Kropp & Själ

När polioepidemien drabbade Sverige i början av 1900-talet slogs landet av skräck. Barn efter barn insjuknade i det som man då kallade barnförlamning och man visste inte hur smittan spreds. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”När jag skulle krypa upp ur sängen på morgonen så ramlade jag ihop, benen bar inte. Då förstod jag att det hade hänt. Jag blev inlagd på anstalt, hamnade i ett isoleringsrum där jag låg alldeles ensam på en säng. När jag fyllde år kom mina föräldrar på besök, de fick titta på mig genom ett litet fönster i dörren", berättar Bengt Erik Johansson. Han var ett av de 5000 barn som på 50-talet drabbades av sjukdomen Polio. Sjukdomen satte skräck i folk just för att den var så oförutsägbar. Man visste inte vem som skulle drabbas härnäst och det var svårt att tyda ett mönster. Enskilda familjemedlemmar insjuknade och blev förlamade medan andra inte drabbades alls. Rykten gick om att smittan kunde spridas genom lövhögar eller fallfrukt.Så var inte fallet. En intensiv forsknings drog igång, både i Sverige och i USA och forskarna tävlade om att vara först med att lösa mysteriet. Efter många turer lyckades man 1954 framställa ett fungerande vaccin.Idag är sjukdomen utrotad i de flesta länder och det pågår ett intensivt arbete med att få bukt med den i de länder där den fortfarande finns. Men många är märkta av sjukdomen, i Sverige lider omkring 10.000 personer av postpolio, ett tillstånd där sjukdomen kommit tillbaka i form av bland annat muskelsvaghet.Gäster i studion är Helene Norder, professor i klinisk virologi, Per Axelsson, doktor i historia, Kristian Borg, professor och överläkare vid postpoliomottagningen Danderyds sjukhus.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Efter ett utmattningssyndrom blir många känsliga för stress. Dagens Kropp & Själ handlar om hur man kan påverka sin stresstålighet, och om hur man kommer tillbaka efter stresskraschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är fyra år sedan Paul Jerndal stannade kvar i sängen och inte kunde kliva upp. Han var regissör, manusförfattare, musiker och föreläsare samtidigt som han var killen som såg till att andra människor skulle må bra. Nu har han börjat säga nej och ändra sitt beteende för att stressen inte ska ta över.På en person med utmattningssyndrom syns förändringar på hjärnan och toleransen mot stress är ofta mycket nedsatt. Det tar lång tid att komma tillbaka. Men de flesta kan börja jobba och fungera normalt igen.Att träna styrketräning är ett sätt att skydda sig mot skadlig stress menar idrottsprofessor Michail Tonkonogi.Gäster i programmet är också Åsa Kruse, psykolog och neurologiprofessor Ivanka Savic.

Ett förhastat beslut eller en sekunds obetänksamhet kan leda till att hela livet förändras. Hur går man vidare efter ett misstag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När misstaget väl är ett faktum är det omöjligt att vända tillbaka och få det ogjort. Och det kan vara svårt att släppa det som hänt, speciellt när omvärlden fördömer ens handling. En del fastnar och grämer sig i åratal. Hur gör man för att lämna misstaget bakom sig och dra lärdom av det som hände?I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; Vad är ditt livs största misstag? Och vad har du dragit för lärdomar av det?Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.Gäster i studion är psykolog Dan Katz och författare Britta Sjöström.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Relationer med stor ålderskillnad får mycket uppmärksamhet i medierna. Dagens program handlar om vad man vinner på att se bortom ålder när man väljer partner och om omgivningens reaktioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Liselotte Mellesmo var nyskild tvåbarnsmamma när hon träffade en nästan tjugo år yngre man. Hon blev omgående förälskad men tvivlen var stora och hon var rädd för vad folk skulle tycka och tänka. Nu har hon vant sig vid omgivningens kommentarer och ser mest fördelar med åldersskillnaden.Kropp & Själ träffar också Benjamin som får leva med hot och påhopp för att han valt att vara tillsammans med en äldre man.Gäster i studion är beteendevetaren Maria Helander, sexologen Suzann Larsdotter och psykologiforskaren Krister Håkansson.

Det finns en ide om att orden och språket kommer till oss i en uppåtgående kurva, att vi som barn lär oss ett språk som sen fylls på. Men språk kan tappas bort, försvinna, komma till och bytas ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är det människor under hård språkinlärnng är med om, psykiskt och fysiskt? Man kan hamna mellan två språk. En övergångsfas kan pågå under lång tid och eftersom språket är tätt sammankopplat med vår självuppfattning så kan själva erövrandet av ett nytt språk ha stor betydelse.” Det var traumatiskt, jag kände att jag hade väldigt mycket som jag ville skriva om men det blev bara så enkelt och banalt”, berättar författaren Alma Kirlic.Som 15-åring flydde hon till Sverige från det som idag är Bosnien. Språket var för henne vägen in i det nya samhället men eftersom hon inte kunde ett ord svenska kände hon sig inte hel och hamnade i en identitetskris.Forskning visar att hjärnan förändras fysiskt när  man lär sig ett nytt språk. Ett forskarteam vid Lunds universitet har med hjälp av magnetkamera undersökt hjärnorna hos ett antal blivande tolkar på en tolkskola. De såg att hippocampus växte markant efter en termins språkstudier.Att det finns en mystik kring kopplingen mellan språket och hur vår hjärna väljer att använda det, kan bli tydligt när hjärnan skadas. Ett fenomen, som väcker fler frågor än vad det finns svar är när människor som råkat ut för allvarliga olyckor och hamnat i koma vaknar upp talar ett annat språk.Gäster i programmet är Torun Lindholm, professor i psykologi vid Stockholms universitet och Johan Mårtensson, forskare i psykologi vid Lunds universitet.Programledare är Samanda Ekman.

Ovanligt hög intelligens är det många som drömmer om att ha. Men det finns högbegåvade barn som inget hellre skulle vilja än att vara normalbegåvade och en i gänget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. REPRIS FRÅN VÅREN. ”Väldigt många har bilden att om nu någon skulle vara mer intelligent, så klarar de väl sig själva i skolan, men det är just det som de här barnen inte gör”. Det säger David, pappa till en 7-årig son med särskilt hög intelligens, som har upplevt stora svårigheter i skolan.Tvärt emot vad man kan tro har många högintelligenta barn svårigheter med skolan. De blir understimulerade, frustrerade och känner sig annorlunda.I Sverige har vi specialklasser för begåvade barn inom idrott och musik, medan det finns ett motstånd mot att odla fram intellektuella snillen.Hanna valde att flytta familjen till Danmark för att hennes högbegåvade barn skulle få gå i en klass för likasinnade, och slippa misslyckas i skolan.I studion finns Sten Collander från föreningen Mensa, Camilla Wallström, fd rektor och Eva Pettersson från Blekinge Tekniska högskola som alla på olika sätt jobbat med frågan om hur begåvade barn kan få en bättre skolgång.