt att överhuvudtaget röra sig. Hur övar man upp och bibehåller balansen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Balansen avgörs av tre huvudfaktorer; synen, balansorganet i örat och ledkänslighet – att vi inte behöver titta på vår arm för att veta om den är böjd eller sträckt. – Framförallt handlar det om integreringen mellan dessa tre faktorer, säger Wim Grooter, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen på Karolinska Institutet. Ett sätt att öva på att integrera de olika balansdelarna är att gå runt i skogen och testa att förlita sig mer på fötterna än på synen, menar Wim Grooten. Lindansaren Klara Mossberg lär ut lindans till gymnasieelever på Cirkusgymnasiet. – En övning går ut på att medvetet isolera vilken del vi balanserar med, t.ex. att stå på ett ben men utan att använda armarna för att hålla balansen och att ha knät rakt, säger hon. Medverkar gör: Tobias Wibble, läkare och postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Wim Grooten, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen på Karolinska Institutet och Klara Mossberg, lindansare och cirkusartist som lär ut balans på Cirkusgymnasiet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Är du den som knäpper med fingrarna för att påkalla servitörens uppmärksamhet eller den som säger ifrån när någon spottar på trottoaren? Hur vet man vad som är okej och inte i det sociala samspelet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Den bästa utgångspunkten är att komma ihåg att vi delar på det offentliga rummet, säger vett- och etikettexperten Mats Danielsson. Med det menar han att en bra regel att ha för sig själv är att inte ägna sig åt sådant som vi inte själva kan tolerera att andra gör på publika platser, så som på bussen eller tåget, i en park eller i trafiken.  Hur vi är mot våra medmänniskor visar sig dessutom ha stor betydelse. I alla fall vad det gäller återkommande möten i vardagen. Cecilia Henning har forskat på detta och har myntat begreppet “tunna band”. – Det är de relationer som inte räknas till vänskapskategorin, utan de möten man har med exempelvis grannar och som innebär att man känner sig mindre ensam, säger hon. Medverkar gör: Mats Danielsson, vett-och etikettexpert, Jenny Rickardsson, leg. psykolog vid Karolinska institutet och Cecilia Henning, docent i socialt arbete. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Genom historien har präster, orakel och filosofer i olika grad setts som vägvisare, de som sitter på svaren om livets viktiga frågor. Vem står för visdomen idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen. Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar. Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga. – Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid. Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Elak, beräknande och grandios så beskrivs ofta narcissisten i både media och i populärkulturen. Men är det verkligen hela sanningen? Det finns ett stort lidande, säger Peder Björling, överläkare på Psykiatri sydväst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu testas det första behandlingsprogrammet för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom på Psykiatri sydväst i Stockholm.Sandra* har precis avslutat sin behandling. Hon har fått många nya insikter. – Jag har alltid trott att jag hatar människor. Jag har alltid sett mig som någon slags extrem misantrop. Men jag har förstått i min behandling att jag hatar inte människor, jag är jätterädd för dem, säger hon. Men går narcissism att bota?–  Det att behandla en narcissist, men om det går att bota och ta bort det helt, det är mer osäkert, säger Niki Sundström, psykolog och vårdenhetschef på Psykiatri Sydväst. – Men att man kan må betydligt bättre efter en behandling tycker jag vår erfarenhet visar. Gäster i programmet är: Peder Björling, medicinskt ledningsansvarig överläkare på Personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge, Monica Emanell, psykolog och Katarina Howner, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och docent vid Karolinska Institutet.*Sandra är ett fingerat namn. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentProgrammet är en repris från 2023.

Den nyinköpta romanen ligger på nattduksbordet, men motivationen att öppna den uteblir. På något konstigt sätt är det mer lockande att scrolla på mobiltelefonen. Känner du igen dig? Du är inte ensam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskning visar nämligen att brittiska kontorsarbetare i dag bara kan hålla fokus på en arbetsuppgift i tre minuter. Det skriver journalisten Johann Hari i sin nya bok “Stulet fokus”. – Vi befinner oss i en enorm uppmärksamhetskris, där vår uppmärksamhet stulits från oss, säger han. Hjärnforskare Sissela Nutley som studerat barn och skärmar stämmer in i att det stora problemet inte nödvändigtvis är skärmarna i sig, utan att problemen uppstår när vi försöker multitaska. – På skärmarna får vi massa information samtidigt; flera olika flikar i webbläsaren, hur mycket klockan är och batteriprocenten till exempel. Och det man har sett är att de personer som ofta multitaskar har svårare att koncentrera sig även när de ska göra en sak i taget, säger Sissela Nutley. Medverkar i programmet gör Sissela Nutley, hjärnforskare på Karolinska Institutet och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice LööfProgrammet är en repris från våren 2024.

Vad hjälper dig att hitta din väg i livet? Modern forskning, personliga vittnesmål eller de gamla grekerna? Självhjälpen finns precis överallt men vilken väg ska du välja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Självhjälp, till skillnad från annan litteratur, har ett syfte – att ge dig kunskap så att du ska kunna ta hand om dina egna problem. Det är en del av vår “expertkultur” menar psykologen och författaren Siri Helle. Men det kan också ställa till det för oss:– Om man kommer in med rätt kunskap i rätt tid så är det helt fantastiskt. Man får hjälp att hantera sina besvär. Men det kan bli en ond cirkel, en uppsjö av råd pekar i olika riktningar och som inte bygger på forskning. Det blir att man konsumerar mer och mer och blir mer hjälplös och blir ännu mer beroende av experter. Det centrala för självhjälp är att du på egen hand ska kunna överkomma livets svårigheter. Fokuset ligger på dig som individ, inte på samhället eller en struktur. Samtidigt som det ger en möjlighet så kan det också komma med ett högt pris menar Siri Helle:– Det låter som att alla är sin egen lyckas smed. Du kan också. Och då blir det verkligen ett skuldbeläggande av de som lever i social utsatthet och mår psykiskt dåligt. Gäster i programmet:Siri Helle, psykolog och författare till självhjälpsboken Känslofällan. Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet, aktuell med självhjälpsboken Ta din tid: Gör mindre men bättreProgramledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producentProgrammet är en repris från 2023.

Kaffedrickandet har djupa rötter i den svenska folksjälen, men nya tider betyder nya vanor. Dryckens rykte har svärtats med tal om cancer och sömnproblem och det har även beskrivits som en drog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Tidigare trodde man att koffein var farligt för hjärtat men det stämmer inte, säger Bertil Fredholm som är professor emeritus i farmakologi. – Normala kaffekonsumenter har snarare bättre överlevnad i hjärt-kärlsjukdom än de som inte druckit kaffe alls. Så hur gick det till när kaffet blev svenskens nationaldryck? Det svarta guldet, som det också kallats, väg hit från de etiopiska högslätterna har en snirklig historia. Men när det väl etablerades i Sverige på slutet av 1800-talet så var det här för att stanna. Vi i Sverige och våra grannar i Finland är de som dricker mest kaffe i världen. Mathistorikern Richard Tellström menar att det finns politiska och religiösa motiv bakom denna kaffe-vurm.– Vi ser att kaffet ersatte ölet som umgängesdryck och detta var något som var starkt påhejat av både näringslivet, som ville ha nyktra arbetare men även nykterhetsrörelsen som var en stark kraft i slutet på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Kaffet fick stå som symbol för det egalitära umgänget. Länge trodde man att kaffe var skadligt för oss men nu vet vi att det är precis tvärtom, det kan till och med vara hälsofrämjande, särskilt när det kommer till Parkinson. Den upptäckten gjorde Bertil Fredholm i sin forskning.– Det finns några studier där vi jämför de som dricker kaffe med dem som inte dricker. Det har en positiv effekt vid hjärt- kärlsjukdomar. Men det kan även minska risken för att drabbas av typ 2-diabetes och att insjukna i Parkinsons sjukdom.Det svarta guldet som är djupt förankrat i den den svenska folksjälen fyller flera viktiga funktioner – som pausförhöjare, vuxensymbol och morgonritual. Men helt ohotat är inte kaffet idag, i en allt snabbare värld där energidrycker av olika slag är omåttligt populära hos den yngre befolkningen. Kommer vi se kaffet knuffas bort som favoritdryck till förmån för energidryckerna? Gäster i programmet:Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet.Richard Tellström, författare och mathistoriker.Rikard Landberg, professor i livsmedelskunskap vid Chalmers tekniska högskola.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är en repris från 2023.

Synen på de som har Downs syndrom har förändrats mycket över åren, men fortfarande är diagnosen omgärdad av fördomar. Hur kan man leva med Downs syndrom i dagens Sverige? I det här programmet möter vi 7-åriga Liv och 25-åriga Johan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johan har precis flyttat hemifrån, och han är en av få personer med Downs syndrom som har ett riktigt jobb, på den ordinarie arbetsmarknaden.Han får frågan om vad det roligaste med hans jobb är.– Det är att fylla på vattenflaskorna, svarar han.Johan arbetar som bistrobiträde och förutom att han är ansvarig för vattenflaskorna, plockar han disk. Och att han, trots sin diagnos, kunnat etablera sig på arbetsmarknaden grundar sig i ett starkt engagemang från hans föräldrar.– Det är en målmedveten satsning från mig och min man. Jag tror Johan var ungefär ett år när jag första gången tänkte tanken ”det måste finnas en plats för honom i det vanliga samhället”, säger Johans mamma Katarina Rahm.Medverkar i programmet gör:Solveig Laine, vars lillebror, Dag, med Downs syndrom växte upp på institution på 50 och 60-taletMickan Lüning från Svenska DownföreningenUlrika Wester Oxelgren,  barnläkare och barnneurolog i Uppsala. Hon har varit med och arbetat fram det medicinska vårdprogrammet som finns i Sverige för uppföljning för barn med Downs syndrom.  7-åriga Liv som har Downs syndromLivs mamma Karen Flö, hennes storasyster Nora och pappa Daniel Bjugård.Johan Rahm som i restaurangen på Fotografiska museet, och hans mamma Kristina Rahm.Programledare och reporter Stina NäslundProducent Alice LööfProgrammet är förinspelat

Det händer hemska, oförutsedda saker varje dag. Det kan vara plötslig sjukdom, ett grovt brott eller en olycka. Hur de som finns i närheten reagerar kan spela stor roll det kan rädda liv. Är du beredd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En solig dag, i en idyllisk liten kuststad vid havet, händer det värsta man kan tänka sig. En helt främmande gärningsperson gör en tioårig flicka mycket illa. Men flickan, som heter Kenly, har tur. För det finns andra människor i den här staden, som vill hjälpa henne – som agerar, samarbetar och gör rätt.– Jag tror inte att det går en dag utan att jag tänker på dem. För utan dem hade jag inte haft henne, säger Annelie, som är mamma till Kenly, om de personer som räddat hennes dotters liv.Mitt på eftermiddagen blir Kenly illa knivhuggen i bröstkorgen av en för henne okänd kvinna. Kenly tar sig bort från platsen och ber en man hon möter om hjälp. Han, och ytterligare två pensionärer, kommer spela en livsavgörande roll i hur de agerar.– Det är så många saker som går rätt, som klaffar. Det är väldigt skrämmande att tänka på det, för det är så många saker som har gått så bra. Och det har varit mycket roligare att utreda ett mordförsök, än ett mord, säger Jonas Fjällgren, utredare på stadens polisstation.Medverkar gör:Annelie, mamma till KenlyJonas Fjällgren, utredare på Polisen i ÄngelholmPer Cachrimanidis, kirurg på Helsingborgs lasarettHelen Alexandersson, gruppchef på Polisen i ÄngelholmSenare i programmet hörs;David Fredman, driftansvarig för SMS-livräddare i Sverige.Christer Melén som överlevde ett hjärtstopp på väg från jobbet en vinterdag 2021Catarina Svantesson, SMS-livräddare som var med och räddade Christer MelénProgramledare och reporter Stina NäslundProducent Alice LööfProgrammet är förinspelat

Glad som en lärka eller arg som ett bi. Det är väldigt olika hur mycket vi påverkas av vårt humör. Medan en del har en positiv grundinställning verkar andra se oförrätter vart de än vänder blicken. Men hur ska man göra när man inte kan kontrollera sin ilska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – En sak vi gör i behandlingarna är att kartlägga i vilka situationer man blir arg. Deltagarna får göra en tio-i-topp-lista över mest ilsketriggande situationer och får sedan öva på dem, säger Johan Bjureberg, som forskar på känsloreglering vid Karolinska institutet.De första resultaten av den så kallade “ilskestudien” publicerades år 2022, där Johan är ansvarig forskare. – Det finns vissa situationer som verkar vara stora triggers för många, där är trafiken i topp, men även hushållssysslor, säger han. En mildare form av ilska är det som kallas för att man blir “hangry”. Alltså när man tappar humöret i takt med att blodsockret sjunker. En som mycket väl vet hur det känns är fd. utrikesministern Ann Linde (S). – Jag har ju ett ganska häftigt humör, men efter många år i politiken och diplomatin får man lära sig att hantera det, säger hon. Medverkar gör: Johan Bjureberg, docent och psykolog vid Karolinska institutet som forskar på känsloreglering och Susanna Tagesdotter Hagstrand, psykolog, aktuell med boken Växa tillsammans – att ta hand om parrelationen under småbarnsåren. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Cancer är ett ord förknippat med lidande, osäkerhet och död. Men i det här programmet ska vi rikta ljuset mot alla de framsteg som faktiskt görs när det kommer till behandling av olika cancerformer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag har dansat tango med döden, säger Angelica Selander som överlevt en svår form av matstrupscancer – mot alla odds. Hon tjatade sig till immunterapi, en behandling som då inte var godkänd för Angelicas cancersort. Men som gjorde att hon överlevde. – Jag tänkte; vågar jag berätta det här nu, nästan? Det var så stark eufori, berättar hon om när hon fick beskedet att all hennes cancer var borta. Det är närmare fyra år sedan nu. Frågar man professionen om hur framtidens cancerbehandlingar kommer att se ut får man ett, nästan entydigt, svar. Cancerbehandlingar går mer och mer mot att den ska vara anpassad individuellt för varje patient.  Medverkar gör: Martin Bergö, prorektor på Karolinska institutet, Samir El Andalousi, professor i biomolekylär medicin och avancerad terapi vid Karolinska Institutet, Oscar Wiklander, onkolog och forskare på Karolinska institutet. Medverkar gör också Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska institutet, Michel Sadelain, immunolog som står bakom tekniken car-t och Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Absolut närmsta relationen, komplicerad och sårig eller icke-existerande. Syskonrelationer kan se ut på alla möjliga sätt. Det är relationer med hög potential om de funkar, men som vi kanske jobbar allra minst på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Syskonrelationen är livets äldsta relation, förutsatt att man får leva och ha hälsan. Den sträcker sig från vaggan till graven, säger Moa Herngren, författare, aktuell med boken Syskonfejden. Kopplingen till ett syskon är också en av få relationer i livet vi inte väljer, den är något vi måste förhålla oss till hela livet vare sig vi vill det eller inte, och oavsett om relationen är bra eller inte. Men hur viktigt är det för välmåendet att ha syskon? Inte alls, säger psykologen Martin Forster. – Det gäller om vi tittar på gruppnivå. Den forskning som finns visar mycket små skillnader vad gäller hälsa, hur man mår och hur man utvecklas, säger han. Han fortsätter. – Om något talar forskningen till fördel för endabarn, de har både mer vänner, presterar bättre i skolan och är lite rikare än de som har syskon. Medverkande är Moa Herngren, författare, Martin Forster, leg. psykolog och fil. dr. i psykologi vid Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef för Svenska tvillingregistret och forskare inom medicinsk genetik, Karolinska institutet och Paolo Parini, läkare på Karolinska Universitetssjukhuset och ledare för de svenska kliniska forskarna i projektet dAIbetes. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Det blir allt vanligare att injicera botox och fillers i ansiktet, och marknaden har reglerats, men är långt ifrån perfekt. Något som få kunder tänker på är vad som händer om ingreppet blir misslyckat vems ansvar är det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En person som får många frågor om att hjälpa patienter som av olika skäl inte är nöjda med sina ingrepp är plastikkirurgen Alberto Falk Delgado på Karolinska sjukhuset. – Vi har en begränsad förmåga att hantera skönhetsingrepp, så i den offentliga vården där jag jobbar skulle det isåfall tränga undan annan akut vård, säger han. Men vem har då ansvaret för när något går fel? Den största anledningen till att man söker vård efter ett ingrepp är att man inte är nöjd av kosmetiska skäl, men ibland kan problemen vara medicinska. – Jag tycker att det rimliga om man utför ett typ av ingrepp är att ansvara för att man har rätt utrustning och såklart motmedlet som krävs vid en akut komplikation, men också kompetensen att hantera mer långvariga komplikationer, säger Alberto Falk Delgado. Medverkande är Alberto Falk Delgado, docent och sektionschef på Medicinsk enhet för plastikkirurgi och kraniofacial kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset, Anna Rostedt Punga, professor i klinisk neurofysiologi som forskar om lång- och kortsiktiga risker vid botoxinjicering vid Uppsala universitet, Madelaine Levy, journalist på Svenska Dagbladet och Anna Bäsén, journalist på Läkemedelsvärlden. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Du kanske själv har haft svårt att få tag i någon av dina mediciner på senaste tiden. Det är inte så konstigt, det är just nu rekordmånga läkemedel som är slut. Vad beror det på och hur ska det lösas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Mitt alkoholberoende har satt mig i långa perioder av nedstämdhet. Det säger Kristina, som vi kallar henne. Hon har ett alkoholmissbruk, som hon försökt bli kvitt på egen hand, men inte lyckats. När hon sökte sig till psykiatrin fick hon Antabus utskrivet, ett läkemedel som ger obehagliga symtom som illamående och hjärtklappning när det kombineras med alkohol. Det har hjälpt, tycker Kristina. Men den senaste tiden har det varit svårt att få tag i medicinen. – Det känns väldigt osäkert att inte ha Antabus som man vet är ett ordentligt skydd, säger hon. Det kan finnas olika orsaker till att olika läkemedel tar slut hos tillverkaren. Till exempel att efterfrågan blir större än företaget räknat med. – Det är inte läkemedelsföretagens ansvar att se till att läkemedel fördelas jämlikt över alla länder, säger Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi. Medverkande är Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi och ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor, Mårten Lindström, överläkare i kardiologi och ordförande för läkemedelskommittén i Region Jönköpings län och Shai Mulinari sociolog som forskar på marknadsföring och transparens inom läkemedelsindustrin vid Lunds universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Många tänkare har genom historien försökt begripa sig på och tolka drömmar. Än finns inget tydligt svar. En central fråga som kvarstår och som delar forskarkåren är om drömmarna har en funktion eller inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vissa forskare tänker på drömmar som ett brus, en slaggprodukt, som beror på att vi inte kan stänga av hjärnan ens när vi sover, säger drömforskaren Katja Valli. Hon fortsätter. – I det andra forskarlägret tror man att drömmar visst har en funktion. Vissa menar att drömmar bidrar till en god mental hälsa, medan andra tror att evolutionen sett till att vi i drömmar övar oss på farliga situationer som är ovanliga i verkliga livet. Vaktmästaren Peter, som drömmer ofta och mycket, är mer inne på det första forskarlägrets teori.– Vi drömmer för att rensa hjärnan på en massa intryck, så vi orkar med morgondagen, säger han. Medverkar i programmet gör Pontus Wasling, hjärnforskare & läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, David Marcusson-Clavertz, docent inom psykologi vid Linnéuniversitetet, María González, samtalsterapeut med fokus på drömmar och socialantropolog och Katja Valli, drömforskare vid Högskolan i Skövde. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Det är tydligt från expertisens håll: Barn äter inte av sig själva, de måste lära sig hur man gör. I det här ämnet är lärarna oftast deras föräldrar. Ska man insistera på att all mat på tallriken äts upp, hur mycket ska man tänka på näring och hur vet man när man behöver söka hjälp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns ju aspekten att du som förälder vill att ditt barn ska äta och om man ser att barnet inte kan så gör man det man måste för att få i barnet energi, säger Kajsa Lamm, logoped. Så hur ska man tänka? En del av att skapa positiva känslor och utforskandet av mat är att äta måltiderna tillsammans, säger dietisten Sara Ask. – Man måste komma ihåg att man själv är sitt barns viktigaste förebild. Det handlar om att barnet ska kunna härma, känna sig trygg och se hur de stora gör i dens familj, fortsätter hon. Medverkar i programmet gör Kajsa Lamm, logoped, Sara Ask, dietist och Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet.  Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Mitt i kullerbytta-gate och floden av larmrapporter om barn med usel kondition står de där, med visselpipa och i träningsoverall, idrottslärarna. Men hur ska de göra för att rädda nästa generation? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det har blivit ett ökat tryck på idrottslärarna att lära barnen sådant som de förut lärde sig på fritiden. Rami Aro är idrottslärare och en av de personer som står bakom debattartikeln där han, tillsammans med representanter från Svenska gymnastikförbundet, larmade om att barn inte kan göra kullerbyttor. – Men det handlar inte bara om kullerbyttan, utan generellt om rörelser, som att gå baklänges och stå på ett ben. Det är färre barn som kan det i dag, säger han.Medverkar i programmet gör Rami Aro, idrottslärare, Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och Karin Sjödin, aktuell med avhandling om friluftslivet inom skolidrottsämnet.  Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Att närma sig en annan människa på ett romantiskt sätt innebär att visa sig sårbar, både i den första kyssen och i det första grälet. Hur är det att göra det med en kamera i ansiktet? Kan äkta känslor uppstå i en realityserie? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det var mycket tankar fram och tillbaka, men tillslut landade jag i att oavsett hur det går är jag bekväm med det här, och att jag gör det för att jag verkligen vill träffa någon på ett unikt sätt, säger Emilia Holmqvist som deltog i årets säsong av tv-serien Love is blind. I Love is blind dejtar deltagarna varandra bakom varsin skärm, väljer ut den de klickar bäst med och sedan om de ska förlova sig. Först efteråt får de se varandra för första gången.Dejting-reality är en genre som exploderat de senaste åren med en rad olika koncept. Allt från program som Bachelor/Bacholorette där ett tjugotal personer kämpar för en enda man/kvinna, till Gift vid första ögonkastet där experter försöker matcha så kompatibla kärlekspar som möjligt. Daniella Gordon var terapeut i programmets första tre säsonger och hon säger att hon såg det som ett experiment.– Det var en så kul och skruvad idé, men jag ställde mig ju givetvis frågan om jag som seriös terapeut ska göra en sådan här sak?, säger hon. Medverkar i programmet gör Daniella Gordon, samtalsterapeut, Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och Emilia Holmqvist, deltagare från Love is blind. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

De senaste veckorna har fenomenet soft girl debatterats på kultursidorna ett ideal som vänder blicken bort från prestationer och arbetsliv. Vad är det en reaktion på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag har ett jobb och jag älskar mitt jobb. Jag tycker det är kul, men det är inte hela mitt liv, säger Mina, som beskriver sig själv som en kvinna med mycket feminin energi. Hon beskriver hur hon varit tvungen att vara den klassiska “duktiga flickan” som får bra betyg i skolan och sedan satsar på karriären. I samband med soft girl-trenden har hon vågat säga vad hon egentligen tycker om det. – Jag har alltid känt att jag orkar liksom inte, för som kvinna ska man dels heltidsarbeta och dels ta hand om barn. Jag tyckte det var skönt att folk vågade säga att de ville ha det på ett annat sätt, säger Mina.  Medverkar i programmet gör Siri Helle, psykolog, Victoria Carlsson Wahlgren, utredare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Magdalena Petersson McIntyre, konsumtionsforskare vid Handelshögskolan i Göteborg och Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Ett självmord lämnar ofta efter sig en grupp människor med obesvarade frågor frågor om hur det blev som det blev och om man hade kunnat göra mer för att förhindra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Helena Reje lämnades i chock efter sin mammas självmord. – Jag har varken förr eller senare träffat någon som var mer levnadsglad än vad min mamma var, och det är nog så de flesta skulle beskriva henne, säger Helena. Enligt psykiatern Christian Rück är det i många fall svårt, eller till och med omöjligt, att veta om någon kommer att ta sitt liv. – Vi kan såklart förutse en förhöjd risk för vissa personer och behandla dem, men det är inte säkert att det är dem som skulle tagit livet av sig ändå. Av tio miljoner svenskar kommer tre vara döda i suicid i morgon. Det är väldigt svårt att avgöra vilka dem är, säger han. Medverkar i programmet gör Ullakarin Nyberg, psykiater, Christian Rück, psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska institutet, aktuell med boken Ett liv värt att leva och Michael Westerlund, forskare inom internet och suicid vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentFör dig som behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.seDu kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.

Nytt kan man inte kalla det manliga muskelbergsidealet, men klart är att det blivit vanligare att män strävar efter svällande biceps och sexpack än det varit tidigare. Gymmet har blivit en mer och mer självklar del i mångas liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – En stor del till varför jag tränar är för att jag tror att det gör mig till en mer attraktiv partner, säger Kalle när Kropp & Själs reporter Ninos Chamoun träffar honom utanför gymmet efter ett träningspass. Och Kalle verkar definitivt inte vara ensam om det. Enligt manlighetsforskaren Lucas Gottzén, som just nu bland annat studerar mäns beteende på dejtingappar, har “den manliga blicken” som tidigare varit riktad mot kvinnor, nu vänts tillbaka mot mannen själv. Män har blivit mer medvetna om hur de ser ut. Lucas säger att han tycker sig se att muskler är viktigt – men muskler på rätt sätt. – Historiskt sett har män inte drabbats av att utseendet spelar roll. Det har mer handlat om pengar, fast jobb osv. Nu har de mer och mer en kvinnlig blick på sig, att det handlar om att visa upp en snygg version av sig själv, säger han. Medverkar i programmet gör William Apró, forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan, Tommy Lundberg, docent i fysiologi vid Karolinska institutet, Lucas Gottzén, professor i ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet som forskar om män och manlighet och Sebastian Lindvall, filmkritiker. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Många som lever med en partner som blivit sjuk beskriver en enorm ensamhet. Folk drar sig undan och istället för att vara ett kärlekspar har relationen reducerats till vårdtagare och vårdare. Vad händer egentligen med kärleken när den man älskar blir en annan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag visste i teorin vad en psykos är, men det är något helt annat med att veta i teorin och att fattar när det händer i ens eget liv, att någon man tycker mycket om blir en helt annan människa, säger författaren Åsa Moberg, som under 12 år levde tillsammans med Adam som hade bipolär sjukdom. Det kan vara smärtsamt att inse att kärlek inte kan bota sjukdom, och att den sjuka aldrig kommer bli frisk. Det kanske rentav blir värre, som i fallet med demens. – Många befinner sig i en så belastad situation att anhörigskapet är allt de ägnar sin vakna tid åt. Det finns också en oro för hur länge man ska orka, säger Marcus Falk Johansson, aktuell med en avhandling om demens och partnerskap. Medverkar i programmet gör Philip Bäckmo, parterapeut och terapeut, Marcus Falk Johansson, socionom och doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Dalarna och Martina Nelson, psykolog och författare till boken Vem hjälper den som hjälper?. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Ett starkt ljus, en tröskel som uppenbarar sig och oändlig kärlek. Upplevelserna hos dem som får nära döden-upplevelser i samband med hjärtstopp verkar likna varandra och för många innebär det en livsförändrande erfarenhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är en av de största gåvorna jag fått, säger Jeanette Hedström, som hade en nära döden-upplevelse när hon som 22-åring var med om en bilolycka.– Jag har fått en helt annan syn på livet, fortsätter hon. Oavsett vad som händer i hjärnan och kroppen när man får hjärtstopp verkar det vara vanligt att man efter en nära döden-upplevelse direkt ändrar livsåskådning. Ett exempel på det ger Peter Strang som är cancerläkare och professor i palliativ medicin. Han berättar om en patient han mött som efter en nära döden-upplevelse sa att hon nu vet var det verkliga livet finns. – … och det är inte här på jorden. Från att ha stark dödsångest blev hon helt euforisk, säger han. Medverkar i programmet gör Peter Strang, cancerläkare och professor i palliativ vård vid Karolinska instituret, Hans Zingmark, läkare vid Hallands sjukhus som gjort en studie om nära döden-upplevelser, Niklas Nielsen, professor i kliniska vetenskaper vid Lunds universitet och Etzel Cardeña, professor i parapsykologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Plötsligt lever vi i en tid där vissa av våra evolutionärt supersmarta funktioner ligger oss i fatet. Förmågan att snabbt inse vilken föda som innehåller mest energi, och som varit så viktig för vår överlevnad, driver oss idag till sjukdom. Hur har det blivit så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Miljön vi lever i har radikalt förändrats. Det är inte samma regler som gäller längre, säger Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken Hunger: hur du överlistar en uråldrig kraft i en tid av överflöd. Idag är det nästan för enkelt att äta i vår del av världen, menar experterna. Numer blir vi ständigt stimulerade att äta mer av något som vår kropp egentligen inte behöver. – Det är såklart lättare att hålla sig till en balanserad kost när man har lugn och ro att planera, när man är i sommarstugan, långt från stormarknader, till skillnad från när man stressat igenom dagen och inte alls tänkt på vad man ska äta, säger Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap. Medverkar i programmet gör Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken Hunger, Ylva Trolle Lagerros, obesitasforskare vid Karolinska institutet och Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Skäggväxt, mensrubbningar och svårigheter att bli gravid är alla symtom på hormonstörningen PCOS. Alla symtom förvärras av övervikt. Grundorsaken är oklar, men den drivande faktorn är höga nivåer av manligt könshormon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. PCOS står för polycystiskt ovariesyndrom. Diagnosen är också vanligare än vad man kan tro. Drygt en av tio kvinnor, mellan 10-15 %, har PCOS. En av dem är 23-åriga Louise.– Jag har fått oönskad hårväxt, på ställen där en typisk kvinna inte brukar få så mycket hår som syns, berättar hon. En PCOS-diagnos ställs utifrån tre kriterier varav två måste vara uppfyllda; rubbad menscykeln, förhöjda nivåer av manligt könshormon och ett speciellt utseende på äggstockarna. – Övervikt är också väldigt vanligt i den här gruppen, 50 % har fetma. Men det ingår inte som ett diagnosstörning, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi. Medverkar i programmet gör Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska institutet, Angelica Lindén-Hirschberg, professor i gynekologi, Karolinska institutet och Liselotte Videla, expertpatient med PCOS. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Att kräkas är en av kroppens viktigaste försvarsmekanismer den funktion som både larmar om att något är fel och som hjälper till att få bort det giftiga ur kroppen. Det kan framkallas av åksjuka, infektion eller graviditet varför spyr vi av så olika saker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Allt regleras i kräkcentrumet i hjärnan. Det verkar vara nästan samma reaktion i kroppen oavsett trigger, säger Lennart Svensson, professor i molekylär virologi.När signalerna väl kommit till kräkcentrumet talar nya signaler om för kroppen att den behöver spy. Reflexen går inte att stoppa. Det är nog ingen som tycker att det är härligt att kräkas. Men för vissa är motståndet så stort att det utvecklas till en fobi. Så blev det för Rebecca Ejdemo.–  Jag började ifrågasätta allt jag åt och frågade ”är ni säkra på att det ni har lagat är bra?”. Och mina föräldrar blev ju så trötta på mig tillslut, säger Rebecca som lidit av kräkfobi, eller emetofobi, sedan hon var liten. Vi förstår att det kan ta emot att lyssna på ett helt program om illamående när man lider av kräkfobi. Därför har vi lyft ut Rebeccas historia ur programmet. Lyssna via klippet nedan. Medverkar i programmet gör Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet, Catarina Flink, mikrobiolog vid Livsmedelsverket och Liv Svirsky, psykolog och psykoterapeut.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Lasse hittar lyckan i sorgen efter sin dotters död, sorgen är som en portal till minnena. Anki fann kraft att starta Missing people efter att hennes styvson Tony försvann. Kanske är sorgen inte bara mörker vad finns egentligen att hämta där? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – För mig är sorgen en rätt komplex känsla. Men den är ren på så sätt att den får oss att tänka på vad som är viktigt i livet och sålla bort det oväsentliga, säger psykologen och psykoterapeuten Anna Kåver. – Det finns många som skäms över att de är glada ibland, samtidigt som de sörjer, och då kommer man in på det här med att sörja randigt, fortsätter hon. Uttrycket att “sörja randigt” brukar användas för att beskriva att man sörjer lite i taget. Att varken trycka undan känslorna eller att fastna och begravas i alla mörka känslor. – Evolutionärt sett är sorgen en biprodukt, som inte har någon given funktion, annat än att den hjälper oss att knyta an till varandra och skapa band mellan oss, säger psykologen Isabel Petrini. Medverkar i programmet gör Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, Isabel Petrini, psykolog och Elmir Omerovic, professor i kardiologi vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Locka, pocka eller bjuda in. Hur förför man någon i den digitala eran när de flesta tittar ner i mobilen istället för in i sin partners ögon? Och vilka hemliga fantasier finns därute? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Flera säger att det vackraste som finns är att bli förförd av en kvinna  – att hon tar hela ansvaret, säger Åsa Kalmér, författare till boken Naket - hans mest intima, där hon intervjuat män om deras sexualitet. Samtidigt kan ordet förförelse låta tungt och prestationsfyllt, säger sexinspiratören Marika Smith. – På samma sätt som det kan vara lekfullt tror jag att många drar sig för att förföra, för att man tänker på stereotypen av en man som har en ros mellan tänderna, fortsätter hon. – Jag tycker man ska göra det på ett hederligt sätt, genom att bjuda in istället för att tänka att man ska lura någon att bli kåt.Gäster i programmet är Åsa Kalmér, författare till boken Naket - hans mest intima, Kalle Norwald, sexolog, Marika Smith, sexinspiratör och Stefano Foconi, författare till boken Om kärlekskonsten. Medverkar gör även författaren och journalisten Emil Åkerö, som skrivit boken Slampans död. En djupdykning i den sexuella lågkonjunkturen. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Plikten framför allt var förre kungen Gustav VI:s valspråk. Men vad betyder plikt för människor i Sverige på 2020-talet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med ett alltmer spänt omvärldsläge har frågan om plikt återigen aktualiserats. I ett forskningsprojekt på Marie Cederschiöld högskola har man undersökt svenskarnas försvarsvilja. Där har man visat att 9 av 10 svenskar är redo att göra det som krävs för att försvara Sverige om det skulle behövas – och vilka värderingar och erfarenheter man har verkar spela en väldigt liten roll. – Det är nästan ingen skillnad i befolkningen, alla vill ställa upp, säger Magnus Karlsson, som lett forskningsprojektet. Någon som tänkt mycket på plikt under den senaste tiden är den debuterande författaren och poeten Amer Sarsour. I hans bok Medan vi brinner ska huvudpersonen Omar åka till Italien för att hämta sina kusiner till Sverige. – Plikt är inte bara ord, plikt är handling. Annars är det bara en känsla. Du måste alltid svara mot en slags handling, säger Amer Sarsour. Medverkar i programmet gör Magnus Karlsson, professor i civilsamhällesvetenskap på Marie Cederschiöld högskola, Amer Sarsour, poet och författare till boken Medan vi brinner och Sofia Jeppsson, docent i filosofi vid Umeå universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Äntligen befinner sig Sverige återigen i rymdhändelsernas centrum! Men närvaron i rymden väcker stora och besvärliga frågor inom hälsoområdet som måste lösas om vi en dag vill åka till Mars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av de områden som det ofta pratas om som en stor utmaning är immunförsvaret. Genom studier har man nämligen kunnat se att immunförsvaret försämras på ungefär hälften av alla astronauter som befunnit sig i rymden, men än så länge vet man inte vad det beror på. – Vår arbetshypotes är att immuncellerna, som på jorden känner av om vi till exempel är infekterade, i avsaknad av gravitation inte känner av det lika bra, säger Lisa Westerberg, som forskar vid Karolinska instituten om varför immunförsvaret försämras vid rymdvistelse. En annan nöt som är utmanande att knäcka är hur man på bäst sätt ska kunna träna i rymden – framförallt hur man ska träna upp och bibehålla styrka i benen. Hans Berg kom på den första styrketräningsmaskinen för rymdresor, som byggdes i Tyskland år 2007, och nu jobbar han och hans forskargrupp med att utveckla den maskinen så den blir lättare och bättre. – För att bibehålla muskelvolym måste man träna ganska tungt och det är omöjligt i tyngdlöshet. Men det finns andra saker än tyngder som kan generera kraft, säger han. Medverkar i programmet gör Lisa Westerberg, forskare inom rymdmedicin vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, Hans Berg, som doktorerat på muskelförtvining i rymden vid Karolinska institutet och Dag Linnarsson, professor i baromedicin på Karolinska institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Den nyinköpta romanen ligger på nattduksbordet, men motivationen att öppna den uteblir. På något konstigt sätt är det mer lockande att scrolla på mobiltelefonen. Känner du igen dig? Du är inte ensam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskning visar nämligen att brittiska kontorsarbetare i dag bara kan hålla fokus på en arbetsuppgift i tre minuter. Det skriver journalisten Johann Hari i sin nya bok “Stulet fokus”. – Vi befinner oss i en enorm uppmärksamhetskris, där vår uppmärksamhet stulits från oss, säger han. Hjärnforskare Sissela Nutley som studerat barn och skärmar stämmer in i att det stora problemet inte nödvändigtvis är skärmarna i sig, utan att problemen uppstår när vi försöker multitaska. – På skärmarna får vi massa information samtidigt; flera olika flikar i webbläsaren, hur mycket klockan är och batteriprocenten till exempel. Och det man har sett är att de personer som ofta multitaskar har svårare att koncentrera sig även när de ska göra en sak i taget, säger Sissela Nutley. Medverkar i programmet gör Sissela Nutley, hjärnforskare på Karolinska Institutet och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap. 

Badet kan vara en plats för både kroppslig och själslig rening, motion, gemenskap och självklart den personliga hygienen. Hur ofta tvättar du dig? Och varför är hygienvanor en så laddad fråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Hollywood-paret Mila Kunis och Ashton Kutcher för några år sedan avslöjade att de inte duschar varje dag delades kändiseliten i två läger. Ena sidan där vissa själva bekände färg, och gick ut med att de inte heller tvättar sig varje dag och den andra sidan som tyckte att skådespelarparets duschvanor var helt förskräckliga. – Asså du måste ju tvätta dig varje dag, annars luktar du ju illa, konstaterar en stockholmare som Kropp & Själs reporter träffar ute på stan. Flera vi pratar med betonar vikten av att vara hel och ren och att känna sig fräsch. Men det finns också andra viktiga parametrar med att bada och duscha. Speciellt i offentligheten – på badhus. – Det finns inga markörer. Allt vad titlar, yrken och status heter tar man av sig när man går in i ett badhus, säger Ulrica Nordström, författare till boken Nordiska bad. – Jag har sett det när jag rest runt i Norden. Badet är en plats man är på, på lika villkor, som människor. Medverkar i programmet gör även Cecilia Svedman, Överläkare inom yrkes- och miljödermatologi på Skånes universitetssjukhus, Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet och Susanne Sütterlin, med dr, klinisk mikrobiolog och ST-läkare i barnmedicin i Uppsala.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Svetten bryter fram i pannan och snart viker sig nog benen. I det här läget kan det kännas lockande att ge upp men vissa besitter förmågan att kämpa igenom både mjölksyra och smärta. De har en sak gemensamt: pannben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Baksidan är att man ibland får för sig att framgång får kosta hur mycket som helst, och har man inte den mentala tuffheten som pannbenet kräver ses man istället som skör och svag, säger Göran Kenttä, idrottspsykolog på Gymnastik- och idrottshögskolan. Att ha pannben ses som en värdefull egenskap framförallt inom elitidrotten – att besitta förmågan att fortsätta kämpa trots att det tar emot. Men i vilken grad kan man egentligen tänka sig till resultat?– Det mentala är en outforskat område, svaret är att man i dagsläget inte riktigt vet när orken egentligen är slut, säger Göran Kenttä.Besläktat med ”att ha pannben” är personligsdraget grit som karaktäriseras av att ha driv, fullfölja projekt och att inte ge upp vid motgångar. Grit myntades av den amerikanska psykologen Angela Duckworth, som i sin forskning såg hur skolelever med hög grit bland annat hade större sannolikhet att fullfölja sin gymnasieutbildning. – Duckworth har visat att det även spelar in för högre utbildning och korrelerar med om man håller ut i sitt äktenskap eller inte, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.Medverkar i programmet gör Göran Kenttä, idrottspsykolog på Gymnastik- och idrottshögskolan, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet och Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Skarven är en perfekt lucka att reflektera över tiden som går. Innan vi lämnar 2023 helt och hållet ska vi ta en titt i backspegeln och följa upp några ämnen som avhandlats i Kropp & Själ under året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkar i programmet gör: Sven Andreasson, professor på Karolinska Institutet och alkoholläkare på Mottagningen för alkohol och hälsa i Stockholm, Caroline Elmér, urolog, Thomas Lindegård, tennistränare och Ida Hult, futurist, framtidsetnolog och strateg. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är förinspelat. 

Safta, sylta och lär dig laga mat utan recept. Kropp & Själ-redaktionen tillbringar mellandagarna med två avslappnande sysslor: läser böcker och lagar mat. Lyssna och inspireras! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Böcker från avsnittet: Alice Lööf har läst Det växer saft och sylt överallt av My FeldtMattias Lindgren har läst Den sista kokboken av Amanda NordlöwUlrika Hjalmarson Neideman har läst Matarvets trådar: från antik fisksås till svenskt fredagsmys Stina Näslund har läst Svamparnas förunderliga liv: vad en svampplockare behöver veta om underjorden av Anders Dahlberg och Anna Froster.

Händerna är trollkarlens viktigaste arbetsredskap och finmotoriken i handen är ren hjärngympa med alla komplicerade nerver. Kropp & Själ tar fasta på kroppsdelarna vi lätt tar för givet händer och fötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag brukar skoja och säga “don’t touch the money makers”, säger trollkarlen Caroline Ravn. Hon fortsätter:– Jag skulle gärna åka skidor, jag skulle gärna åka skridskor, men jag vågar inte. Vad händer om jag bryter ett finger eller bryter handen? Det är ju verkligen det här jag lever på. Händerna är komplicerade konstruktioner och har ett stort utrymme i hjärnan med många nervceller som går åt för att åstadkomma handens finmotoriska möjligheter, säger handkirurgen Göran Lundborg. – Handen har av filosofer betraktats som en slags yttre hjärna, eller en förlängning av hjärnan . Man har till och med sagt att handen är den synliga delen utav hjärnan, säger han. Medverkande: Göran Lundborg, professor emeritus i handkirurgi, Lena Maria Vendelius, mun- och fotmålande konstnär och sångerska och Carina Reinholdt, överläkare i handkirurgi på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

Ultraljud, KUB, NIPT, moderkaks- och fostervattenprov. Alla är exempel på det som kallas för fosterdiagnostik, där man kan få reda på om avvikelser på fostret. Men hur ska man tolka och tänka kring resultatet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det vi skulle kunna jobba på är från vårdens sida säga att det finns olika skäl till att göra fosterdiagnostik – det ena är att kunna avsluta graviditeten, det andra är att vara förberedd, säger Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset. Fosterdiagnostik kan också användas för att upptäcka skador på fostret som går att operera redan innan förlossning. Peter Lindgren jobbar med det. – Vi gör ungefär 150 sådana här operationer per år på Karolinska, säger Peter som är överläkare inom fostermedicin på Karolinska institutet. Medverkande: Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset, Peter Lindgren, före detta överläkare inom fostermedicin på Karolinska universitetssjukhuset och Nina Asplin, ultraljudsbarnmorska och doktor i medicinsk vetenskap med anknytning till Strömstad akademi.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

Är huvudvärken bara huvudvärk, eller är det något värre? Många kan nog känna igen sig i oron över att något i kroppen inte är som det ska. Men för vissa blir ångesten så stark att de inte ens kan ta sig hemifrån av rädsla för att bli smittade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anna Dahlqvist har varit livrädd för att få cancer i hela sitt liv. – När det har varit som värst har det präglat mina dagar, som att gå i ett filter av ångest, säger hon. En dag händer det som hon fruktat och lagt ner så många timmar på att oroa sig för – hon får beskedet att hon har cancer. – På något sätt hade jag nog i min fantasi tänkt att efter beskedet stängs en dörr, efter det är det bara mörker. Och det var mörker, men det gick ändå att åka hem, det gick att äta middag, det gick att ta hand om barnen. Det gick att leva, säger Anna. Annas cancerbesked tog bort hennes rädsla för sjukdomen – den botade hennes hälsoångest. Att känna en viss oro för sjukdomar är bra för oss. Det gör att vi söker vård i tid när något är fel. Men för en liten procent av befolkningen blir den här oron extrem och påverkar livskvaliteten.– Det kan antingen handla om att man blir så paralyserad av oro att man får svårt att fokusera på  andra saker, eller att man faller in i olika vanor för att hantera sina problem, söka vård ofta eller söka information hos anhöriga eller på internet, säger Erland Axelsson, psykolog och forskare.Gäster i programmet är: Erland Axelsson, psykolog och forskare på Liljeholmens universitetsvårdcentral och Karolinska institutet, Emelie Uggla, programledare för podden “ Är jag sjuk?” och Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi på Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

Elak, beräknande och grandios så beskrivs ofta narcissisten i både media och i populärkulturen. Men är det verkligen hela sanningen? Det finns ett stort lidande, säger Peder Björling, överläkare på Psykiatri sydväst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu testas det första behandlingsprogrammet för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom på Psykiatri sydväst i Stockholm.Sandra* har precis avslutat sin behandling. Hon har fått många nya insikter. – Jag har alltid trott att jag hatar människor. Jag har alltid sett mig som någon slags extrem misantrop. Men jag har förstått i min behandling att jag hatar inte människor, jag är jätterädd för dem, säger hon. Men går narcissism att bota?–  Det att behandla en narcissist, men om det går att bota och ta bort det helt, det är mer osäkert, säger Niki Sundström, psykolog och vårdenhetschef på Psykiatri Sydväst. – Men att man kan må betydligt bättre efter en behandling tycker jag vår erfarenhet visar. Gäster i programmet är: Peder Björling, medicinskt ledningsansvarig överläkare på Personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge, Monica Emanell, psykolog och Katarina Howner, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och docent vid Karolinska Institutet.*Sandra är ett fingerat namn. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

Hur mogen är en tonåring att själv styra över sina beslut och sin tid? Var går gränsen mellan att vara en engagerad förälder och att gå över till att vara kontrollerande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Kontrollerar alla andra föräldrar sina barns Whats App-konversationer och är jag den enda som inte gör det? Är jag en dålig mamma?Kropp & Själ fick ett meddelande från lyssnaren Frida. Hon undrade om det är rätt eller fel att kontrollera sin tonårings sociala medier, och att, via GPS, hålla koll på var hon befinner sig.Hur mycket är sunt att kontrollera sin tonåring och när går det över gränsen? Medverkar i programmet gör Liria Ortiz, psykolog och författare, Petra Krantz Lindgren, beteendevetare och Armita Golkar, docent i psykologi vid Stockholms universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

Räknar du din ålder efter födelsedatum - eller hur du känner dig? Din biologiska ålder kan både vara lägre och högre än din kronologiska. Ibland känner jag mig som 12 år och ibland som 75, berättar 18-åriga Tuva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Biologisk ålder är ett begrepp som blev känt för en större allmänhet i och med pandemin men som fortsatt att användas. Vad är det egentligen? Och på vilket sätt skiljer sig den biologiska åldern från den kronologiska? Biologisk ålder kan funka som ett alternativ till att mäta årsringar och födelsedatum och istället titta på dina värden och hur kroppen mår. Finns det en vettig användning för det eller är det mest ett bot mot dödsångest?Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

Vad hjälper dig att hitta din väg i livet? Modern forskning, personliga vittnesmål eller de gamla grekerna? Självhjälpen finns precis överallt men vilken väg ska du välja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Självhjälp, till skillnad från annan litteratur, har ett syfte – att ge dig kunskap så att du ska kunna ta hand om dina egna problem. Det är en del av vår “expertkultur” menar psykologen och författaren Siri Helle. Men det kan också ställa till det för oss:– Om man kommer in med rätt kunskap i rätt tid så är det helt fantastiskt. Man får hjälp att hantera sina besvär. Men det kan bli en ond cirkel, en uppsjö av råd pekar i olika riktningar och som inte bygger på forskning. Det blir att man konsumerar mer och mer och blir mer hjälplös och blir ännu mer beroende av experter. Det centrala för självhjälp är att du på egen hand ska kunna överkomma livets svårigheter. Fokuset ligger på dig som individ, inte på samhället eller en struktur. Samtidigt som det ger en möjlighet så kan det också komma med ett högt pris menar Siri Helle:– Det låter som att alla är sin egen lyckas smed. Du kan också. Och då blir det verkligen ett skuldbeläggande av de som lever i social utsatthet och mår psykiskt dåligt. Gäster i programmet:Siri Helle, psykolog och författare till självhjälpsboken Känslofällan. Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet, aktuell med självhjälpsboken Ta din tid: Gör mindre men bättreProgramledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

Dådet vid Mälarhöjden IP, när en 18-åring sköts till döds, skedde samtidigt som hundratals barn och vuxna befann sig på platsen. Idrottsplatsen som ska fungera som tryggt och positivt laddat område blir nu det motsatta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dådet vid Mälarhöjden IP, när en 18-åring sköts till döds, skedde samtidigt som hundratals barn och vuxna befann sig på platsen. Idrottsplatsen som ska fungera som tryggt och positivt laddat område blir nu det motsatta. – Det här meningslösa och besinningslösa våldet har nått ett område i samhälle som borde vara fredat och skyddat, berättar Thomas Lindegård som jobbar på Mälarhöjdens Tennisklubb, ett stenkast ifrån gräsplätten där dödsskjutningen skedde.När Libaan Warsame började nattvandra 2018 så hade han inte en tanke på att hans egen son, två år senare, skulle bli offer för det eskalerade våldet. Libaans son Hanad, blir skjuten och dör den 29 december 2020.Trots den personliga tragedin så slutade inte Libaan Warsame med sitt engagemang. Vänner och grannar uppmanade honom till att flytta ifrån området och att bara se efter sig själv och sin familj.– Men om vi i samhället, vi människor, börjar fly när det händer något sånt här, då har vi inget samhälle, då har vi inget land. När det är svåra tider så måste man hitta ett sätt att kämpa om man vill ha ett samhälle som är gott, säger Libaan Warsame.Istället för att fly engagerar sig Libaan Warsame ännu mer i närområdet och startar föreningen Stoppa Skjutningen med syftet att hjälpa andra som också förlorat sina barn.Många känner sig maktlösa inför sprängningar och skjutningar i bostadsområden, shoppingcentrum och på idrottsplatser. Ställen där vi borde vara trygga. Hur kan engagemang mota bort känslan av rädsla och maktlöshet?Gäster i programmet:Libaan Warsame, grundare av föreningen Stoppa Skjutningen.Ida Kriisa, nattvandrare.Kata Nylén, leg. psykolog, driver Klimatpsykologerna, jobbar mycket med engagemang. Dominika Vergera Polanska, docent i sociologi vid Södertörns högskola. Har studerat sociala rörelser och engagemang. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

När ska man skilja sig? När man har kommit fram till att det är det bästa man kan göra. Eller, det enda man kan göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så svarar psykologen och parterapeuten Allan Linnér. Men vägen dit, till att ta det oåterkalleliga steget är allt annat än lätt, menar han.– Alla skilsmässor föregås av ett visst mått av vånda och osäkerhet. Kanske också av skuld och skam. Och finns det barn inblandade så kommer det ha bäring på frågor om ansvar och med vilken rätt man tar detta steg.Det handlar om orden som för alltid förändrar livskartan och den framtid man trott legat och väntat, nämligen ”jag vill skilja mig”. En mening som kan komma både för tidigt och för sent, men som aldrig går obemärkt förbi. När är det egentligen läge att ta det steget i en relation man inte trivs i? Gäster i programmet:Anna Bennich, psykolog och parterapeut. Författare till Vägen genom skilsmässa.Christian Daun, journalist och författare till Upplösningstillstånd – Rapport från en skilsmässa.Allan Linnér, psykolog, par och familjeterapeut. Medförfattare till Kärlekens koreografi.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent