Rapporterat

Rysslands informationspåverkan i Afrika är både omfattande och strategisk – och den påverkar också Europa. I avsnittet berättar forskaren Anna Ida Rock och forskningsledaren Ola Svenonius om hur Ryssland använder allt från falska experter och AI-genererat innehåll till kultur, medier och lokala aktörer för att stärka sitt inflytande.

Forskarna Anna Wagman Kåring, Anna Lioufas och Elina Elvenborg Lindskog berättar om hur modernt spionage i Europa ser ut, med utgångspunkt i rapporten "Spies Among Us". Rapporten analyserar 70 spionerifall mellan 2008 och 2024 och visar att spioneri i dag omfattar många olika aktörer, motiv och metoder – inte bara traditionella insiders – samt att arbetssätten har förändrats tydligt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

I detta avsnitt hör du forskaren Anna Wetter Ryde berätta mer om hur EU:s krishantering har förändrats efter finanskrisen, pandemin, energikrisen och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Och varför EU:s inre marknad, leveranskedjor och gemensamma regelverk är avgörande för både Europas och Sveriges beredskap, och varför uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret inte kan ske isolerat från EU.

FOI:s forskare reder ut begreppet livsmedelsberedskap och diskuterar paradoxer, sårbarheter och vilken omställning som behövs för att Sverige ska kunna försörja befolkningen vid kris eller krig.

I det här avsnittet av Rapporterat möter vi forskarna Ivar Ekman och Ida Selbing som berättar om den digitala plattformen Glimt, där tusentals människor hjälps åt att förutse framtida händelser kopplade till Ukraina. Sedan starten har nästan 20 000 deltagare bidragit med bedömningar som ofta visat sig förvånansvärt träffsäkra. Vi hör också analytikern Aron Lund om hur han tänker som en ”crowd forecaster” – att väga information, tänka kritiskt och ständigt uppdatera sina prognoser.

I avsnittet berättar forskarna Albin Aronsson och Björn Ottosson om fyra olika scenarier för USA:s framtida agerande i Europa och vilka olika faktorer som påverkar administrationens agerande – allt från interna ideologiska faktioner inom administrationen till den amerikanska byråkratin. Vi går igenom vad varje scenario innebär, vilka signaler beslutsfattare bör hålla ögonen på, och vad Sverige och Europas Natoländer kan göra för att förbereda sig i en tid präglad av osäkerhet och geopolitisk omställning.

FOI-forskaren Per Stenberg berättar om hur luftprover, ursprungligen för att mäta radioaktivt nedfall, nu används för att extrahera och sekvensera DNA från biologiska organismer i vår närmiljö. Data från luftproverna, som samlats sedan 60-talet, gör det möjligt att studera arter och följa ekosystemens förändringar över tid.

AI-tränad geolokalisering kan göra granskningen av bilder och video både snabbare och mer effektiv. FOI-forskarna Sebastian Öberg och Anton Ljungar har tränat upp en AI-modell som analyserar både bildinnehåll och kontextuell information. Tekniken kan automatisera identifieringen av var en bild eller video är tagen, något som skulle kunna användas i arbetet med att identifiera och bemöta desinformation eller utreda brott.

Om internetmemers roll som både sociala och kulturella fenomen, och deras användning i kommunikation och krig. Memer sprids snabbt och använder humor eller sarkasm för att påverka, underhålla och ibland sprida både propaganda och felaktiga budskap. Forskare som Sofia Olsson och Per-Erik Nilsson diskuterar specifikt hur memer använts i Rysslands krig mot Ukraina, och hur humor kan vara ett effektivt verktyg för att snabbt förmedla budskap.

Ett avsnitt om flera forskningsprojekt som bedrivs för att säkra vår tillgång till rent vatten. Det är allt ifrån cybersäkerhet inom dricksvattensystemet, arbetet inom Nationellt Beredskapslaboratorium för vatten (NBV), ett projekt som syftar till att förhindra sabotage och spridning av farliga ämnen, samt hur spektroskopiska metoder kan användas för att identifiera biologiska ämnen i vattnet. Medverkar gör FOI-forskarna Emelie Salomonsson, David Sundell, Per Jonsson, Jörgen Gladh och David Lindahl, samt Maria Hellmér, från Livsmedelsverket.

Spel erbjuder en unik möjlighet att inkludera mänskligt beslutsfattande och beteende i övningar och gör det möjligt att öva scenarier som skulle vara för komplicerade att göra i verkligheten. Intresset för förmågeutvecklande spel inom totalförsvaret ökar. I avsnittet hör du forskaren Stephen Downes-Martin om hur spel kan stärka totalförsvaret och utveckla förmågan på nya sätt. FOI:s Johan Elg berättar mer om vår verksamhet och spelutveckling inom FOI.

Supervalåret 2024 är snart över men hur det har gått kommer analyseras lång tid framåt. Miljarder människor i ett 60-tal länder har röstat och i flera av valen har det pratats om valmanipulation, fusk och påverkanskampanjer. I senaste avsnittet av Rapporterat pratar vi med forskarna Pontus Winther och Ola Svennonius om vad valpåverkan är, vilka som ligger bakom och vilka möjligheter en stat har att arbeta mot valpåverkan.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, Kinas upprustning, Sveriges Natointräde och samhällets teknikutveckling är några av faktorerna som påverkar kärnvapenfrågorna. Vilka är riskerna, hur hanteras frågorna i olika länder och vilken roll spelar forskningen framöver? I avsnittet berättar FOI-forskarna Martin Goliath och Karl Sörenson om kärnvapenfrågan både ur ett säkerhetspolitiskt och tekniskt perspektiv.

Enorma framsteg inom allt från störande teknologier och bioteknik kommer leda till stora förändringar inom försvaret. En snabb integration och hög innovationsförmåga inom Nato kommer bli avgörande för alliansens framtida försvarsförmåga. I avsnittet hör du Natos forskningschef Bryan Wells och FOI:s generaldirektör Jens Mattsson om forskningssamarbetet inom alliansen.

Kinesiska techbolag samlar in mängder med data från sina användare världen över men vad vet vi om hur den här datan används och vilka risker finns med att så mycket data lagras på kinesiska servrar? I avsnittet hör du FOI:s forskare Frida Lampinen och Niclas Wadströmer berätta mer om hur den här datan kan användas på sätt du som användare kanske inte är medveten om.

De senaste åren har oron i Europa och USA blivit allt starkare för västvärldens ekonomiska beroende av Kina och kinesiska företags uppköp av och investeringar i högtechnologiska branscher. Hur har utvecklingen sett ut de senaste 20 åren, och vilka risker finns det med dessa investeringar och vad vet vi om statens kontroll över företagens agerande?

Kina är det land i världen som spenderar mest på sin militär efter USA. Mest satsar man på flottan som i dag är världens största sett till antalet fartyg. Hur har den här militära moderniseringen sett ut, när började den och vad betyder det? Forskaren Per Olsson berättar mer om Kinas militära mobilisering.

Vad innebär Kinas utveckling från utvecklingsland till global supermakt för den säkerhetspolitiska ordningen i världen? Hur ser Kina på sin roll som ny supermakt och vad är landets strategiska mål? Hur påverkas USA:s politik mot Kina av det amerikanska valet i november? Forskarna Christopher Weidacher Hsiung och Björn Ottosson pratar om relationen mellan USA och Kina och hur den kan komma att påverka Sverige och Europa.

Kvantdatorer som kan knäcka mer avancerade krypteringssystem, tröghetsnavigering och nya sensorer är några av de områden där utvecklingen av kvantteknologi kan leda till stora förändringar för försvaret. Forskarna Jonas Kjäll och Per Jonsson ger en överblick över de kvantteknologier som är under utveckling om som kan spela en viktig roll i framtidens försvar.

Sveriges ekonomi måste fungera även vid ett krig eller större samhällsstörning men det ekonomiska försvaret är i dag eftersatt. Hur säkrar vi försörjningskedjor, import och export av varor och tjänster och de finansiella systemen även i svåra lägen? Forskarna Jenny Ingmarsdotter och Karl Lallerstedt pratar om det ekonomiska försvaret – vad det är, hur det fungerar och vad som behövs för att stärka det. Länkar till de rapporter som disukteras i avsnittet hittar du här: Podcast - Totalförsvarets forskningsinstitut - FOI

Har de som bor i norra Sverige bättre hemberedskap än dem som bor i södra, och hur många har egentligen mat och vatten för en vecka och en nödradio hemma? I avsnitt 59 pratar vi med Daniel Breitholtz, som till vardags arbetar på Spotify och poddar med podcasten Kompaniet, om hans prepping. Och så hör vi från forskarna Herman Andersson och Christoffer Wederbrand om vad vi egentligen vet om svenskarnas hemberedskap.

Två år har gått sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. FOI forskaren Marcus Tynhammar och Thomas Ekström, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, pratar om hur de logistiska förutsättningarna har ändrats sedan krigets första månader, och vilka utmaningar som finns i dag. Avsnittet är en uppföljning på Rapporterat avsnitt 41, som sändes i april 2022.

I telekrig utnyttjar man det elektromagnetiska spektrumet för att störa, vilseleda eller blockera en motståndares trådlösa system, eller för att skydda sina egna. I avsnitt 58 av Rapporterat hör du Johan Falk, forskningsledare inom FOIs avdelning för Telekrig, berätta mer hur telekrig fungerar och vilka moderna telekrigsfrågor som är viktiga inför framtiden.

Militära präster, tankar om kollektiv och tvång - hur resonerar ryska militäranalytiker kring begreppet stridsmoral och vilka åtgärder har man inom militären tagit för att höja stridsmoralen? FOI:s forskare Pär Gustafsson Kurki pratar med Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och militär lärare på Försvarshögskolan om hur rysk syn på stridsmoral kan påverka ryska soldaters agerande i kriget mot Ukraina.

Kan ett väderfenomen känt som ledskikt ha varit den avgörande faktorn när Ukrainska militären lokaliserade och sänkte den ryska robotkryssaren Moskva, i april 2022? Hör FOI-forskarna Lars Norin och Niklas Wellander brätta om fenomenet som gör att ett radarsystem kan se mer än dubbelt så långt som vanligt, och hur de vet att just detta inträffade på eftermiddagen den 13 april.

Ett fungerande rättsväsende är centralt för en fungerande demokrati och måste fortsätta sitt arbete även om ett land hamnar i krig eller allvarlig kris. Exempel från Ukraina visar hur viktigt det är att upprätthålla lag och ordning, och även hur problem som uppstår kan utnyttjas av fienden. I avsnittet berättar FOI:s analytiker Anna Lioufas och Kristian Agneklev, chef på Åklagarmyndighetens totalförsvarsenhet, mer om vilka utmaningar som finns för ett rättsväsende i krig, och hur svenska rättsvårdande myndigheter jobbar med beredskapsfrågor.

Räddningstjänsten ska kunna hantera allt från bilolyckor, bränder och explosioner till vissa sjukdomslarm och läckor av farliga ämnen. Men hur ändras uppdraget under ett krig? Hur har Ukrainsk räddningstjänst arbetat sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion i februari 2022 och vad kan vi i Sverige lära oss från det? I detta avsnitt av Rapporterat hör du FOI:s analytiker Frej Wellander och Mari Olsén berätta mer om hur räddningstjänstens uppdrag kan påverkas i en krigssituation och hur svensk räddningsjänst kan arbeta med höjd beredskap.

Strida på frontlinjen eller moppa golvet i Globen som nu användas som flyktingförläggning – vad kan du tänka dig att göra om Sverige skulle hamna i krig? Sverige har enligt regelbundna mätningar hög försvarsvilja men frågan vi har ställt sedan 50-talet kanske inte ger riktigt rätt bild. Vad vet vi egentligen om hur många som är villiga att försvara Sverige om vi skulle hamna i krig och vad är det som påverkar försvarsviljan? Medverkar gör FOI forskarna Ola Svenonius och Herman Andersson.

FOI researcher Kristina Melin, and Johan Engvall from the Swedish Institute of International Affairs, talk about how the war has affected Russia’s nearest neighbours and Russia’s influence in the region.

Researcher Johan Norberg talks about how one year of war has affected Russia's military capability and what the focus is for the Russian Armed Forces going forward.

Researchers Emil Wannheden and Tomas Malmlöf talk about how the sanctions have affected the Russian economy in general and the defense industry in particular.

Researchers Ismail Khan and Carolina Vendil Pallin discuss events in Ukraine and inside Russia in the period between 2014-2022, and how that background could influence the war going forward.

Ett samtal om hur havets ändrade roll ställer nya krav på Sveriges sjöförsvar med Niklas Granholm, forskningsledare på FOI och kommendör Per Edling från Försvarsmaktens operationsledning. Båda är även ledamöter av Kungl. Örlogsmannasällskapet och Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Jan Henningson, forskningsledare på FOI:s avdelning för försvaranalys svarar på frågan om vad en operationsanalytiker gör.

Transparans, memes och presidentselfies – i avsnittet pratar vi med forskarna Ivar Ekman och Per-Erik Nilsson om hur Ukraina arbetar med strategisk kommunikation för att vinna över Ryssland på informationsfronten. Du får också höra Anna Yngman från Försvarsmakten berätta om vad de har lärt sig från Ukrainas arbete och vikten av strategisk kommunikation inom svenska försvaret.

Rymden blir allt mer viktig både för militär och för civil verksamhet men med vårt beroende kommer vissa risker. Om dessa system störs eller försvinner kan det skapa stora problem i samhället. I detta avsnitt pratar vi om dessa risker och hur man som organisation kan förebygga problem.

Som medlem i Nato måste Sverige stödja alliansens kärnvapen policy och ”vidta åtgärder som stärker den politiska och militära trovärdigheten för alliansens avskräckning”. Vad betyder det i praktiken och hur hanteras frågan om kärnvapen inom alliansen? Hör Albin Aronsson, biträdande forskare, enheten för säkerhetspolitik, och Karl Sörenson, förste analytiker och biträdande enhetschef för Strategi och policy, berätta mer om hur Nato använder kärnvapen i sin strategi och vad Sverige behöver göra för att uppfylla de krav som ställs på medlemmar.

Analytikern Katie Cohen besvarar frågan "Varifrån kommer konspirationsteorin New World Order (NWO)"?

Avsnittet handlar om Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC), en världsledande simuleringsanläggning för bemannad luftstrid, och verksamheten där. Gästerna i avsnittet berättar bland annat om att övningar i FLSC sparar ungefär 6 000 flygtimmar per år, hur de går tillväga för att eliminera turfaktorn och varför det går att öva taktik bättre i FLSC än uppe i luften.

Avsnittet handlar om ensamagerande våldsverkare. Närmare bestämt hur de tänker och hur deras världsbild ser ut. De medverkande forskarna berättar bland annat om vilken roll internet spelar för ensamagerande våldsverkare, vilka gemensamma drag de har och varför våldsverkare gärna skriver manifest.

De medverkande forskarna har tagit fram ett ledningskoncept som ska säkerställa Försvarsmaktens ledningsförmåga i den framtida operationsmiljön. Efter en tydlig definition av vad ledning är presenterar de ledningskonceptet och varför de har blickat fram emot år 2045. Forskarna berättar varför det är en dålig idé att ha en för instrumentell syn på ledning och varför kultur har stor påverkan. Det blir även en genomgång av olika ledningsprinciper.

Civila myndigheter som har ett särskilt utpekat ansvar för att förbereda Sverige för krig har fått stora tillskott i budgeten 2021-2025. Det är i grunden något positivt, men det finns risk för växtvärk. Gästerna berättar bland annat varför även en marginellt ökad professionalisering av beredskapsplaneringen kan ge stor nytta, vilka tre obalanser som finns på systemnivå och varför det civila försvarets största styrka även är dess svaghet.

Forskningsledaren Fredrik Johansson besvarar lyssnarfrågan: Hur kan avancerade deepfakes komma att användas av olika typer av aktörer inom informationskrigsföring? Svaret på frågan är inspelat innan den 24 februari 2022.

Avsnitt 44 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om spel i allmänhet och hur de kan användas för att utveckla försvarsförmåga i synnerhet. Gäster i avsnittet är FOI-forskarna Johan Elg och Erik Nordstrand. Vi får bland annat lära oss vilken nytta som går att få av spel, men också när spel är fel metod. Det blir också en genomgång av de tre formaten icke-skriptat spel, skriptat spel och scenariobaserad diskussion.

Medverkande: Daniel Jonsson (FOI), Mikael Toll (Ramboll) och Madeleine Filander Avsnittet handlar om energisektorn i Sverige och dess roll i krisberedskapen. Gästerna går bland annat igenom de största utmaningarna för energisektorn vid krissituationer och varför det gäller att akta sig för sannolikhetsbegreppet. De berättar även varför energiförsörjningen är en mjuk måltavla.

Avsnitt 42 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om cyber-, informations- och IT-säkerhet. Gäster i avsnittet, som är inspelat innan Rysslands invasion av Ukraina, är forskaren Caroline Bildsten och forskningsingenjören David Lindahl. I samband med att Madeleine Westerlund frågar vad som är skillnaden mellan cyber- och IT-säkerhet nämner Caroline Bildsten förkortningen NIST. Det står för National Institute of Standards and Technology och är en organisation som drivs av USA:s handelsdepartement. Gästerna berättar bland annat om hur civila företag kan dras in i politiska konflikter vid cyberattacker, varför man ska vara skeptisk till lösenordshanterarare och varför det är så svårt att lagföra cyberbrott.

Detta avsnitt handlar om kriget i Ukraina, med fokus på rysk militär logistik. Gäster är forskningsledarna Thomas Ekström och Johan Norberg, båda från FOI. Avsnittet ger en grundlig genomgång av vad militär logistik är. Vi får också, bland annat, veta att mycket pekar på att: Korruptionen i det ryska systemet ställer till det för den militära logistiken Det är ingen större skillnad mellan hur Sovjetunionen och dagens Ryssland krigar Det inte går att förvänta sig ett slut inom kort på kriget Vi får dessutom veta varför det kan vara riskabelt att bara fokusera på Rysslands misslyckanden i kriget.

Avsnitt 40 av Rapporterat handlar om civilt försvar. I avsnittet diskuterar FOI-analytikern Lovisa Mickelsson civilt försvar tillsammans med Thord Eriksson och Magnus Dyberg-Ek från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). De berättar bland annat om målen för det civila försvaret, varför det civila försvaret behöver ligga nära det militära och orsaken till att det inte finns någon målgång för arbetet med det civila försvaret.

Den 24 februari 2022 beskrivs som en av de mörkaste dagarna i Europa sedan andra världskriget. Och såväl fördömanden som sanktioner har duggat tätt. Men vad innebär dessa sanktioner och kommer de kunna påverka den ryska invasionen som nu är inne på sin andra vecka?