Kropp & Själ

Psykoanalysens fader Sigmund Freud har haft stor betydelse för psykologin. Men långt ifrån alla har delat hans syn på människan. Vilka av hans idéer är relevanta 2017? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människors psykiska problem grundar sig i sådant de upplevt i barndomen men sedan trängt bort, ansåg Freud. Att återvända till sin barndom är något som många författare och filmskapare ägnat sig åt. - Min barndom hindrade mig från att vara i nuet. Jag tycker att man ska ta ett ordentligt spadtag en gång för alla och verkligen betrakta barndomen och sig själv, berättar författaren Felicia Feldt som skildrat sin uppväxt i boken Felicia försvann. Vilken ställning har psykoanalysen idag, i en tid då vi allt oftare talar om psykisk ohälsa i termer av seretonin, dopamin och kemisk obalans i hjärnan? Gäster i programmet är Susanne Osten, dramatiker och regissör, Per Magnus Johansson, idéhistoriker och psykoanalytiker samt Dan Katz, psykolog med inriktning KBT.

Det finns en dubbelhet i relationen mellan människa och djur. Vi tycker oss stå över dem men är samtidigt beroende av dem. Förtjänar vi vår särställning i naturen eller är vi ett djur bland andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Relationen mellan människa och djur har alltid varit stark, redan för 15.000 år sedan tämjde vi varghundar och levde tätt tillsammans med dem. Och utan vår förmåga att tämja djur hade vi kanske inte haft någon jordbruksrevolution. - Jag valde djuren framför att skaffa familj, berättar Lili Päivärinta som vid sidan om sin musikkarriär med Lili & Sussie ägnar all tid åt att hjälpa och rädda djur. Men att människan skiljer sig från och står över djuret är en sanning vi är måna om att upprätthålla. För den ger oss rätten att använda djuren till våra behov. Samtidigt är vi beroende av att djuren är lika oss. Vi vill ha husdjur som smidigt kan anpassa sig efter hur vi lever, och att djuren liknar oss rent genetiskt är också något man tar fasta på i forskningen. Varje år görs försök på över 350 000 djur och ett så litet djur som musen kan visa hur sjukdomar drabbar människor och hur vi reagerar på olika behandlingar eller faktorer. Förtjänar vi vår särställning i naturen eller borde man betrakta människan som ett djur bland andra? Gäster i programmet är Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik, Per Jensen, professor i etologi samt Jonna Bornemark, filosof. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Familjen Maagbi bor fyra personer på 14 kvadrat. I ett rum lagar de mat, sover och leker. De har inget kök utan får diska på golvet i badrummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det känns inte som att vi bor här, vi bara existerar, berättar föräldrarna. Dottern Samantha, 4 år, drömmer om att bo i ett hus med 28 rum. Trångboddhet beskrivs, precis som tidigare i historien, som ett stort problem i storstäderna. Hur påverkas hälsan av att bo många på liten yta? Och vad kan man göra för att det ska bli så bra som möjligt om man är tvungen att bo trångt? I förorterna betraktas trångboddheten ett problem, men att stuva ihop en familj på liten yta i innerstaden, så kallad compact living, förknippas med att vara klimatsmart och minimalistisk. I Studion: Yvonne Hirdman, historiker, Kristina Alstam, doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, Malin Bergström, psykolog och forskare och Micael Nilsson, expert på Boverket.

Sofia Pettersson, 41, har Alzheimers sjukdom. Hon beskriver det som en baksmälla som aldrig går över. Om några år kommer hon att förlora sitt närminne och ha svårt att känna igen sina närstående. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många forskare drömmer om att bli den som löser gåtan och hittar en medicin som kan stoppa sjukdomen. Miljarder har satsas på forskning, men hittills har fältet kantats av bakslag. Men forskarna ger inte upp. Vi berättar om nya spår i kampen för att bota en av våra mest allvarliga folkhälsoproblem. Lars Lannfelt, professor i geriatrik, Uppsala Universitet, Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och Carina Wattmo, doktor i medicinsk vetenskap.

Antalet personer som söker sig till vården för att de inte känner igen sig i det kön de föddes med, könsdysfori, har ökat stort. Lång väntan på diagnos och behandling leder till stort lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag väntar på att bli sedd som den jag är, säger 26-årige Leo, som sökte sig till vården för två år sedan, men ännu inte fått någon diagnos. Den långa väntan har lett till att han bokat en privat operation, som han själv bekostar, för att ta bort brösten. I Studion: Louise Frisén, BUP Stockholm, Cecilia Dhejne, Karolinska Institutet, Alfie Martins, Transföreningen och Ulrika Westerlund, utredare.

En presentation på jobbet. Ett tal på ett bröllop. Många får hjärtklappning av bara tanken på att tala inför grupp. Men det finns hjälp att få för att minska ångesten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Läraren Daniel Sandin såg att många elever, när de kom i tonåren, blev rädda för att hålla presentationer. De började undvika alla situationer där de kunde behöva tala och försökte få redovisa på annat sätt. Han har utvecklat ett program för att bearbeta talängslan i skolan. Kan VR-teknik, där de talrädda exponeras för en grupp virtuella människor, minska obehaget? Per Calbring, vid Stockholms Universitet, försöker ta reda på det. Vill du ha hjälp med din talrädsla? Mejla oss: [email protected]

En diagnos som bara för med sig problem, eller en superkraft som ökar kreativitet och initiativförmåga? Den senaste tiden har debatten om ADHD svängt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kändisar som Viktor Frisk och Isabella Löwengrip lyfter fram sin ADHD som en superkraft, som hjälpt dem att nå framgång. I boken "fördel ADHD" beskriver Anders Hansen, överläkare i psykiatri, positiva egenskaper som att vara driven och flexibel, som typiska för personer med ADHD. Det är dags att omvärdera bilden av diagnosen som något enbart negativt, enligt vissa. Andra menar att det finns risk för att diskussionen blir förenklad och sätter mer press på de drabbade. I Studion: Georgios Karpathakis, Underbara ADHD, Charlotte Skoglund överläkare och specialist psykiatri och Bo Hejlskov Elvén, psykolog.

Andreas har inte känt några lukter sedan han fick en hjärnskakning för nästan tio år sedan. Han saknar doften av en krispig höstdag och är ständigt rädd för att lukta illa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För ett par veckor sedan, när han stod vid spisen och lagade mat, kände han doften av löken som stektes framför honom. Kan det betyda att Andreas någon gång kan få sitt luktsinne tillbaka? Även om doftsinnet är nedsatt så finns det hopp, det kan gå att öva upp, berättar Maria Larsson, luktforskare och professor i psykologi, vid Stockholms universitet. Det handlar om att träna sig genom att dofta på olika ämnen regelbundet. I studion medverkar också: Ingrid Ekström, doktorand i psykologi vid Stockholms universitet och Mats Lekander professor och forskare i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet.

FOMO, fear of missing out, kallas vår tids folksjukdom, som får näring från sociala medier. Men FOMO är i själva verket något djupt mänskligt. Det handlar om rädslan för att bli exkluderad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den psykiska smärta du känner när du bli utesluten från gruppen, går att likställa med smärtan från en örfil, säger hjärnforskaren Katarina Gospic. Människor med ständig koll på vad andra gör, verkar få svårare att uppskatta nuet. Jacqueline Rifkin, doktorand i marknadsföring vid Duke University, gav ungdomar på ett sommarläger i uppgift att hålla stenkoll på vad deras vänner, som inte var där, gjorde genom sociala medier. De som följt sina vänners varje steg på nätet, tyckte senare att hela lägervistelsen var sämre, än de som fått i uppgift att titta på roliga filmer. I Studion: Katarina Gospic, hjärnforskare, Jenny Jägerfeldt, psykolog och Sverre Sjölander, zoolog.

Han kallas den främste friidrottaren genom tiderna. Om psyket och de fysiska förutsättningarna som krävs för att bli världens bästa sprinter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Usain Bolt, som numera har gått i pension, lyckades behålla lekfullheten genom hela sin karriär, kanske är det en del av hans framgång. Hans fysik, att vara lång och stor, vilket är ovanligt för en sprinter, har gjort att han tar längre och färre steg än andra, det har gjort honom snabbare än alla andra. Att vara bäst redan som ung kan bli ett tungt ok att bära. Sprintertalangen Irene Eklund satte ungdomsrekord på 200 meter som 15-åring, hon beskrevs som Sveriges största framtidshopp inom friidrotten. Men sen tog det stopp, hon drabbades av skador och depression. Nu gör hon comeback och berättar om hur hon tränar för att bli bäst, målet är att komma till OS. I Studion: Tommy Åström, sportjournalist, Fredrik Weibull, idrottspsykolog, och Jenny Jakobson, fysioterapeut som forskar om idrottsskador.

Peter är 39 år och har längtat efter barn i flera år. Han har svårt att föreställa sig livet utan att någonsin få bli förälder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Barnlängtan och fertilitetsproblem förknippas ofta med kvinnlighet. Kvinnor gör karriär och väntar allt längre med att få sitt första barn, vilket leder till problem när man väl bestämmer sig, är budskapet. Men hur är det med männen? Flera studier har visat att det finns en liten, men förhöjd risk, för vissa psykiska tillstånd som autism och schizofreni om pappan är äldre. Andra studier visar att pappans ålder spelar in vid IVF-behandling och att mäns spermakvalitét har blivit sämre 50 åren. I studion: Emma Frans, forskare i medicinsk epidemiologi, Lucas Gottzen, genusvetare och andrologen Stefan Arver.

Är du trevlig mot dina kolleger? Snackar du skit om dem så fort de lämnar rummet? God stämning på jobbet är lika viktigt för hälsan som träning och gröna juicer, enligt psykologen Oskar Henrikson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om du undanhåller information från dina kolleger för att själv bli befordrad och aldrig sätter på kaffe efter att du tagit den sista slurken, kan det vara ett tecken på att din arbetsplats fungerar dåligt. När någon beter sig illa på jobbet, handlar för det mesta om sammanhanget och inte om egoistiska personlighetsdrag. Att vara egoistisk brukar inte heller fungera särskilt bra i kärleksrelationer. Isabelle Ståhl har skrivit boken ”Just nu är jag här”, en generationsroman som beskriver flyktiga relationer som sällan fördjupas och ett samhälle där nästa kärlek alltid finns ett knapptryck bort på telefonen. Böcker som nämns i programmet: Ensam eller stark. Åtta principer för framgångsrika team, Oskar Henrikson med flera. Omgiven av psykopater: Så undviker du att bli utnyttjad av andra, Thomas Erikson. Just nu är jag här, Isabelle Ståhl. Kärlekens koreografi : Du och jag och vi hos psykologen, Allan Linnér och Anders Nyman. Filosofen Bengt Brülde skriver på en kommande bok om kärlekens och vänskapens filosofi. Programmet är inspelat på bokmässan 2017.

Skrik i natten, nappar som kastas och mardrömmar som väcker hela familjen. Det kan ta flera år innan man som förälder kan räkna med en god natts sömn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att anlita en sömncoach för att få skräddarsydda råd är en trend som importerats till Sverige från USA och Storbritannien. Vi träffar babysömncoachen som tar mellan 800 och 15 000 kronor för sina konsultationer. Många sömnmetoder har marknadsförts som lösningar. Däribland femminutersmetoden, där barnet lämnas ensamt för att sova och sedan tittas till var femte minut. En tortyrmetod som skadar anknytningen enligt kritikerna, ett bra sätt att lära barn att somna själva menar förespråkarna. I Studion: Jenny Klefbom, psykolog, Lars Palm, läkare och sömnexpert och Eva-Lotta Funkquist, forskare vid Uppsala universitet och barnsjuksköterska.

Den erkände naturfotografen satt uppe på nätterna och redigerade in lodjur, mårdhund och grävling i sina landskapsbilder. Lögnen var som en skenande bil som inte gick att stoppa, säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi människor tycks ha en förmåga att trassla in oss i nät av lögner när vi väl har börjat rucka lite på sanningen. Forskaren Tali Sharot, vid University College i London, har sett i studier att hjärnan härdas av lögner. Den negativa känsla som uppstår när vi börjar ljuga, blir allt mindre ju mer vi far med osanning. Ett visst mått av lögner är nödvändigt för att vi ska kunna fungera i samhället, men var går gränsen? I studion: Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns högskola, Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet och Anna Bennich Karlstedt, psykolog.

Kropp & Själs producent Stina drabbades av hjärntrötthet efter en hjärnoperation. Hon är inte ensam. Hundratusentals människor lider av en trötthet som påverkar hela livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett år efter operationen låg hon hemma med hörselkåpor för att stänga ute ljud från familjen. Det blev sakta bättre, idag kan hon arbeta och leva ett ganska normalt liv, även om det är långt ifrån hur det var tidigare. Sofie Wennberg jobbade som underläkare och tävlade i Taekwondo på elitnivå. Hon fick en spark i ansiktet och drabbades av hjärntrötthet till följd av sina skador. Varför tröttheten drabbar runt en fjärdedel av alla som får en hjärnskada, vet ingen. Det forskas på olika sätt att bemöta tröttheten genom mindfulness, medicin och träning. I studion: Birgitta Johansson, docent vid Sahlgrenska Akademin och specialist i neuropsykologi, Lars Rönnbäck, professor vid Sahlgrenska akademin och överläkare i neurologi och Anna Bråndal, fysioterapeut och forskare.

Luke har ätit förebyggande HIV-medicin, även kallad PrEP, i ett år. Det ger honom en extra säkerhet trots att han använder kondom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även i Sverige kan det bli möjligt att få PrEP på recept. Medicinen bör ges till personer med hög risk för HIV i Sverige, föreslog Folkhälsomyndigheten nyligen. I länder som USA och Storbritannien är medicinen etablerad, men i Sverige, har det i praktiken inte gått att få den utskriven av läkare. Men det finns en svart marknad där läkemedlet säljs på internet. PrEP har visat sig skydda väl mot HIV i flera studier, men användaren får inte missa en enda tablett. Det har även hänt att enstaka personer fått HIV som varit resistent mot medicinen. I Studion: Anders Blaxhult, infektionsläkare vid Venhälsan i Stockholm, Jon Gjönnes, RFSL, Lars Moberg, Noaks Ark och Magnus Unemo från WHO:s expertlaboratorium för gonorré och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Som en levande mardröm. Så beskriver Beatrice Halby sin tillvaro sedan hon sattes upp på väntelistan för nya lungor. Förra året dog 21 personer i väntan på donation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon bär alltid telefonen nära för att inte missa ett samtal om att det är dags. Beatrice lider av en lungsjukdom som gör en transplantation avgörande för att hon ska överleva. Över 80 procent säger att de vill donera efter sin död, men det är relativt få donationer som faktiskt blir av. Om organbristen som drabbar svårt sjuka och om lösningarna för att ingen ska dö i väntan på hjärtan, njurar, lungor eller andra organ. I Studion: Cecilia Arfwedsson, donationsansvarig läkare på Karolinska universitetssjukhuset, Linda Gyllström Krekula, forskare vid Karolinska institutet och Peter Carstedt, patientföreningen MOD, mer organdonation.

Lotta Brinell gick ner 20 kilo när hon var med i tv-programmet Biggest loser. Men några år senare vägde hon mer än hon gjorde innan programmet. Många som går ner i vikt går upp igen inom några år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kroppen verkar göra allt för att den som bantat ska gå upp igen. Det var en av slutsatserna när forskare undersökte vad som hänt med deltagarna efter tv-programmet Biggest looser i USA. Några år senare hade många gått upp all vikt, en del var till och med tyngre än de varit innan tv-programmet. Enligt Carl-Magnus Brodén, Gastroenterolog vid Aleris obesitas Skåne, får många patienter med fetma livsstilsråd som skuldbelägger dem istället för att ge rätt hjälp. Vården har inte tillräckliga kunskaper om hur fetma fungerar, menar han. I studion medverkar också: Torsten Olbers, docent och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Heidi Stensmyren, Läkarförbundet och Ingrid Larsson, näringfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Det börjar med en stark förälskelse och slutar med att hennes liv kontrolleras in i minsta detalj. Johanna utsattes för psykiskt våld i sitt äktenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland får hon en utskällning när persiennerna är uppdragna och andra gånger är det tvärtom. Hon blir allt mer isolerad och drar sig undan släkt och vänner. Var fjärde kvinna och nästan var tionde man har utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld, enligt Nationellt centrum för kvinnofrid. Våldet syns inte genom blåmärken men lämnar ärr som kan ta många år att reparera. Gäster: Liria Ortiz, psykolog, Dan Rosenqvist, psykolog, Sören Sanz, ordförande för Akillesjouren. Vill du prata med någon? Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50 kan ge dig stöd, men också information om var du kan få ytterligare hjälp där du bor, till exempel hos polisen, socialtjänsten eller en kvinno- eller tjejjour. Akillesjourens stödtelefon för män: 08-29 63 99 alternativt SMS 0723 31 63 99, Telefontid torsdagar 18:00-20:00 övrig tid svarar vi om vi har möjlighet.

Att injicera medel som fillers eller botox för att få slät hy eller fylliga läppar har blivit allt vanligare. I storstäderna finns drop in-kliniker där du kan ta en injektionsspruta på lunchrasten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag kan vem som helst, utan medicinsk utbildning, slå upp en salong och injicera fillers. Flera utredningar har gjorts men sedan hamnat i papperskorgen. Det är också oklart vilka rättigheter patienten har om något går snett. Emelie hamnade på sjukhus med läppar fyllda med var efter att hon fått fillers på en skönhetssalong, läpparna var kraftigt uppsvullna. Forskaren Carolina Lunde har i sin forskning frågat ungdomar om deras attityder till skönhetsingrepp, att vara attraktiv och lättare få jobb, är några av motiven för de som kan tänka sig att göra ingrepp. I Studion medverkar också: Ulf Samuelsson, plastikkirurg, Lisa Van Duin, jurist vid Socialstyrelsen och Quetzala Blanco, journalist.

Miles är den enda i Sverige med progeria. En ovanlig sjukdom som innebär att hans kropp åldras mycket snabbt. Forskare hoppas kunna hitta en medicin som kan bromsa förloppet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Progeria beror på en mutation och leder till extremt snabb celldöd. Barnen tappar håret och lider av typiska ålderskrämpor som stelhet i leder. De riskerar också att drabbas av benskörhet, hjärtsjukdom och stroke. Martin Bergö, professor vid Karolinska Institutet, testar just nu ett nytt behandlingssätt på möss, om det visar sig vara framgångsrikt kan det leda till en ny typ av läkemedel. Kanske, kan sjukdomen progeria också lära oss mer om hur vårt naturliga åldrande fungerar. Vi berättar också om forskning för att stoppa naturligt åldrande, vi kan bota många åldersrelaterade sjukdomar men när kan vi stoppa själva åldrandet i sig? Brun Ulfhake och Agneta Nordberg, professorer vid Karolinska Institutet, kommer till studion.

Josefin förlorade sin dotter och fann tröst i litteraturen. Hon var med i en läsecirkel för människor i samma situation. De läste böcker som handlade om självmord och diskuterade innehållet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Biblioterapi, att läsa med ett terapeutiskt syfte, är ett nytt fenomen i Sverige. Genom litteraturen ska man få nya perspektiv på sitt eget liv. Vilken funktion fyller läsningen i våra liv? Och är viss typ av litteratur mer ”nyttig” än annan? I studion: Cecilia Pettersson, litteraturvetare vid Göteborgs universitet, Jenny Jägerfeld, psykolog och Nina Frid, bibliotekarie och författare till ”Läsa, läka leva! : om läsfrämjande och biblioterapi.

Ordet narcissism dyker upp överallt. Det har blivit en favoritdiagnos på ex-partnern, chefen, politikern men även en hel kultur där alla jagar efter bekräftelse i sociala medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt studier så har narcissisterna blivit fler och det pratas om en narcissistisk epidemi. Men samtidigt finns det forskare som menar att människor som lider av den faktiska personlighetsstörningen så som den definieras i den amerikanska diagnosmanualen DSM-5 inte har blivit fler. Hur kommer det sig att ett psykiatriskt begrepp blivit namnet på en kultur, ett tillstånd i samhället? Och vad är det egentligen för skillnad mellan patologisk narcissism, ett sunt självförtroende och vårt behov av bekräftelse? I studion medverkar Carl Cederström, forskare i företagsekonomi och Jonas Mosskin, psykolog. Programledare: Karin Andersson.

Många svenskar dricker mer på sommaren. I programmet besvaras lyssnarnas frågor om alkoholvanor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Två experter med lång erfarenhet besvarar frågorna: Sara Wallhed Finn, psykolog vid beroendecentrum Stockholm och doktorand vid Karolinska institutet och Sven Wåhlin, överläkare och expert på alkohol. Enligt en färsk Sifo-undersökning drack nästan hälften av de tillfrågade mer på sommaren. Många klarar av att dra ner på drickandet när semestern är slut, men för andra är det inte lika enkelt.

När Matt Savage var sex år fick han ett leksakspiano, efter en vecka kunde han läsa noter och spela avancerade pianostycken. Han är en musikalisk savant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dag är Matt Savage 25 år gammal och har spelat med några av de största namnen inom jazz. Savanter utvecklar extraordinära färdigheter, ofta inom musik eller matematik. Vissa kan komma ihåg vad som hände ett visst datum för flera år sedan. De har sina färdigheter utan att ha tränat eller utbildat sig. Väldigt få människor i världen är savanter, det handlar om ett par hundra personer. I Studion: Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, Karolinska Institutet, Lars Olson, hjärnforskare, Karolinska institutet och Lina Liman, författare.

De sprider svåra sjukdomar och blir resistenta mot bekämpningsmedel. Även om vi står ut med betten och kliandet, hur rädda ska vi vara för myggorna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter zikaepidemin har många fått upp ögonen för allvarliga virus som sprids av myggor. Just nu studerar forskare vid Umeå universitet om svenska myggor kan sprida tropiska sjukdomar som zika och west nile virus. Samtidigt kartlägger statliga myndigheter svenska myggor för att vara beredda om ett myggburet virus kommer hit. Gäster: Anders Lindström, statens veterinärmedicin, Magnus Evander, Umeå universitet och Martina Schäfer, biologisk myggkontroll.

En del längtar och trånar. Andra vill mest få det överstökat. Inför den första gången kan det finnas många förväntningar, men det är inte alltid de infrias. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Har du haft sex med någon annan än dig själv?" Den frågan ställer barnmorskan Marta Hansson Bocangel till ungdomar hon möter. Gamla föreställningar leder till att sexdebuten kopplas ihop med penetrerande sex, när det kan handla om många olika typer av sex. I vårt samhälle finns förväntningar på vid vilken ålder man ska ha haft sex för första gången. Komikern Shanti Rydwall Menon är 25 år och har aldrig haft sex. Hon har i perioder känt sig misslyckad och känt press från omgivningen. I studion medverkar också Inti Chavez Perez, sexualupplysare och författare.

Varje år dör över hundra personer i drunkningsolyckor. Trenden är att det ökar snarare än minskar. Det sker tystare än vad många tror. Inte sällan drunknar barn mitt bland andra människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns saker att göra för att förebygga att människor drunknar, simkunnighet är en viktig faktor. Snabb hjärt-lungräddning, om olyckan väl är framme, ökar chansen att överleva. Mikael Olausson, från Svenska Livräddningssällskapet, ger en instruktion i HLR. I studion medverkar även Andreas Claesson, ambulanssjuksköterska och forskare och Sonja, vars son drunknade för över 40 år sedan.

Efter en knäskada blev Annika Gustavsson svårt beroende av smärtstillande medicin. Hon gick till flera olika läkare för att få nya recept, till slut hade hon 763 tabletter i en låda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Läkemedelsmissbruk riskerar att bli ett stort folkhälsoproblem i Sverige, menar Anders Håkansson, professor i beroendemedicin vid Lunds universitet. Han har nyligen lett en studie där han kom fram till att fler än var tionde svensk någon gång missbrukat läkemedel. Läkarförbundets ordförande, Heidi Stensmyren, anser att en del av problemet är att läkare inte kan se vad andra läkare skrivit ut till patienten. Det krävs en förändring för att utvecklingen ska vända, säger hon.

Intresset för att äta veganskt ökar. Framförallt är det de unga som väljer bort köttet, var femte ung tjej mellan 16-25 år är vegan eller vegetarian. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är inte bara av omtanke för djuren som människor väljer bort köttet. Många av dagens veganer har hälso- eller miljöskäl till sin kosthållning. Dietisen och kokboksförfattaren Sara Ask guidar oss genom några av de köttersättningsprodukter som finns på marknaden. Hon berättar vad som är viktigt att tänka på om man vill sluta äta kött, ägg och mjölkprodukter. I studion medverkar också: Ida Hult, etnolog och trendanalytiker och Daniel Rydén, författare till boken "En fiende på tallriken.

Många barn rör sig för lite. Samtidigt visar forskning att fysisk aktivitet före puberteten är mycket viktigt för hälsan. Nu ställs krav på mer fysisk aktivitet under skoldagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är inte bara skolan som bär ett ansvar för att barn ska röra sig. Daniel Berglind, forskare vid Karolinska institutet, studerar 4-åringars fysiska aktivitet. Han har sett att barnen rör sig betydligt mer på förskolan än på helgen. Föräldrarna bär ett stort ansvar, menar han. Barnläkaren Ulrika Berg möter föräldrar som är frustrerade över att barnen sitter inne med skärmar istället för att röra sig. Hon råder föräldrar att komma överens med barnen om var som är en rimlig tid vid datorn och att själva ha en aktiv livsstil för att inspirera barnen.

Kan magnetstimulering av hjärnan bota alkoholism? Kjell, som varit alkoholist i många år, hoppas på att bli hjälpt av en ny teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Repris från våren. Forskningsprojektet pågår vid Linköpings universitetssjukhus och metoden som används kallas rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering. Den går ut på att stimulera delar av hjärnan som ger sug efter alkohol. Vi har träffat Kjell som deltar i studien, gång på gång har han försökt sluta dricka men alltid trillat dit igen. Nu sätter han sitt hopp till den nya behandlingen, kan den få honom att sluta dricka en gång för alla? I studion: Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet och Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut.

Rolig, sportig och sugen på att resa. Det skulle kunna vara en kontaktannons för att hitta kärlek, men i det här fallet handlar det om att hitta en vän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När det tidigare sågs som pinsamt att berätta för andra att man är utan vänner, vågar fler ta steget och söka efter vänskap. Det finns appar där man kan söka efter vänner och flera stora bloggare uppmanar sina läsare att finna vänskap i deras kommentarsfält. Hur finner man en vän och hur vårdar man relationen? I studion: Elza Dunkel, Umeå universitet, Mats Hilte, Malmö högskola, Ulrika Lilja, grundare av vänskapsappen Gofrendly och Sara Isling, psykolog.

Kicken av att vinna pengar kan leda till förödande konsekvenser. Massiv reklam och snabba spel via dator och mobil gör att nya grupper utvecklar spelberoende och riskerar att få sina liv förstörda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jimmy minns sin första ”sil”, det var när han tippade rätt resultat på en VM-match i fotboll. Efter det fortsatte han att satsa pengar för att uppnå det rus som en vinst ger. Vändningen kom när han hade förlorat allt och hans mamma sa upp kontakten med honom. Jessica är 23 år och kan inte utbilda sig eller resa som hon vill. Hon har spelat bort ärvda pengar och dragit på sig skulder som gör att hon är tvungen att arbeta för att betala av sina lån med växande räntor. Nu försöker hon hålla sig borta från datorn och har sökt hjälp för sitt spelberoende. Kropp & Själ handlar om vad som händer när man fastnar i ett spelberoende och hur man kan ta sig ur det. Gäster är Anders Håkanson, den första medicinprofessorn i Sverige med inriktning på spelberoende, psykologiprofessor Per Carlbring som leder flera studier om spelberoende samt Henrik Armus, ordförande i Spelberoendes riksförbund.

Krampaktig känsla i bröstet, torr mun och skenande puls. Ångest och stark oro drabbar de flesta människor, men vad gör man när man har så mycket ångest att livet inte fungerar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I programmet besvarar psykologerna Anna Kåver och Gerhard Andersson lyssnarfrågor om panikångest, förväntansångest och oro. Vi pratar också om den rädsla som många känner efter att en lastbil körde in i en folkmassa i Stockholm. Behöver du någon att prata med om händelserna på Drottninggatan? Stockholms stad har öppnat ett krisstödscentrum dit allmänheten kan vända sig om de känner oro och vill ha någon att prata med. Du kan kontakta dem per telefon 08-508 40 000 eller besöka dem på Hantverkargatan 3 i Stockholm.

Företagen jagar unika talanger som ska bli deras framtida stjärnor. Man odlar dem i särskilda program och hoppas att de ska gå raka vägen mot företagets toppositioner. Men vad är egentligen talang? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mala Chakraborti, 32 har bott i fyra olika länder och läst ekonomi och biokemi. Ända har ända sedan barndomen har hon gärna kastat sig in i nya saker. Nu har hon blivit utvald till supertalang på företaget där hon jobbar som strategisk chef. - Det är viktigt vilka individer vi väljer, säger HR-chefen på ett stort bankföretag som satsar på talangprogram för att driva upp företagets egna superstjärnor. Men psykologiforskaren Kajsa Asplund menar att de utvalda talangerna snarare ser sig som en global elit än att de vill vara livegna ett särkilt företag. Och de medarbetare som inte blir utvalda väljer att ty sig till den lilla arbetsgruppen och inte till företaget i stort. Kropp & Själ diskuterar vad eller vem som är en talang och hur det påverkar en person att bli utvald som särskilt lovande.

Att äta sig till en bra tarmflora är den senaste hälsotrenden. Men hur mycket kan vi egentligen påverka bakterierna i magen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kokböcker marknadsförs med löften om att gynna bakterierna i magen med antiinflammatorisk mat. Men det finns många frågetecken om hur mycket man egentligen kan påverka sin tarmflora. Ett spår inom forskningen är att det finns vissa fönster i barndomen då tarmfloran påverkas extra mycket. Tarmfloran är ett hett forskningsfält och vi börjar få kunskap om hur mycket vår flora påverkas oss. Gäster: Fredrik Bäcked, Sahlgrenska akademin, Robert Brummer, Örebro universitet och Petter Brodin, Karolinska institutet.

Att ha sexuellt intresse för barn är förmodligen den mest fördömda böjelsen man kan ha. Att utöva den är ett avskyvärt brott. Men går det att sluta vara pedofil och hejda sin dragning till barn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Linus är i tjugoårsåldern. Han har sambo, bostad och jobb och bär på en hemlighet. Han har en färdig självmordsplan för den händelse att hemligheten skulle avslöjas. För han vet hur hatad han är. Han hatar till och med sig själv, eller åtminstone den del av honom som dras till barn. Om det fanns ett sätt att bli av med det här skulle han göra det direkt, han vill inget hellre än att sluta tända på barn och han sökt hjälp sedan flera år. Pedofili är en psykiatrisk diagnos som inte går att bota, men kanske går den att hålla i schack. På Karolinska Institutet försöker man hitta personer som ännu inte begått övergrepp mot barn för att om möjligt kunna hjälpa dem att inte utöva sin läggning. En del av forskningen handlar om att testa så kallad kemisk kastrering på pedofiler. Syftet är att sänka sexlusten. Just hög sexlust är en av riskfaktorerna vid pedofili berättar Christoffer Rahm, specialistläkare i psykiatri som leder studien. Hypotesen är att minskad sexlust ska dämpa risken att begå övergrepp. Gäster i studion: Christoffer Rahm, psykiater och Katarina Görts Öberg, psykolog och terapeut Börje Svensson. Är du orolig för att begå övergrepp? Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88 Har du blivit utsatt? Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08–696 00 95 Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343 Larma om misstänkta övergrepp Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: [email protected]

"Jag har svårt att tänka på annat, det är som en förälskelse." Emmy började klättra för ett år sen och hon tänker ständigt på hur hon ska klara nya hinder på klätterväggen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klättring är en av de mest växande sporterna i Sverige enligt Riksidrottsförbundet. En klättrare behöver både fysisk styrka och förmåga till problemlösning. När det tidigare var friluftsmänniskor som klättrade i naturen, har klätterväggar inomhus gjort sporten mer tillgänglig. En dröm för äventyrliga klättrare är att bestiga Mount Everest. För äventyraren Annelie Pompe var det en barndomsdröm. Hon berättar om skräckupplevelsen att se fastfrusna klättrare på vägen mot toppen. I Studion: Per Calleberg, psykolog, Johanna Wernqvist, Svenska Klätterförbundet och Klas Sandell, seniorprofessor, Karlstads universitet.

Svårt att få upp den, smärtsamma samlag och rädslan att kissa på sig. Få hälsoproblem kan skapa så mycket skamkänslor som när de drabbar våra underliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alison satte in en spiral och fick så ont att hon känner sig traumatiserad. Var det verkligen nödvändigt? Finns det ingen smärtlindring att få? Programmet bygger på lyssnarnas frågor. Har du en fråga om ditt underliv? Mejla oss: [email protected]  Vi besöker en fertilitetsklinik i Stockholm för att ta reda på vad som är den perfekta sperman. Här förvaras sperma från danska män eftersom det finns för få donatorer i Sverige. Spermakvalitén är till stor del genetisk men allt för varma bad och rökning kan göra kvalitén sämre. Gäster: gynekologen Lena Marions och andrologen Stefan Arver.

En dator som ställer diagnos och en virtuell terapeut som känner av om en person är nedstämd, det är några exempel på hur ny teknik bryter ny mark inom sjukvården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan du tänka dig att ha en robot i ditt hem? I ett samarbete mellan KTH och Karolinska institutet försöker forskare ta fram en robot som kan flytta hem till en person som fått demens för att snabbt kunna upptäcka om personen försämras i sin sjukdom. Artificiell intelligens och smarta datorer kommer att påverka sjukvården på många plan i framtiden. Den tekniska utveckligen väcker frågor, vems fel är det om datorn ställer fel diagnos? Är vi som patienter beredda att acceptera robotar som tar hand om oss när vi är sjuka? I Studion: Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier, Kjell Asplund, Statens medicinsk-etiska råd, Christian Smith, datavetare, Kungliga tekniska högskolan och Miia Kivipelto, professor vid Karolinska institutet.

Att vara anhörig till en suicidal person är ofta mycket svårt, men utbildning kan lätta bördan och minska skuldkänslorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Systrarna Anna och Eva hade blivit vuxna och flyttat hemifrån när deras mamma plötsligt försökte ta sitt liv. Det blev början på en tillvaro som präglades av oro och ett ständigt övervakande av mamman.- De anhöriga bär på en enorm börda och många är helt utmattade, säger psykologen Mia Rajalin. Hon har studerat vilken nytta de anhöriga kan ha av att gå en kortare utbildning som lär dem att hantera sin situation. En viktig avlastning för de anhöriga är också att patienten får rätt vård och att det finns någonstans att vända sig till vid en kris. I Stockholm rullar sedan ett par år en psykiatrisk akutbil som rycker ut när någon är på väg att ta sitt liv. Gäster i programmet: Mia Rajalin, psykolog, Margareta Östman, professor i hälsa och samhälle och Johan Håkanson, föreläsare och anhörig till Johanna som tog sitt liv för åtta år sedan. I en akut nödsituation ring alltid 112 Hit kan du ringa om du behöver prata med någon om din situation: Självmordslinjen 901 01 Jourhavande medmänniska 08-702 16 80 Jourhavande präst 112 Nationella Hjälplinjen 020-22 00 60 Röda Korsets telefonjour 0771-900 800 BRIS vuxentelefon - för dig som är orolig för ett barn 077-150 50 50

En söndercurlad generation som inte vill ta de jobb som erbjuds. Med jämna mellanrum blossar debatten om dagens ungdom upp, men det är inget nytt att ungdomar beskrivs som förtappade och annorlunda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför går det att prata om unga människor på ett sätt som skulle vara omöjligt när det gäller andra grupper? Och finns det något som särskiljer den generation som nu etablerar sig på arbetsmarknaden, 90-talisterna? Lovisa Sterner, ungdomsbarometern, Anders Parment, forskare vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet och Linn Olsson, bloggare, medverkar i programmet.

Glöm talang och genialitet, att nå framgång handlar mer om ansträngning och jävlar anamma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När psykologiprofessorn Angela Duckworth jobbade i skolan upptäckte hon att vissa barn gjorde bättre ifrån sig trots att de inte presterade bättre i till exempel intelligenstest. Det var något annat som avgjorde hur bra det gick för eleverna. Hon började studera det som på engelska kallas för grit, och som handlar om barnens förmåga att oförtrutet kämpa vidare. Hennes forskning visar att just den här kämparandan är viktigare för framgång än talang. Den svenska hjärnforskaren Torkel Klingberg har studerat grit hos lågstadiebarn som ska lära sig matematik. Det visade sig att egenskapen spelade stor roll för hur duktiga barnen blev. Programmet gästas av forskaren Alva Appelgren, psykologen Dan Katz, beteendevetaren Staffan Hultgren och entreprenören Andra Fahrad som diskuterar vilken roll grit spelar för oss och hur man kan skaffa sig mera grit.

Kan magnetstimulering av hjärnan bota alkoholism? Kjell, som varit alkoholist i många år, hoppas på att bli hjälpt av en ny teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningsprojektet pågår vid Linköpings universitetssjukhus och metoden som används kallas rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering. Den går ut på att stimulera delar av hjärnan som ger sug efter alkohol. Vi har träffat Kjell som deltar i studien, gång på gång har han försökt sluta dricka men alltid trillat dit igen. Nu sätter han sitt hopp till den nya behandlingen, kan den få honom att sluta dricka en gång för alla? I studion: Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet och Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut.

Att upptäcka en stroke i tid kan vara helt avgörande för hur återställd du blir. Inom några timmar går det ofta att lösa proppen och förhindra stora skador på hjärnan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Carina var på jobbet när hon helt plötsligt kände en enorm trötthet. Det var som om proppen gick ur och hon började prata långsamt, som om kopplingen mellan hjärnan och munnen gick trögt. Hennes första tanke var att hon jobbat för mycket och att alltihop berodde på stress. Inte heller när hon kom hem och var så trött att hon inte ens orkade se på tv anande hon att det kunde röra sig om något annat. Först en månad senare fick hon veta att hon haft en stroke och då var skadan på hjärnvävnaden redan skedd. - Alla måste känna till symtomen på stroke, inte bara den som drabbas. Ofta är det tydliga symtom, säger Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds universitet.Symtomen hos den som får stroke kan vara förlamning, känselbortfall och sluddrigt tal. Om du söker vård direkt finns chans att lösa upp eller avlägsna blodproppen innan skador hinner uppstå.Programmet gästas också av artisten Cinna Bromander som elva år efter sin stroke tycker livet är bättre än innan.Rehabiliteringsforskaren Gunilla Eriksson menar att många av de unga som drabbats skulle kunna komma tillbaka i arbetslivet i mycket större utsträckning.

Vad händer om man betraktar en dödsskjutning som ett utbrott av en epidemi och våldet som smittsamt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns många likheter mellan hur sjukdomar och våld sprids, anser epidemiologen Gary Slutkin som utvecklat ett program för våldsprevention i USA. Om du umgås med någon som är våldsam är sannolikheten för att du också är det kraftigt förhöjd visar forskning från Ohio state university. Finns det något att vinna på att klassa våld som en sjukdom?

Tove, Brandon eller Ming, namnet är en viktig del av identiteten och väcker associationer. Dagens Kropp & Själ handlar om vilken roll namnet spelar för vem du är och hur andra uppfattar dig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För Lina var varje upprop i skolan en plåga. Hon var tvungen att lystra till ett pojknamn som inte alls hängde ihop med hennes självbild. Så fort hon blev vuxen bytte hon namn och korrigerade sitt kön.Brandon hette från början Christer men ville gå vidare i livet och längtade bort från småstan. Namnet han tog är en hyllning till Bruce Lee´s son Brandon Lee som dog under en filminspelning 1993. Att byta namn blev en nystart och han upplever att andra behandlar honom annorlunda efter bytet.Namnet kan signalera en hel del om oss som personer, som vår ålder, vår bakgrund och vår etnicitet. För många blivande föräldrar är det viktigt att hitta rätt namn till sitt barn, ett namn som både är vackert och passande.I dagens program kan du som lyssnar ringa till det direktsända telefonväkteriet och diskutera dina namngrubblerier med etnologen Charlotte Hagström och terapeuten Jojo Oinonen. Väntar du barn och och vill få hjälp att hitta ett passande namn? Ring och fråga om vad ett specifikt namn signalerar eller berätta om hur det är att misstrivas med eller gilla sitt namn. Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00 och telefonnumret är 08-215 216.

REPRIS FRÅN HÖSTEN. Att vara unik och stå ut i mängden är något som premieras idag. Barn och unga uppmuntras att gå sin egen väg och våga sticka ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att bara vara ”som alla andra” har blivit synonymt med att misslyckas. Samtidigt har vi vår urgamla reflex att vilja höra till gruppen och passa in. Varför finns detta behov av att sticka ut? Vad blir effekterna av att sträva efter det unika?För att bli unik och samtidigt vara välkommen i gruppen måste du först lära dig gruppens regler och normer och se till att du följer dem, det menar psykologen Oskar Henriksson. För att kunna vika av från gruppen måste du först tillhöra den. Som ett exempel tar han artisten Prince som först blev respekterad för sin musikaliska skicklighet och sedan kunde ta ut svängarna och bli allt mer unik.Att sticka ut från mängden är viktigt i konkurrenssamhället. I allt högre grad förväntas vi skapa våra egna jobb och då är förmågan att göra sig unik avgörande, menar Carl Cederström som är författare och lektor i företagsekonomi. I vår tidsanda finns en ide om att vi ska leva upp till idealet om att vara unika, Carl menar att det innebär en stress för unga människor idag.Gäster i studion är Oskar Henriksson, psykolog, Carl Cederström, författare och lektor i företagsekonomi, Jenny Jägerfeldt, psykolog, samt Marie Mandel, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Kropp & Själ blickar tillbaka på 2016 och ser vilka hälsotrender som hörts i våra program det gångna året. Och så skådar vi in i framtiden - hur vill vi leva, äta och träna 2017? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Strävan efter att optimera sin tillvaro är ett tema som återkommit. Oavsett om det handlar om att maximera sina färdigheter i sängkammaren eller att effektivisera familjens vardagsschema.Kanske är det ett tecken i tiden, vi lever i en så ambitiös tidsanda med målet att hela tiden maximera effekten av våra ansträngningar. Men vad händer när för mycket fokus hamnar på just prestationen? Under året har vi även visat på ambitionens baksidor.Kärleksrelationen har vi på många olika sätt synat i sömmarna. Var går gränsen för otrohet och vilka utmaningar innebär det att leva i en relation med stor åldersskillnad? Är man osäker på hur bra man egentligen har det bör man kanske besiktiga sin relation, ungefär som man då och då måste göra med bilen. I alla fall enligt den danske psykologen Mattias Stølen Duve som utvecklat konceptet Parcheck.Och så finns trendanalytikern Ida Hult i studion och hjälper oss blicka in i framtiden. Hur vill vi leva, äta och träna 2017?Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanGott nytt år önskar redaktionen på Kropp & Själ!