Rapporterat

Rysslands informationspåverkan i Afrika är både omfattande och strategisk – och den påverkar också Europa. I avsnittet berättar forskaren Anna Ida Rock och forskningsledaren Ola Svenonius om hur Ryssland använder allt från falska experter och AI-genererat innehåll till kultur, medier och lokala aktörer för att stärka sitt inflytande.

Forskarna Anna Wagman Kåring, Anna Lioufas och Elina Elvenborg Lindskog berättar om hur modernt spionage i Europa ser ut, med utgångspunkt i rapporten "Spies Among Us". Rapporten analyserar 70 spionerifall mellan 2008 och 2024 och visar att spioneri i dag omfattar många olika aktörer, motiv och metoder – inte bara traditionella insiders – samt att arbetssätten har förändrats tydligt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

I detta avsnitt hör du forskaren Anna Wetter Ryde berätta mer om hur EU:s krishantering har förändrats efter finanskrisen, pandemin, energikrisen och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Och varför EU:s inre marknad, leveranskedjor och gemensamma regelverk är avgörande för både Europas och Sveriges beredskap, och varför uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret inte kan ske isolerat från EU.

FOI:s forskare reder ut begreppet livsmedelsberedskap och diskuterar paradoxer, sårbarheter och vilken omställning som behövs för att Sverige ska kunna försörja befolkningen vid kris eller krig.

I det här avsnittet av Rapporterat möter vi forskarna Ivar Ekman och Ida Selbing som berättar om den digitala plattformen Glimt, där tusentals människor hjälps åt att förutse framtida händelser kopplade till Ukraina. Sedan starten har nästan 20 000 deltagare bidragit med bedömningar som ofta visat sig förvånansvärt träffsäkra. Vi hör också analytikern Aron Lund om hur han tänker som en ”crowd forecaster” – att väga information, tänka kritiskt och ständigt uppdatera sina prognoser.

I avsnittet berättar forskarna Albin Aronsson och Björn Ottosson om fyra olika scenarier för USA:s framtida agerande i Europa och vilka olika faktorer som påverkar administrationens agerande – allt från interna ideologiska faktioner inom administrationen till den amerikanska byråkratin. Vi går igenom vad varje scenario innebär, vilka signaler beslutsfattare bör hålla ögonen på, och vad Sverige och Europas Natoländer kan göra för att förbereda sig i en tid präglad av osäkerhet och geopolitisk omställning.

FOI-forskaren Per Stenberg berättar om hur luftprover, ursprungligen för att mäta radioaktivt nedfall, nu används för att extrahera och sekvensera DNA från biologiska organismer i vår närmiljö. Data från luftproverna, som samlats sedan 60-talet, gör det möjligt att studera arter och följa ekosystemens förändringar över tid.

AI-tränad geolokalisering kan göra granskningen av bilder och video både snabbare och mer effektiv. FOI-forskarna Sebastian Öberg och Anton Ljungar har tränat upp en AI-modell som analyserar både bildinnehåll och kontextuell information. Tekniken kan automatisera identifieringen av var en bild eller video är tagen, något som skulle kunna användas i arbetet med att identifiera och bemöta desinformation eller utreda brott.

Om internetmemers roll som både sociala och kulturella fenomen, och deras användning i kommunikation och krig. Memer sprids snabbt och använder humor eller sarkasm för att påverka, underhålla och ibland sprida både propaganda och felaktiga budskap. Forskare som Sofia Olsson och Per-Erik Nilsson diskuterar specifikt hur memer använts i Rysslands krig mot Ukraina, och hur humor kan vara ett effektivt verktyg för att snabbt förmedla budskap.

Ett avsnitt om flera forskningsprojekt som bedrivs för att säkra vår tillgång till rent vatten. Det är allt ifrån cybersäkerhet inom dricksvattensystemet, arbetet inom Nationellt Beredskapslaboratorium för vatten (NBV), ett projekt som syftar till att förhindra sabotage och spridning av farliga ämnen, samt hur spektroskopiska metoder kan användas för att identifiera biologiska ämnen i vattnet. Medverkar gör FOI-forskarna Emelie Salomonsson, David Sundell, Per Jonsson, Jörgen Gladh och David Lindahl, samt Maria Hellmér, från Livsmedelsverket.

Spel erbjuder en unik möjlighet att inkludera mänskligt beslutsfattande och beteende i övningar och gör det möjligt att öva scenarier som skulle vara för komplicerade att göra i verkligheten. Intresset för förmågeutvecklande spel inom totalförsvaret ökar. I avsnittet hör du forskaren Stephen Downes-Martin om hur spel kan stärka totalförsvaret och utveckla förmågan på nya sätt. FOI:s Johan Elg berättar mer om vår verksamhet och spelutveckling inom FOI.

Supervalåret 2024 är snart över men hur det har gått kommer analyseras lång tid framåt. Miljarder människor i ett 60-tal länder har röstat och i flera av valen har det pratats om valmanipulation, fusk och påverkanskampanjer. I senaste avsnittet av Rapporterat pratar vi med forskarna Pontus Winther och Ola Svennonius om vad valpåverkan är, vilka som ligger bakom och vilka möjligheter en stat har att arbeta mot valpåverkan.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, Kinas upprustning, Sveriges Natointräde och samhällets teknikutveckling är några av faktorerna som påverkar kärnvapenfrågorna. Vilka är riskerna, hur hanteras frågorna i olika länder och vilken roll spelar forskningen framöver? I avsnittet berättar FOI-forskarna Martin Goliath och Karl Sörenson om kärnvapenfrågan både ur ett säkerhetspolitiskt och tekniskt perspektiv.

Enorma framsteg inom allt från störande teknologier och bioteknik kommer leda till stora förändringar inom försvaret. En snabb integration och hög innovationsförmåga inom Nato kommer bli avgörande för alliansens framtida försvarsförmåga. I avsnittet hör du Natos forskningschef Bryan Wells och FOI:s generaldirektör Jens Mattsson om forskningssamarbetet inom alliansen.

Kinesiska techbolag samlar in mängder med data från sina användare världen över men vad vet vi om hur den här datan används och vilka risker finns med att så mycket data lagras på kinesiska servrar? I avsnittet hör du FOI:s forskare Frida Lampinen och Niclas Wadströmer berätta mer om hur den här datan kan användas på sätt du som användare kanske inte är medveten om.

De senaste åren har oron i Europa och USA blivit allt starkare för västvärldens ekonomiska beroende av Kina och kinesiska företags uppköp av och investeringar i högtechnologiska branscher. Hur har utvecklingen sett ut de senaste 20 åren, och vilka risker finns det med dessa investeringar och vad vet vi om statens kontroll över företagens agerande?

Kina är det land i världen som spenderar mest på sin militär efter USA. Mest satsar man på flottan som i dag är världens största sett till antalet fartyg. Hur har den här militära moderniseringen sett ut, när började den och vad betyder det? Forskaren Per Olsson berättar mer om Kinas militära mobilisering.

Vad innebär Kinas utveckling från utvecklingsland till global supermakt för den säkerhetspolitiska ordningen i världen? Hur ser Kina på sin roll som ny supermakt och vad är landets strategiska mål? Hur påverkas USA:s politik mot Kina av det amerikanska valet i november? Forskarna Christopher Weidacher Hsiung och Björn Ottosson pratar om relationen mellan USA och Kina och hur den kan komma att påverka Sverige och Europa.

Kvantdatorer som kan knäcka mer avancerade krypteringssystem, tröghetsnavigering och nya sensorer är några av de områden där utvecklingen av kvantteknologi kan leda till stora förändringar för försvaret. Forskarna Jonas Kjäll och Per Jonsson ger en överblick över de kvantteknologier som är under utveckling om som kan spela en viktig roll i framtidens försvar.