Kropp & Själ

Att släppa på trycket och låta tårarna trilla kan vara förlösande. Men fyller gråten någon egentlig funktion och hur påverkar tårarna vår omgivning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Gråten kan vara ett sätt att komma varandra närmare. Jag har varit allvarligt sjuk och behövt ställa in mig på att livet kanske kommer ta slut. De tankar som kommer då går inte att frigöra sig från, de kommer ut som gråt”, berättar Göran. Maja gråter ibland innan hon ska sova. ”det känns skönt, som att något tvättas ur min kropp”, berättar hon.Sentimentala tårar, de man till exempel fäller till en sorglig film, kan sätta oss i kontakt med våra värderingar och fungera som en moralisk kompass. Det menar den holländske psykologi-forskaren Ad Vingerhoets. Gråten kan även fungera som ett sätt att väcka empati hos vår omgivning och få folk att hjälpa oss med det vi behöver, säger han.Men att gråta offentligt kan också göra att man uppfattas som svag. Kulturjournalisten Sara Abdollahi menar att det råder ett duktighets-ideal och att en gråtattack på jobbet kan få negativa konsekvenser för karriären.Gäster i programmet är Maria Farm, psykolog KBT, Kerstin Rydé sjuksköterska och forskare, Sara Abdollahi, kulturjournalist.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Den ryske brottaren Alexander Karelin anses av många som världens bästa grekisk-romerska brottare någonsin. Under åren 1987-2000 stod han obesegrad i tungviktsklassen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han kallades ”Lyftkranen från Sibirien”, just för sitt sätt att lyfta motståndaren och kasta honom bakåt över sitt huvud och ner i mattan.I brottning blir det tydligt vem som vinner och vem som förlorar och det sätter extra press på brottarna under en match. Den mentala styrkan kan vara det som avgör en match. Men det gäller att fokusera på delmål och inte på resultatet, menar idrottspsykolog Cecilia Åkesdotter.Brottning är populärt som motionsform, just för att träningen är så allsidig. Idrotten har fått ett uppsving genom att kampsporter som MMA plockat upp delar ur brottningen. En annan teori om varför intresset för brottning och kampsport ökat är att eliten ofta tränar tillsammans med vanliga motionärer på landets klubbar. Det gör idrotten mer intressant och lockar folk menar Johan Halldin, ordförande Svenska MMA-förbundet.Medverkar i programmet gör f.d världsmästaren i brottning Martin Lidberg, idrottspsykolog och forskare på GIH Cecilia Åkesdotter samt Johan Halldin, ordförande Svenska MMA-förbundet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Hur ska sex gå till när man är i behov av en personlig assistent? Både personer med funktionsnedsättning och assistenter vittnar om att ämnet är känsligt och svårt att prata om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sex är ett område som präglas av tabu och osäkerhet hos alla inblandade, det visar en färsk avhandling vid Göteborgs universitet. 23-årige Jakob tog upp frågan med sina assistenter, men de visste vad de skulle svara.- Hur ska vi kunna hjälpa honom att kunna ha sex med sig själv? Det är ingen självklarhet. Som det ser ut i dag finns inga svar på den frågan, inga riktlinjer att hålla sig till. Det berättar assistenterna Joanna och Maria. I Danmark finns däremot riktlinjer och ett väl utvecklat system för hur frågan om sex och assistans ska skötas och många menar att detta skulle gå att överföra på Sverige. Samtidigt finns en oro från de som jobbar för funktionsnedsattas rättigheter att riktlinjer riskerar att bli för detaljstyrda i relationen mellan assistenten och brukaren.Medverkar i programmet gör Julia Bahner, forskare vid Göteborgs universitet , Don Kulick, professor i antropologi, Christine Bylund, aktiv inom Independent living rörelsen samt Stefan Balogh, arbetsterapeut och sexualrådgivare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Vi lever allt längre och många är pigga långt efter pensionen. Dagens Kropp & Själ handlar om att ta plats och fortsätta utvecklas även efter att ha checkat ut från arbetslivet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan 50-talet har vi skjutit upp åldrandet och allt fler människor lever ända till hundraårsdagen. En stor grupp människor är också friska och fulla av kraft en bra bit efter pensioneringen. För många blir det en möjlighet att förverkliga sig själva eller jobba vidare på egna villkor med det som man tycker är roligt. Dagens program handlar om livet efter 65 och hur man gör för att hitta sin livsuppgift efter pensionen.Vi besöker ett av alla de bemanningsföretag som hyr ut pensionärer för kortare uppdrag. Kent Berntsson gick i pension för ett år sedan, men efter tre månader var han trött på hemmalivet och började ta påhugg som snickare. - Sluta säga att du ”bara är pensionär” och tala om vad du gör istället, uppmanar Barbro Westerholm som med sina 83 år är äldst i Riksdagen.Du som lyssnar kan ringa till det direktsända telefonväkteriet och diskutera vad du vill göra eller redan gör med den här tiden i livet som kommit att kallas den tredje åldern. Har du en plan för 65+ livet? Fasar du eller längtar du? Vilket projekt har du dragit igång efter pensionen?Gäster i programmet är Barbro Westerholm, läkare och politiker, och Mats Thorslund, professor emeritus i socialgerontologi.Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00 telefonnumret är 08-215 216.

Singelliv - ett ensamt liv i väntan på en partner? Knappast. Ny forskning visar att singlar är gladare, har fler vänner och roligare på jobbet. Är det dags att uppvärdera singellivet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De frivilliga singlarna är en grupp som växer sig allt starkare, som blivit mer synliga och vågar ta plats. De har aktivt valt att leva som singel och söker inte efter en partner eller väntar på att den rätte ska dyka upp. De satsar på sina intressen, sina vänner och sitt jobb.”Jag kan göra precis vad jag vill, när jag vill det. Jag har min frihet på alla sätt, ett rikt vänskapsliv och kvällarna fulla av aktiviteter”, det berättar Pia Hedman. Hon har varit singel de senaste åtta åren och har startat en grupp för singlar i Sundbyberg. De träffas och äter middag eller går på after work, men hon är noga med att poängtera att det inte handlar om dejting.Socialpsykologen Bella De Paulo vid university of California kallar den här typen av singlar ”single at heart”. De tycker att singellivet är meningsfullt och tillfredställande och till skillnad från de som sörjer och blir ledsna när en relation går i kras känner den här gruppen snarare en lättnad över att vara fri.Medverkar i programmet gör Andreas Henriksson lektor i sociologi vid Karlstad universitet, Kicki Biärsjö, författare, Lars Evertsson, docent i sociologi vid Umeå Universitet, Sofia Hedström, journalist samt Linus Jonkman, författare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Att vara unik och stå ut i mängden är något som premieras idag. Barn och unga uppmuntras att gå sin egen väg och våga sticka ut. Att bara vara som alla andra har blivit synonymt med att misslyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt har vi vår urgamla reflex att vilja höra till gruppen och passa in. Varför finns detta behov av att sticka ut? Vad blir effekterna av att sträva efter det unika?För att bli unik och samtidigt vara välkommen i gruppen måste du först lära dig gruppens regler och normer och se till att du följer dem, det menar psykologen Oskar Henriksson. För att kunna vika av från gruppen måste du först tillhöra den. Som ett exempel tar han artisten Prince som först blev respekterad för sin musikaliska skicklighet och sedan kunde ta ut svängarna och bli allt mer unik.Att sticka ut från mängden är viktigt i konkurrenssamhället. I allt högre grad förväntas vi skapa våra egna jobb och då är förmågan att göra sig unik avgörande, menar Carl Cederström som är författare och lektor i företagsekonomi. I vår tidsanda finns en ide om att vi ska leva upp till idealet om att vara unika, Carl menar att det innebär en stress för unga människor idag.Gäster i studion är Oskar Henriksson, psykolog, Carl Cederström, författare och lektor i företagsekonomi, Jenny Jägerfeldt, psykolog, samt Marie Mandel, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

När polioepidemien drabbade Sverige i början av 1900-talet slogs landet av skräck. Barn efter barn insjuknade i det som man då kallade barnförlamning och man visste inte hur smittan spreds. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”När jag skulle krypa upp ur sängen på morgonen så ramlade jag ihop, benen bar inte. Då förstod jag att det hade hänt. Jag blev inlagd på anstalt, hamnade i ett isoleringsrum där jag låg alldeles ensam på en säng. När jag fyllde år kom mina föräldrar på besök, de fick titta på mig genom ett litet fönster i dörren", berättar Bengt Erik Johansson. Han var ett av de 5000 barn som på 50-talet drabbades av sjukdomen Polio. Sjukdomen satte skräck i folk just för att den var så oförutsägbar. Man visste inte vem som skulle drabbas härnäst och det var svårt att tyda ett mönster. Enskilda familjemedlemmar insjuknade och blev förlamade medan andra inte drabbades alls. Rykten gick om att smittan kunde spridas genom lövhögar eller fallfrukt.Så var inte fallet. En intensiv forsknings drog igång, både i Sverige och i USA och forskarna tävlade om att vara först med att lösa mysteriet. Efter många turer lyckades man 1954 framställa ett fungerande vaccin.Idag är sjukdomen utrotad i de flesta länder och det pågår ett intensivt arbete med att få bukt med den i de länder där den fortfarande finns. Men många är märkta av sjukdomen, i Sverige lider omkring 10.000 personer av postpolio, ett tillstånd där sjukdomen kommit tillbaka i form av bland annat muskelsvaghet.Gäster i studion är Helene Norder, professor i klinisk virologi, Per Axelsson, doktor i historia, Kristian Borg, professor och överläkare vid postpoliomottagningen Danderyds sjukhus.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Efter ett utmattningssyndrom blir många känsliga för stress. Dagens Kropp & Själ handlar om hur man kan påverka sin stresstålighet, och om hur man kommer tillbaka efter stresskraschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är fyra år sedan Paul Jerndal stannade kvar i sängen och inte kunde kliva upp. Han var regissör, manusförfattare, musiker och föreläsare samtidigt som han var killen som såg till att andra människor skulle må bra. Nu har han börjat säga nej och ändra sitt beteende för att stressen inte ska ta över.På en person med utmattningssyndrom syns förändringar på hjärnan och toleransen mot stress är ofta mycket nedsatt. Det tar lång tid att komma tillbaka. Men de flesta kan börja jobba och fungera normalt igen.Att träna styrketräning är ett sätt att skydda sig mot skadlig stress menar idrottsprofessor Michail Tonkonogi.Gäster i programmet är också Åsa Kruse, psykolog och neurologiprofessor Ivanka Savic.

Ett förhastat beslut eller en sekunds obetänksamhet kan leda till att hela livet förändras. Hur går man vidare efter ett misstag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När misstaget väl är ett faktum är det omöjligt att vända tillbaka och få det ogjort. Och det kan vara svårt att släppa det som hänt, speciellt när omvärlden fördömer ens handling. En del fastnar och grämer sig i åratal. Hur gör man för att lämna misstaget bakom sig och dra lärdom av det som hände?I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; Vad är ditt livs största misstag? Och vad har du dragit för lärdomar av det?Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.Gäster i studion är psykolog Dan Katz och författare Britta Sjöström.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Relationer med stor ålderskillnad får mycket uppmärksamhet i medierna. Dagens program handlar om vad man vinner på att se bortom ålder när man väljer partner och om omgivningens reaktioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Liselotte Mellesmo var nyskild tvåbarnsmamma när hon träffade en nästan tjugo år yngre man. Hon blev omgående förälskad men tvivlen var stora och hon var rädd för vad folk skulle tycka och tänka. Nu har hon vant sig vid omgivningens kommentarer och ser mest fördelar med åldersskillnaden.Kropp & Själ träffar också Benjamin som får leva med hot och påhopp för att han valt att vara tillsammans med en äldre man.Gäster i studion är beteendevetaren Maria Helander, sexologen Suzann Larsdotter och psykologiforskaren Krister Håkansson.

Det finns en ide om att orden och språket kommer till oss i en uppåtgående kurva, att vi som barn lär oss ett språk som sen fylls på. Men språk kan tappas bort, försvinna, komma till och bytas ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är det människor under hård språkinlärnng är med om, psykiskt och fysiskt? Man kan hamna mellan två språk. En övergångsfas kan pågå under lång tid och eftersom språket är tätt sammankopplat med vår självuppfattning så kan själva erövrandet av ett nytt språk ha stor betydelse.” Det var traumatiskt, jag kände att jag hade väldigt mycket som jag ville skriva om men det blev bara så enkelt och banalt”, berättar författaren Alma Kirlic.Som 15-åring flydde hon till Sverige från det som idag är Bosnien. Språket var för henne vägen in i det nya samhället men eftersom hon inte kunde ett ord svenska kände hon sig inte hel och hamnade i en identitetskris.Forskning visar att hjärnan förändras fysiskt när  man lär sig ett nytt språk. Ett forskarteam vid Lunds universitet har med hjälp av magnetkamera undersökt hjärnorna hos ett antal blivande tolkar på en tolkskola. De såg att hippocampus växte markant efter en termins språkstudier.Att det finns en mystik kring kopplingen mellan språket och hur vår hjärna väljer att använda det, kan bli tydligt när hjärnan skadas. Ett fenomen, som väcker fler frågor än vad det finns svar är när människor som råkat ut för allvarliga olyckor och hamnat i koma vaknar upp talar ett annat språk.Gäster i programmet är Torun Lindholm, professor i psykologi vid Stockholms universitet och Johan Mårtensson, forskare i psykologi vid Lunds universitet.Programledare är Samanda Ekman.

Ovanligt hög intelligens är det många som drömmer om att ha. Men det finns högbegåvade barn som inget hellre skulle vilja än att vara normalbegåvade och en i gänget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. REPRIS FRÅN VÅREN. ”Väldigt många har bilden att om nu någon skulle vara mer intelligent, så klarar de väl sig själva i skolan, men det är just det som de här barnen inte gör”. Det säger David, pappa till en 7-årig son med särskilt hög intelligens, som har upplevt stora svårigheter i skolan.Tvärt emot vad man kan tro har många högintelligenta barn svårigheter med skolan. De blir understimulerade, frustrerade och känner sig annorlunda.I Sverige har vi specialklasser för begåvade barn inom idrott och musik, medan det finns ett motstånd mot att odla fram intellektuella snillen.Hanna valde att flytta familjen till Danmark för att hennes högbegåvade barn skulle få gå i en klass för likasinnade, och slippa misslyckas i skolan.I studion finns Sten Collander från föreningen Mensa, Camilla Wallström, fd rektor och Eva Pettersson från Blekinge Tekniska högskola som alla på olika sätt jobbat med frågan om hur begåvade barn kan få en bättre skolgång.