Kropp & Själ

Luke har ätit förebyggande HIV-medicin, även kallad PrEP, i ett år. Det ger honom en extra säkerhet trots att han använder kondom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även i Sverige kan det bli möjligt att få PrEP på recept. Medicinen bör ges till personer med hög risk för HIV i Sverige, föreslog Folkhälsomyndigheten nyligen. I länder som USA och Storbritannien är medicinen etablerad, men i Sverige, har det i praktiken inte gått att få den utskriven av läkare. Men det finns en svart marknad där läkemedlet säljs på internet. PrEP har visat sig skydda väl mot HIV i flera studier, men användaren får inte missa en enda tablett. Det har även hänt att enstaka personer fått HIV som varit resistent mot medicinen. I Studion: Anders Blaxhult, infektionsläkare vid Venhälsan i Stockholm, Jon Gjönnes, RFSL, Lars Moberg, Noaks Ark och Magnus Unemo från WHO:s expertlaboratorium för gonorré och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Som en levande mardröm. Så beskriver Beatrice Halby sin tillvaro sedan hon sattes upp på väntelistan för nya lungor. Förra året dog 21 personer i väntan på donation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon bär alltid telefonen nära för att inte missa ett samtal om att det är dags. Beatrice lider av en lungsjukdom som gör en transplantation avgörande för att hon ska överleva. Över 80 procent säger att de vill donera efter sin död, men det är relativt få donationer som faktiskt blir av. Om organbristen som drabbar svårt sjuka och om lösningarna för att ingen ska dö i väntan på hjärtan, njurar, lungor eller andra organ. I Studion: Cecilia Arfwedsson, donationsansvarig läkare på Karolinska universitetssjukhuset, Linda Gyllström Krekula, forskare vid Karolinska institutet och Peter Carstedt, patientföreningen MOD, mer organdonation.

Lotta Brinell gick ner 20 kilo när hon var med i tv-programmet Biggest loser. Men några år senare vägde hon mer än hon gjorde innan programmet. Många som går ner i vikt går upp igen inom några år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kroppen verkar göra allt för att den som bantat ska gå upp igen. Det var en av slutsatserna när forskare undersökte vad som hänt med deltagarna efter tv-programmet Biggest looser i USA. Några år senare hade många gått upp all vikt, en del var till och med tyngre än de varit innan tv-programmet. Enligt Carl-Magnus Brodén, Gastroenterolog vid Aleris obesitas Skåne, får många patienter med fetma livsstilsråd som skuldbelägger dem istället för att ge rätt hjälp. Vården har inte tillräckliga kunskaper om hur fetma fungerar, menar han. I studion medverkar också: Torsten Olbers, docent och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Heidi Stensmyren, Läkarförbundet och Ingrid Larsson, näringfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Det börjar med en stark förälskelse och slutar med att hennes liv kontrolleras in i minsta detalj. Johanna utsattes för psykiskt våld i sitt äktenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland får hon en utskällning när persiennerna är uppdragna och andra gånger är det tvärtom. Hon blir allt mer isolerad och drar sig undan släkt och vänner. Var fjärde kvinna och nästan var tionde man har utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld, enligt Nationellt centrum för kvinnofrid. Våldet syns inte genom blåmärken men lämnar ärr som kan ta många år att reparera. Gäster: Liria Ortiz, psykolog, Dan Rosenqvist, psykolog, Sören Sanz, ordförande för Akillesjouren. Vill du prata med någon? Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50 kan ge dig stöd, men också information om var du kan få ytterligare hjälp där du bor, till exempel hos polisen, socialtjänsten eller en kvinno- eller tjejjour. Akillesjourens stödtelefon för män: 08-29 63 99 alternativt SMS 0723 31 63 99, Telefontid torsdagar 18:00-20:00 övrig tid svarar vi om vi har möjlighet.

Att injicera medel som fillers eller botox för att få slät hy eller fylliga läppar har blivit allt vanligare. I storstäderna finns drop in-kliniker där du kan ta en injektionsspruta på lunchrasten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag kan vem som helst, utan medicinsk utbildning, slå upp en salong och injicera fillers. Flera utredningar har gjorts men sedan hamnat i papperskorgen. Det är också oklart vilka rättigheter patienten har om något går snett. Emelie hamnade på sjukhus med läppar fyllda med var efter att hon fått fillers på en skönhetssalong, läpparna var kraftigt uppsvullna. Forskaren Carolina Lunde har i sin forskning frågat ungdomar om deras attityder till skönhetsingrepp, att vara attraktiv och lättare få jobb, är några av motiven för de som kan tänka sig att göra ingrepp. I Studion medverkar också: Ulf Samuelsson, plastikkirurg, Lisa Van Duin, jurist vid Socialstyrelsen och Quetzala Blanco, journalist.

Miles är den enda i Sverige med progeria. En ovanlig sjukdom som innebär att hans kropp åldras mycket snabbt. Forskare hoppas kunna hitta en medicin som kan bromsa förloppet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Progeria beror på en mutation och leder till extremt snabb celldöd. Barnen tappar håret och lider av typiska ålderskrämpor som stelhet i leder. De riskerar också att drabbas av benskörhet, hjärtsjukdom och stroke. Martin Bergö, professor vid Karolinska Institutet, testar just nu ett nytt behandlingssätt på möss, om det visar sig vara framgångsrikt kan det leda till en ny typ av läkemedel. Kanske, kan sjukdomen progeria också lära oss mer om hur vårt naturliga åldrande fungerar. Vi berättar också om forskning för att stoppa naturligt åldrande, vi kan bota många åldersrelaterade sjukdomar men när kan vi stoppa själva åldrandet i sig? Brun Ulfhake och Agneta Nordberg, professorer vid Karolinska Institutet, kommer till studion.

Josefin förlorade sin dotter och fann tröst i litteraturen. Hon var med i en läsecirkel för människor i samma situation. De läste böcker som handlade om självmord och diskuterade innehållet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Biblioterapi, att läsa med ett terapeutiskt syfte, är ett nytt fenomen i Sverige. Genom litteraturen ska man få nya perspektiv på sitt eget liv. Vilken funktion fyller läsningen i våra liv? Och är viss typ av litteratur mer ”nyttig” än annan? I studion: Cecilia Pettersson, litteraturvetare vid Göteborgs universitet, Jenny Jägerfeld, psykolog och Nina Frid, bibliotekarie och författare till ”Läsa, läka leva! : om läsfrämjande och biblioterapi.

Ordet narcissism dyker upp överallt. Det har blivit en favoritdiagnos på ex-partnern, chefen, politikern men även en hel kultur där alla jagar efter bekräftelse i sociala medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt studier så har narcissisterna blivit fler och det pratas om en narcissistisk epidemi. Men samtidigt finns det forskare som menar att människor som lider av den faktiska personlighetsstörningen så som den definieras i den amerikanska diagnosmanualen DSM-5 inte har blivit fler. Hur kommer det sig att ett psykiatriskt begrepp blivit namnet på en kultur, ett tillstånd i samhället? Och vad är det egentligen för skillnad mellan patologisk narcissism, ett sunt självförtroende och vårt behov av bekräftelse? I studion medverkar Carl Cederström, forskare i företagsekonomi och Jonas Mosskin, psykolog. Programledare: Karin Andersson.

Många svenskar dricker mer på sommaren. I programmet besvaras lyssnarnas frågor om alkoholvanor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Två experter med lång erfarenhet besvarar frågorna: Sara Wallhed Finn, psykolog vid beroendecentrum Stockholm och doktorand vid Karolinska institutet och Sven Wåhlin, överläkare och expert på alkohol. Enligt en färsk Sifo-undersökning drack nästan hälften av de tillfrågade mer på sommaren. Många klarar av att dra ner på drickandet när semestern är slut, men för andra är det inte lika enkelt.

När Matt Savage var sex år fick han ett leksakspiano, efter en vecka kunde han läsa noter och spela avancerade pianostycken. Han är en musikalisk savant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dag är Matt Savage 25 år gammal och har spelat med några av de största namnen inom jazz. Savanter utvecklar extraordinära färdigheter, ofta inom musik eller matematik. Vissa kan komma ihåg vad som hände ett visst datum för flera år sedan. De har sina färdigheter utan att ha tränat eller utbildat sig. Väldigt få människor i världen är savanter, det handlar om ett par hundra personer. I Studion: Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, Karolinska Institutet, Lars Olson, hjärnforskare, Karolinska institutet och Lina Liman, författare.

De sprider svåra sjukdomar och blir resistenta mot bekämpningsmedel. Även om vi står ut med betten och kliandet, hur rädda ska vi vara för myggorna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter zikaepidemin har många fått upp ögonen för allvarliga virus som sprids av myggor. Just nu studerar forskare vid Umeå universitet om svenska myggor kan sprida tropiska sjukdomar som zika och west nile virus. Samtidigt kartlägger statliga myndigheter svenska myggor för att vara beredda om ett myggburet virus kommer hit. Gäster: Anders Lindström, statens veterinärmedicin, Magnus Evander, Umeå universitet och Martina Schäfer, biologisk myggkontroll.

En del längtar och trånar. Andra vill mest få det överstökat. Inför den första gången kan det finnas många förväntningar, men det är inte alltid de infrias. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Har du haft sex med någon annan än dig själv?" Den frågan ställer barnmorskan Marta Hansson Bocangel till ungdomar hon möter. Gamla föreställningar leder till att sexdebuten kopplas ihop med penetrerande sex, när det kan handla om många olika typer av sex. I vårt samhälle finns förväntningar på vid vilken ålder man ska ha haft sex för första gången. Komikern Shanti Rydwall Menon är 25 år och har aldrig haft sex. Hon har i perioder känt sig misslyckad och känt press från omgivningen. I studion medverkar också Inti Chavez Perez, sexualupplysare och författare.

Varje år dör över hundra personer i drunkningsolyckor. Trenden är att det ökar snarare än minskar. Det sker tystare än vad många tror. Inte sällan drunknar barn mitt bland andra människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns saker att göra för att förebygga att människor drunknar, simkunnighet är en viktig faktor. Snabb hjärt-lungräddning, om olyckan väl är framme, ökar chansen att överleva. Mikael Olausson, från Svenska Livräddningssällskapet, ger en instruktion i HLR. I studion medverkar även Andreas Claesson, ambulanssjuksköterska och forskare och Sonja, vars son drunknade för över 40 år sedan.

Efter en knäskada blev Annika Gustavsson svårt beroende av smärtstillande medicin. Hon gick till flera olika läkare för att få nya recept, till slut hade hon 763 tabletter i en låda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Läkemedelsmissbruk riskerar att bli ett stort folkhälsoproblem i Sverige, menar Anders Håkansson, professor i beroendemedicin vid Lunds universitet. Han har nyligen lett en studie där han kom fram till att fler än var tionde svensk någon gång missbrukat läkemedel. Läkarförbundets ordförande, Heidi Stensmyren, anser att en del av problemet är att läkare inte kan se vad andra läkare skrivit ut till patienten. Det krävs en förändring för att utvecklingen ska vända, säger hon.

Intresset för att äta veganskt ökar. Framförallt är det de unga som väljer bort köttet, var femte ung tjej mellan 16-25 år är vegan eller vegetarian. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är inte bara av omtanke för djuren som människor väljer bort köttet. Många av dagens veganer har hälso- eller miljöskäl till sin kosthållning. Dietisen och kokboksförfattaren Sara Ask guidar oss genom några av de köttersättningsprodukter som finns på marknaden. Hon berättar vad som är viktigt att tänka på om man vill sluta äta kött, ägg och mjölkprodukter. I studion medverkar också: Ida Hult, etnolog och trendanalytiker och Daniel Rydén, författare till boken "En fiende på tallriken.

Många barn rör sig för lite. Samtidigt visar forskning att fysisk aktivitet före puberteten är mycket viktigt för hälsan. Nu ställs krav på mer fysisk aktivitet under skoldagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är inte bara skolan som bär ett ansvar för att barn ska röra sig. Daniel Berglind, forskare vid Karolinska institutet, studerar 4-åringars fysiska aktivitet. Han har sett att barnen rör sig betydligt mer på förskolan än på helgen. Föräldrarna bär ett stort ansvar, menar han. Barnläkaren Ulrika Berg möter föräldrar som är frustrerade över att barnen sitter inne med skärmar istället för att röra sig. Hon råder föräldrar att komma överens med barnen om var som är en rimlig tid vid datorn och att själva ha en aktiv livsstil för att inspirera barnen.

Kan magnetstimulering av hjärnan bota alkoholism? Kjell, som varit alkoholist i många år, hoppas på att bli hjälpt av en ny teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Repris från våren. Forskningsprojektet pågår vid Linköpings universitetssjukhus och metoden som används kallas rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering. Den går ut på att stimulera delar av hjärnan som ger sug efter alkohol. Vi har träffat Kjell som deltar i studien, gång på gång har han försökt sluta dricka men alltid trillat dit igen. Nu sätter han sitt hopp till den nya behandlingen, kan den få honom att sluta dricka en gång för alla? I studion: Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet och Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut.

Rolig, sportig och sugen på att resa. Det skulle kunna vara en kontaktannons för att hitta kärlek, men i det här fallet handlar det om att hitta en vän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När det tidigare sågs som pinsamt att berätta för andra att man är utan vänner, vågar fler ta steget och söka efter vänskap. Det finns appar där man kan söka efter vänner och flera stora bloggare uppmanar sina läsare att finna vänskap i deras kommentarsfält. Hur finner man en vän och hur vårdar man relationen? I studion: Elza Dunkel, Umeå universitet, Mats Hilte, Malmö högskola, Ulrika Lilja, grundare av vänskapsappen Gofrendly och Sara Isling, psykolog.

Kicken av att vinna pengar kan leda till förödande konsekvenser. Massiv reklam och snabba spel via dator och mobil gör att nya grupper utvecklar spelberoende och riskerar att få sina liv förstörda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jimmy minns sin första ”sil”, det var när han tippade rätt resultat på en VM-match i fotboll. Efter det fortsatte han att satsa pengar för att uppnå det rus som en vinst ger. Vändningen kom när han hade förlorat allt och hans mamma sa upp kontakten med honom. Jessica är 23 år och kan inte utbilda sig eller resa som hon vill. Hon har spelat bort ärvda pengar och dragit på sig skulder som gör att hon är tvungen att arbeta för att betala av sina lån med växande räntor. Nu försöker hon hålla sig borta från datorn och har sökt hjälp för sitt spelberoende. Kropp & Själ handlar om vad som händer när man fastnar i ett spelberoende och hur man kan ta sig ur det. Gäster är Anders Håkanson, den första medicinprofessorn i Sverige med inriktning på spelberoende, psykologiprofessor Per Carlbring som leder flera studier om spelberoende samt Henrik Armus, ordförande i Spelberoendes riksförbund.

Krampaktig känsla i bröstet, torr mun och skenande puls. Ångest och stark oro drabbar de flesta människor, men vad gör man när man har så mycket ångest att livet inte fungerar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I programmet besvarar psykologerna Anna Kåver och Gerhard Andersson lyssnarfrågor om panikångest, förväntansångest och oro. Vi pratar också om den rädsla som många känner efter att en lastbil körde in i en folkmassa i Stockholm. Behöver du någon att prata med om händelserna på Drottninggatan? Stockholms stad har öppnat ett krisstödscentrum dit allmänheten kan vända sig om de känner oro och vill ha någon att prata med. Du kan kontakta dem per telefon 08-508 40 000 eller besöka dem på Hantverkargatan 3 i Stockholm.

Företagen jagar unika talanger som ska bli deras framtida stjärnor. Man odlar dem i särskilda program och hoppas att de ska gå raka vägen mot företagets toppositioner. Men vad är egentligen talang? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mala Chakraborti, 32 har bott i fyra olika länder och läst ekonomi och biokemi. Ända har ända sedan barndomen har hon gärna kastat sig in i nya saker. Nu har hon blivit utvald till supertalang på företaget där hon jobbar som strategisk chef. - Det är viktigt vilka individer vi väljer, säger HR-chefen på ett stort bankföretag som satsar på talangprogram för att driva upp företagets egna superstjärnor. Men psykologiforskaren Kajsa Asplund menar att de utvalda talangerna snarare ser sig som en global elit än att de vill vara livegna ett särkilt företag. Och de medarbetare som inte blir utvalda väljer att ty sig till den lilla arbetsgruppen och inte till företaget i stort. Kropp & Själ diskuterar vad eller vem som är en talang och hur det påverkar en person att bli utvald som särskilt lovande.

Att äta sig till en bra tarmflora är den senaste hälsotrenden. Men hur mycket kan vi egentligen påverka bakterierna i magen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kokböcker marknadsförs med löften om att gynna bakterierna i magen med antiinflammatorisk mat. Men det finns många frågetecken om hur mycket man egentligen kan påverka sin tarmflora. Ett spår inom forskningen är att det finns vissa fönster i barndomen då tarmfloran påverkas extra mycket. Tarmfloran är ett hett forskningsfält och vi börjar få kunskap om hur mycket vår flora påverkas oss. Gäster: Fredrik Bäcked, Sahlgrenska akademin, Robert Brummer, Örebro universitet och Petter Brodin, Karolinska institutet.

Att ha sexuellt intresse för barn är förmodligen den mest fördömda böjelsen man kan ha. Att utöva den är ett avskyvärt brott. Men går det att sluta vara pedofil och hejda sin dragning till barn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Linus är i tjugoårsåldern. Han har sambo, bostad och jobb och bär på en hemlighet. Han har en färdig självmordsplan för den händelse att hemligheten skulle avslöjas. För han vet hur hatad han är. Han hatar till och med sig själv, eller åtminstone den del av honom som dras till barn. Om det fanns ett sätt att bli av med det här skulle han göra det direkt, han vill inget hellre än att sluta tända på barn och han sökt hjälp sedan flera år. Pedofili är en psykiatrisk diagnos som inte går att bota, men kanske går den att hålla i schack. På Karolinska Institutet försöker man hitta personer som ännu inte begått övergrepp mot barn för att om möjligt kunna hjälpa dem att inte utöva sin läggning. En del av forskningen handlar om att testa så kallad kemisk kastrering på pedofiler. Syftet är att sänka sexlusten. Just hög sexlust är en av riskfaktorerna vid pedofili berättar Christoffer Rahm, specialistläkare i psykiatri som leder studien. Hypotesen är att minskad sexlust ska dämpa risken att begå övergrepp. Gäster i studion: Christoffer Rahm, psykiater och Katarina Görts Öberg, psykolog och terapeut Börje Svensson. Är du orolig för att begå övergrepp? Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88 Har du blivit utsatt? Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08–696 00 95 Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343 Larma om misstänkta övergrepp Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: [email protected]

"Jag har svårt att tänka på annat, det är som en förälskelse." Emmy började klättra för ett år sen och hon tänker ständigt på hur hon ska klara nya hinder på klätterväggen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klättring är en av de mest växande sporterna i Sverige enligt Riksidrottsförbundet. En klättrare behöver både fysisk styrka och förmåga till problemlösning. När det tidigare var friluftsmänniskor som klättrade i naturen, har klätterväggar inomhus gjort sporten mer tillgänglig. En dröm för äventyrliga klättrare är att bestiga Mount Everest. För äventyraren Annelie Pompe var det en barndomsdröm. Hon berättar om skräckupplevelsen att se fastfrusna klättrare på vägen mot toppen. I Studion: Per Calleberg, psykolog, Johanna Wernqvist, Svenska Klätterförbundet och Klas Sandell, seniorprofessor, Karlstads universitet.

Svårt att få upp den, smärtsamma samlag och rädslan att kissa på sig. Få hälsoproblem kan skapa så mycket skamkänslor som när de drabbar våra underliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alison satte in en spiral och fick så ont att hon känner sig traumatiserad. Var det verkligen nödvändigt? Finns det ingen smärtlindring att få? Programmet bygger på lyssnarnas frågor. Har du en fråga om ditt underliv? Mejla oss: [email protected]  Vi besöker en fertilitetsklinik i Stockholm för att ta reda på vad som är den perfekta sperman. Här förvaras sperma från danska män eftersom det finns för få donatorer i Sverige. Spermakvalitén är till stor del genetisk men allt för varma bad och rökning kan göra kvalitén sämre. Gäster: gynekologen Lena Marions och andrologen Stefan Arver.

En dator som ställer diagnos och en virtuell terapeut som känner av om en person är nedstämd, det är några exempel på hur ny teknik bryter ny mark inom sjukvården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan du tänka dig att ha en robot i ditt hem? I ett samarbete mellan KTH och Karolinska institutet försöker forskare ta fram en robot som kan flytta hem till en person som fått demens för att snabbt kunna upptäcka om personen försämras i sin sjukdom. Artificiell intelligens och smarta datorer kommer att påverka sjukvården på många plan i framtiden. Den tekniska utveckligen väcker frågor, vems fel är det om datorn ställer fel diagnos? Är vi som patienter beredda att acceptera robotar som tar hand om oss när vi är sjuka? I Studion: Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier, Kjell Asplund, Statens medicinsk-etiska råd, Christian Smith, datavetare, Kungliga tekniska högskolan och Miia Kivipelto, professor vid Karolinska institutet.

Att vara anhörig till en suicidal person är ofta mycket svårt, men utbildning kan lätta bördan och minska skuldkänslorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Systrarna Anna och Eva hade blivit vuxna och flyttat hemifrån när deras mamma plötsligt försökte ta sitt liv. Det blev början på en tillvaro som präglades av oro och ett ständigt övervakande av mamman.- De anhöriga bär på en enorm börda och många är helt utmattade, säger psykologen Mia Rajalin. Hon har studerat vilken nytta de anhöriga kan ha av att gå en kortare utbildning som lär dem att hantera sin situation. En viktig avlastning för de anhöriga är också att patienten får rätt vård och att det finns någonstans att vända sig till vid en kris. I Stockholm rullar sedan ett par år en psykiatrisk akutbil som rycker ut när någon är på väg att ta sitt liv. Gäster i programmet: Mia Rajalin, psykolog, Margareta Östman, professor i hälsa och samhälle och Johan Håkanson, föreläsare och anhörig till Johanna som tog sitt liv för åtta år sedan. I en akut nödsituation ring alltid 112 Hit kan du ringa om du behöver prata med någon om din situation: Självmordslinjen 901 01 Jourhavande medmänniska 08-702 16 80 Jourhavande präst 112 Nationella Hjälplinjen 020-22 00 60 Röda Korsets telefonjour 0771-900 800 BRIS vuxentelefon - för dig som är orolig för ett barn 077-150 50 50

En söndercurlad generation som inte vill ta de jobb som erbjuds. Med jämna mellanrum blossar debatten om dagens ungdom upp, men det är inget nytt att ungdomar beskrivs som förtappade och annorlunda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför går det att prata om unga människor på ett sätt som skulle vara omöjligt när det gäller andra grupper? Och finns det något som särskiljer den generation som nu etablerar sig på arbetsmarknaden, 90-talisterna? Lovisa Sterner, ungdomsbarometern, Anders Parment, forskare vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet och Linn Olsson, bloggare, medverkar i programmet.

Glöm talang och genialitet, att nå framgång handlar mer om ansträngning och jävlar anamma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När psykologiprofessorn Angela Duckworth jobbade i skolan upptäckte hon att vissa barn gjorde bättre ifrån sig trots att de inte presterade bättre i till exempel intelligenstest. Det var något annat som avgjorde hur bra det gick för eleverna. Hon började studera det som på engelska kallas för grit, och som handlar om barnens förmåga att oförtrutet kämpa vidare. Hennes forskning visar att just den här kämparandan är viktigare för framgång än talang. Den svenska hjärnforskaren Torkel Klingberg har studerat grit hos lågstadiebarn som ska lära sig matematik. Det visade sig att egenskapen spelade stor roll för hur duktiga barnen blev. Programmet gästas av forskaren Alva Appelgren, psykologen Dan Katz, beteendevetaren Staffan Hultgren och entreprenören Andra Fahrad som diskuterar vilken roll grit spelar för oss och hur man kan skaffa sig mera grit.

Kan magnetstimulering av hjärnan bota alkoholism? Kjell, som varit alkoholist i många år, hoppas på att bli hjälpt av en ny teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningsprojektet pågår vid Linköpings universitetssjukhus och metoden som används kallas rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering. Den går ut på att stimulera delar av hjärnan som ger sug efter alkohol. Vi har träffat Kjell som deltar i studien, gång på gång har han försökt sluta dricka men alltid trillat dit igen. Nu sätter han sitt hopp till den nya behandlingen, kan den få honom att sluta dricka en gång för alla? I studion: Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet och Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut.

Att upptäcka en stroke i tid kan vara helt avgörande för hur återställd du blir. Inom några timmar går det ofta att lösa proppen och förhindra stora skador på hjärnan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Carina var på jobbet när hon helt plötsligt kände en enorm trötthet. Det var som om proppen gick ur och hon började prata långsamt, som om kopplingen mellan hjärnan och munnen gick trögt. Hennes första tanke var att hon jobbat för mycket och att alltihop berodde på stress. Inte heller när hon kom hem och var så trött att hon inte ens orkade se på tv anande hon att det kunde röra sig om något annat. Först en månad senare fick hon veta att hon haft en stroke och då var skadan på hjärnvävnaden redan skedd. - Alla måste känna till symtomen på stroke, inte bara den som drabbas. Ofta är det tydliga symtom, säger Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds universitet.Symtomen hos den som får stroke kan vara förlamning, känselbortfall och sluddrigt tal. Om du söker vård direkt finns chans att lösa upp eller avlägsna blodproppen innan skador hinner uppstå.Programmet gästas också av artisten Cinna Bromander som elva år efter sin stroke tycker livet är bättre än innan.Rehabiliteringsforskaren Gunilla Eriksson menar att många av de unga som drabbats skulle kunna komma tillbaka i arbetslivet i mycket större utsträckning.

Vad händer om man betraktar en dödsskjutning som ett utbrott av en epidemi och våldet som smittsamt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns många likheter mellan hur sjukdomar och våld sprids, anser epidemiologen Gary Slutkin som utvecklat ett program för våldsprevention i USA. Om du umgås med någon som är våldsam är sannolikheten för att du också är det kraftigt förhöjd visar forskning från Ohio state university. Finns det något att vinna på att klassa våld som en sjukdom?

Tove, Brandon eller Ming, namnet är en viktig del av identiteten och väcker associationer. Dagens Kropp & Själ handlar om vilken roll namnet spelar för vem du är och hur andra uppfattar dig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För Lina var varje upprop i skolan en plåga. Hon var tvungen att lystra till ett pojknamn som inte alls hängde ihop med hennes självbild. Så fort hon blev vuxen bytte hon namn och korrigerade sitt kön.Brandon hette från början Christer men ville gå vidare i livet och längtade bort från småstan. Namnet han tog är en hyllning till Bruce Lee´s son Brandon Lee som dog under en filminspelning 1993. Att byta namn blev en nystart och han upplever att andra behandlar honom annorlunda efter bytet.Namnet kan signalera en hel del om oss som personer, som vår ålder, vår bakgrund och vår etnicitet. För många blivande föräldrar är det viktigt att hitta rätt namn till sitt barn, ett namn som både är vackert och passande.I dagens program kan du som lyssnar ringa till det direktsända telefonväkteriet och diskutera dina namngrubblerier med etnologen Charlotte Hagström och terapeuten Jojo Oinonen. Väntar du barn och och vill få hjälp att hitta ett passande namn? Ring och fråga om vad ett specifikt namn signalerar eller berätta om hur det är att misstrivas med eller gilla sitt namn. Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00 och telefonnumret är 08-215 216.

REPRIS FRÅN HÖSTEN. Att vara unik och stå ut i mängden är något som premieras idag. Barn och unga uppmuntras att gå sin egen väg och våga sticka ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att bara vara ”som alla andra” har blivit synonymt med att misslyckas. Samtidigt har vi vår urgamla reflex att vilja höra till gruppen och passa in. Varför finns detta behov av att sticka ut? Vad blir effekterna av att sträva efter det unika?För att bli unik och samtidigt vara välkommen i gruppen måste du först lära dig gruppens regler och normer och se till att du följer dem, det menar psykologen Oskar Henriksson. För att kunna vika av från gruppen måste du först tillhöra den. Som ett exempel tar han artisten Prince som först blev respekterad för sin musikaliska skicklighet och sedan kunde ta ut svängarna och bli allt mer unik.Att sticka ut från mängden är viktigt i konkurrenssamhället. I allt högre grad förväntas vi skapa våra egna jobb och då är förmågan att göra sig unik avgörande, menar Carl Cederström som är författare och lektor i företagsekonomi. I vår tidsanda finns en ide om att vi ska leva upp till idealet om att vara unika, Carl menar att det innebär en stress för unga människor idag.Gäster i studion är Oskar Henriksson, psykolog, Carl Cederström, författare och lektor i företagsekonomi, Jenny Jägerfeldt, psykolog, samt Marie Mandel, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Kropp & Själ blickar tillbaka på 2016 och ser vilka hälsotrender som hörts i våra program det gångna året. Och så skådar vi in i framtiden - hur vill vi leva, äta och träna 2017? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Strävan efter att optimera sin tillvaro är ett tema som återkommit. Oavsett om det handlar om att maximera sina färdigheter i sängkammaren eller att effektivisera familjens vardagsschema.Kanske är det ett tecken i tiden, vi lever i en så ambitiös tidsanda med målet att hela tiden maximera effekten av våra ansträngningar. Men vad händer när för mycket fokus hamnar på just prestationen? Under året har vi även visat på ambitionens baksidor.Kärleksrelationen har vi på många olika sätt synat i sömmarna. Var går gränsen för otrohet och vilka utmaningar innebär det att leva i en relation med stor åldersskillnad? Är man osäker på hur bra man egentligen har det bör man kanske besiktiga sin relation, ungefär som man då och då måste göra med bilen. I alla fall enligt den danske psykologen Mattias Stølen Duve som utvecklat konceptet Parcheck.Och så finns trendanalytikern Ida Hult i studion och hjälper oss blicka in i framtiden. Hur vill vi leva, äta och träna 2017?Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanGott nytt år önskar redaktionen på Kropp & Själ!

Isen på Arktis smälter samtidigt som många äter sig till övervikt och sjukdom. Dagens Kropp & Själ diskuterar hur vi kan slå två flugor i en smäll och rädda både klimatet och hälsan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att vi äter för mycket kött och för lite grönsaker är de flesta experter ense om, något som är dåligt både för miljön och vår hälsa. Rött kött och charkprodukter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom och kan kopplas till flera olika cancerformer. Samtidigt står köttproduktionen för en stor del av världens utsläpp av växthusgaser. Men vad ska vi äta istället?I Lund pågår ett projekt för att utvinna protein ur restprodukterna från rapsolja. Det som förut kasserades kan i stället komma att hamna på frukostbordet.Lars Brickstad började tänka på maten ur ett klimatperspektiv för sju år sedan. Han kallar sig för sustainibilitarian och försöker välja mat utifrån flera aspekter som miljö, nyttighet och smak. Oftast blir det pasta på middagsbordet.Dagens Kropp & Själ dukar upp julmaten och diskuterar om hälsa måste vara ett individualistiskt projekt eller om hälsa lika gärna kan vara att äta klimatsmart, och hur själva oron för klimatförändringarna påverkar oss psykiskt.Gäster i studion är Line Gordon, Daniel Öhman, Fredrik Nyström och Anna Kåver.

Det är lätt att gå i barndom kring jul. När familjen ska samlas och trivas ihop så kan det bli svårt att hålla problem med familjemedlemmar på avstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Syskon som har olika bra relation till sina föräldrar kan uppleva en konkurrens och gamla konflikter kan blomma upp på nytt.Hur gör man för att juletiden inte ska kännas så betungande? Måste man lösa alla familjekonflikter eller går det att umgås ändå - hur i så fall? ”Ska jag vara uppriktig så var det ångest jag kände. Det fanns ämnen som ingen fick prata om och det skulle tassas på tå”. För några år sen tröttnade Gustaf på familjens ansträngda julfirande, han bestämde sig för att börja fira jul på egen hand. Men trots att det kändes nödvändigt var det ett skamfullt och svårt beslut att ta.Programmet är ett direktsänt telefonväkteri där vi ställer vi frågan till lyssnarna; Hur går dina tankar inför julhelgen, vad skaver i din familj?Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.Gäster i Studion är Liria Ortiz, psykolog, Monica Ek, familjeterapeut samt Helena von Zweibergk, författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Att sova bra har för många blivit en prestation. Den positiva livsinställningen har fått oss att sluta ifrågasätta. Dagens program handlar om hur vi börjat prestera hälsa och om hur du struntar i den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För Anna har kampen om sömnen pågått ända sedan hon var barn. Hon har prövat allt från avslappningsband och akupunktur till sömnmedel, men de sömnlösa nätterna infinner sig ändå liksom oron för att sömnen inte ska vara tillräcklig för att hon ska fungera bra.En lösning kan vara att strunta i sömnproblemen. Om man lyckas acceptera att man ibland sover dåligt och rikta sitt fokus mot andra saker som är viktiga i livet minskar sömnbesvären. Det har psykologen Kristofer Bothelius sett i sin forskning.I programmet ställs också frågan om det positiva tänkandet har gått för långt. Nu växer en motreaktion och intresset för att lära sig negativt tänkande sprider sig. Kropp & Själ besöker en kurs där fokus är att se saker från den mörka sidan.Gäster i programmet är Kristoffer Bothelius, psykolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Mai-Lis Hellenius, läkare och professor i allmänmedicin vid Karolinska institutet, Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola.

Allt fler har insett vilken kraft det finns i att släppa loss kroppen och följa musiken. Men vad har dansen för betydelse för hälsan och vad kan dans ge som inte någon annan fysisk aktivitet kan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dansterapin har fått ett uppsving och dansen används på många håll som ett sätt att främja hälsa.”Jag glömmer bort min sjukdom när jag dansar. Det är skillnad mot till exempel ett gymnastikprogram där jag måste tänka på rörelserna. När jag dansar bara njuter jag.” Det berättar Susanne, en av deltagarna i dansgruppen för Parkinson-patienter på kulturhuset i Jönköping.I en studie vid Örebros universitet undersöktes om dans kan vara ett sätt att förebygga psykisk ohälsa hos tonårsflickor. Deltagarna i studien hade stressrelaterade besvär och besökte ofta skolhälsovården. Under 8 månader fick de dans på schemat två gånger i veckan. Resultatet visade att de upplevde sig må bättre och att besöken hos skolhälsovården minskade.Gäster i programmet är Eva Bojner Horwitz, doktor i socialmedicin vid KI, Anna Duberg, medicine doktor i hälsovetenskap vid Örebro universitet och Åsa Unander-Scharin, professor som forskar i musikalisk gestaltning vid Luleå tekniska universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Förr låg brännskadepatienterna i en egen byggnad eftersom de skrek så mycket och luktade så illa. Idag finns bättre smärtlindring och tekniker att hålla såren rena, men vi kan inte återskapa hud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”En brännskada är ett oerhört trauma för kroppen. Och för själen. ” säger Morten Kildal som jobbar som överläkare på Brännskadecentrum i Uppsala. En av de största utmaningarna är att acceptera ärren efter brännskadorna. "Idag har vi blivit bättre på är att informera våra patienter om risken för att de kan må psykiskt dåligt även långt efter att själva såren har läkt", berättar han. 42-åriga Hanna råkade ut för en olycka för drygt ett år sen och fick stora brännsidor på halsen, armarna och delar av ansiktet. För henne blev förändringen av utseendet mycket svårare att hantera än hon föreställt sig. ”Mitt liv är förstört har jag tänkt många gånger. Jag var så lycklig innan och nu är jag här! Jag känner mig äcklig och jag tänker att alla andra tycker att jag är äcklig.”Innan olyckan tyckte hon inte att utseendet spelade så stor roll. Men nu har hon en helt annan bild av vilken betydelse utseendet har. I veckans Kropp och själ berättar Hanna om kampen för att få tillbaka självförtroendet. Det handlar om konsten att återskapa brännskadad hud, om vad som händer när kroppens viktigaste skyddsbarriär skadas och hur man går vidare när ens utseende inte längre är vad det varit. Gäster är Lasse Gustavson, föreläsare och fd brandman, Mimmie Willebrand, psykolog och professor i medicinsk psykologi med lång erfarenhet av patienter med brännskador och Morten Kildal, docent och överläkare på Brännskadecentrum i Uppsala. Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Hur påverkas proceduren kring den mänskliga födelsen av den tid vi lever i? Hur vill vi föda barn 2016 och vad säger forskningen om vilka rutiner och metoder som är bäst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans Kropp & Själ uppmärksammar ny forskning kring diagnostik och uppföljning av förlossningsskador.”Kroppsvätskorna hamnade inte där de skulle, det kändes som att allt skulle ramla ut. Jag blev bitter och ledsen, när jag bara borde fått vara glad över mitt barn.” Det berättar Sabina Vinter som fick en svår bristningsskada när hon födde sitt första barn. Hon opererades i samband med förlossningen men ett halvår senare visade det sig att skadan inte läkt på rätt sätt och operationen behövde göras om. Partnern har fått en allt större roll i förlossningsrummet, det menar barnmorskan Margareta Johansson, som forskat vid Karolinska institutet om pappors upplevelser av sina barns födslar.Avhandlingen visar att pappans delaktighet kan påverka mammans upplevelse av smärta.Att ha med sig en tredje person under förlossningen, till exempel en doula, har ökat i populäritet. En doula är en slags hjälp-kvinna som föräldrarna anlitar själva och som stöttar dem genom förlossningen.Gäster i studion är Eva UUstal, överläkare i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitet, Per Nordin, kirurg samt docent vid Umeås universitet, Malin Edqvist, barnmorska och doktorand vid Sahlgrenska akademien, Emma Philipsson, doula.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Innan det här året är slut kommer ca 10 000 svenska män ha fått diagnosen prostatacancer. Det är den vanligaste cancerformen. Trots det talas det fortfarande tyst om sjukdomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Jag hade väl aldrig trott att just jag skulle få cancer! När beskedet efter alla tester till slut kom blev det bara tomt. Sen kom tårarna och tankarna. Vad har jag kvar att leva för, tänkte jag. Det var tufft. Mycket jobbigare än jag trott. ” Polisen Lennart Rehnström befann sig mitt uppe i en stor mordutredning när kroppen plötsligt inte ville. Många tester senare fick han diagnosen prostatacancer. Idag, fem år senare, får han fortfarande sprutor en gång i månaden för biverkningarna av behandlingen men mår i det stora hela väldigt bra, även om cancern finns kvar i hans kropp. Henrik valde att berätta om sin sjukdom för sina vänner och kollegor, men fortfarande är det många män som inte vill att någon ska veta. En vanlig biverkning av behandlingen är nämligen impotens och inkontinens. Gäster i studion är Henrik Grönberg, professor och överläkare på Karolinska Institutet som varit med att ta fram ett nytt test som ska upptäcka prostatacancer i ett tidigt stadie, det sk Sthlm3-testet, och Thore Eklund, pensionerad urolog som själv haft prostatacancer. Ställ dina frågor till våra kunniga gäster eller dela med dig av dina erfarenheter av prostatacancer. Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman. Direktsänt telefonväkteri kl 10:03-11:00 8 nov 2016. Slussen öppnar kl 10.00 Tel: 08-215 216.

Flera namnkunniga personer har på senare tid kritiserat både behandling och diagnoser inom psykiatrin, vissa går så långt som att säga att vården gör mer skada än nytta för många patienter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Psykofarmaka dödar många. Om vi bara använde 2% av den psykofarmaka som används idag skulle vi ha en mycket friskare befolkning som ville leva mycket längre.” Det säger den danske läkaren och professorn Peter Gøtzsche som riktar stark kritik mot psykiatrin. Han menar att psykiatrin köper läkemedelsindustrins manipulerade studier med hull och hår och gör människor läkemedelsberoende i onödan. Den amerikanske psykiatern Allen Frances har också länge varit kritisk till psykiatrin. Han menar att det blivit en inflation i antalet diagnoser och är oroad över hur unga personer diagnosticeras och i vissa fall behandlas i förebyggande syfte. Svidande kritik riktas även mot den svenska psykiatriska vården. Förre nationella psykiatrisamordnaren Anders Printz gick tidigare i höstas ut och sa att hela den svenska psykiatrin behöver skrotas och byggas om från början. Hur mår egentligen psykiatrin och vad behöver göras för att komma på rätt köl? Gäster i studion är Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid KI och Sven Román, barn och ungdomspsykiater BUP Mora. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Det blir allt mer populärt att gå i parterapi i förebyggande syfte. Att gå till en expert är inte längre förknippat med skamkänslor utan ett tecken på att du tar din relation på allvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Likaväl som bilen behöver sin årliga besiktning kan relationen behöva en årlig rundsmörjning. Det tycker i alla fall danske psykologen Mattias Stølen Due som tagit fram en modell för par som vill göra en årlig sk par-check. Det hela fungerar som en hjälp att kontrollera att relationen mår bra och att vi inte slentrianmässigt accepterar dåliga vanor.  -Förr skickade man ner kanariefåglar i gruvor för att kontrollera om det fanns gifter där inne. Precis så funkar parchek! Vi kontrollerar om det smugit sig in något som håller på att förgifta relationen. Men också påminna om det som är positivt.  Att använda en expert är inte längre förknippat med skamkänslor utan ett tecken på att du tar dig själv och din relation på allvar.  Det finns till och med nygifta par som får parterapi i bröllopspresent av sina föräldrar.  -Jag vill inte tänka tillbaka på vårt äktenskap och känna att vi accepterade att vi hade det lite halvdåligt under ett par år. Jag vill inte att bara ska va okej utan se vår fulla potential, säger Ola Lustig som tillsammans med sin fru Linda valt att gå i parterapi i förebyggande syfte.  Men lever vi i ett samhälle där specialister tagit över och kärlek blivit ett projekt som kräver hårt arbete och dyra terapitimmar? Alla håller inte med om att parterapi i förebyggande syfte är rakt igenom bra. Kritikerna säger att det finns en ängslighet med att ta hjälp av experter så fort friktion uppstår. Istället borde vi lita mer på vår egen förmåga.  Gäster i studion är Eva Berlander, parterapeut på Svenska Imagoinstitutet, Kalle Norwald, socionom och sexolog på Södersjukhuset och Emma Engdahl,  fil.doktor och docent i sociologi vid Göteborgs universitet och författare till boken Depressiv kärlek.   Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Att släppa på trycket och låta tårarna trilla kan vara förlösande. Men fyller gråten någon egentlig funktion och hur påverkar tårarna vår omgivning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Gråten kan vara ett sätt att komma varandra närmare. Jag har varit allvarligt sjuk och behövt ställa in mig på att livet kanske kommer ta slut. De tankar som kommer då går inte att frigöra sig från, de kommer ut som gråt”, berättar Göran. Maja gråter ibland innan hon ska sova. ”det känns skönt, som att något tvättas ur min kropp”, berättar hon.Sentimentala tårar, de man till exempel fäller till en sorglig film, kan sätta oss i kontakt med våra värderingar och fungera som en moralisk kompass. Det menar den holländske psykologi-forskaren Ad Vingerhoets. Gråten kan även fungera som ett sätt att väcka empati hos vår omgivning och få folk att hjälpa oss med det vi behöver, säger han.Men att gråta offentligt kan också göra att man uppfattas som svag. Kulturjournalisten Sara Abdollahi menar att det råder ett duktighets-ideal och att en gråtattack på jobbet kan få negativa konsekvenser för karriären.Gäster i programmet är Maria Farm, psykolog KBT, Kerstin Rydé sjuksköterska och forskare, Sara Abdollahi, kulturjournalist.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Den ryske brottaren Alexander Karelin anses av många som världens bästa grekisk-romerska brottare någonsin. Under åren 1987-2000 stod han obesegrad i tungviktsklassen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han kallades ”Lyftkranen från Sibirien”, just för sitt sätt att lyfta motståndaren och kasta honom bakåt över sitt huvud och ner i mattan.I brottning blir det tydligt vem som vinner och vem som förlorar och det sätter extra press på brottarna under en match. Den mentala styrkan kan vara det som avgör en match. Men det gäller att fokusera på delmål och inte på resultatet, menar idrottspsykolog Cecilia Åkesdotter.Brottning är populärt som motionsform, just för att träningen är så allsidig. Idrotten har fått ett uppsving genom att kampsporter som MMA plockat upp delar ur brottningen. En annan teori om varför intresset för brottning och kampsport ökat är att eliten ofta tränar tillsammans med vanliga motionärer på landets klubbar. Det gör idrotten mer intressant och lockar folk menar Johan Halldin, ordförande Svenska MMA-förbundet.Medverkar i programmet gör f.d världsmästaren i brottning Martin Lidberg, idrottspsykolog och forskare på GIH Cecilia Åkesdotter samt Johan Halldin, ordförande Svenska MMA-förbundet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Hur ska sex gå till när man är i behov av en personlig assistent? Både personer med funktionsnedsättning och assistenter vittnar om att ämnet är känsligt och svårt att prata om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sex är ett område som präglas av tabu och osäkerhet hos alla inblandade, det visar en färsk avhandling vid Göteborgs universitet. 23-årige Jakob tog upp frågan med sina assistenter, men de visste vad de skulle svara.- Hur ska vi kunna hjälpa honom att kunna ha sex med sig själv? Det är ingen självklarhet. Som det ser ut i dag finns inga svar på den frågan, inga riktlinjer att hålla sig till. Det berättar assistenterna Joanna och Maria. I Danmark finns däremot riktlinjer och ett väl utvecklat system för hur frågan om sex och assistans ska skötas och många menar att detta skulle gå att överföra på Sverige. Samtidigt finns en oro från de som jobbar för funktionsnedsattas rättigheter att riktlinjer riskerar att bli för detaljstyrda i relationen mellan assistenten och brukaren.Medverkar i programmet gör Julia Bahner, forskare vid Göteborgs universitet , Don Kulick, professor i antropologi, Christine Bylund, aktiv inom Independent living rörelsen samt Stefan Balogh, arbetsterapeut och sexualrådgivare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Vi lever allt längre och många är pigga långt efter pensionen. Dagens Kropp & Själ handlar om att ta plats och fortsätta utvecklas även efter att ha checkat ut från arbetslivet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan 50-talet har vi skjutit upp åldrandet och allt fler människor lever ända till hundraårsdagen. En stor grupp människor är också friska och fulla av kraft en bra bit efter pensioneringen. För många blir det en möjlighet att förverkliga sig själva eller jobba vidare på egna villkor med det som man tycker är roligt. Dagens program handlar om livet efter 65 och hur man gör för att hitta sin livsuppgift efter pensionen.Vi besöker ett av alla de bemanningsföretag som hyr ut pensionärer för kortare uppdrag. Kent Berntsson gick i pension för ett år sedan, men efter tre månader var han trött på hemmalivet och började ta påhugg som snickare. - Sluta säga att du ”bara är pensionär” och tala om vad du gör istället, uppmanar Barbro Westerholm som med sina 83 år är äldst i Riksdagen.Du som lyssnar kan ringa till det direktsända telefonväkteriet och diskutera vad du vill göra eller redan gör med den här tiden i livet som kommit att kallas den tredje åldern. Har du en plan för 65+ livet? Fasar du eller längtar du? Vilket projekt har du dragit igång efter pensionen?Gäster i programmet är Barbro Westerholm, läkare och politiker, och Mats Thorslund, professor emeritus i socialgerontologi.Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00 telefonnumret är 08-215 216.

Singelliv - ett ensamt liv i väntan på en partner? Knappast. Ny forskning visar att singlar är gladare, har fler vänner och roligare på jobbet. Är det dags att uppvärdera singellivet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De frivilliga singlarna är en grupp som växer sig allt starkare, som blivit mer synliga och vågar ta plats. De har aktivt valt att leva som singel och söker inte efter en partner eller väntar på att den rätte ska dyka upp. De satsar på sina intressen, sina vänner och sitt jobb.”Jag kan göra precis vad jag vill, när jag vill det. Jag har min frihet på alla sätt, ett rikt vänskapsliv och kvällarna fulla av aktiviteter”, det berättar Pia Hedman. Hon har varit singel de senaste åtta åren och har startat en grupp för singlar i Sundbyberg. De träffas och äter middag eller går på after work, men hon är noga med att poängtera att det inte handlar om dejting.Socialpsykologen Bella De Paulo vid university of California kallar den här typen av singlar ”single at heart”. De tycker att singellivet är meningsfullt och tillfredställande och till skillnad från de som sörjer och blir ledsna när en relation går i kras känner den här gruppen snarare en lättnad över att vara fri.Medverkar i programmet gör Andreas Henriksson lektor i sociologi vid Karlstad universitet, Kicki Biärsjö, författare, Lars Evertsson, docent i sociologi vid Umeå Universitet, Sofia Hedström, journalist samt Linus Jonkman, författare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Att vara unik och stå ut i mängden är något som premieras idag. Barn och unga uppmuntras att gå sin egen väg och våga sticka ut. Att bara vara som alla andra har blivit synonymt med att misslyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt har vi vår urgamla reflex att vilja höra till gruppen och passa in. Varför finns detta behov av att sticka ut? Vad blir effekterna av att sträva efter det unika?För att bli unik och samtidigt vara välkommen i gruppen måste du först lära dig gruppens regler och normer och se till att du följer dem, det menar psykologen Oskar Henriksson. För att kunna vika av från gruppen måste du först tillhöra den. Som ett exempel tar han artisten Prince som först blev respekterad för sin musikaliska skicklighet och sedan kunde ta ut svängarna och bli allt mer unik.Att sticka ut från mängden är viktigt i konkurrenssamhället. I allt högre grad förväntas vi skapa våra egna jobb och då är förmågan att göra sig unik avgörande, menar Carl Cederström som är författare och lektor i företagsekonomi. I vår tidsanda finns en ide om att vi ska leva upp till idealet om att vara unika, Carl menar att det innebär en stress för unga människor idag.Gäster i studion är Oskar Henriksson, psykolog, Carl Cederström, författare och lektor i företagsekonomi, Jenny Jägerfeldt, psykolog, samt Marie Mandel, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.