Bildningspodden

Hon var en av sin tids mest radikala tänkare. En feminist, pedagog och folkbildare lika mycket som skarp debattör och esoteriker. ELLEN KEY (1849-1926) växte upp i överklassmiljö på en småländsk herrgård, men ägnade ett liv åt att kämpa för de mindre privilegierade. Hennes radikala syn på barnuppfostran och pedagogik bidrog starkt till att driva igenom förändringar som vi idag tar för givna, som avskaffandet av barnaga, samskola för pojkar och flickor och rättigheter för oäkta barn. Som kvinnosakskämpe argumenterade hon tidigt för rätt till skilsmässa, ogift kvinnas myndighet och deltog aktivt i rösträttskampen. Allt detta bidrog till att hon blev en av 1800-talet internationellt mest kända svenskar. Säsongspremiären av Bildningspodden fördjupar sig i Ellen Keys liv och tänkande. Var hon verkligen en särartsfeminist? Varför ansåg hon att alla arkitekter borde vara kvinnor? Vad var det som fick henne att lämna Sverige i 10 år? Och hur ska vi förhålla oss till Ellen Keys arv idag? Gäster i studion är Claudia Lindén och Hedda Jansson. Claudia Lindén är litteraturvetare vid Södertörns högskola och disputerade 2002 på avhandlingen "Om kärlek. Litteratur sexualitet och politik hos Ellen Key". Hedda Jansson är doktorand i religionshistoria vid Stockholms universitet, på ett projekt om Ellen Keys livsfilosofi, och sedan 15 år tillbaka föreståndare för Ellen Keys Strand. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker: Christine Ericsdotter Nordgren.

Säg ”intellektuell” och många får nog en kedjerökande Jean-Paul Sartre eller Simone de Beauvoir vid ett kafébord i Paris för ögonen. Men vad är egentligen en intellektuell? Hör de hemma på biblioteket, kaféet eller barrikaden? När myntades själva begreppet? Vilken betydelse hade författaren Émile Zolas utspel i Dreyfusaffären 1898 för den här historien? Har välfärdsstaten Sverige någonsin varit ett land för verkligt intellektuella? Och hur mår de intellektuella idag? Har de rentav ersatts av den tvärsäkra "experten"? Säsongens sista avsnitt skingrar cigarettröken kring fenomenet de intellektuella. Veckans gäster är Kim Salomon och Annika Olsson. Kim Salomon är professor i historia vid Lunds universitet och skriver på en bok om de intellektuellas historia. Annika Olsson är litteratur- och genusvetare vid Stockholms universitet och forskar om de intellektuellas roll i det moderna Sverige. Avsnittet spelades in live inför publik under Biblioteksdagarna 2017 på Växjö konserthus. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Vid mitten av 1950-talet började någonting att hända i USA. Nio svarta elever började studera vid en tidigare rassegregerad skola i Arkansas, trots intensivt motstånd från delstaten och hätska protester från lokalinvånare. På en buss i Montgomery vägrade Rosa Parks upplåta sin sittplats åt en vit man. Hon arresterades, men den efterföljande bussbojkotten blev startskottet för en gräsrotsrörelse som saknar motstycke i amerikansk historia. Med civil olydnad och fredliga demonstrationer lyckades medborgarrättsrörelsen flytta fram gränserna för den svarta befolkningens rättigheter. Varför uppstod rörelsen just då? Hur hade arbetet för svartas rättigheter bedrivits tidigare? Hur stor betydelse hade egentligen talespersoner som Martin Luther King och Angela Davis? Och vilket arv har rörelsen lämnat efter sig i dagens USA, ett land fortfarande plågat av ojämlikhet och rasism? Gäster i studion är Gloria Ray Karlmark och Michele Micheletti. Gloria Ray Karlmark är patentingenjör och jämlikhetsförespråkare, född och uppvuxen i USA men bosatt i Sverige sedan 1969. Hon var en av "The Little Rock Nine", de första nio svarta studenter som under stora protester började studera vid den tidigare rassegregerade skolan Little Rock Central High School i Arkansas. Michele Micheletti är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på frågor om medborgarskap och demokrati. Avsnittsbilden visar Elisabeth Eckford som på sin väg till skolan Little Rock Central High School i september 1957 får utstå glåpord och trakasserier från en upprörd massa. Foto: Getty Images / Bettmann.

Den 23 mars 1638 seglade en svensk expedition in i Delawareviken på Nordamerikas östkust. Det var början på en längre svensk kolonisering av området, en av de allra tidigaste europeiska kolonierna på kontinenten. Kolonin kom att kallas Nya Sverige och varade i 17 år. Hur uppstod egentligen idén om en svensk koloni? Vilka människor bodde i Nya Älvsborg, Nya Stockholm och de andra bosättningarna? Hur harmonisk var egentligen relationen till de lokala urfolken? Vilken betydelse hade kolonin under 1800-talets massutvandring till Amerika? Och hur ska vi förhålla oss till den här historien idag? Veckans avsnitt handlar om en komplex bit svensk kolonialhistoria. Gäster i studion är Gunlög Fur och Adam Hjorthén. Gunlög Fur är professor i historia vid Linnéuniversitetet, disputerade 1993 på en avhandling om svenskarnas relationer till lenapeindianerna i Nya Sverige-kolonin och har sedan dess intresserat sig brett för kolonisation och urfolksfrågor. Adam Hjorthén är historiker vid Stockholms universitet och disputerade 2015 på avhandlingen Border-Crossing Commemorations som handlar om minnesfiranden och historiebruk kring svensk kolonisering och emigration till Nordamerika. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

"We're here, we're queer, get used to it!" Aktivistgruppen Queer nations slagord och engagemang för aidsfrågan i början av 1990-talet brukar betraktas som queerrörelsens urscen. Vad som ursprungligen hade varit ett skällsord mot homosexuella och könsöverskridare återtogs och blev symbolen för en ny, normbrytande könspolitik. Sedan dess har queerteori etablerats som en akademisk disciplin och blivit ett flitigt använt ord i offentligheten. Vad betyder egentligen begreppet och hur kan det användas? Hur queert var 1800-talet? Och hur mycket erkännande tål queerteorin innan den tappar sin omstörtande kraft? Gäster i studion är Sam Holmqvist, Fanny Ambjörnsson och Elin Abrahamsson. Sam Holmqvist är fil dr i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Fanny Ambjörnsson, docent i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Elin Abrahamsson är doktorand i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Vad får man egentligen säga i det här landet? År 1766 antog Sverige historiskt tidigt en Tryckfrihetsförordning. Censuren upphävdes och tillgången på information i offentligheten ökade lavinartat. Men i vilken utsträckning får man idag begränsa vilka som får yttra sig? Hur gammal är egentligen idén om en rättighet att få säga vad man vill? Och vilka är lagstiftningens största utmaningar i de sociala mediernas tidevarv? Gäster i studion är Mårten Schultz och Jonas Nordin. Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Stockholms universitet, grundare av Institutet för juridik och internet samt kolumnist i Svenska Dagbladet. Jonas Nordin är docent i historia, verksam vid Kungliga Biblioteket och bland annat specialiserad på tryck- och yttrandefrihetens historia.

Klimatförändringarna hör till vår tids hetaste frågor. Läget är allvarligt, det är forskningen så gott som enig om – men det är också en omtvistad politisk fråga. Klimatförnekelse har dessutom blivit ett begrepp. Veckans avsnitt lär dig det viktigaste om klimathotet och forskningsläget om klimatförändringarna. Vilka är de enskilt viktigaste faktorerna bakom klimatförändringarna? Hur snabbt går det? Har översvämningar och andra naturkatastrofer blivit vanligare? Vilka tecken på klimatförändringar kan vi själva notera i vår omgivning? Och hur stor skillnad gör egentligen ett bilbyte eller en inställd flygresa för klimatet? Veckans gäster är Kjell Bolmgren och Nina Kirchner. Kjell Bolmgren är växtekolog, verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet och specialiserad på medborgarforskning om årstidsväxlingar och hur de påverkas av klimatförändringarna. Nina Kirchner är glaciolog vid Stockholms universitet och föreståndare för Bolincentret för klimatforskning. Avsnittsbilden är tagen av John Pitcher för iStock by Getty Images.

Sorgliga kärlekshistorier, skeppsbrott, superi, avrättningar och skandaler. Skillingtryckens visor kunde handla om det mesta i snaskväg. Men genren var bred och samlade nyheter och berättelser som idag sprids över såväl tv-serier och dagspress som skvallertidningar och extremsajter. Hur uppstod egentligen själva trycksaken och musikgenren – och hur hänger de två ihop? Vilka skrev, sålde och läste trycken? Och hur snabbt efter en aktuell händelse fanns det en skillingtrycksvisa på temat på marknaden? Veckans gäster är Hanna Enefalk och Karin Strand. Hanna Enefalk är historiker vid Karlstads universitet och har skrivit boken "Skillingtryck! Historien om 1800-talets försvunna massmedium" (2013). Karin Strand är litteraturvetare, forskningsarkivarie vid Svenskt visarkiv och utkom förra året med boken "Brott, tiggeri och brännvinets fördärv. Studier i socialt orienterade visor i skillingtryck" (Gidlunds). Inspelningstekniker: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Kabaréer, ett blomstrande kulturliv och en radikal syn på könsroller och sexualitet. Men också nervositet, politiska spänningar och brutala mord. Tiden mellan första världskriget och Hitlers maktövertagande, den så kallade Weimarrepubliken, är en av de mest omvälvande perioderna i Tysklands historia. Tiden odlade ett makalöst kreativt kulturliv, men var också perioden som banade väg för en av världshistoriens värsta regimer. Hur ska man förstå den här epoken i Tysklands och Europas historia? Vad kan arkitekturskolan Bauhaus, den expressionistiska bildkonsten, Brechts och Weills Tolvskillingsopera, Fritz Langs filmer och annan epokgörande konst från Weimaråren säga om det samtida politiska skeendet? Fanns det någonsin ett alternativ till Hitler och nazismen? Och hur romantiserat är egentligen det bohemiska kabarélivet? Veckans gäster är Stefan Jonsson och Aris Fioretos. Stefan Jonsson är professor i etnicitet vid Linköpings universitet och har bland annat forskat om demokrati och "massornas" kulturhistoria. Aris Fioretos är författare och professor i estetik vid Södertörns högskola, där han bland annat ger en kurs om Weimarrepubliken. Båda är verksamma som kritiker i Dagens Nyheter. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Den 24 mars 1744 började den då 56-årige ämbetsmannen, ingenjören och naturforskaren Emanuel Swedenborg plötsligt att nedteckna sina drömmar. Drömdagboken skulle öppna porten till en annan värld. Swedenborg lämnade snart sitt tidigare liv bakom sig och ägnade resten av sina dagar åt att författa djupt originella, religiösa skrifter. Dessa andliga verk hör till det mest inflytelserika som någon svensk någonsin författat. Men vad går de egentligen de på? Vilka är Swedenborgs viktigaste idéer? Hur mycket av naturvetaren fanns kvar i andeskådaren? Hur originellt var det att ägna sig åt drömtydning på 1700-talet? Och vad betydde Swedenborgs kaffedrickande och särskilda andningstekniker för det andliga tänkandet? Veckans gäster är idéhistorikern David Dunér och litteraturvetaren Thomas Götselius. David Dunér är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och disputerade 2004 på en avhandling om Swedenborg, "Världsmaskinen. Emanuel Swedenborgs naturfilosofi". Thomas Götselius är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och skriver på en bok om Swedenborgs drömdagbok.

Elin Wägner (1882-1949) var rösträttsaktivist, författare, journalist, fredsivrare och akademiledamot. Den mest koncisa beskrivningen myntade hon ändå själv: SBK, "Självförsörjande Bildad Kvinna" – som de kvinnliga journalisterna i Wägners moderna klassiker "Pennskaftet" (1910) kallar sig själva. Men på vilket av alla dessa områden var hon egentligen mest banbrytande? Vad betydde det tidiga mötet med suffragetterna i London för Wägners feministiska tänkande? Vad utmärkte hennes litterära stil? Och hur hanterade Wägners män hennes självständighet? Gäster i studion är Boel Hackman och Anna Bohlin. Boel Hackman är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och utkom 2005 med en biografi om Elin Wägner på Albert Bonniers förlag. Anna Bohlin är universitetslektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet och disputerade 2008 på avhandlingen "Röstens anatomi", som bland annat undersöker Elin Wägners politiska prosa. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten.

Det brukar kallas för ett av de första verkligt moderna krigen. Dessutom ett av de mer splittrade och blodiga, men också väldokumenterade. Den moderna fotojournalistiken fångade döden vid frontlinjerna och en stor mängd författare och konstnärer har förevigat dess effekter. Men vad gick egentligen spanska inbördeskriget ut på? Vilka var det som stred, och varför? Hur kommer det sig att så många frivilliga reste från hela världen för att ansluta sig? Och varför blev deras insats kriminaliserad i många länder? Hur minns man kriget i dagens Spanien? Veckans avsnitt ger en introduktion till en av 1900-talets mest omdiskuterade konflikter. Gäster i studion är Soledad Miguel och Henrik Berggren. Soledad Miguel är doktor i spanska vid Göteborgs universitet, där hon disputerade 2016 på avhandlingen "Revolution o reforma", om upptakten till det spanska inbördeskriget. Hon är författare till kursboken "España – historia, literatura y arta" (2002) och har fortsatt att forska och föreläsa om inbördeskriget. Henrik Berggren är historiker, journalist och författare till flera historiska biografier. Han disputerade 1995 vid Stockholms universitet på avhandlingen "Seklets ungdom" och utkom 2014 med romanen "Det röda arvet" som utspelar sig under spanska inbördeskriget. Avsnittbilden är ett utsnitt ur Pablo Picassos målning "Guernica" från 1937. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

I 1800-talets Sverige kunde vem som helst besöka ett apotek och plocka ut en rusdos opium. Idag är svensk narkotikapolitik en av världens mest strikta. Vad har förändrats? Och var börjar egentligen drogernas historia? Veckans podd tar en tripp genom rusets och de psykoaktiva substansernas historia. Hur definierar vi en drog? Vilken enskild substans har haft störst påverkan på världen? Varför spelade tobaken en så central roll i kapitalismens framväxt? Och hur många koppar kaffe krävs det egentligen för att börja hallucinera? Daniel Berg är ekonomihistoriker vid Stockholms universitet och disputerade nyligen på avhandlingen "Giftets värde" som handlar om opiumhandeln i Sverige 1870-1925. Kristian Pettersson är religionshistoriker vid Uppsala universitet och forskar om bruket av psykedeliska droger i andliga syften. Isabelle Ståhl är idéhistoriker vid Stockholms universitet och forskar om experiment med hallucinogena droger inom psykiatrin i 1920- och 30-talens Tyskland. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Han skrev dikter om lantbruk, loppor och biodling – och så en av världslitteraturens absoluta klassiker. Vergilius, eller Publius Vergilius Maro, (70-19 f. Kr.) har kallats det romerska rikets nationalpoet. Själv tycks han ha trivts allra bäst på landsbygden, långt ifrån den bullrande storstaden. Vilket är Vergilius viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Vad utmärker hans stil? Vad handlar storverket Aeneiden om? Hur praktiskt användbar är egentligen hans lantbrukspoesi? Och varför har just Vergilius verk lånat sig så väl till spådomsläsningar? Veckans gäster är Moa Ekbom, latinist vid Uppsala universitet, och Anders Cullhed, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Hon har gått till historien som den viljestarka stormaktsregenten som vägrade att gifta sig, abdikerade från tronen och konverterade till katolicismen. Hon var också ovanligt lärd, en banbrytande kulturmecenat och historisk queerpersonlighet. Veckans avsnitt handlar om drottning Kristina, en av världshistoriens mest omskrivna och mytomspunna svenskar. Hur var hon som regent? Vad låg egentligen bakom hennes stora uppbrott? Vilken roll spelade det nya postväsendet i skvallret kring hennes person? Och vad gjorde hon Rom? Gäster i studion är litteraturvetaren Stefano Fogelberg Rota, tyskprofessorn Elisabeth Wåghäll Nivre och historikern Joakim Scherp. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Det brukar kallas "det stora oväsendet", den period mellan 1668 och 1676 då häxförföljelserna rasade som värst i Sverige. Under de åren avrättades omkring trehundra personer för häxeri, men långt många fler ställdes inför rätta för trolldom, bortförande av barn till Blåkulla och allmän vidskepelse. Vad var det egentligen som hände? Vilka var de drivande krafterna bakom förföljelserna? Vad utmärkte de svenska processerna? Vilken roll spelade barnens vittnesmål i domarna? Hur lät de vanligaste försvaren och bekännelserna? Och vad var en "visgosse"? Veckans avsnitt fördjupar sig i en av historiens värsta rättsskandaler. Gäster i studion är Göran Malmstedt, Helena Bodin och Hjalmar Fors. Göran Malmstedt är professor i historia vid Göteborgs universitet, Helena Bodin är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och Hjalmar Fors är docent i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Det sägs att han fick sitt första filmjobb i början av 40-talet efter att envist ha hängt utanför stängslet vid Filmstaden i Råsunda. 42 år senare tilldelades hans sista stora långfilm "Fanny och Alexander" inte mindre än fyra Oscarstatyetter. Filmregissören, teatermannen och författaren Ingmar Bergman (1918–2007) är en av Sveriges mest kända och banbrytande konstnärer genom tiderna. Men vilket är egentligen Bergmans vikigaste bidrag till filmhistorien? Vad handlar hans filmer om? Hur intresserad var han av sin egen image? Och vilken betydelse hade egentligen de där "dämonerna"? Veckans bildningspodd reder ut fenomenet Ingmar Bergman. Veckans gäster är Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, och Jan Holmberg, filmvetare och vd för Stiftelsen Ingmar Bergman. Avsnittet spelades in live på Göteborgs filmfestival den 30 januari. Vi beklagar den dåliga ljudkvalitén. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Foto: Bengt Wanselius/Stiftelsen Ingmar Bergman.

Säg Einstein och de flesta får omedelbart upp en bild av ett ansikte, kanske även en formel och namnet på en viss teori. Fysikern Albert Einstein tillhör världens mest igenkända personer – men vad går egentligen hans mest kända teori ut på? I veckans avsnitt reder vi ut skillnaderna mellan den speciella och den allmänna relativitetsteorin, förklarar vad formeln E = mc² egentligen handlar om och spårar relativitetsteorins efterdyningar från atombomben till de senaste science fiction-filmerna. Gäster i studion är Aant Elzinga, professor emeritus i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, och Sören Holst, teoretisk fysiker vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker: Christine Eriksdotter Nordgren.

Den första modetrenden spreds från det spanska hovet redan på 1500-talet. Vid mitten av 1800-talet kunde en växande borgerlighet börja köpa kläder till rimliga priser i de nya varuhusen. Någonstans däremellan föddes en global modeindustri. Hur gick det till? När uppstod de första modehusen? Vad var en sidenkramhandlare? Vad gjorde Coco Chanels stil så unik? Och vilket är det mörkaste ögonblicket i industrins historia? I veckans avsnitt synar vi modeindustrins historia noggrant i sömmarna. Gäster i studion är Klas Nyberg, ekonomihistoriker och professor i modevetenskap, och Paula von Wachenfeldt, universitetslektor i modevetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Den samtida filosofen Schopenhauer sammanfattade hans filosofi som "absolut nonsens". Han var svårbegriplig redan för sin samtid, och än i dag både förbryllas och fascineras läsare inför hans texter. Ändå kan den tyske filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770-1831) utan omsvep kallas en av de absolut viktigaste tänkarna i modern tid. Hans idéer om hur människan blir till i ett historiskt skeende och i relation till andra människor har varit djupt inflytelserika och påverkat tänkare från Karl Marx och Simone de Beauvoir till Frantz Fanon och Judith Butler. Veckans avsnitt introducerar Hegels filosofi, fokuserar på det stora verket "Andens fenomenologi" (1807) och hans så kallade dialektiska tänkande. Och så reder vi ut Hegels mest citerade anekdot, om herren och slaven. Gäster i studion är Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och Victoria Fareld, idéhistoriker vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

I april 1955 publicerade den amerikanska tidskriften Time ett reportage av journalisten Joe David Brown under rubriken "Sin & Sweden". Det blev startskottet på en internationell mytbildning kring svenskarnas (och i synnerhet svenskornas) frigjorda, rentav omoraliska förhållande till sex. Ulla Jacobssons nakna bröst i Arne Mattssons film "Hon dansade en sommar" (1951) spelade en inte så liten roll – men var kom egentligen myten om den svenska synden ifrån? Och hur mycket av den stämmer egentligen? Vad har den betytt för svenskarnas självbild? Veckans avsnitt spårar mytens seglivade historia och kryssar mellan svensk neutralitetspolitik, sexgalna lapplisor, lagstiftning om pornografisk press, blonda Ingor och progressiv sexualupplysning. Gäster i studion är Nikolas Glover, ekonomihistoriker vid Uppsala universitet, och Klara Arnberg, ekonomihistoriker vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Få politiska tänkare lär vara mer aktuella idag än den tysk-amerikanska filosofen Hannah Arendt (1906-1975). Hennes verk utkommer ständigt i nya översättningar och upplagor, de tolkas, omläses och diskuteras för fullt. Som judinna tvingades hon fly det nazistiska Tyskland, men flera av de fenomen som hon analyserade mot bakgrund av den erfarenheten – totalitarism, populism, ondskans banalitet, det kritiska tänkandets förfall och offentlighetens kris – har blivit skrämmande aktuella även i vår egen tid. Veckans avsnitt introducerar Hannah Arendts verk och viktigaste idéer. Gäster i studion är Shamal Kaveh, idéhistoriker vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, och Anders Burman, idéhistoriker vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Vad är ett monster? Ett sjöodjur, en zombie, en siren – eller vad som helst som skrämmer genom att avvika från normen? Veckans avsnitt djupdyker i monstrets historia, från en 35 000 år gammal mammutskulptur fram till höstens skräckinjagande clowner. Däremellan antika vidunder, drakar, gengångare, Frankenstein, nazistiska zombier och mycket, mycket annat ... Veckans gäster är Eva Kingsepp, medie- och kommunikationsvetare vid Karlstads universitet, och Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet och redaktör för Historisk tidskrift. Avsnittet spelades in live inför publik den 6 november på hotell Scandic Haymarket i Stockholm. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Aristoteles är tillsammans med Platon den antika grekiska filosofins två absoluta storheter. Han levde på 300-talet f Kr, skolades i Platons akademi, arbetade några år som privatlärare åt Alexander den store, innan han återvände till Aten och bildade sitt eget banbrytande lärosäte, Lykeion. Aristoteles formulerade tankar på alla tänkbara filosofiska områden och lade grunden till den västerländska vetenskapen. Veckans avsnitt försöker sammanfatta Aristoteles tänkande och reda ut hans viktigaste idéer. Vad är en syllogism? Hur blir vi lyckliga, enligt Aristoteles? Varför anlade han en botanisk trädgård i Lykeion? Och vad skulle retorikern Aristoteles egentligen säga om de amerikanska valdebatterna mellan Trump och Clinton?

Guld, evigt liv och absolut makt. Alkemisterna drömde inga små drömmar. Men hur många alkemister lyckades egentligen framställa guld? Hur gick de tillväga rent tekniskt? Hur kom det sig att drottning Kristina höll sig med ett helt alkemiskt laboratorium? Och varför är spelmissbrukaren vår tids motsvarighet till alkemisten? Veckans avsnitt djupdyker i alkemins historia. Gästande forskare är Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet och förstebibliotekarie vid Hagströmerbiblioteket, och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker, författare, kritiker och förläggare. Avsnittet spelades in på på Hagströmerbiblioteket vid Karolinska institutet i Stockholm. Inspelningstekniker: Klas Ekman. Biildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Sagoberätterska. Samhällsskildrare. Nobelpristagare. Politiker. Herrgårdsägare. Spiritist. Fredsivrare. Nationalklenod. Selma Lagerlöf (1858-1940) har många ansikten. Utan tvekan är hon en av den svenska litteraturens viktigaste och mest folkkära författare. Veckans avsnitt tar ett samlat grepp om denna litterära gigant. Vad handlar Lagerlöfs viktigaste böcker om? Vilka är hennes återkommande teman och berättartekniska grepp? Vad vet vi om hennes uppväxt? Hur politisk var Lagerlöf som författare? Och vad står egentligen i de 40 000 bevarade läsarbreven till författaren? Gäster i studion är Maria Karlsson, lektor och forskare i litteraturvetenskap, och Anna Nordlund, litteraturhistoriker och universitetslektor i pedagogik. Båda är specialiserade på Selma Lagerlöfs författarskap och verksamma vid Uppsala universitet. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren, Språkstudion.

Det kallas ibland teaterkonstens vagga, det antika grekiska drama som växte fram i Grekland kring 400-talet före Kristus. Flera av de tragedier och komedier som då spelades inför storpublik på teaterfestivaler spelas idag fortfarande på teaterscenerna, som Sofokles "Kung Oidipus" och Euripides "Medea". Och då har vi inte ens börjat tala om det inflytande som tragedin haft på det västerländska tänkandet och litteraturen, liksom hur vi tycker att riktig djupt känd olycka ska uttryckas på scen och bioduk. Men vad betyder egentligen ordet tragedi? Hur såg teaterfestivalerna ut? Vad handlar de mest kända tragedierna om? Och slutar de alltid olyckligt? Gäster i studion är Lars Nordgren, fil. dr i antik grekiska vid Stockholms universitet, och Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola och författare till boken The Antigone Complex (2004). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitetet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Någon måste ha baktalat romancelitteraturen, för den har kallats både tantsnusk och blivit föremål för en mängd myter om såväl böckernas innehåll som de som läser dem. Men genren – i Sverige mest känd genom förlaget Harlequins böcker – är bred, har en rik flora av subgenrer och kanske lika många bilder av kärlek som det finns läsare. Dessutom har den en lång historia – från 1700-talets pionjärverk, över föregångare som Jane Austen och Borta med vinden, fram till samtida bästsäljare som Fifty Shades of Grey. Veckans avsnitt reder ut begreppen om romancelitteraturen. Var börjar romancelitteraturens historia? Vad måste en rikitig romancebok innehålla? Och hur explicita är egentligen sexscenerna? Gäster i studion är Ann Steiner, docent i litteraturvetenskap samt förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet, och Pamela Schultz Nybacka, lektor i företagsekonomi med inriktning mot konsumtionskultur och föreståndare för utbildningen i förlagskunskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Hon har gått till historien för sin påstådda skönhet och sina kärleksaffärer med mäktiga romare. Även i de antika källorna förekommer hon främst som en bifigur i de mäktiga männens livshistorier. Men Kleopatra VII av Egypten var i själva verket en av sin tids mest inflytelserika politiker och djärvaste härförare. Som den sista faraon och härskaren i den ptolemeiska dynastin är hennes livshistoria också en viktig pusselbit i Egyptens historia. Avsnittet spelades in live under helgens bokmässa i Göteborg. Gäster på scen var Ida Östenberg, docent i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet och forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien, och Allan Klynne, fil. dr i antikens kultur och samhällsliv, författare och översättare. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Olof Palme kallade en gång Sverige för en "studiecirkeldemokrati". Allt sedan socialdemokraten och nykterhetsmannen Oscar "med skägget" Olsson bildade den första studiecirkeln 1902 har svenskar haft en särskild vana att lära sig saker i grupp. Hur har studiecirkeln präglat Sverige? Hur hanterades det borgerliga bildningsidealet av den folkbildande arbetarrörelsen? Och har vi fortfarande behov av att sitta ner tillsammans och bilda oss? Veckans avsnitt handlar om studiecirkelns historia och betydelse idag. Gäster är Boel Englund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, och Per Sundgren, idéhistoriker vid Södertörns högskola. Avsnittet spelades in live den 4 juli på Gotlands Museum under Almedalsveckan i Visby. Inspelningstekniker: Roland Fredriksson. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Han var under sin livstid en lika excentrisk som medial personlighet. Men Michel Foucault (1926–1984) är framför allt känd för att ha förändrat vår syn på makt. Själv liknade han sina teorier vid en verktygslåda – och den har använts så flitigt av samhällsvetare och humanister att han blivit världens mest citerade forskare. Veckans avsnitt försöker sig på att sammanfatta hans liv och tänkande. Vad betyder egentligen ”diskurs”? Hur viktig var den tidiga vistelsen i Uppsala för insikten att maktstrukturer kan genomsyra även tillsynes fria samhällen? Och vad är egentligen likheterna mellan ett universitet och ett fängelse? Gäster i studion är Magnus Hörnqvist, docent i kriminologi, och Ulf Olsson, professor i litteraturvetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitetet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Svenskarna har ett komplicerat förhållande till alkohol. Varför är det så? Veckans avsnitt spårar föreställningar om alkohol från Bibeln till Sällskapsresan, diskuterar motbokens och Systembolagets inflytande liksom seglivade stereotyper kring kvinnligt och manligt drickande. Gäster i studion är Magnus Öhrn, docent i litteraturvetenskap, och Lisa Wiklund, lektor och fil. dr i etnologi, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Guds ord är ord en sak – eftervärldens tolkning av dem en annan. Vad står det egentligen i Koranen? Hur olika har dess suror och verser tolkats? Vilken är bokens viktigaste skillnad mot Bibeln och andra heliga texter? Veckans avsnitt handlar om islams heliga skrift och diskuterar alltifrån hur den kom till, kändisrecitatörer och ett missförstått jihad-begrepp till dagens livaktiga feministiska korantolkning. Gäster i studion är Simon Sorgenfrei, religionsvetare vid Södertörns högskola, och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Visste du att Kerstin Ekman har programmerat ett litterärt spel? I hennes dataprogram "Rymdresa" från 1991 måste spelaren identifiera såväl stjärnbilder och poesicitat för att ta sig vidare – och helst vara ordentligt beläst inom science fiction-litteratur. Kerstin Ekman är inte den enda författare som intresserat sig för litteraturens digitala möjligheter. Ända sedan de första datorerna såg världens ljus har det gjorts försök att skapa digital skönlitteratur. Men hur ringar man in litteraturens digitala historia? Hur pass programmerad är egentligen en sonett? Veckans avsnitt spårar den digitala litteraturen, från e-boken ända tillbaka till antiken. Veckans gäster är Jesper Olsson, litteraturvetare vid Linköpings universitet, och Cecilia Lindhé, litteraturvetare vid Göteborgs universitet, både specialiserade på litteraturens förhållande till medier och digital kultur. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Moraliserandet över lyxkonsumtion föddes inte med Lyxfällan. På 1700-talet jämförde man utbredningen av "yppighet" med digerdöden - och konstaterade att lyxen var farligare. Men var börjar egentligen lyxens historia? Hur har det svenska sparsamhetsidealet påverkat synen på överflöd och exklusivitet? Och vad var 1700-talets motsvarighet till teppanyakihällen? Veckans gäster är Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet, Leif Runefelt, docent i historia vid Södertörns högskola och Sara Kristoffersson, professor i designhistoria vid Konstfack. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Mellan åren 1731 och 1813 fraktade Svenska Ostindiska Companiet ofantliga mängder te, porslin och silke från Östasien till Sverige. Men kompaniet var lika mycket ett internationellt exportföretag, där större delen av lasterna såldes vidare till Europa. Vilken inflytande fick handeln på Sveriges kultur- och näringsliv? Vad sjutton gjorde besättningen på de långa resorna? Och hur mycket fick de egentligen se av slutdestinationen? Veckans avsnitt handlar om ett av Sveriges mest framgångsrika företag genom tiderna. Gäster i studion är Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet, och Hanna Hodacs, lektor i historia vid Högskolan Dalarna. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

I början av 1900-talet kunde skvallerjournalister tvingas försvara sin heder i duell med värja. Men var börjar egentligen kändisens historia? ”Berömdhet”, ”celebritet”, ”omtalad”, ”kulturpersonlighet” är alla ord som dyker upp i svenskan under 1800-talet. Varför blev man så fascinerad av celebriteter just då? Vad skiljer 1800-talets celebritetsvurm från vår tids paparazzikultur? Och varför behöver vi egentligen kändisar över huvud taget? Gäster i studion är Andreas Nyblom, kulturhistoriker och litteraturvetare vid Lunds och Linköpings universitet, Louise Wallenberg, filmvetare och docent i modevetenskap vid Stockholms universitet, och Eva Hemmungs Wirtén, professor i medierad kultur vid Linköpings universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

"Brott och straff" har kallats den första psykologiska thrillern och världens bästa deckare. Dostojevskis febriga skildring av antihjälten Raskolnikovs mord på en pantlånerska och dådets rättsliga och psykologiska efterspel fyller 150 år i år. Vad säger romanen om 1860-talets Ryssland? Hur påverkades texten av Dostojevskijs prekära situation vid skrivandet? Och vad kan dagens deckarförfattare lära sig av berättartekniken? Veckans avsnitt av Bildningspodden dyker ner i en av världslitteraturens absoluta klassiker. Gäster i studion är Susanna Witt, docent i slaviska språk vid Uppsala universitet, och Magnus Ljunggren, professor emeritus i rysk litteratur vid Göteborgs universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren. Läs mer på www.bildningspodden.se

Peace, love and understanding. Långt hår och blommiga folkabussar. Zenbuddism, droger och psykedelisk rockmusik. Till ytan är hippiekulturen ganska enkel att ringa in. Men vad var det egentligen för en rörelse? Var den bara flum och "far out" – eller hade den också en mer medveten och ideologisk, rentav politisk sida? Var uppstod fenomenet? Och hur mycket av hippiens värderingar finns kvar i vår tid? Gäster i studion är Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, och Kim Salomon, professor i historia vid Lunds universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Vad händer med en människa när hon tvingas lämna sitt hemland och drivs på flykt? Litteraturhistorien är full av författare som vittnat om landsflykt och exiltillvaro – från gamla greker till amerikaner i Paris och vår tids politiska flyktingar. Hur har exilerfarenheten påverkat litteraturen genom tiderna? Gäster i studion är Astrid Ottosson al-Bitar, forskare och lektor i arabiska, och Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Den har kallats världshistoriens första roman. Berättelsen om Genji är den stora japanska klassikern, ett mastodontverk som skrevs redan i början av 1000-talet av hovdamen Murasaki Shikibu och som blivit såväl film och opera som "mobiltelefonroman". Vad är det i Genji Monogatari som gör sig aktuellt i varje ny tid? Hur har den tolkats genom historien? Och hur kan vi läsa den idag? Kan skildringen av prins Genjis kvinnoerövringar och erotiska eskapader rentav sägas ha feministiska motiv? Gäster i studion är Stina Jelbring, lektor i japanska, och Gunilla Lindberg-Wada, professor emerita i japanska – båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Svunnen är den tid då västerländska upptäcktsresande kunde resa över världshaven och påstå sig ha upptäckt nya kontinenter. Är upptäcktsresandet en utdöd företeelse? Veckans bildningspodd utforskar upptäcktsresandets historia och nutid – från machoideal och crossdressing till kartläggande konstnärer och de senaste inredningstrenderna. Gäster i studion är Henrik Höjer, historiker vid Uppsala universitet och redaktör på tidskriften Forskning & framsteg, Staffan Bergwik, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Karolina Uggla, konstvetare vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Mary Wollstonecraft (1759–1797) är feministpionjären som framhöll "manlighet" som ett eftersträvansvärt ideal för kvinnor. Hon är upplysningsfilosofen som försvarade Franska revolutionen men kritiserade upplysningstänkarnas ojämställda syn på frihet. Ändå överskuggades länge Wollstonecrafts banbrytande tänkande av hennes livshistoria. Vilka var hennes mest revolutionerande idéer? Vilken betydelse hade vistelsen i Paris mitt under revolutionsåren för hennes utveckling som politisk tänkare? Och varför gick hennes livs sista resa till just Sverige? Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Lena Halldenius, docent i praktisk filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, aktuell i höst med boken "Mary Wollstonecraft och frihetens förutsättningar. En feministisk filosofi om självständighetens politik" (Thales). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Nakna kroppar hör till konstens äldsta motiv. Ändå kan naken konst fortfarande provocera, och den censureras regelbundet på sociala medier. Är nakenhet mer laddat idag än vad det var under antiken eller renässansen? Vilka olika betydelser har nakna kroppar haft i konsthistorien? Hur mycket har de med sexualitet att göra? Och är en naken kropp alltid objektifierad? Veckans bildningspodd kikar in i den avklädda konsthistorien. Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe, konstvetare vid Stockholms universitet, och Patrik Steorn, konstvetare och museichef vid Thielska galleriet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

På hösten 1899 publicerade Sigmund Freud boken "Drömtydning". Med teorierna om drömmens symbolik och människans omedvetna själsliv la han grunden till sin banbrytande psykoanalytiska metod. Vad var så revolutionerande med Freuds idéer? Hur togs de emot i hans egen tid? Varför var han så intresserad av det sexuella? Och vad betyder egentligen "narcissism", "dödsdrift", "oidipuskomplex" och andra freudianska begrepp? Bildningspodden diskuterar en av 1900-talets mest inflytelserika figurer. Gäster i studion är Cecilia Sjöholm, professor i estetik, och Jakob Staberg, psykoanalytiker, litteraturvetare och lektor i estetik – båda verksamma vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Hon är en av de mest lästa och älskade diktarna i den svenska litteraturen, ofta betraktad som dess första verkligt modernistiska poet. Men i den tidiga forskningen förminskades finlandssvenska Edith Södergran (1892-1923) till lungsjuk dagboksdiktare, helt isolerad på det karelska näset. Vem var hon? Hur viktig var egentligen sanatorievistelsen i Schweiz för hennes skrivande och kontakten med det europeiska avantgardet? Hur har hon tolkats under 1900-talet – och hur ska vi närma oss hennes dikter idag? Veckans bildningspodd handlar om en högst levande litterär gigant. Gäster i studion är Boel Hackman, docent i litteraturvetenskap som disputerade på avhandlingen "Jag kan sjunga hur jag vill. Tankevärld och konstsyn i Edith Södergrans diktning" (Söderströms, 2000), och Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap, kritiker och ledamot av Svenska Akademien som skrivit om Edith Södergran i boken "Läsningar av intet" (Bonniers, 2000). Båda är verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Det sägs att det ges ut en kokbok om dagen i Sverige idag. Men när skrevs egentligen den första kokboken? Skulle vi våga laga de recepten idag? Vilken är den viktigaste kokbok som någonsin skrivits? Och finns det politiska eller rentav moraliskt tvivelaktiga exempel i genren? Bildningspodden frossar i kokbokens historia. Gäster i studion är Richard Tellström, etnolog och måltidshistoriker verksam vid Örebro och Stockholms universitet, och Sven Isaksson, arkeolog och mathistoriker vid Stockholms universitet som medverkat i ett aktuellt forskningsprojekt om kokbokens utveckling under 800 år. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Få kulturyttringar doftar lika mycket finkultur som opera. Alla städer med självaktning har ett operahus. Genren är samtidigt lika flitigt omdebatterad som den är klassisk. Bildningspodden nystar i operans historia och samtid. När uppfördes den första operan? Vad var egentligen en kastratsångare? Och stämmer det att operagenren är sexistisk – eller är det snarare en konstform som leker med könsrollerna? Gäster i studion är Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap, och Axel Englund, litteratur- och musikvetare, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Kolossalt stort, otroligt praktfullt och byggt under självaste kung Sol, Ludvig XIV, mitt under Frankrikes kulturella storhetstid i slutet av 1600-talet. Versailles är sinnebilden för det kungliga maktcentrumet. Myterna om slottet är många och skvallrar om allt från urspårade fester till chockerande usel hygien. Än i dag tillhör Versailles Frankrikes främsta turistmål. Bildningspodden öppnar porten till en kunglig historia. Gäster i studion är Margaretha Rossholm Lagerlöf, professor emerita i konstvetenskap vid Stockholms universitetet, och Jonas Nordin, historiker vid Kungliga Biblioteket och Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Hur kunde ett latinskt skämt låta? När slutade vetenskapsmän att tala med varandra på latin? Och hur dött är egentligen språket idag? Veckans avsnitt av Bildningspodden botaniserar i latinets historia – från romarriket till vår tids floror och tatueringstrender. Gäster i studion är Erika Kihlman, docent i latin vid Stockholms universitet, Olle Ferm, professor emeritus i medeltidshistoria vid Stockholms universitet och Jenny Beckman, docent i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.