Bildningspodden

Företag som Uber, Airbnb och Foodora har på kort tid förändrats människors sätt att utbyta tjänster. Via digitala plattformar, tillgängliga via mobilen, har de påverkat hur vi reser, bor och köper mat. Men till vilket pris? Den så kallade gigekonomin att kritiserats för att utnyttja utsatta människor som billig arbetskraft, med osäkra arbetsvillkor. Vad är egentligen sant om gigekonomin? Vilka människor verkar inom sektorn och vad har de för möjligheter? Hur nytt är gigekonomins sätt att organisera arbete? Är den fasta, trygga anställningen i själva verket dömd att bli en historisk parentes? Gäster i studion är Qian Zhang och Natasha Webster. Qian Zhang är forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet, specialiserad på frågor om migration, arbetskraft och globalisering. Natasha Webster är forskare i kulturgeografi vid Stockholms universitet, specialiserad på ekonomisk geografi och kvinnligt entreprenörskap i relation till migration och integration. Tillsammans har de studerat invandrares arbetserfarenheter i den svenska gigekonomin. Avsnittet spelades in i september 2020, som en del av Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm. Ljudteknik: Henrik Nordgren.

Han brukar kallas för Blomsterkungen och det sägs ibland att svenskens kärlek till naturen stammar direkt från honom. Botanisten och läkaren Carl von Linné är förmodligen världshistoriens mest kände svensk. Fortfarande namnges växter och arter med Linnés latinska namn, inklusive människan, homo sapiens. Men vilken är hans viktigaste avtryck som vetenskapsman och historisk personlighet? Finns det problematiska bitar av arvet efter Linné? Och hur fick han egentligen in drakar och odjur i sitt stora system över naturen? Veckans gäster är Annika Windahl Pontén, Gunnar Broberg och Jenny Beckman. Annika Windahl Pontén är idéhistoriker vid Uppsala universitet och disputerad på en avhandling om hushållet von Linné. Gunnar Broberg är idéhistoriker vid Lunds universitet och har skrivit flera verk om Linné, bland annat biografin ”Mannen som ordnade naturen” (Natur & Kultur, 2019). Jenny Beckman är vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet, bland annat specialiserad på botanikens historia. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.

Få moderna fenomen är så romantiserade som storstaden. Västerländska metropoler som New York och Paris blir ofta föremål för populärkulturella drömmar och nostalgiska blickar mot en svunnen guldålder. Men stadens världshistoria är i själva verket en komplicerad, mångtusenårig och i högsta grad global process, som sträcker sig ända tillbaka till civilisationens begynnelse. Vad är egentligen en stad? Hur gammal är den äldsta, ännu levande staden? Finns det någon universell kvalitet som är gemensam för alla städer? Och kommer pandemins folktomma städer att förändra vår syn på stadsmyllret? Gäst i studion är Håkan Forsell, professor i historia vid Stockholms universitet, specialiserad på urbanhistoria. Dessutom författare, kulturskribent och poddare – driver sedan 2013 den populära podcasten Staden tillsammans med arkitekturjournalisten Dan Hallemar. Aktuell med skriften ”Den föränderliga staden”, del av Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2020. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer

Jakten på ett vaccin för covid-19 har varit en akut fråga ända sedan influensan förvandlades till en global pandemi. Att människan utvecklar immunitet mot vissa sjukdomar är en mångtusenårig kunskap – men när utvecklades egentligen det första moderna vaccinet? Hur snart började balansgången mellan folkhälsans bästa och riskerna för att enskilda personer utvecklar allvarliga biverkningar bli en seriös läkaretisk och politisk fråga? Och vad kan 18- och 1900-talets stora vaccinationer lära oss i vägvalen under den nuvarande pandemin? Veckans gäster är Motzi Eklöf och Maria Josephson. Motzi Eklöf är medicinhistoriker och förläggare, som bland annat forskat på smittkoppsvaccinationen i Sverige under 1900-talet och skrivit boken "Variola & vaccinia: om massvaccination och folkhälsopolitik, vaccinforskning och läkaretik" (Exempla, 2016). Maria Josephson är medicinhistoriker, disputerad vid Uppsala universitet, nu verksam vid Södertörns högskola och Karolinska institutet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer

Vad innebär det att vara fri? Redan de gamla grekerna satte fingret på ett tillstånd av att vara befriad från förtryck, men när uppstod egentligen det moderna frihetsbegreppet? Och vad går det ut på? Är friheten individuell eller kollektiv? Handlar verklig frihet om att få leva sitt liv som man vill eller om att få vara delaktig i att forma samhället? Är vi inte alltid fria på någon annans bekostnad? Och har dagens debatt förenklat liberalismens historiska tankegods om friheten? Bildningspodden botaniserar i frihetsbegreppets historia och diskuterar dess möjligheter i vår egen tid. Gäster i studion är Lena Halldenius och Nina Björk. Lena Halldenius är filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. Nina Björk är författare, skribent och fil. dr i litteraturvetenskap. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Inspelningsteknik: Peter Roslund, Lunds universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Arbetarrörelsen har sedan snart 150 år organiserat arbetarklassen politiskt och fackligt. Den växte fram som internationell, socialistisk rörelse under 1800-talet, men de ideologiska rötterna kan spåras ända tillbaka till Franska revolutionen och industrialismens tidigaste skeden. I Sverige växte arbetarrörelsen under första halvan av 1900-talet till en ofantlig samhällsrörelse. Med bas i det socialdemokratiska partiet och Landsorganisationen (LO) samlade den allt ifrån ungdomsföreningar och folkparker till begravningsbyråer. Hur fick arbetarrörelsen en så stark ställning i Sverige? Vilken betydelse hade folkbildningsidealen och den starka arbetarkulturen? Vilka är de historiska milstolparna internationellt? Och går det ens att tala om en arbetarrörelse i dagens politiska landskap? Gäster i studion är Ulf Bjereld, Petra Pauli och Olle Edström. Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap och aktiv socialdemokrat. Petra Pauli är historiker, disputerad på en avhandling om karriärvägar och ledarideal i den svenska arbetarrörelsen. Olle Edström är professor emeritus i musikvetenskap, som bland annat forskat på folkrörelsernas och arbetarkulturens musik. Alla tre är verksamma vid Göteborgs universitet, där också podden spelats in. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning och redigering: Christine Ericsdotter Nordgren. Inspelningsteknik: Pär Nordlund, Göteborgs universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Vid början av 1900-talet började modernistiska poeter att skriva dikter från tunnelbanans plattformar och tåg. Tunnelbanedikten har sedan dess vuxit till en lika oväntad som tongivande lyrisk genre, med rötterna djupt rotade i den litteraturhistoriska underjorden. Litteraturvetaren Emma Eldelin tar tunnelbanan genom 1900-talets lyrik. EMMA ELDELIN är docent och lektor i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet och författare till "Att slå dank med virtuositet – Reträtten, sysslolösheten och essän". Eldelin forskar för närvarande om hur olika rum för resande och transporter i samtiden fungerar som litterära miljöer och utmanar traditionella föreställningar om skrivande, författarroller och litteraturens former. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer

Som privatperson sägs han ha varit tråkig, sjukligt rutinbunden och ätit senap till all mat. Som filosof blev han redan under sin egen livstid en av världens mest berömda tänkare. Den tyske upplysningsfilosofen Immanuel Kant (1724-1804) använde människan som mått på all kunskap och filosoferade inom alla discipliner, från moralfilosofi till kunskapsteori och estetik. Genom att finna en öppning i gränslandet mellan rationalismen och empirismen banade han på egen hand väg för den moderna filosofin. Men vad går Kants tänkande ut på? Vad säger hans idé om det "kategoriska imperativet" om hur vi ska handla som människor? Vad betyder begreppet "tinget-i sig" och vad säger det om vår kunskap om världen? Och vad kan Kants tänkande säga oss idag? Bildningspodden introducerar en av filosofihistoriens superstjärnor. Gäst i avsnittet är Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola, specialiserad på estetisk teori, tysk idealism, fenomenologi och kritisk teori. Wallenstein är också översättare och har översatt en stor mängd filosofiska verk, däribland flera av Kants skrifter. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning och redigering: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Frida Kahlo (1907-1954) hör till 1900-talets mest ikoniska konstnärer. Hennes konstnärskap är lika erkänt som hennes liv är mytomspunnet. Med sina självporträtt bröt Kahlo ny mark för den moderna porträttkonsten och vad som var möjligt att uttrycka på en duk. Men hur ska vi betrakta Kahlos surrealistiska självbilder idag? Vilket är hennes viktigaste arv till samtidskonsten? Och hur mycket är egentligen sant i mytbildningen kring Kahlo? Veckans gäster är Parasto Backman, Eva Zetterman och Jessica Sjöholm Skrubbe. Parasto Backman är lektor i grafisk design på Konstfack och är verksam som grafisk formgivare. Eva Zetterman är docent i konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet och disputerad på avhandlingen Frida Kahlos bildspråk (2003). Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konsthistoria vid Stockholms universitet. Avsnittet spelades in på konsthallen Accelerator vid Stockholms universitet, Frescati, i samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Evenemangskoordinator och redaktör: Anna Frykholm. Klippning och redigering: Christine Ericsdotter Nordgren. Ljudteknik: Henrik Nordgren

På 60-talet kryllade det av humanistiska akademiker i tv-husets korridorer. De kom direkt från universiteten och blev experter i frågeprogrammen – men också programledare, scriptor, redaktörer, scenografer och nöjeschefer. Hur kom det sig att lärda akademiker blev ansvariga för tv-underhållning? Och vad var det egentligen som hände sen? Historikern Johan Östling stiftar bekantskap med akademikerna bakom kulisserna under televisionens första guldålder. JOHAN ÖSTLING är historiker, Wallenberg Academy Fellow och föreståndare för det nyinrättade Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet. Bland hans nyare publikationer märks böckerna Humboldt and the Modern German University (2018), Circulation of Knowledge (2018), Forms of Knowledge (2020) och Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia (2020). Östling medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet och tidskriften Respons. Föreliggande essä springer ur ett pågående forskningsprojekt om humaniora i efterkrigstidens offentlighet. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer

Att framställa bilder med syfte att upphetsa och väcka lust är en företeelse lika gammal som civilisationen själv. Konstens och litteraturens historia är full av erotiska skildringar. Men var går egentligen gränsen till det vi kallar pornografi? Går det en rak släktlinje från dagens porrsajter till 1800-talets pornografiska museer och medeltida arabiska sexmanualer? Är det sant att pornografi är mer tillgängligt idag än någonsin tidigare? Och vad kan pornografin egentligen säga om människors uppfattning om sex? Bildningspodden blickar tillbaka på pornografins historia och försöker förstå porrens roll i dagens samhälle. Gäster i studion är Klara Arnberg, Pernilla Myrne och Anna Hultman. Klara Arnberg är ekonomihistoriker vid Stockholms universitet och har bland annat forskat om den svenska porrbranschen. Pernilla Myrne är forskare och lektor i arabiska vid Göteborgs universitet och har bland annat forskat på medeltida arabiska sexmanualer. Anna Hultman är doktorand i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, där hon skriver på en avhandling om svensk erotisk litteratur under 1800- och 1900-talen. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Ljudproduktion: Henrik Nordgren

Idag är vi "du" med alla människor utom kungligheter. Men under första halvan av 1900-talet var det norm att tilltala varandra med titlar som "farbror" och "tant", "doktor" och "disponent". Hur gick egentligen den så kallade du-reformen till? Historiskt brukar den dateras till ett par symboliska händelser i slutet av 60-talet, men det var egentligen en betydligt längre och mer komplicerad process. Vad kan du-reformen säga om samhällets modernisering? Hur svensk är den här historien? Och hur ska vi tolka det nya, hett omdebatterade "ni-andet"? Gäster i studion är Ingela Tykesson, Lena Lind Palicki och Catrin Norrby. Ingela Tykesson är docent i svenska vid Södertörns högskola och författare till avhandlingen Samtal i butik. Lena Lind Palicki är fil. dr och lektor i svenska vid Stockholms universitet, språkvårdare och språkskribent i Svenska Dagbladet. Catrin Norrby är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Ljudproduktion: Henrik Nordgren

Fredrika Bremer (1801-1865) var romanförfattare, feministisk föregångare och samhällsreformator. Med tiden blev hon också världsresenär, något som inte var helt självklart för den tidens kvinnor. Hennes populära reseskildringar nådde en enorm publik både i Sverige och utomlands. Men sina resor i England sammanfattade Bremer istället i en radikal följetong i Aftonbladet. Med skarp blick bevittnade hon alltifrån koleraepidemin, fattigskolor och barnarbete i Manchesters fabriker till Londons herrklubbar och drottning Victorias nya hundkojor. Hon följde kommunismens framväxt – och hennes försvar för kvinnosaken och arbetarrörelsen blev bara starkare. Carina Burman följer i Bremers fotspår och ser en politisk skribent ta form. CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur och författare till bland annat en stor biografi över Fredrika Bremer, "Bremer. En biografi" (2001, Albert Bonniers förlag). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer

Gayatri Chakravorty Spivak är litteraturhistorikern som blev en av den postkoloniala teorins nyckeltänkare. Hennes tankar om priviligierade, västerländska rösters komplicerade roll i representationen av de som saknar en röst, har varit lika inflytelserika som de har blivit missförstådda. Vad är det egentligen Spivak säger i sin klassiska text ”Kan den subalterna tala?” från 1983. Vilken roll har hon spelat i framväxten av det som idag kallas för identitetspolitik? Och hur kan vi använda hennes idéer för att bättre förstå varandras erfarenheter? Bildningspodden introducerar en av det sena 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Gäster i studion är PAULINA DE LOS REYES, MIKELA LUNDAHL HERO och JULIA WILLÉN. Paulina de Los Reyes är professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Mikela Lundahl Hero är idéhistoriker vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet. Julia Willén är doktorand i migration och etnicitet vid Linköpings universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Ljudproduktion: Henrik Nordgren Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Hjärnforskningen har gjort dramatiska framsteg under de senaste decennierna. Ändå har forskningen mest börjat skrapa på ytan för att förstå hur detta lika centrala som gåtfulla organ styr oss. Vad kan hjärnforskningen säga om människan? Hur går olika forskare tillväga? Vid vilken ålder börjar hjärnan tröttna på att lära sig nya saker? Och vad kan egentligen en labbråtta lära oss om föräldraskap? Bildningspodden träffar två hjärnforskare och bekantar sig med forskningsfältet. Veckans gäster är HATICE ZORA och CHRISTIAN BROBERGER. Hatice Zora är postdoktor i lingvistisk, specialiserad på neurolingvistik, verksam vid Stockholms universitet. Christian Broberger är professor i neurokemi, verksam vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. Avsnittet spelades in live inför publik på konsthallen Accelerator. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Det är medeltidens feministiska klassiker. I "Kvinnostaden", Livre de la Cité des Dames från år 1405, angriper den franska författaren Christine de Pizan sin samtids alla nidbilder och hätska ord om kvinnor. I dess ställe bygger hon en allegorisk stad där varje byggsten består av en exemplarisk kvinna från historien, samtiden eller mytens värld. Litteraturhistorikern Matilda Amundsen Bergström berättar de Pizans unika livshistoria – och förklarar hur ett verk som "Kvinnostaden" alls var möjligt år 1405. MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM är fil. dr i litteraturvetenskap, verksam vid Köpenhamns universitet. Hon disputerade 2019 vid Göteborgs universitet på avhandlingen "Som en Sapfo. Publiceringsstrategier, självframställning och retorik hos tre tidigmoderna kvinnliga författare". ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer

Skyltfönstret är sinnebilden för den moderna storstaden under 1900-talet. I populärkulturen och litteraturen är det symbolen framför andra för det urbana livets kommersiella lockelser och ytliga konsumtionskultur. Men hur uppstod egentligen skyltfönstret som urbant fenomen? Vilka byggnadstekniska, kapitalistiska och kulturella faktorer krävdes för att de upplysta glasen skulle inta västvärldens stadsgator? Hur medvetna var det tidiga 1900-talets fönsterskyltare i sina förförelsetaktiker? Vilken betydelse av skyltfönstret haft för våra föreställningar om moderniteten?Och har skyltfönstrets magi helt gått förlorad idag? Bildningspodden spanar in skyltfönstrets historia med ORSI HUSZ, CAROLINE HAUX och FREDRIC BEDOIRE. Orsi Husz är docent och universitetslektor i ekonomisk-historia vid Uppsala universitet, disputerade på en avhandling om Nordiska kompaniet och har forskat mycket om konsumtion. Caroline Haux är forskare och lektor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på konsumtion och nya medier i den moderna litteraturhistorien. Fredric Bedoire är professor emeritus i arkitekturhistoria, hedersledamot av Konstakademien och författare till en mängd böcker om Stockholms historia. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Internationell bästsäljare. Feministisk pionjär. Djurrättsförsvarare. Världsresenär. Kristen socialist. Banbrytande romanförfattare. Fredrika Bremer (1801–1865) var många saker. Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om en av det moderna Sveriges mest inflytelserika och fascinerande personer. Gäster i studion är Anna Bohlin och Carina Burman. Anna Bohlin är litteraturvetare och Bremer-forskare vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet. Carina Burman är författare, kritiker och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, som 2001 utkom med "Bremer. En biografi" på Albert Bonniers förlag. Avsnittet publicerades ursprungligen i december 2015. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman. Mest känd är han för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för det. Vem var egentligen Harry Schein? Vad säger hans liv och karriär om folkhemmets Sverige? Hur mycket av hans arv finns kvar i dagens svenska filmbransch? Veckans gäster är Louise Wallenberg, docent i modevetenskap, och Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap. Båda är verksamma vid Stockholms universitet och redaktörer för boken "Harry bit för bit" (Carlssons, 2017). Avsnittet publicerades ursprungligen i oktober 2017. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Hon har gått till historien som den viljestarka stormaktsregenten som vägrade att gifta sig, abdikerade från tronen och konverterade till katolicismen. Hon var också ovanligt lärd, en banbrytande kulturmecenat och historisk queerpersonlighet. Veckans avsnitt handlar om drottning Kristina, en av världshistoriens mest omskrivna och mytomspunna svenskar. Hur var hon som regent? Vad låg egentligen bakom hennes stora uppbrott? Vilken roll spelade det nya postväsendet i skvallret kring hennes person? Och hur levde hon i Rom? Veckans gäster är Elisabeth Wåghäll Nivre, Joakim Scherp och Stefano Fogelberg Rota. Elisabeth Wåghäll Nivre är professor i tyska vid Stockholms universitet och har forskat på biografier och andra historiska beskrivningar av drottning Kristina. Joakim Scherp är historiker vid Stockholms universitet och specialiserad på stormaktstiden. Stefano Fogelberg Rota är litteraturvetare vid Uppsala universitet och disputerade 2008 på avhandlingen ”Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna”. Avsnittet publicerades ursprungligen i februari 2017. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Han skrev dikter om lantbruk, loppor och biodling – och så en av världslitteraturens absoluta klassiker. Vergilius, eller Publius Vergilius Maro, (70-19 f. Kr.) har kallats det romerska rikets nationalpoet. Själv tycks han ha trivts allra bäst på landsbygden, långt ifrån den bullrande storstaden. Vilket är Vergilius viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Vad utmärker hans stil? Vad handlar storverket Aeneiden om? Hur praktiskt användbar är egentligen hans lantbrukspoesi? Och varför har just Vergilius verk lånat sig så väl till spådomsläsningar? Veckans gäster är Moa Ekbom och Anders Cullhed. Moa Ekbom är universitetslektor i latin och programkoordinator för Liberal arts-programmet vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2014 vid Uppsala universitet på en avhandling om Sortes Vergilianae, en spådomskonst som utgick från Vergilius verk. Anders Cullhed är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på senantik litteratur, och mångårig litteraturkritiker i Dagens Nyheter. Avsnittet publicerades ursprungligen i februari 2017. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Rachel Carson är marinbiologen som slog larm om besprutningsmedlens förödande effekter på miljön. Hennes bästsäljande bok ”Tyst vår” från 1962 fick ett enormt genomslag och tillhör idag miljöforskningens absoluta klassiker. Men hon skrev också flera banbrytande böcker om världshavens historia och biologi. Med en briljant förmåga att gestalta naturvetenskaplig forskning i en starkt poetisk berättarkonst blev hon en unik röst i den framväxande miljörörelsen. Bildningspodden stiftar bekantskap med en miljöpionjär och diskuterar vad hennes verk kan säga oss idag. Gäster är litteraturvetaren Claudia Egerer, idéhistorikern Karin Dirke och miljöhistorikern Sverker Sörlin. Avsnittet spelades in live på Nordiska museet, under en klimatkväll arrangerad av Nordiska museet och Stockholms Kvinnohistoriska – och publicerades första gången den 10 mars 2020. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Den 24 mars 1744 började den då 56-årige ämbetsmannen, ingenjören och naturforskaren Emanuel Swedenborg plötsligt att nedteckna sina drömmar. Drömdagboken skulle öppna porten till en annan värld. Swedenborg lämnade snart sitt tidigare liv bakom sig och ägnade resten av sina dagar åt att författa djupt originella, religiösa skrifter. Dessa andliga verk hör till det mest inflytelserika som någon svensk någonsin författat. Men vad går de egentligen de på? Vilka är Swedenborgs viktigaste idéer? Hur mycket av naturvetaren fanns kvar i andeskådaren? Hur originellt var det att ägna sig åt drömtydning på 1700-talet? Och vad betydde Swedenborgs kaffedrickande och särskilda andningstekniker för det andliga tänkandet? Veckans gäster är idéhistorikern David Dunér och litteraturvetaren Thomas Götselius. David Dunér är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och disputerade 2004 på en avhandling om Swedenborg, ”Världsmaskinen. Emanuel Swedenborgs naturfilosofi”. Thomas Götselius är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och skriver på en bok om Swedenborgs drömdagbok. Avsnittet publicerades ursprungligen i mars 2017. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Mary Wollstonecraft (1759–1797) är feministpionjären som framhöll ”manlighet” som ett eftersträvansvärt ideal för kvinnor. Hon är upplysningsfilosofen som försvarade Franska revolutionen men kritiserade upplysningstänkarnas ojämställda syn på frihet. Ändå överskuggades länge wollstonecrafts banbrytande tänkande av hennes livshistoria. Vilka var hennes mest revolutionerande idéer? Vilken betydelse hade vistelsen i Paris mitt under revolutionsåren för hennes utveckling som politisk tänkare? Och varför gick hennes livs sista resa till just Sverige? Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Lena Halldenius, docent i praktisk filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, aktuell i höst med boken Mary wollstonecraft och frihetens förutsättningar. En feministisk filosofi om självständighetens politik (Thales). Avsnittet publicerades första gången i april 2016. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Hon har gått till historien för sin påstådda skönhet och sina kärleksaffärer med mäktiga romare. Även i de antika källorna förekommer hon främst som en bifigur i de mäktiga männens livshistorier. Men Kleopatra VII av Egypten var i själva verket en av sin tids mest inflytelserika politiker och djärvaste härförare. Som den sista faraon och härskaren i den ptolemeiska dynastin är hennes livshistoria också en viktig pusselbit i Egyptens historia. Veckans gäster är Ida Östenberg, docent i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet och forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien, och Allan Klynne, fil. dr i antikens kultur och samhällsliv, författare och översättare. Samtalsledare: Magnus Bremmer. Avsnittet spelades in live på Bokmässan i Göteborg, september 2016. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Frantz Fanon (1925-1961) är psykiatrikern som växte upp i en fransk koloni och som kom att göra banbrytande iakttagelser om kolonialismens psykologiska effekter. Genom att visa hur det komplicerade maktförhållandet mellan kolonisatör och koloniserad levde kvar i det moderna samhället la han grunden till den postkoloniala teorin. Men hans försvar för antikolonialt våld är fortfarande kontroversiellt. Bildningspodden diskuterar Fanons tänkande och arv med utgångspunkt i hans första bok ”Svart hud, vita masker” från 1952. Gäster i studion är Stefan Helgesson, litteraturvetare och professor i engelska vid Stockholms universitet, och Christina Kullberg, forskare vid Uppsala universitet specialiserad på franskspråkig karibisk litteratur. Avsnittet publicerades första gången i november 2015. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Marie Curie (1867-1934) är en av vetenskapshistoriens stora ikoner. Hon blev den första kvinnliga nobelpristagaren med sitt fysikpris 1903 och tilldelades åtta år senare även kemipriset, en bedrift hon än idag är ensam om. Tillsammans med sin make och forskarkollega Pierre blev Marie Curie en av sin samtids mest omtalade personer. Men vad är egentligen sant om denna mytologiserade vetenskapsstjärna? Vad gick hennes upptäckter ut på? Varför duellerade journalister om hennes ära 1911? Och vilket är Curies viktigaste arv i vår tid? Gäster i studion är Karl Grandin och Eva Hemmungs Wirtén. Karl Grandin är professor i vetenskapshistoria och föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria, Kungliga Vetenskapsakademien. Eva Hemmungs Wirtén är professor i medierad kultur vid Linköpings universitet och författare till boken "Making Marie Curie" (2015). Avsnittet publicerades första gången i december 2019.

Nu tar Bildningspodden och Anekdotredaktionen sommarlov. Vi är tillbaka igen den 2 september med nya poddar, essäer och filmer. Under tiden kan du lyssna på vår sommarserie BANBRYTARE: 10 repriserade bildningspoddar om historiska personer som tänkte nytt och bröt ny mark på olika sätt. Varje vecka, hela sommaren. - Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. - Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. Så brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka ständer och "hattar" och "mössor"? Och var Sverige verkligen ett kulturellt och demokratiskt föredöme internationellt? Säsongsavslutningen av Bildningspodden ger både grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstidens politik, samhälle, kulturliv och vetenskapsvurm. Gäster i studion är Jonas Nordin och Elisabeth Mansén. Jonas Nordin är historiker, professor i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet och författare till bland annat Frihetstidens monarki (Atlantis, 2009). Elisabeth Mansén är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, specialiserad på 1700-talets kulturhistoria och författare till bland annat band 5 av Sveriges historia (Norstedts, 2011), om perioden 1731–1830. Avsnittsbilden är ett kopparstick som föreställer Adolf Fredriks val till svensk tronföljare på Rikssalen i Kungshuset 23 juni 1743. Bilden är den enda kända återgivningen av en riksdagsförhandling under frihetstiden. Konstnär okänd. Foto: Björn Green, KB.

Den palliativa vården har blivit brännande aktuell i debatten om den svenska hanteringen av coronapandemin. Ett värdigt slut på livet har varit ovanligt svårt att tillgodose för drabbade av covid-19. Vad säger allt detta om det svenska vårdsystemet? Vilka idéer var det som formade den palliativa vården när den växte fram under andra halvan 1900-talet? När föddes idén att ingen människa ska behöva dö ensam? Och kommer pandemin att förändra vår syn på livets slutskede? Hör medicinhistorikern Maria Josephson kommentera den aktuella debatten – och berätta mer om sin essä ”Den goda döden”, om den palliativa medicinens historia, just nu aktuell på anekdot.se.

Är vårt liv här på jorden förutbestämt av en högre makt – eller har vi möjlighet att påverka våra öden? Frågan har sysselsatt människan sedan människan sedan urminnes tider. Vilka betydelser har begreppet rymt genom idéhistorien? Hur har kulturen, konsterna och filosofin gestaltat föreställningar om ödet? Är slumpen ödets motsats, eller snarare en del av dess idé? Behöver öde och fri vilja verkligen stå emot varandra? Kan ödet vara politiskt? Och hur ödestroende är vi idag? Bildningspodden resonerar sig genom ödestankens historia. Veckans gäst är MICHAEL AZAR, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, specialiserad på kontinental filosofi och postkolonialt tänkande. Han håller just nu på att färdigställa ett större arbete om ödestanken i litteratur-, filosofi- och idéhistorien. Michael Azar gästar Bildningspodden på länk från Göteborgs universitet (ljudtekniker: Pär Nordlund). Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Avsnittsbilden visar ett manuskripft av Carmina Burana, föreställande Fortuna och lyckans hjul. Foto: Wikimedia Commons.

Sandstranden kan vara ett paradis, en semesterdröm – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och människans litenhet. Med flyktingkrisen har strandens långa historia som ett dödens och sorgens landskap blivit fasansfullt aktuell. Historikern Per Högselius utforskar strandens mörka historia och hur den gestaltats genom kulturhistorien. PER HÖGSELIUS är professor i teknikhistoria vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han är författare till böcker som Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence (2013) och den historiska reseskildringen Östersjövägar (2007). Hans essä för Anekdot är baserad på den aktuella essäboken Döden på stranden (Ellerströms). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer

Idag kan vem som helst skicka sitt DNA på analys och få ledtrådar om det egna släktträdet. Men vad kan egentligen DNA säga om en människa? Hur länge har DNA-tekniken funnits? Kommer forntida DNA att skriva om mänsklighetens historia som vi känner den? Riskerar de populära DNA-testerna att mynna ut i en ny form av rasbiologi? Och skulle Jurassic Park kunna bli verklighet? Bildningspodden beger sig till DNA-forskningens frontlinje och reder ut hur DNA används inom forskningen idag. Veckans gäster är MATTIAS JAKOBSSON och ANDREAS NYBLOM. Mattias Jakobsson är professor i genetik vid Uppsala universitet, specialiserad på populationsgenetik och människans evolution. Andreas Nyblom är litteratur- och mediehistoriker vid Linköpings universitet och Stockholms universitet, verksam inom projektet ”Kod, Narrativ, Historia: Samtida meningsskapande kring forntida DNA”. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Under sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till återupprättad klimaträddare. Tågresans konjunkturer går att följa i skönlitteraturen. Åsa Arping bläddrar bland tågskildringar från förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet, frihet och fångenskap, framsteg och förlust. ÅSA ARPING är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon har framför allt forskat om den svenska romanens och litteraturkritikens framväxt kring 1800-talets mitt, och har intresserat sig en hel del för litteraturhistorieskrivning. Tillsammans med fyra kolleger vid Göteborgs universitet har hon nyligen avslutat ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet, som bland annat resulterat i antologin Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century (LIR. Skrifter, 2019). Arping är bosatt ett par hundra meter från Västra stambanan, i ett samhälle skapat av SJ. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer

Revolutionen 1979 innebar slutet för den iranska monarkin. Missnöjet med shahen Mohammed Reza Pahlavis regim hade pyrt under en längre tid – och i januari 1979 hade upproret från islamister och marxistiska studentrörelser vuxit sig så starkt att monarken tvingades fly landet. Men vem skulle egentligen ta över när monarkin väl var störtad? Här började ayatollah Ruhollah Khomeinis historia. Händelseutvecklingen under revolutionsåret 1979 visade sig bli helt avgörande för Irans politiska framtid och har på många sätt definierat landets moderna historia. Vad var det egentligen som hände? Är det rätt att säga att islamisterna med Khomeini i spetsen kidnappade revolutionen från vänstern? Finns det händelser under 1900-talet som förebådade revolutionen? Och hur utvecklades det islamistiska styret under åren som följde? Bildningspodden återvänder till en av 1900-talets mest dramatiska samhällsomvandlingar. Gäster i studion är Rouzbeh Parsi och Hossein Sheiban. Rouzbeh Parsi är historiker, disputerad vid Lunds universitet, nu verksam vid Utrikespolitiska institutet som chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet. Hossein Sheiban är historiker verksam vid Stockholms universitet, specialiserad på Irans moderna historia. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Den antika, grekiska poeten Sapfo (ca 630-570 f.Kr) är en av litteraturhistoriens mest berömda figurer. Hennes kärleksdiktning har fascinerat läsare i årtusenden och hennes liv på ön Lesbos är mytomspunnet. Men i själva verket vet vi nästan ingenting om Sapfos liv – och hennes diktning har överlevt endast i form av ett mindre antal fantasieggande fragment. Vad kan vi egentligen veta om Sapfo? Genom vilka källor överlevde hennes diktning? När i historien började mytbildningen kring Sapfos person? Vad i hennes poesi är det som gjort den odödlig? Hur låter den på antik grekiska? Och hur kommer det sig att Sapfos liv och kärleksdiktning gav upphov till litterär pornografi redan på 1500-talet? Bildningspodden introducerar en av världslitteraturens giganter. Gäster i studion är Niklas Haga och Matilda Amundsen Bergström. Niklas Haga är doktorand i antik grekiska vid Stockholms universitet, översättare och klassisk filolog. Matilda Amundsen Bergström är fil. dr i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, disputerad 2019 på avhandlingen om Som en Sapfo, om tre tidigmoderna poeter och deras relation till bilden av Sapfo. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

När pestsmittan härjade som värst i 1300-talets Italien flydde unga, välbeställda människor till en idyllisk landsbygd för att sjunga och dansa tillsammans. Under tiden halverade smittan städernas befolkning. I pestens Europa blev musiken en tvivelaktig flykt från en dödsmärkt vardag, men också ett sätt att finna tröst, söka hopp och bearbeta de fasansfulla upplevelser man antingen bevittnat eller snart själv stod inför. Musikhistorikern Mattias Lundberg lyssnar på toner från en döende värld, som plötsligt blivit skrämmande aktuell. MATTIAS LUNDBERG är professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet. Hans forskning rör huvudsakligen medeltidens och reformationstidens musik, samt kyrkomusik från alla tidsperioder. Lundberg är också verksam som skribent och folkbildare, bland annat med radioprogrammet "Den svenska musikhistorien" i Sveriges Radio P2, för vilket han tilldelades Stora radiopriset 2015. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer

Redan på 1950-talet varnades för "jäktet" som ett hot mot folkhälsan. Idag är stressrelaterad psykisk ohälsa en av de stora folksjukdomar. Men vad är egentligen stress? Hur gammalt är begreppet? Är det sant att hjärnan krymper av stress? Och hur relevant är egentligen jämförelsen med möta ett lejon på savannen när vi ska förklara varför människor mår dåligt i det moderna samhället? Bildningspodden tar sig an stressbegreppet och dess historia. Gäster i studion är Maria Josephson och Mats Lekander. Maria Josephsson är medicinhistoriker, verksam vid Karolinska institutet och Södertörns högskola. Mats Lekander professor vid Stressforskningsinstitutet, verksam vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Rachel Carson är marinbiologen som slog larm om besprutningsmedlens förödande effekter på miljön. Hennes bästsäljande bok "Tyst vår" från 1962 fick ett enormt genomslag och tillhör idag miljöforskningens absoluta klassiker. Men hon skrev också flera banbrytande böcker om världshavens historia och biologi. Med en briljant förmåga att gestalta naturvetenskaplig forskning i en starkt poetisk berättarkonst blev hon en unik röst i den framväxande miljörörelsen. Bildningspodden stiftar bekantskap med en miljöpionjär och diskuterar vad hennes verk kan säga oss idag. Gäster är litteraturvetaren Claudia Egerer, idéhistorikern Karin Dirke och miljöhistorikern Sverker Sörlin. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Avsnittet spelades in live på Nordiska museet, under en klimatkväll arrangerad av Nordiska museet och Stockholms Kvinnohistoriska.

Före kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt rama in och mäta vår tillvaro, mer än vad vi kanske tänker oss. ANNA BLENNOW skriver om månens antika kulturhistoria och hur måncykeln la grunden till kalendern. ANNA BLENNOW är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet. Hon avslutade nyligen forskningsprojektet ”Rome and the Guidebook Tradition” om Rom och guidebokens historia, och är också verksam som skribent och essäist. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Anna Blennow Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer

Månen har fascinerat människan i tusentals år. Den har gestaltats i allt från grottmålningar till science fiction-filmer. Men vad säger egentligen vetenskapen om detta ödsliga klot? När väcktes tanken på att kunna resa till månen? Hur blev det till slut möjligt? Och var kommer egentligen föreställningar som ”gubben i månen” och den kinesiska månkaninen ifrån? Bildningspodden riktar kikaren mot månens kulturella och vetenskapliga historia. Gäster i studion är Anna Blennow och Lars Nordgren. Anna Blennow är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet och Lars Nordgren är forskare i antik grekiska och forskningssekreterare vid Stockholms universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Avsnittsbild: Månens baksida, fotograferad av Apollo 16 i april 1972. Foto: Nasa/Wikimedia commons.

Runstenar var vikingatidens minnesmärken, konstverk och reklampelare. Då var de en färgstark närvaro längs landsvägen eller på gården. Idag är de ovärderliga källor till fornordiskt liv. Vilka vikingatida människor förärades med ett monument? Är stenarna kristna eller hedniska? Hur går det egentligen till när man tolkar en runinskrift? Och är det sant att Gustav II Adolfs armé använde runskrift som kodspråk? Bildningspodden reder ut begreppen om ett monumentalt skandinaviskt kulturarv. Gäster i studion är Olof Sundqvist, Torun Zachrisson och Henrik Williams. Olof Sundqvist är professor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Torun Zachrisson är docent i arkeologi vid Stockholms universitet och forskningschef på Upplandsmuseet. Henrik Williams är runolog och professor i nordiska språk vid Uppsala universitet. Henrik Williams och Olof Sundqvist har både medverkat i det nyligen avslutade forskningsprojekt om Rökstenen, som visade att stenens budskap kan ha handlat om klimatförändringar. Forskningsresultatet blev en världsnyhet. Hör dem berätta mer i avsnittet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Avsnittsbild: Hovgårdsstenen, Wikimedia Commons.

Salongskulturen växte fram i Europa under 1600-talet och blev själva navet för spridningen av ny musik och litteratur. De bästa salongerna hölls i Paris aristokratiska hem, men även i Sverige fanns salonger. Hemma i vardagsrummet hos en statlig ämbetsman såddes fröet till den svenska visskatten, när en viss Bellman fick sitt genombrott. Carina Burman berättar om en legendarisk salong på 1700-talets Södermalm. CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur. Burman utkom nyligen med en stor biografi över Carl Michael Bellman – ”Bellman. Biografin” (Albert Bonniers förlag). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou. Musik: Oskar Schönning/ Carl Michael Bellman Redaktör: Magnus Bremmer

Så länge det har funnits "främmande makter" har det funnits ett behov av duktiga förhandlare. Men när uppstod egentligen diplomatin som modern företeelse? Hur såg förhandlingsvägarna ut mellan länder dessförinnan? Hur kommer det sig att diplomatfruns roll har undervärderats i historieskrivningen? Och vad upptar egentligen största delen av en diplomats arbetsdag – pappersarbete, global konfliktlösning eller cocktailpartyn? Bildningspodden synar diplomatrollen i sömmarna och spårar dess historia. Gäster i studion är Magnus Petersson, Susanna Erlandsson och My Hellsing. Magnus Petersson är professor i modern historia vid Institutt for forsvarsstudier i Oslo och även knuten till Nätverket för de internationella relationernas historia vid Stockholms universitet. Susanna Erlandsson är postdoktor i historia vid Uppsala universitet och tillsammans med Sari Nauman redaktör för den nyligen utkomna antologin "Tillit och diplomati". My Hellsing är forskare i historia vid Stockholms universitet och specialiserad på monarkins historia. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Avsnittsbilden visar det nederländska diplomatparet van Kleffens i möte med Eleanor Roosevelt, januari 1946 i London. Foto: APP.

"Kom och köp!" har sannolikt ropats på marknadsplatser i århundranden. Men när uppstod egentligen reklamen i sin moderna form? Fanns det reklambyråer på 1800-talet? Hur hänger reklamindustrin ihop med den globala marknadskapitalismens framväxt? Och har reklamen varit en spegel för sin tids värderingar eller en medskapande kraft för framtida ideal? Bildningspodden spårar reklamens tidiga historia – och konstaterar att sexism, stereotypa karaktärer och ett vasst bildspråk har präglat reklambilden sedan mycket länge. Gäst i studion är LEIF RUNEFELT, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, specialiserad på äldre tiders konsumtionskultur och i år aktuell med boken Den magiska spegeln. Kvinnan och varan i pressens annonser 1870–1914. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer

Marie Curie (1867-1934) är en av vetenskapshistoriens stora ikoner. Hon blev den första kvinnliga nobelpristagaren med sitt fysikpris 1903 och tilldelades åtta år senare även kemipriset, en bedrift hon än idag är ensam om. Tillsammans med sin make och forskarkollega Pierre blev Marie Curie en av sin samtids mest omtalade personer. Men vad är egentligen sant om denna mytologiserade vetenskapsstjärna? Vad gick hennes upptäckter ut på? Varför duellerade journalister om hennes ära 1911? Och vilket är Curies viktigaste arv i vår tid? Gäster i studion är KARL GRANDIN och EVA HEMMUNGS WIRTÉN. Karl Grandin är professor i vetenskapshistoria och föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria, Kungliga Vetenskapsakademien. Eva Hemmungs Wirtén är professor i medierad kultur vid Linköpings universitet och författare till boken ”Making Marie Curie” (2015). Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer

I antikens Grekland framställdes kvinnor ofta som irrationella varelser som saknade förmåga att argumentera rationellt. Så brukar det i alla fall låta när de antika dramerna tolkas. Men stämmer det verkligen? I Aischylos trilogi Orestien – men också hos dramatikerna Aristofanes, Euripides och Sofokles – spelar kvinnliga gestalter i själva verket en helt annan roll. Det är genom dem som förnuftet får tala. Dimitrios Iordanoglou och Johan Tralau reviderar historieskrivningen om grekernas syn på kvinnorna och intellektet. DIMITRIOS IORDANOGLOU är docent i grekiska och utbildningsledare vid Uppsala universitet. JOHAN TRALAU är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou och Mathias Westin. Musik: Oskar Schönning Redaktör: Magnus Bremmer

Den restes på bara några dagar i augusti 1961. Under 28 år var sedan Berlinmuren den yttersta symbolen för järnridån mellan Väst och Öst. I år är det 30 år sedan Berlinmurens fall. Hur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att förstå varför Berlinmuren ansågs behövas? Vilket inflytande hade den på världspolitiken och kulturen under de år som den stod? Var det verkligen en ren slump som till slut fick den att falla? Och vad finns egentligen kvar idag av den gräns som Berlinmuren en gång så tydligt markerade? Veckans avsnitt av Bildningspodden förklarar och fördjupar sig i en av världshistoriens mest ökända gränslinjer. Gäster i studion är Jens Christian Brandt, Charlotta Seiler Brylla och Ann-Judith Rabenschlag Karpe. Jens Christian Brandt är litteraturkritiker, översättare och Tysklandskännare. Charlotta Seiler Brylla är professor i tyska vid Stockholms universitet. Ann Judith Rabenschlag Karpe är historiker vid Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Avsnittsbild: Dan Budnik/Library of Congress.

Vad händer med psyket under ett drogrus? I slutet av 1920-talet ville två läkare i Berlin undersöka frågan genom att låta försökspersoner genomgå kontrollerade drogrus. En av de frivilliga var kritikern och författaren Walter Benjamin. Anteckningarna som han skrev under påverkan, hans så kallade drogprotokoll, kan läsas både som medicinska rapporter och som en ny sorts litteratur. Isabelle Ståhl har läst Benjamins tripprapporter. ISABELLE STÅHL är doktorand i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, där hon skriver på en avhandling om tyska psykiatrikers experiment med psykedeliska preparat under det sena 1920-talet. Ståhl är också verksam som författare, essäist och kritiker. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou och Mathias Westin. Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Utdragen ur Walter Benjamins "Om hasch" (Ellerströms, 2019) är översatta av Linnéa Deurell. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Litterär gigant. Kvinnohatare. Samhällskritisk smädare. Banbrytande konstnär. PR-geni. Teaterman. Galen ockultist. Amatörkemist. August Strindberg (1849-1912) har många ansikten. Vad stämmer egentligen? Vilka är hans viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Varför var han så provokativ? Hur kan vi förstå hans konstnärskap och naturvetenskapliga experiment? Och vem är dagens motsvarighet till Strindberg? Gäster i studion är Ulf Olsson och Alexandra Borg. Ulf Olsson är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och utkommer i höst med boken Paradoxografi. Strindbergs sena verk (Bokförlaget Faethon). Alexandra Borg är lektor och forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och tillsammans med Nina Ulmaja aktuell med den Augustnominerade boken Strindbergs lilla röda. Boken om boken och typerna (Atlantis). Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Avsnittsbild: Mats Landin/Nordiska museet.