Bildningspodden

När Carl Larsson valde att gestalta hemmiljön i sitt måleri ansågs han förnya bildkonsten. Men när vardagslivet skildrades i konstnärskollegan Fanny Brates målningar tolkades det som det självklara kvinnomotivet. Hur blev det så? Den kvinnliga konstnärens relation till hemmet är en komplicerad historia, präglad av lika delar instängdhet och möjlighet. Katarina MacLeod närstuderar Brates målning ”Kurragömma” från 1896 – och ser hur den kastar nytt ljus över ett av konsthistoriens mest missförstådda motiv. KATARINA MACLEOD är professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola. 2018 utkom hon med boken Bakom gardinerna. Hemmet i svensk konst under nittonhundratalet (Atlas förlag). För närvarande leder hon ett forskningsprojekt om internationella konstutställningar i Sverige under Kalla kriget. MacLeod är också verksam som kulturskribent och konstkritiker. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Vad innebär det egentligen att integreras i ett samhälle? Måste segregation nödvändigtvis stå i motsats till integration? Hur väl förankrad är dagens politik i integrationsforskningen? Gör språkkrav och andra politiska åtgärder någon skillnad? Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om integrationspolitik, hur dess historia ser ut och vad forskningen egentligen säger om integration i dagens samhälle. Veckans gäster är Andrea Spehar, Mikael Byström och Sirus Dehdari. Andrea Spehar är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Mikael Byström är docent i historia vid Uppsala universitet och Sirus Dehdari är postdok-forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

I hundra program har Bildningspodden bjudit in forskare för att berätta om och analysera historiska och nutida fenomen. Men vad är det egentligen som driver forskare som går ut i offentligheten och delar med sig av sin kunskap? Varför är det nödvändigt? Och har det blivit svårare för forskare att nå ut i idag? På Bokmässan i Göteborg förra veckan var detta ett hett samtalsämne på flera håll. Bildningspodden gästade Dagens Nyheters scen för att höra hur forskare själva upplever saken. I detta specialavsnitt hör du några av samtalen från mässan. Filosoferna Jonna Bornemark och Åsa Wikforss pratar om varför filosofen behövs i debatten om sanning och kunskap. Idéhistorikern Sverker Sörlin och antikhistorikern Ida Östenberg debatterar bildningsarvets betydelse i samhällsdebatten. Och historikerna Brita Planck och Anna Carlstedt berättar om hur de använt sin humanistiska kunskap i olika förtroendeuppdrag i samhället. Ljudtekniker på DN-scenen: Mikael Thieme. Klippning och ljudproduktion: Christine Ericsdotter Nordgren. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Vad är bildning? Handlar bildning om att kunna recitera Vergilius utantill på latin – eller om att fatta kloka beslut i sin vardag? Är hantverkskunnande och populärkulturella nördkunskaper helt uteslutet från bildningsbegreppet? Var kommer egentligen begreppet ifrån och varför är det fortfarande så laddat? Bildningspodden firar 100 avsnitt med ett spränglärt samtal om bildning. Avsnittet spelades in live inför publik på Kulturhuset i Stockholm. Gäster är Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Burman, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, Ruhi Tyson, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet, Carina Burman, författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Så snart människor i mängd började resa till en och samma plats uppstod behovet av praktisk och andlig vägledning. Guideboken föddes. Dess första riktiga guldålder kom mot slutet av 1800-talet, men genren har betydligt äldre anor än så. Vilken är egentligen världshistoriens första guidebok? Hur hänger fenomenet ihop med turismens historia? Vad är det mest fascinerande som gamla guideböcker kan lära oss om äldre tiders resenärer? Och är den tryckta guideboken utrotningshotad i de smarta telefonernas tidevarv? Bildningspodden tar en intellektuell promenad genom guidebokens historia. Gäster i studion är Anna Blennow och Stefano Fogelberg Rota. Anna Blennow är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet. Stefano Fogelberg Rota är docent i litteraturvetenskap vid Umeå universitet. Tillsammans har det lett ett forskningsprojekt om Rom och guidebokens historia, som resulterat i boken "Rome and the Guidebook Tradition" (De Gruyter, 2019). Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion, Stockholms universitet.

Han brukar kallas den moderna filosofins fader. Genom att tvivla på alla källor till kunskap utom tänkandet självt satte René Descartes (1596–1650) den ensamma, tänkande människan i filosofins absoluta centrum. Insikten sammanfattades i en av filosofihistoriens mest kända oneliners: cogito ergo som, ”jag tänker, alltså är jag”. Men Descartes var många saker – inte bara filosof utan också vetenskapsman, matematiker. präst, jurist, författare. Och hans filosofiska slutsatser är betydligt mer nyanserade än vad de ofta framställs. Bildningspoddens säsongsavslutning sätter tänderna i en filosofisk tungviktare. Hur gestaltas egentligen Descartes berömda tvivel i hans skrifter? Vad innebär det mer konkret för hans filosofi? Hur rigid är uppdelningen mellan tänkandet och kroppen i Descartes kända dualism? Och hur hamnade han i Sverige? Varför trodde han sig vara förgiftad när han låg för döden vid drottning Kristinas hov? Och var tog egentligen hans skalle vägen när den försvann kort efter hans död? Gäster i studion är Marcia Sá Cavalcante Schuback och Jonna Bornemark. Marcia Cavalcante är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Jonna Bornemark är docent i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Varje dag strömmade breven in. Mer än till någon annan författare i Sverige. De flesta av dem var vädjande och beskrev alla tänkbara sorters problem – ekonomiska knipor, moraliska dilemman, existentiella bryderier. Hur kommer det sig att vanliga människor vågade skriva till Selma Lagerlöf om sina mest privata bekymmer? Varifrån kommer den närhet de uppenbarligen kände till en så berömd författare? Jenny Bergenmar låter brevfloden teckna ett porträtt av författaren Lagerlöf – och av det tidiga 1900-talets Sverige. JENNY BERGENMAR är docent och lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2003 på en avhandling om Selma Lagerlöfs roman Gösta Berlings saga och arbetar för närvarande på både en bok och en digital utställning om allmänhetens brev till Lagerlöf. Bergenmar ingår också i projektet Kvinnliga svenska författare på export under 1800-talet som publiceras i bokform till hösten. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Elegans och snirklighet, erotik och lekfullhet. Vid 1700-talets början exploderade rokokon som stilriktning i måleri, hantverk och mode. Inträngt mellan svåra krigsår och rationell upplysningstid fick lättsamheten, festligheten och nakenheten plötsligt fritt spelrum i den borgerliga kulturen. Konstnärer som Antoine Watteau, François Boucher och Rosalba Carriera liksom mecenaten och smakdomaren Madame de Pompadour var några av rokokons mest inflytelserika namn. Hur känner du igen en rokokomålning eller rokokointeriör? Varför fick den här stilen sådant genomslag just då? Och vad kan rokokons porträttkonst egentligen lära oss om stereotyper kring kvinnligt och manligt idag? Bildningspodden ger dig en crash course i en av 1700-talets viktigaste stilar. Gäster i studion är Sabrina Norlander Eliasson och Merit Laine. Sabrina Norlander Eliasson är docent i konstvetenskap, specialiserad på 1700-talskonst, och föreståndare för programmet Teknisk konstvetenskap vid Stockholms universitet. Merit Laine är docent i konstvetenskap vid Uppsala universitet och tidigare intendent vid Kungl. Husgerådskammaren och Nationalmuseum. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Avsnittsbilden visar ett klassiskt exempel på rokokomåleri: François Bouchers "Venus triumf" från 1740, som hänger på Nationalmuseum.

Tutankhamon (1341-1323 f. Kr) har blivit det faraoniska Egyptens omslagspojke – trots att han dog ung och inte gjorde några betydande avtryck som regent. Mycket har att göra med den expedition som britten Howard Carter ledde 1922 och som återfann Tutankhamons grav i stort sett orörd sedan faraonernas tid. Det mytomspunna gravfyndet blev en världsnyhet och gav upphov till en "egyptomani" i den västerländska samtidskulturen, konsten och filmen. Vad vet vi om Tutankhamon som person? Vad låter han oss förstå om det faraoniska Egyptens kultur och historia? Hur var det egentligen med den där förbannelsen över graven? Och hur påverkade mediehändelsen kring fyndet västerländska föreställningar om mumier och faraoner? Bildningspodden tecknar Tutankhamons porträtt från två håll, som historisk person och som modern myt. Hela fem forskare medverkar i veckans avsnitt. I avsnittets första del berättar egyptologerna Sami Uljas och Anne Landborg om Tutankhamon, hans tid och den mäktiga grav som han lämnade efter sig. I avsnittets andra del förklarar konsthistorikern Anna-Maria Hällgren, egyptologen Sofia Häggman och arkeologen Ingrid Berg (th) hur vi ska förstå arvet efter Tutankhamon, hur egyptomanin tog fart och vad allt detta egentligen säger om den moderna västerländska synen på Egypten. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Den persiskspråkiga sufipoeten Jalal al-Din Rumi (1207-1273) hör till den muslimska kultursfärens främsta författare. Under 1900-talet blev han djupt inflytelserik för andliga sökare också i västvärlden. I sin poesi utforskade han religionens betydelse för människan. Hans kreativa syn på islams regelverk har både provocerat och inspirerat. Simon Sorgenfrei läser en av världslitteraturens mest stilbildande mystiker – och ser ett poetiskt försvar för det ringaktade och låga. SIMON SORGENFREI är docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om islam i historia och nutid samt om religion och migration i Sverige. 2018 utkom han med boken ”Islam i Sverige. De första 1300 åren” (SST) samt ”Det monoteistiska landskapet. Ivan Aguéli och Emanuel Swedenborg” (Ellerströms). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Inläsare av persiska dikter: Fataneh Farahani Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Kommer det någonsin bli möjligt att resa i tiden? Litteraturen och konsten har fantiserat om frågan i åtminstone 250 år. Och fysikerna kommer allt längre i kalkylerandet på tidsresans teoretiska sannolikhet. Men varför är vi egentligen så fascinerade av tanken på att uppleva historien eller en avlägsen framtid? Vilken var den avgörande perspektivförskjutning i fysikens historia, från Newton till Einstein, som öppnade för tidsresan som teoretisk möjlighet? Har konsten någonsin förebådat vetenskapliga framsteg? Och skulle det ens vara teoretiskt möjligt att möta en yngre version av sig själv i en annan tid? Veckans bildningspodd ger sig i väg på ett hisnande tidsäventyr. Gäster i studion är Sören Holst, Sarah Ljungquist och Jerry Määttä. Sören Holst är teoretisk fysiker vid Stockholms universitet, specialiserad på Einsteins relativitetsteori. Sarah Ljungquist är litteraturvetare vid Högskolan i Gävle och disputerad på en avhandling om litterära utopier och dystopier. Jerry Määttä är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet som forskat på science fiction. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänh

I april 1970 möttes jazztrumpetaren Miles Davis och rockgruppen Grateful Dead för fyra spelningar på Fillmore West i San Francisco. Något var på gång att hända på den samtida musikscenen. Jazzen hade under det sena 60-talet börjat närma sig rockmusiken, och hippiekulturen hade gjort rocken alltmer mottaglig för kreativa improvisationer. Ett växande politiskt patos förenade också musiker över genregränserna. Vad var det egentligen som hände de där kvällarna i Kalifornien? Ulf Olsson lyssnar sig tillbaka till ett avgörande ögonblick i 1900-talets musikhistoria. ULF OLSSON är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, för närvarande gästforskare vid Department of Scandinavian, University of California Berkeley. Han är verksam som kritiker i Expressen och utkom 2017 med boken Listening for the Secret. The Grateful Dead and the Politics of Improvisation (University of California Press). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Ulf Olsson Musik: Miles Davis och Grateful Dead Vinjett: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Under 1950- och 60-talen revs stora delar av centrala Stockholm för att göra plats för ett nytt modernt ”city”. Den stora omvandlingen inspirerade mindre städer till att göra plats för bilismen och centrumarkitektur i betong. Men moderniseringsivern väckte också motstånd. Klarakvarteren som försvann i Stockholm sörjs fortfarande av många, men den så kallade Almstriden i Kungsträdgården 1971 lyckades stoppa delar av rivningsarbetet. Hur ska vi förstå den här perioden i svensk historia? Historikern Anders Gullberg berättar om en omvälvande epok i Sveriges historia. ANDERS GULLBERG är sociolog, teknikhistoriker och författare till tvåbandsverket City – drömmen om ett nytt hjärta, en kartläggning av den stora cityomvandlingen i Stockholm på 50-, 60- och 70-talen. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Kokainet var 1880-talets stora modedrog. Psykoanalytikern Sigmund Freud var en av de allra första att utforska preparatet i medicinska syften och tyckte sig se ett helt nytt sätt att framkalla känslan av normalitet. En privat tragedi fick till slut Freud att omvärdera kokainet som läkemedel – men bollen var i rullning. Drömmen om att skapa normala känslor och beteenden på kemikalisk väg är högaktuell ännu i vår egen tid. Daniel Berg spårar normalitetens droghistoria. DANIEL BERG är ekonomihistoriker, specialiserad på drogernas historia. Han disputerade 2016 på avhandlingen ”Giftets värde: Apotekares förståelse av opium i Sverige, 1870-1925” vid Stockholms universitet. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Vinjett: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Emilie Flygare-Carlén (1807-1892) var 1800-talets mest framgångsrika svenska författare. Internationellt var hennes kriminal- och relationsromaner lika populära som Charles Dickens och Alexandre Dumas. Hon skrev in den bohuslänska västkusten i litteraturhistorien, men Flygare-Carlén var också en betydligt mer progressiv och politisk författare än vad historieskrivningen tidigare erkänt. Hennes författarhem i Stockholm var en samlingspunkt för 1840- och 50-talens publicister och kulturelit. Hur kom det sig att hon så plötsligt började skriva romaner och flyttade till Stockholm? Vilken roll spelade hennes författarskap i den svenska realismen? Och hur inflytelserik har hennes omedelbara prosa och snillrikt flätade intriger egentligen varit för den moderna deckargenren i Sverige? Veckans gäster är Monica Lauritzen och Yvonne Leffler. Monica Lauritzen är författare, litteraturvetare och mångårig radioproducent. Yvonne Leffler är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

På sensommaren 1572 i Paris inträffade ett av historiens värsta massmord. Med ett kungligt bröllop som förevändning försökte den katolska regimen i Frankrike utplåna stora delar av Europas protestantiska maktelit. Historiker menar att den så kallade Bartholomeinatten slutgiltigt tog död på renässansens drömmar om frihet, förnuft och tolerans. Men vad vet vi egentligen om vad som hände? Anna Carlstedt återbesöker ett ökänt blodsbröllop. ANNA CARLSTEDT är fil. dr i franska, författare och översättare. Hon är specialiserad på fransk renässanslitteratur och disputerade 2005 på en avhandling om Nostradamus. Carlstedt är verksam som utbildningsledare på Stockholms universitet och tidigare ordförande för Svenska Röda korset. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Vinjett: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Surrealismen uppstod i mellankrigstidens Paris som en del av det tidiga modernistiska avantgardet. Surrealisterna ville radikalt förnya såväl konsten som det moderna sättet att leva. Inspirerade av Sigmund Freuds psykoanalys lät de sin ofta slumpstyrda konst utforska det omedvetna och drifterna man ansåg att den borgerliga kulturen hade censurerat. Surrealistisk konst, litteratur och film skulle vara ”befriad från varje förnuftsmässig kontroll och från varje estetisk eller moralisk beräkning”, som den konstnärlige ledaren André Breton uttryckte det i ett berömt manifest från 1924. Men vad var egentligen det mest nyskapande med surrealismen som konströrelse? Finns det någon som kallar sig surrealist idag? Och varför stod regissören Luis Buñuel med stenar i fickorna på premiärvisningen av sin film ”Den andalusiska hunden” 1929? Gäster i studion är Cecilia Sjöholm och Kristoffer Noheden. Cecilia Sjöholm är professor i estetik vid Södertörns högskola. Kristoffer Noheden är forskare i filmvetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.

Få städer är lika omskrivna som Italiens huvudstad. Mycket är författat av historiska romare, men till förvånansvärt stor del har bilden av staden formats av besökares berättelser. Mer än de flesta städer definieras Rom av sina främlingar. Carina Burman vandrar genom den historiska staden och ser spåren av berömda turisters blickar. CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur. Burman utkom senast med boken ”Vi romantiska resenärer. Med Ellen Rydelius i Rom” (2016) och är inom kort aktuell med en stor biografi över Carl Michael Bellman. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Musik: Oskar Schönning Inläsare: Carina Burman Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Kaffet har sina rötter i Afrika, fick sin första blomstringstid i den medeltida arabiska kulturen – och tog västvärlden med storm kring mitten av 1600-talet. Kaffebönans resa genom historien kan lära oss åtskilligt om kapitalismens och demokratins framväxt, men också om slaveriets utbredning. Många fenomen och institutioner vid idag tar för givet växte fram ur den myllrande miljön som uppstod på 1700-talets kaffehus. Men var bryggdes egentligen den första koppen kaffe? Var kommer smeknamn som "mocca" och "java" ifrån?Hur kommer det sig att de nordiska länderna är världens största kaffekonsumenter? Och är den traditionella kafékulturen på väg att dö ut? Gäst i studion är Daniel Berg, ekonomihistoriker specialiserad på drogernas historia. Han disputerade vid Stockholms universitet 2016 på avhandlingen "Giftets värde: Apotekares förståelse av opium i Sverige, 1870-1925". Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.

Kort efter att hon hade bevittnat den franska revolutionens fasor i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Kontrasterna kunde inte ha varit större. Ändå var det just i Sverige som Wollstonecrafts sista, stora politiska fråga väcktes: Hur förändrar man egentligen ett samhälle? Lena Halldenius följer 1700-talsfilosofen på hennes sista filosofiska resa. LENA HALLDENIUS är professor i mänskliga rättigheter och docent i praktisk filosofi. Hon är specialiserad på politisk filosofi och tidigmodern politisk filosofihistoria, med fokus på frihet och rättigheter. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Ljudproducent: Lars In de Betou Musik: Oskar Schönning Inläsare: Lena Halldenius Redaktör: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Alva Myrdal (1902–1986) var en av hjärnorna bakom det svenska folkhemmet. Tillsammans med sin make Gunnar Myrdal väckte hon många av de tankar om barnuppfostran, boende, befolkningstillväxt och välstånd som kom att forma den moderna välfärdsstaten. Deras bok "Kris i befolkningsfrågan" tillhör 1900-talets mest inflytelserika skrifter. Senare i sin karriär gjorde hon internationellt avtryck som nedrustningsförhandlare i FN, ett arbete som belönades med Nobels fredspris. Samtidigt är bilden av Alva Myrdal mångtydig. Var hon enbart en progressiv samhällstänkare eller också en av 30-talets iskalla socialingenjörer? Bildningspodden porträtterar en av det svenska 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Gäst i studion är Yvonne Hirdman, professor emerita i historia vid Stockholms universitet. Hirdman är genushistoriker, specialiserad på det svenska 1900-talet och utkom 2006 med biografin "Det tänkande hjärtat. Boken om Alva Myrdal".

Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Sammansvärjningen bakom mordet på Caesar ville rädda den romerska republiken, men banade i stället väg för kejsardömet. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 före Kristus – och följer svallvågorna genom kulturhistorien. Anekdot essä är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se ANEKDOT ESSÄ Ljudproducent: Lars In de Betou Redaktör: Magnus Bremmer Inläsare: Magdalena In de Betou. Musik: Oskar Schönning Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Vid sekelskiftet 1900 var kroppsbyggaren Eugene Sandow världens mest kända kropp. Hans muskler spreds på idolbilder, i medicinsk litteratur och i Sandows eget berömda träningsprogram. Hur länge har människan fascinerats av muskulösa kroppar? Finns det kopplingar mellan muskelknuttar i antikens Grekland och 1980-talets inoljade bodybuilder? Bildningspodden följer den muskulösa kroppens historia. Gäster i studion är Patrik Steorn, Helena Tolvhed och Emma Pihl Skoog. Patrik Steorn är konstvetare och museichef vid Thielska galleriet i Stockholm. Helena Tolvhed är docent i historia vid Stockholms universitet. Emma Pihl Skoog är fil. dr i historia och arkivarie vid Stockholms tingsrätt. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproducent: Christine Ericsdotter Nordgren Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.

För drygt 13 miljarder år sedan uppstod plötsligt vårt universum. Vad var det som hände? Fanns det någonting före? När skapades alla stjärnor, galaxer och solsystem? Hur har vår kunskap och våra föreställningar om världsalltet vuxit fram? Finns det liv på andra planeter? Och när tar egentligen allting slut? Bildningspodden rundar av säsongen med en svindlande timme om universums historia och framtid. Gäst i studion är Erik Zackrisson, docent i astronomi vid Uppsala universitet. I avsnittet medverkar även Johan Kärnfelt, docent i idéhistoria vid Göteborgs universitet och specialiserad på astronomins historia. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Ljudteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Så snart en katastrofal världshändelse inträffar kan man vara säker på att någon drar fram Nostradamus profetior. Hans profetiska renässansdikter påstås ha förutspått alltifrån Franska revolutionen till Hitler. Men vem var egentligen Nostradamus – eller Michel de Nostredame (1503-1566) som han egentligen hette? Bakom profeten finner vi den franske läkaren som ägnade ett yrkesliv åt att bekämpa pesten men förlorade hela sin familj till epidemin. Han var också astrologen som förutsåg tre kungars död och som ett resultat blev en av den franska drottningen Katarina av Medicis närmaste män. Bildningspodden fördjupar sig i en fascinerande livshistoria – och en makalös, 500-årig spåmanskult. Gäst i studion är Anna Carlstedt, fil. dr i franska, författare och översättare. Hon disputerade 2005 på en avhandling om språket i Nostradamus texter. Carlstedt är utbildningsledare på Stockholms universitet och tidigare ordförande för Svenska Röda korset. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

Idag gifter vi oss av kärlek. I äldre tider gifte man sig av tvång eller efter social status. Nej, riktigt så enkelt är det inte. Äktenskapets historia är betydligt mer nyanserad än vad vi kanske tänker oss. I tidigmodern tid kunde det vara otänkbart att låta två unga gifta sig som inte var kära, och kyrkan stod ofta på kvinnans sida i äktenskapliga konflikter. Och även lutherska präster kunde rekommendera skilsmässa om de äkta hälfterna bara bråkade och inte låg med varandra.. Och strategiskt valda äkta hälfter är en hyfsat tidlös företeelse. Bildningspodden fördjupar sig i äktenskapets västerländska historia. Hur förändrade den romantiska litteraturen synen på äktenskapet? Varför skapade den katolska kyrkan en kalender över dagar då det var tillåtet att ha sex inom äktenskapet? Och vad säger egentligen dagens dokusåpor som gifter ihop främlingar med varandra om vår tids syn på kärlek? Gäster i studion är Brita Planck och Malin Lennartsson. Brita Planck är fil dr i historia och aktuell med boken "Förnuft eller känsla: adel, kärlek och äktenskap". Malin Lennartsson är docent i historia vid Linnéuniversitetet. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Avsnittsbild: William Hogarth, "The tète-à-tète", ur serien "Marriage à la Mode" (1743-45).

Han hade idéer om alltifrån barnuppfostran till hur man skapar ett demokratiskt samhälle – och hävdade att den moderna civilisationen skulle få förödande effekter på det mänskliga själslivet. Därtill var han både musiker och teaterälskare. Filosofen och författaren Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) var upplysningstidens stora humanist. Men vad gick hans tänkande i stort ut på? Varför tvingades han som femtioåring plötsligt fly Frankrike? Och hur relevanta är hans idéer idag? Bildningspodden lär dig allt väsentligt om en av den moderna historiens viktigaste tänkare. Gäster är idéhistorikern Elisabeth Mansén och litteraturvetaren Jennie Nell, båda verksamma vid Stockholms universitet. Avsnittet spelades in inför publik i Humanistvillans biblioteket på Stockholms universitets campus. Inspelningsteknik: Lars in de Betou och Roland Fredriksson. Redigering och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Jane Austen (1775-1817) hör till världshistoriens mest lästa författare. Romaner som Stolthet och fördom och Förnuft och känsla är klassiker som ständigt utkommer i nya upplagor, tolkningar och filmatiseringar. Samtidigt är relativt lite känt om privatpersonen Jane Austen. Myten säger att hon levde ett händelsefattig liv på den engelska landsbygden, men breven vittnar om både en vass tunga och en skarp blick på samhället omkring henne. Bildningspodden tar dig med till Jane Austens litterära landskap. Vad handlar hennes böcker om och vad säger de om sin tid? Är hennes romaner rentav samhällskritiska? Varför var hon då så intresserad av äktenskap? Hur kom det sig att hon själv endast var förlovad en enda natt? Och vad säger egentligen Colin Firths blöta skjorta om Austens syn på jämställdhet? Gäster i studion är Anette Svensson och Paulina Helgeson. Anette Svensson är litteraturdidaktiker och lektor i engelska vid Högskolan för kommunikation och lärande, Jönköpings universitet, och forskar om bearbetningar, tolkningar och filmatiseringar av Jane Austens verk. Paulina Helgeson är redaktör på Litteraturbanken, kulturskribent och utkom förra året med en svensk översättning av Jane Austens brev på Albert Bonniers förlag. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Avsnittet spelades in på Göteborgs universitet. Inspelningsteknik: Oscar Oscarson. Redigering och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion, Stockholms universitet.

Den religiösa väckelsen var en av 1800-talets tre stora folkrörelser. Tillsammans med arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen anses den ha banat väg för det moderna genombrottet i Sverige. Väckelserörelserna bidrog med sina demokratiska organisationer, sitt tidiga försvar för kvinnliga predikanter och sin pådrivande roll för religionsfrihet. Men i vår tid associeras väckelse också till bakåtsträvande ideal, moraliskt trånga miljöer och en ibland diskriminerande människosyn. Hur ska vi förstå väckelsens historia i stort? Hänger alla dessa företeelser på något sätt ihop? Vad var konventikelplakatet? Och hur långt klarade sig egentligen en frireligiös missionär i kolonierna med endast tungotal? Bildningspodden tar sig an väckelsens historia med fokus på 1800-talets demokratiska genombrott. Gäster i studion är Joel Halldorf och Gunilla Gunner. Joel Halldorf är docent vid Teologiska högskolan i Stockholm, kulturskribent, driver Läsarpodden och har bland annat skrivit en biografi över pingstledaren Lewi Pethrus. Gunilla Gunner är docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och har bland annat forskat om väckelseprofilen Nelly Hall. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Under två kusliga novemberdagar 1520 avrättades stora delar av Sveriges maktelit på Stortorget i Stockholm. Händelserna utspelade sig omedelbart efter att kung Kristian II av Danmark – eller "Kristian Tyrann", som han kom att kallas efter blodbadet – hade intagit Stockholm och krönts till svensk kung på slottet. Vad var det egentligen som hände? Hur planerat var det fasansfulla dådet? Anade gästerna på Kristians kröningsfest någonsin att de snart skulle bli halshuggna? Vilka roller spelade ärkebiskopen Gustav Trolle och riksföreståndargemålet Kristina Gyllenstierna i dramat? Och hur påverkade allt det här svensk historia? Bildningspodden djupdyker i ett av de mest makabra och fascinerande händelseförloppen i europeisk medeltidshistoria. Gäster i studion är Elin Andersson och Bo Eriksson. Elin Andersson är latinist verksam vid Kungliga biblioteket. Bo Eriksson är docent i historia vid Stockholms universitet, författare och driver den historiska podcasten Cliopodden. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

Hur ska vi förhålla oss till RICHARD WAGNER (1813-1883)? Han är kompositören och dramatikern som revolutionerade operakonsten med sina kolossala allkonstverk och banade väg för den moderna musiken. Många har liknat hans musikdramatik vid en drog, fullkomligt omöjlig att värja sig ifrån. Men Wagner är också förknippad med unkna ideologier. Hans antisemitism är omvittnad och efter hans död dyrkades hans germanska operadramer av nazisterna. Vem var egentligen Richard Wagner? Går det att lyssna på hans musik utan att ta ställning till hans åsikter? Är det en myt att att hans extremt krävande musik tagit död på både sångare och dirigenter? Hur fungerar Wagners banbrytande ledmotiv i operorna? Och uppfann han verkligen biomörkret? Bildningspodden inleder sin sjunde säsong med en mastodontmangling om ett av musikhistoriens mest fascinerade, komplicerade konstnärskap. Gäster i studion är CAMILLA LUNDBERG och AXEL ENGLUND. Camilla Lundberg är kulturjournalist och kritiker, författare till böckerna "Musikens myter" och "Musikens vingar" – och driver sedan 2016 SR-podcasten Klassiska podden tillsammans med Carl Tofft. Axel Englund är docent i litteraturvetenskap, utbildad tonsättare och operaforskare, verksam vid Stockholms universitet. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Sedan 1999 är det förbjudet att köpa sex i Sverige, men tillåtet att sälja. När sexköpslagen trädde i kraft var den unik i världen med att lägga ansvaret hos köparen. Prostitutionens historia har annars allra mest handlat om kvinnan som säljer sig. Hon har stigmatiserats och kontrollerats, men enligt vissa också ofrivilligt gjorts till ett offer. Bildningspodden blickar tillbaka på prostitutionens historia, med särskilt fokus på 1800-talets Stockholm. Det handlar om "apelsinflickor", cigarrbodar, kommunala bordeller – och det så kallade reglementeringssystemet, som skulle göra den påstått ostoppbara prostitutionen så diskret och rumsren som möjligt. Gäster i studion är Rebecka Lennartsson och Yvonne Svanström. Rebecka Lennartsson är docent i etnologi, specialiserad på Stockholms prostitutionshistoria och verksam som chef för Stockholmia – forskning och förlag vid Stockholms stadsmuseum. Yvonne Svanström är docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och har bland annat forskat om prostitutionen i 1800-talets Stockholm, trafficking och lösdriveri. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Den skotske filosofen Adam Smith (1723-1790) brukar kallas nationalekonomins fader. Lika ofta tillskrivs han en blind tilltro till marknadens förmåga att reglera sig själv. Men historien är egentligen betydligt mer nyansrik. Adam Smith var en liberal upplysningstänkare som skrev om alltifrån moralfilosofi och estetik till astronomi. Som ekonom trodde han starkt på kapitalismen – men föraktade giriga kapitalister. Han var övertygad om att friheten att göra affärer för egen vinning skulle gynna samhället i stort, men framhävde också statens ingripande roll och vikten av att arbetare hade rätten att organisera och bilda sig. Så, vad går hans klassiska verk "Wealth of Nations (1776) ut på? Vad menade han egentligen med sin kända metafor om "den osynliga handen"? Och hur kom det sig att han en gång ramlade i ett bad med djurfett på ett skotsk garveri? Gäst i studion är Bo Sandelin, seniorprofessor i nationalekonomi vid Handelhögskolan, Göteborgs universitet. Han har framför allt intresserat sig för det ekonomiska tänkandets historia och utkom 2010 med en bok om Adam Smiths liv och verk.

Hon växte upp i en prästfamilj i Landskrona, förlovade sig och utbildade sig till organist. Så plötsligt bröt hon upp. Flyttlasset gick till Berlin och den moderna avantgardistiska konstens epicentrum. Nell Walden (1887–1975) är en av den svenska konsthistoriens stora doldisar. Som en centralfigur på den expressionistiska tidskiften Der Sturm blev hon en av tidens mest inflytelserika konstsamlare, innan hon själv började odla ett eget konstnärskap. Waldens liv är en fascinerande komplex historia i korsdraget mellan konservatism och avantgardism, tradition och radikalitet. Gäst i studion är konsthistorikern Jessica Sjöholm Skrubbe. Hon är docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet och är just på väg att avsluta ett längre forskningsprojekt om Nell Walden och tidskriften Der Sturm. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Klippning och inspelningsteknik: Christine Ericsdotter Nordgren.

Han brukar kallas den svenska visans fader. Carl Michael Bellman är söderkisen som växte upp i en högreståndsfamilj på dekis – och som tog till lutan för att återställa familjens ära. Genom att korsbefrukta religiös diktning med dryckesvisor, kombinerat med maskeradspel och en häpnadsväckande förmåga att härma ljud, revolutionerade Bellman visdiktningen. Men varför skrev han egentligen så mycket om alkohol? Var han själv en lika stor fyllebult som Fredman? Hur var hans förhållande till Gustav III? Har Bellmanhistorierna någonting alls med Bellman att göra? Veckans avsnitt lär dig allt väsentligt och oväsentligt om Carl Michael Bellman! Gäster i studion är Bellmankännarna Lars Lönnroth och Carina Burman. Lars Lönnroth är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Carina Burman är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Ljudteknik: Henrik Nordgren. Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmän värderelativism alltmer definierar vårt samhälle. Med jämna mellanrum dras "postmodernismen" fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret är: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som växte fram under 60-, 70- och 80-talen och som på olika sätt utmanade föreställningen om givna sanningar. Men vad gick allt egentligen ut på? Hur förhöll sig den postmoderna konsten till den postmoderna teorin? Vilka är de viktigaste postmoderna idéerna? Och vad innebär det egentligen att leva i en postmodern tid? I veckans avsnitt går Bildningspodden går till botten med postmodernismen. Gäster i studion är ANDERS BURMAN, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola, och FRIDA BECKMAN, docent i engelska och litteraturvetare vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

"Onkel Toms stuga" är boken som sägs ha startat det amerikanska inbördeskriget. Åtminstone om man får tro Abraham Lincoln. Harriet Beecher Stowes roman från 1852 skildrar slaveriets omänsklighet och hör till den amerikanska litteraturens mest inflytelserika böcker. Under hela 1800-talet var det bara Bibeln som sålde i fler exemplar i USA. Men på senare år har den historiska betydelsen överskuggats av en allt starkare kritik mot bokens stereotypa skildringar av svarta. Hur ska vi förhålla oss till "Onkel Toms stuga" idag? Vem var Harriet Beecher Stowe och hur inflytelserik var egentligen hennes bok i kampen mot slaveriet? Och vad var det nu Abraham Lincoln sa? Gäster i studion är Linda Haverty Rugg och Åsa Bharati Larsson. Linda Haverty Rugg är litteraturvetare och professor i skandinavistik vid University of California Berkeley. Åsa Bharati Larsson är konsthistoriker vid Uppsala universitet och forskar just nu om bildkulturen kring "Onkel Toms stuga". Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Ljudteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Birgitta Birgersdotter (1303-1373) är den uppländska lagmansdottern som blev helgon i Rom. Redan som 6-åring kände hon enligt egen utsago den gudomliga kallelsen. Under resten av sitt liv drabbades Birgitta av syner, som nedtecknades och gav eko i sin samtid. I dessa "himmelska uppenbarelser" gestaltas alltifrån Jesu födelse som en förlossningsscen till samtida politiska intriger. Veckans avsnitt tar ett samlat grepp om Heliga Birgittas gärning, med fokus på hennes banbrytande texter och kontroversiella personlighet. Gäst i studion är Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, författare och debattör. Hon har publicerat ett urval av Heliga Birgittas himmelska uppenbarelser, "I dig blev den store Guden en liten pilt" (2003), och skriver om helgonet i den aktuella "Kulturkvinnan och andra texter" (2017). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

Franska revolutionen är en av den moderna världshistoriens mest symboliska skeenden. Frihet, jämlikhet, broderskap. Länge handlade det om en ganska civiliserad, konstitutionell moderniseringsprocess. Sedan drogs giljotinerna fram och skräckväldet var ett faktum. Monarkin avskaffades, republik utropades – innan en kejserlig envåldshärskare återtog makten. Följ med på en underhållande, detaljrik genomgång av upprinnelsen, händelseförloppet och revolutionens viktigaste politiska, sociala och kulturella effekter. Gäst i studion är historikern Jonas Nordin. Nordin är verksam vid Kungliga Biblioteket och specialiserad på tidigmodern tid i Sverige och Frankrike. Han disputerade 2000 vid Stockholms universitet på avhandlingen "Ett fritt men fattigt folk" och är även författare till böckerna "Versailles" (2013) och "Frihetstidens monarki" (2009). Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Lobotomi, svängstolar och freakshows för allmänheten? Eller långa bad, engelska parker och stans bästa dansbanor? Bilden av mentalsjukhuset pendlar gärna mellan det horribla och det humana. Vad var egentligen mentalsjukhusen för en miljö? När tänktes för första gången tanken att "dåren" snarare var en "sinnessjuk" som kunde botas? Vilka var 1800-talets vanligaste diagnoser och märkligaste behandlingsmetoder? Varför stängdes plötsligt alla mentalsjukhus under 1980- och 90-talen? Veckans avsnitt tar dig med på en resa genom mentalsjukhusets och den moderna psykiatrins historia. Gäster i studion är idéhistorikerna Helena Ek och Annika Berg. Helena Ek disputerade hösten 2017 på en avhandling om Vadstena hospital, Sveriges första mentalsjukhus, med särskilt intresse för sexualiserade diagnoser som nymfomani och onani. Annika Berg är specialiserad på medicinhistoria och utkommer snart med en bok om diagnoserna psykopati och kverulansparanoia i mellankrigstidens Sverige.​ Båda är verksamma vid Stockholms universitet.

Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån förändrade könsroller och radikal urbanisering till konsumtionskulturens framväxt. Genombrottet kom under 1700-talet. Varför hände det just då? Hur snabbt förändrades människors liv? Vad var "bomullssvälten"? Och kan vi säga att revolutionen fortfarande pågår? Veckans gäster är Malin Nilsson och Klas Nyberg. Malin Nilsson är ekonomihistoriker vid Göteborgs universitet och disputerade 2015 på en prisbelönt avhandling om kvinnor i hemindustrin. Klas Nyberg är ekonomihistoriker specialiserad på tekoindustrins historia och professor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker och klippare: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Han uppfann själva begreppet "begrepp", skapade filosofihistoriens mest berömda liknelse – och introducerade en radikalt ny syn på människan som full av motstridiga känslor och drivkrafter. Platon (428-348 f. Kr.) är den grekiska tänkaren som la grunden till hela den västerländska filosofin. Veckans avsnitt tar sig an hans tänkande, från idéläran och grottliknelsen till skriftkritiken, kärleksläran och kunskapsteorin. Men berättar också om hans uppväxt i Aten och relationen till Sokrates, hans mystiska karriär som brottare och samröret med diktatorn på Sicilien som höll på att kosta honom livet. Veckans gäster är Staffan Carlshamre och Jan Stolpe. Staffan Carlshamre är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Jan Stolpe är översättare och kritiker, som bland annat översatt Platons samtliga skrifter till svenska. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Maoismen var statsideologi i en av 1900-talets värsta diktaturer – och gjorde samtidigt segertåg i vänsterintellektuella kretsar i Europa på 60-talet. Hur gick det till? Vem var Mao Zedong och vad gick hans kommunistiska ideologi ut på? Hur kunde den kinesiska regimen stoppa informationsspridningen om katastroferna i landet? Varför var de maoistiska propagandaaffischerna så färgglada? Och vad var det egentligen som lockade den svenska vänsterrörelsen i det maoistiska tankegodset? Veckans gäster är Michael Schoenhals, professor i kinesiska vid Lunds universitet, Marja Kaikkonen, professor i sinologi vid Stockholms universitet och Anne Hedén, doktor i historia vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

Idag har alla svenska medborgare över 18 år rätt att säga sitt om vilka som ska styra i landet. För hundra år sedan var det fortfarande bara en femtedel av befolkningen som hade rösträtt. Så togs 1918 det historiska beslutet att införa allmän rösträtt i Sverige. Men när började egentligen idén om rösträtten växa fram? Hur stor skillnad var det på suffragetterna i England och den svenska rösträttsrörelsen? Varför fick Vietnamkriget en så stor påverkan på rösträttsdebatten i USA? Och vilka begränsningar av rösträtten finns fortfarande kvar internationellt? Veckans gäster är Ludvig Beckman, Christina Florin och Björn von Sydow. Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Christina Florin är professor i historia vid Stockholms universitet. Björn von Sydow är docent i statsvetenskap och riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman.

Storslagna maktambitioner, kostsamma krig och stupade kungar. Ungefär så brukar stormaktstiden sammanfattas. Men det långa 1600-talet i Sverige var också en tid av snabb modernisering, då den moderna statsmakten, byråkratin, pressen och postväsendet började växa fram. Vissa historiker menar till och med att man kan se de första spåren av folkhemsidén under stormaktstiden. Hur ska vi förstå den här komplexa perioden i svensk historia? Hur mäktigt var egentligen Sverige? Vilka var tidens mest fascinerande personligheter? Och hur mycket storhetsvansinne har svenskarna kvar idag? Veckans gäster är Anna Maria Forssberg, Joakim Scherp och Åsa Karlsson. Anna-Maria Forsberg är historiker och forskningssamordnare på Armémuseum. Joakim Scherp är historiker vid Stockholms universitet. Åsa Karlsson är historiker och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

George Sand (1804-1876) var en av 1800-talets mest lästa författare. Därtill en inflytelserik debattör, socialist och feminist. Ändå är det lika mycket hennes privatliv som hamnat i historieböckerna. Kärleksrelationerna var många och ofta med berömda män och kvinnor. Iklädd byxor och med cigarr i mungipan tänjde hon på sin tids kvinnoroll. Amantine Lucile Aurore Dupin, som hon egentligen hette, föddes i ett aristokratiskt hem på den franska landsbygden och gifte sig i unga år med en baron. Historien kunde ha slutat där. Så en dag bröt hon upp, flyttade till Paris, hängav sig åt bohemlivet och revolutionsidéerna – och debuterade som författare. Vad var det som hände? Vad handlar hennes viktigaste böcker om? Och vilken roll fick hon i sin tids kulturkretsar? Veckans avsnitt handlar om en av det franska 1800-talets viktigaste författare och mest fascinerande kulturpersonligheter. Gäster i studion är Sophie Guignard och Lena Kåreland. Sophie Guignard är forskare i franskspråkig litteratur vid Stockholms universitet. Lena Kåreland är professor emerita i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till biografin "Älska, det är allt! George Sand i liv och dikt" (Atlantis, 2014). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

I början av 30-talet, på ett litet forskningsinstitut i Frankfurt, uppstod en av 1900-talets mest inflytelserika akademiska miljöer. Det brukar kallas Frankfurtskolan, den banbrytande marxistiska teoribildning som växte fram i forskarkretsen kring Institutet för socialforskning, med namn som Theodor Adorno, Max Horkheimer, Herbert Marcuse och Walter Benjamin. Frankfurtskolans tänkare mixade Marx och Freuds teorier i en radikalt ny blandning, med udden riktad mot kapitalismen och masskulturen. Deras böcker var obligatorisk läsning i 60-talets vänsterradikala kretsar och studentrörelse. Men vad går egentligen Frankfurtskolans kritiska teori ut på? Vilka är de viktigaste tankarna? Och hur livaktig är Frankfurtskolans idéer idag? Veckans gäster är Anders Bartonek, lektor i filosofi vid Södertörns högskola, och Camilla Flodin, forskare i estetik vid Uppsala universitet. Båda har i sin forskning intresserat sig för Frankfurtskolan i allmänhet och Theodor W Adornos tänkande i synnerhet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Podden spelas in på Språkstudion och tekniker är Christine Ericsdotter Nordgren.

Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman, mest känd för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för det. Vem var egentligen Harry Schein? Vad säger hans liv och karriär om folkhemmets Sverige? Hur mycket av hans arv finns kvar i dagens svenska filmbransch? Veckans gäster är Louise Wallenberg, docent i modevetenskap, och Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap. Båda är verksamma vid Stockholms universitet och i höst aktuella som redaktörer för boken "Harry bit för bit" (Carlssons). Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

På hösten 1747 i Paris inledde matematikern D'Alembert och filosofen Diderot arbetet med att samla all världens vetande. Nästan tre decennier senare stod Encyklopedin klar, ett gigantiskt uppslagsverk i 28 band som kommit att bli själva sinnebilden för upplysningstänkandet. Varifrån kom idén till det djärva projektet? Vilken roll spelade det parisiska innekaféet La Procope i den här historien? Var börjar egentligen uppslagsverkets långa historia? Och hur mycket har Wikipedia med allt detta att göra? Veckans gäst är Linn Holmberg, idéhistoriker vid Stockholms universitet och specialiserad på encyklopedins historia. I hennes aktuella bok "The Maurists’ unfinished encyclopedia" (2017) studerar hon ett tidigare okänt encyklopediprojekt som drevs samtidigt som D'Alembert och Diderots arbete, på ett benediktinkloster bara ett stenkast från upplysningstänkarnas favorithak i Paris. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Varje dag bidrar våra vardagliga vanor till att spä på ett informationsöverflöd som saknar motstycke i världshistorien. Det brukar kallas big data, de enorma datamängder som vi dagligen skapar och som i allt större utsträckning påverkar vår tillvaro. Vilka nya upptäckter om människan och världen har det bidragit till? Har de nya sökmöjligheterna i vårt digitaliserade kulturarv redan börjat förändrat vår syn på historien? Överdriver vi konsekvenserna – eller har vi bara sett början? Bildningspodden reder ut ett av vår tids mest omdiskuterade begrepp. Veckans samtalsgäster är teknikhistorikern Nina Wormbs och medieforskaren Pelle Snickars. I avsnittet kan du också höra litteraturvetaren Cecilia Lindhé och it-forskaren Johan Magnusson. Avsnittet spelades in inför publik på Göteborgs universitetsbibliotek fredagen den 29 september. Ljudtekniker: Oskar Oscarsson. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.