Radiokorrespondenterna Ryssland

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jag traskar omkring på en av Bryssels klassiska marknader – Jeu de Balle i de slitna gamla kvarteren Les Marolles. Där barer och restauranger varvas med antikvitetsbutiker. Jeu de balle är kanske mest känd för att det är här den belgiska serieikonen Tintin köper en fartygsmodell till sin vän Kapten Haddock i albumet ”Enhörningens hemlighet”. I verkligheten är det sällan man hittar vackra fartygsmodeller här – det mesta är rätt slitet. Men det är alltid kul att gå runt och titta på alla gamla prylar, husgeråd, tavlor, leksaker, trasiga instrument, slitna möbler och kläder som ligger lite huller om buller i lådor och på marken. Men det finns en sak som säljs här, som jag alltid har förundrats över. Foton. Andra människors privata bilder. Frågorna som det väcker är många. Hur har de hamnat här? Finns det dem som säljer sina familjealbum? Vad kan man få för det? Eller är det döda människors foton? Och framförallt – vem köper någon annans bilder? Är det ensamma människor som saknar egen familj? Är det personer som vill skapa sig en annan identitet med någon annans släkthistoria? Eller bara drömma sig bort i någon annans verklighet? Jag frågar en av försäljarna, Anas. Ja, det är ofta döda människors foton som säljs här säger han, bilderna kommer som delar i dödsbon. Och vem som köper. Det är lite olika. – Det finns samlare som vill bevara en gammal kultur, en historia, eller fotointresserade eller andra som bara köper på kul, säger han. Anas säljer inte bara foton utan också kuvert som innehåller andra människors privata brev. En antikhandlare från Japan köper en hel bunt. Jag bläddrar försiktigt bland bilderna i en av Anas lådor. De döda lär väl inte bryr sig men jag får ändå lite skamkänsla, som att jag smygtittar in i någon annans privatliv. Där finns flera julbilder. Ett svartvitt foto på en ung flicka med texten Meilleurs voeux pour Noël et nouvel an. God jul och gott nytt år. Och ett annat svartvitt foto på en hel familj. En kvinna i blommig klänning, man i kostym och två små barn. Där står det på italienska: Buon natale e prosepro capo d’anno. På baksidan finns det en handskriven hälsning, daterad 17 december 1964. Där finns också ett större foto i färg på Saint Nicolas. I knät på det utklädda helgonet sitter en bebis i full julutstyrsel med en tillhörande clownliknande prickig mössa. Foton på familjemedlemmar som en gång i tiden skulle skänka varma julhälsningar till mottagaren. Men som nu ligger och blir fuktiga i Anas låda på en regnig marknad i Bryssel. Det känns lite sorgligt. Samtidigt slår det mig att det kanske finns något vackert i den här smått bisarra försäljningen av någon annans bilder. Istället för att kastas och glömmas bort finns de ju kvar. Och vem vet, kanske kan de fortfarande skänka lite julstämning och glädje till andra människor. Om inte annat kunde jag själv inte låta bli att dra på smilbanden när jag såg den skrattande lilla pojken med den prickiga clownmössan. Och så blev det ju trots allt ett ämne för en julkrönika i Sveriges Radio. God jul önskar Andreas Liljeheden på Jeu de balles marknad i [email protected]

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Aldrig blir smaklökarna så patriotiska som under julen. Det är då vi utlandssvenskar dreglar över glasmästarsill, kryddpepprad julkorv, pepparkaksdeg med pomeransskal, och Cajsa Wargs kryddskinka med skånsk senap. Visserligen är jag inte så förtjust i lutfisk, men vad gör man inte för att en gång om året få se apotekarens min här i Kairo. – Hej, jag skulle vilja ha två och ett halvt hekto kalciumhydroxid, Ca(OH)2 alltså, och ett och ett halvt hekto natriumkarbonat, Na2CO3. I en region där militanta grupper tillverkar raketer av socker och kaliumnitrat kan man inte klandra apotekaren när han tittar misstänksamt på mig och undrar vad jag ska ha detta till. Matlagning känns inte som ett övertygande svar. Jag märker hur nervös jag blir när jag ska försöka förklara att vi lutar torkad vit fisk och sen kokar den och serverar med bechamelsås och ärter. – Bechamel, säger apotekaren hänfört. Jag ser att han drömmer sig tillbaka till sin barndoms bechamel, vilket är namnet på stabbig egyptisk makaronipudding med kladdig fet vit sås. Det är inte alls jul här just nu. Egyptens tio miljoner kristna, kopterna, firar jul 6 och 7 januari, en vacker, stram, okommersiell jul, där det man ser fram emot inte är presenter, utan att få äta kött och mjölkprodukter för första gången efter den långa julfastan då många kopter blir veganer, förutom att de får äta fisk. Det är alltså egentligen två veckor kvar till julafton, men eftersom Egypten är ett land där mottot lyder: Everyday is a holiday unless otherwise proven, varje dag är helg och fest så länge motsatsen inte kan bevisas, så har nästan alla mina muslimska vänner julgran hemma. De har uppblåsbara plasttomtar, ljusslingor på balkongräcket. De stora hotellen överträffar varandra i juldekorationer och ljuskreationer på taket där Rudolf drar tomten i en släde över snön. Och från Mosul i Irak till Beirut i Libanon och här i Kairo kan man höra den kända libanesiska sångerskan Fairuz sjunga bjällerklang på arabiska. Men det här är ingen självklarhet, det finns grupper, både bland muslimer i hela Mellanöstern och judar i Israel, som vill förbjuda kristna juldekorationer och extremister som hävdar att det går emot Guds vilja att önska sin kristna granne god jul. Ibland undrar jag om det är av så kallad kulturkänslig rädsla som det stora svenska möbelvaruhuset i sina butiker i Israel och Egypten varken säljer röda servetter, röda ljus, rött omslagspapper eller ens pepparkakor nu i juletid när det trots allt finns många i Mellanöstern som längtar efter just detta. En palestinsk journalist som jag känt länge, han kommer från Gaza, han var i Kairo i förra veckan för att genomgå en komplicerad sköldkörtelundersökning som inte kan göras i Gaza – där man får ett radioaktivt ämne insprutat i kroppen för att sen se hur sköldkörteln reagerar. Han hade väntat på utresetillstånd från Gaza för att göra denna undersökning i sex månader och reste sen fram och tillbaka mellan Gaza och Kairo över livsfarliga norra Sinai med IS-terrorceller – och så Suezkanalen där Gazabor kan få vänta i upp till tre dygn för att ta färjan över. Det är en resa på fyrtio mil. Förr tog den sex timmar, i dag flera dagar. Min journalistvän tillbringade ett par dagar här i Kairo innan han började längta hem till sina barn. Han sa att han ville hinna hem till jul och att han skulle gå i kyrkan med sina barn. Ja, vi är muslimer, tillade han, men när extremister i Gaza säger åt oss att vi ska avstå från att önska våra kristna grannar god jul, ja, då går jag i midnattsmässan i kyrkan med mina barn för att de inte ska bli inskränkta i isolerade Gaza. I Gaza, där terrorgrupper tillverkar raketer av socker och kaliumnitrat, har jag också stött på en tomteskyltdocka med saxofon och gått in i en bokhandel där de spelade “Jingle bells” på arabiska. God jul Sverige från min journalistvän i Gaza och från mig, Cecilia Uddén, [email protected]

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stockholm, tisdag 24 december. Julafton. Och i dag ska jag ringa min syster som bor i södra Europa. Där firar de i och för sig jul först i morgon, men hon är svensk och det här är ju en dag då vi förväntas tänka lite extra på varandra. Telefonsamtalen blir kanske mest: “hur långt har ni kommit med julmaten?”, men ändå. Det finns också en hel del andra som jag skulle vilja ringa till – om det bara gick, och om jul alls betyder något för dem. Till exempel till den afghanske tjugoåringen Kaisalami som försökte tjäna ihop några euro om dagen som frisör i backen, i kanten av det ökända flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos. Han hade fixat en stol, en sax, en kam och någon sprejflaska och hängt en spegel på trädstammen. Han var full av skratt och hopp om att snart få börja ett lugnt liv i Europa. Jag skulle vilja ringa och säga – inte “god jul!” – men: må du få lite ro i den täta trängseln av människor som sover på presenningar runt dig och din familj. Det är kallt nu och varje natt är en kamp. Ja, Kaisalami, må du behålla ditt hopp för du är garanterat fast just nu på Lesbos. I London finns en butik i Covent Garden som samarbetar med en grupp frivilligarbetare på Lesbos. Varje julklappsköp i London leder till julklappar till de asylsökande på Lesbos. De får det allra mest efterfrågade – sovsäckar, tält och förnödenheter. Jag skulle också vilja kunna ringa till Centralafrikanska republiken, till Bambari där jag var häromveckan och fråga en av de där killarna som ingick i blåsorkestern om julen betyder något för dem? De var kristna centralafrikaner på flykt undan det hejdlösa våldet inom sitt eget land. Blåsinstrumenten var gjorda av trädrötter. Det var obegripligt fattigt. Ryms jul i kampen om att överleva? Religion och julfirande har förstås inte längre någon direkt koppling. I det buddistiska Thailand, i shoppingens Mekka – Bangkok – stod granen stor och pyntad utanför varuhuskomplexet på Sukhumvit Road redan den första november. Glitter med stjärnor prydde entrén till grannkomplexet – allt för att pigga upp konsumenterna. Granen av plast var hög och pyntad med stora papier maché-djurhuvuden i glada färger. Det är många fler som jag tänker på och skulle vilja kunna ringa till. Paul från Kamerun, ekonomen i vit skjorta som lyckats ta sig till Rom i båt över Medelhavet, men som inte fick något jobb. Belal, rohingyakillen från Myanmar, som jag mötte i flyktinglägret Kutupalong i södra Bangladesh och senare som servitör i staden Cox's Bazar. Också femtonårige tunisiske Monir, som tänkte köpa ny GPS för att åter sätta sig i en båt tillsammans med sina kompisar och styra mot Lampedusa. De svarar inte längre på sina mobilnummer, så jag kan tänka på dem i dag, men inte längre ringa. För att själv komma i julstämning var jag häromkvällen i kyrkan och hörde musik från tolv olika europeiska länder, i en julkonsert. Alice Petrén, [email protected]

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Julafton i Peking är inte en speciell dag. När de flesta i Sverige är fullt upptagna med att öppna julklappar eller äta julbord, tar Pekingborna tunnelbanan hem efter ännu en arbetsdag. Det här kanske inte behöver sägas, tänker du, men du skulle bli förvånad av hur många gånger jag fått frågan om hur man firar jul i Kina. Det enkla svaret är: det gör man inte. Kommersen finns där. Galleriorna är fulla av tomtar och julgranar. Men att fira jul, nja. Faktum är att ett motstånd mot julen och andra så kallade ”högtider från Väst” har vuxit fram på senare år. Julen har, som så mycket annat i Kina, politiserats. I förra veckan till exempel gick ett protesttåg genom staden Jining i östra Kina. Viftandes kinesiska flaggor skanderade det dryga hundratalet att de minsann inte skulle fira någon julafton. Demonstranterna krävde också bojkott av utländska produkter i allmänhet – och ville uttrycka sitt stöd för kinesiskt producerade varor. Lite ironiskt kan tyckas, eftersom Kina producerar mycket av det som sedan blir julklappar hos oss där hemma. Inte minst julpynt, där en stad, Yiwu, uppskattas stå för över 50 procent av allt julpynt i världen. Och i Yiwu rullar affärerna på. Att exportera julen är big business. Men den kinesiska hemmamarknaden, däremot, ser betydligt sämre ut i år. ”Allt färre kineser bryr sig om julen”, sade en av julpyntföretagens chefer till lokalmedia. Och visst är julfirandet lite mer sparsmakat nu. Några få kinesiska städer har till och med förbjudit julpynt. Däribland staden Langfang utanför Peking, där de lokala myndigheterna förra året beordrade ut vakter under julhelgen för att säkerställa att inga butiker i smyg ställde ut en gran på gatan. Det ska däremot sägas att julmotståndet än så länge är en parentes i den bredare kampen mot det som kallas för ”värderingar från Väst”. Dessa värderingar har det styrande kommunistpartiet i Kina sedan några år tillbaka förklarat ideologiskt krig mot. 2015 till exempel, då utbildningsministeriet förbjöd läroböcker på universiteten som uppmuntrade till så kallade ”västliga värderingar”. Spola fram till december 2019, då prestigefulla Fudanuniversitetet i Shanghai ändrade sina stadgar. En över hundra år gammal formulering om att universitetet skulle uppmuntra till ”tankefrihet” ströks till förmån för en ny skrivelse om att ”följa kommunistpartiets ledarskap”. Och på vägen mellan 2015 och 2019 finns många hållplatser. Bland annat ska religioner bli mer ”kinesiska”, och anpassas till den överordnade ”socialismen med kinesiska förtecken”. Även stadsbilden rensas upp. Tidigare i år rullade en kulturkampanj över landet där exempelvis bostadsområden med namn som bedömdes ”allt för västerländska” pekades ut som problematiska. För kulturyttringar har blivit allt viktigare i ett Kina där patriotismen får gott om understöd från regeringshåll. Och när så kallade ”västliga värderingar” tvingas på reträtt i det offentliga, skapas ersättare med kinesiska förtecken. Däribland ”den kinesiska drömmen” som är president Xi Jinpings stora kulturella paraply och politiska maxim. I den kinesiska drömmens namn ska den mest traditionella av högtider, det kinesiska nyåret, nu firas år 2020 enligt nya regeringsdirektiv som kommunicerades häromveckan. Årets nyårsfirande blir startskottet på en ny kulturell landsomfattande kampanj där den kinesiska drömmen ska ”träda in i tio tusen hem” och mätta folkets behov av nya socialistiska kulturyttringar. Lite grann som när jultomten klättrar ner i skorstenen. Björn Djurberg, [email protected]

En julhälsning Sveriges Radios globala hälsokorrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. “Henning ställde in hinkarna. Ropade att barnen skulle ta på sig ordentligt och komma ut – han hade en överraskning”. “Sedan placerade Henning Agge längst fram, satte sig själv med ryggen mot de bakre stolparna och tog Emelie i knäet. Sköt dem framåt med klackarna, kände farten öka, höll tag om barnen som skrek av förtjusning.” “[...] så for de iväg igen, den branta sista biten av Stora Bondegatan ner till Barnängsbryggan och ut på isen. Där fick Henning bråttom att bromsa, några risker ville ha inte ta”. Jag har precis läst om Per Anders Fogelströms underbara bok “Mina drömmars stad”, om hur det var att leva i Stockholm på 1860- och 1870-talen. Om den unge Henning som får tre barn med sin Lotten, och hur de försöker klara sig, trots smus och övergrepp och trångboddhet, trots tbc och smittkoppor, svält och extremt hårt arbete. Det gäller att se till att barnen har nått att äta, är hela och rena och får gå i skolan så de kan få ett jobb som förhoppningsvis ger dem ett bättre liv. Lille Agge som satt på kälken skulle kunnat vara min farfarsfar, det är inte längre sen än så. Som global hälsokorrespondent har jag träffat många fattiga föräldrar som gör allt för att deras barn ska överleva och få en ljusare framtid. Jag tänker till exempel på 25-åriga Bibiche i Goma i Demokratiska republiken Kongo som jag mötte i våras. Hon har nio barn och har tvingats fly undan gerillakriget i Kivuprovinsen där det nu också sprids ebola. Bibiche jobbar med att bära saker till marknaden. För det får hon några kronor om dagen. – Jag är så orolig för barnen, de får så lite att äta, som om de vore kycklingar, säger Bibiche. När vårdpersonalen på sjukstugan mäter hennes tvååriga son och treåriga dotters magra överarmar visar måttbandet rött. Barnen väger bara sju-åtta kilo, det dubbla vore normalt. Om undernäringen pågår länge kommer deras hjärnor utvecklas sämre och de får svårt att klara skolan. Det är lätt att känna förtvivlan. Men Bibiche och hennes barns situation är trots allt undantag, även om det fortfarande gäller upp mot en miljard människor på jorden. Det stora flertalet har trots allt fått det mycket bättre. Medelåldern i Stockholm på 1860-talet var runt 40 år. – Alla länder på jorden har högre medellivslängd än för tvåhundra år sedan, så världen har blivit friskare och rikare, men skillnaderna mellan de rikaste och fattigaste länderna är fortfarande enorm, förklarar bortgångne professor Hans Rosling i en av sina berömda föreläsningar. Det finns inget land på jorden idag som har lägre medellivslängd än drygt 50, och det är bättre än de allra bästa länderna på 1860-talet som alla fanns i Norden. Det är fem miljoner fler barn idag som överlever sin femårsdag än i början av 2000-talet, tack vare vaccinering och barnmorskor, rent vatten och bättre mat. Global ekonomisk tillväxt blandat med tuffa FN-mål och bistånd har hjälpt. Nya världsmålet är att all svår fattigdom utrotas inom tio år och att ingen dör av enkelt botbara sjukdomar. Utopiskt, men fullt möjligt om världens resurser fördelas en smula mer jämlikt, enligt FN. “Han räckte henne det tunna paketet. Emelie stannade i gathörnet, vecklade upp pappret. Stod och såg på näsduken som var så fin och mjuk, silkeslen. Det är ett E, viskade hon” i boken “Mina drömmars stad”. Jag undrar vad Bibiche i Kongo ska ge sina barn till jul? Hennes två kronor om dagen räcker knappt till mat. Musikhjälpen samlade in över 50 miljoner kronor i år. Biståndsbudgeten är på över 40 miljarder kronor. Svenska folket är generösa vilket glädjer många som har det svårt. Kanske kan även Bibiche få hjälp? En riktigt god jul tillönskar jag er alla, Johan Bergendorff, global hä[email protected]

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jag vet inte varför jag fick för mig att bjuda in till svensk jul i Bogotá. Kanske var det för att maten trots allt är den enda jultraditionen jag verkligen uppskattar – och året innan hade minst sagt varit ett fiasko – den colombianska familjen som bjöd in oss till stor släktjul i Cali beställde tveksam hämtmat från syltan på hörnet. Den här gången skulle det bli annorlunda. Jag var gravid, hungrig och ja, väldigt pepp. Jag och en svensk kompis på besök började planera säkert en månad i förväg. Jag bakade schackrutor, syltkakor, kolakakor och chokladsnittar. Jämförde de bästa recepten på vegobullar och gravlaxsås. Jagade ansjovis och snörpte på munnen när kassörskorna tog fram sardeller. Frågade runt över hela stan efter grovt rågmjöl. Så var det dags. Vi var sex personer. Vi hade mat för trettio. Mina vänner tittade undrande när jag gav strikta order om vilken ordning allt skulle ätas. Gravlaxen först, potatis, vegobullar, mer potatis, brysselkål och rödkål, mer potatis, janssons frestelse – ja, det är ju också potatis. När det var grönkålpajens tur såg alla gravida ut. I Colombia – liksom i stora delar av Latinamerika – står maten inte i centrum på julafton. Visst, många äter kalkon, och alla länder har sina specialiteter – i Colombia är det djupfriterade degbollar som under resten av året ligger och svettas i bageriernas uppvärmda glasmontrar men som under julen plötsligt uppgraderas till tradition. Men de flesta familjer följer ingen invand rutin, vilket kanske förklarar mina vänners märkliga blick när jag i förbifarten nämnde att Sveriges mest sedda program är en amerikansk anka som åker husvagn och andra disneyreliker som ingen av dem sett. Bristen på tradition förklarar också varför en hel drös kompisar som tackat nej till inbjudan plötsligt hör av sig runt midnatt när de tröttnat på sina respektive familjer och dyker upp för att äta – och dricka – oss ur huset. Den lugna julaftonskvällen blir plötsligt en nattlig orgie i mat och dryck, där snapsrusiga vänner slickar faten och förklarar att svenskarna må ha en överdriven fäbless för potatis i olika former – men la tentación del señor Jansson är så oemotståndlig att de kan tänka sig att komma tillbaka nästa år igen. Lotten Collin, [email protected]

God jul önskar Sveriges Radios korrespondent följ med Caroline Kernen genom Radiohusets korridorer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Helle Schunnesson, PP3 i P3, Alexander Hammarlöf, programledare i P4 Stockholm samt Louise Epstein och Thomas Nordegren, Nordegren och Epstein i P1. Caroline Kernen, korrespondent med fokus på [email protected]

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Danmark är det sällan man kan tala om en vit jul,  och Danmark är kanske inget land vi svenskar förknippar så mycket med julen. Men chansen att du har något danskt i ditt hem under jul är ganska hög. För här är en av högtidens viktigaste inslag nämligen big business. – I början var det trögt, men nu går försäljningen bra, berättar Steven Altenburg som står och säljer julgranar, eller juletræer som man säger här i Danmark, på Kultorvet mitt i Köpenhamn. Granarna är givetvis danska – för Danmark är en av världens ledande producenter och exportörer av just julgranar. Den gran som är vanligast är nordmannsgranen, det som vi i Sverige kallar Kungsgran. Nordmannsgranen är uppkallad, inte efter en norrman, utan den finske botanikern Alexander von Nordmann som upptäckte den under en expedition i Kaukasus 1836. Runt om i Danmark finns cirka 2500 odlare som varje år säljer ungefär 10 miljoner granar. Ungefär 95 procent går på export. Nästan hälften körs till Tyskland, medan vi i Sverige är den tredje största exportmarknaden för danska granar. Totalt exporteras det för cirka en miljard danska kronor och granarna från Danmark bidrar till julstämning runtom i världen bland annat i länder som Marocko, Singapore och Förenade Arabemiraten. Men julgransbranchen har några tuffa år bakom sig. Efter bra år med höga vinster 2011 och 2102 var det många som utökade odlingarna, både här i Danmark och i andra länder i Europa och fler granar på marknaden har lett till att producenterna nu får sämre betalt. Prisfallet har lett till att vissa odlare fått det tufft och en del har fått lägga ner verksamheten. Och kunderna är ganska kräsna, berättar granförsäljaren Steven Altenburg.  – Köpenhamnarna vill ha symmetriska, smala träd, runt två meter höga, säger han. Och man vill heller inte betala för mycket.  – Tvåhundra kronor är ungefär det man är beredd att ge för en gran, säger Steven Altenburg. Med det vill jag passa på att önska er alla glædelig jul og godt nytår. David Rasmusson, Kö[email protected]

God jul önskar Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör om julfirandet i Storbritannien. Daniel Alling, [email protected]

God jul önskar Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör om julfirandet i Moçambique. Samuel Larsson, [email protected]

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bangkok, julafton. Redan vid fyratiden på julaftons morgon ropade mina föräldrar: – Kom nu ungar, nu åker vi. Det var de, för mig, magiska orden att nu var julen här. Färden gick först mot Arlanda flygplats och sedan vidare ut i världen. Under hela min uppväxt så tillbringade jag jularna utomlands. Det berodde helt enkelt på att mina föräldrar jobbade på krogen och den enda gemensamma semestern på året vi hade var vid jul- och nyårshelgerna. Resorna i min uppväxt gick till Kenya, Gambia, Indonesien, Singapore, Barbados och hit till Thailand, för att nämna några länder. Att resa så långt bort var ovanligt i början av 70-talet, så när jag kom hem efter resorna så fick jag alltid hålla föredrag om resmålen inför mina klasskompisar. Då såg jag det som ett straff att behöva berätta om huvudstäder, floder, olika kulturer och maten. Nu är jag tacksam över att jag tvingades till de där föredragen. På något sätt så har det gjort att jag har hamnat där jag är i dag. Jag tror inte att jag hade blivit varken journalist eller utrikeskorrespondent om det inte hade varit för resorna och föredragen. Det öppnade upp ett sug efter att få uppleva mer, träffa fler människor, se fler kulturer och smaka ännu mer lokal mat, ett sug som har följt med mig genom hela livet. Den vanligaste frågan jag fick när jag kom tillbaka till skolan efter jullovet var “vad fick du i julklapp?” Jag svarade “ingenting, men vi har varit utomlands, så det var min julklapp”. “Va trist”, svarade mina klasskompisar i Katrineholm. Själv var jag nöjd med alla upplevelser och ofta nya kompisar jag hade träffat. Det är klart att jag kände mig lite utanför när mina bästisar snackade om Kalles jul och Scooby-Doo som de hade sett på tv under julen. För många är julen starkt förknippad med maten, det är den för mig också. Det är bara det att jag fick smaka chili-krabba i Singapore, ugali i Kenya istället för julskinka och risgrynsgröt. Eller Thailändsk phad thai, långt innan det fanns att köpa i snart sagt varje gathörn i Sverige. Eftersom jag fick förmånen att resa just under julen så var resandet under lång tid alltid förknippat med julen för mig. Jag kunde känna samma förväntansfulla pirrande i kroppen många år senare när jag var på en flygplats som jag kände vid jul när jag var barn och kom då på mig själv att tänka tanken “är det redan jul?”, vilket det inte var. Senare i livet har jag fortsatt att resa och ofta är jag utomlands under julhelgen. Så för mig är julen starkt förknippad med värme och ett tropiskt klimat. Eftersom jag nu har privilegiet att bo och jobba i Asien med Thailand som bas så känns det som att det är jul hela tiden. Dessutom kan jag säga att cirkeln är sluten. För det var verkligen här mina första tankar på att bli journalist kom. Det var under julen 1972, då resan med mina föräldrar hade gått hit till Thailand. Vi bodde då i en fiskeby som numera är den kända turistorten Pattaya. Söder om Pattaya låg då en flygbas där USA:s flygvapen fanns under Vietnamkriget. En dag såg vi hur stora, tunga B-52:or lyfte med bomber som skulle släppas över Vietnam. Jag minns att jag med skräckblandad förtjusning såg de stora planen lyfta. Dagen därpå såg vi bilder från ett sönderbombat Hanoi på den thailändska tv:n. Jag minns att jag sa till min mamma att de måste vara de planen vi såg i går som gjort det där. – Ja, svarade hon kort. – Någon måste berätta det här för världen, för dem hemma, sa jag. – Då får du bli utrikeskorrespondent för att kunna göra det på ett bra sätt, sa min mamma. Där och då bestämde jag mig: en dag ska jag bli korrespondent. Och nu är jag det – så de där resorna och orden från min mamma är de bästa julklappar jag har fått. Nu önskar jag dig en riktigt varm och god jul från Bangkok. Peder Gustafsson, [email protected]

Radions Asienkorrespondent samtalar med Phil Robertson, Human Rights Watch, och Staffan Herrström, Sveriges ambassadör, om en yttrandefrihet och mänskliga rättigheter som är satta under hård press i många länder i Sydostasien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Aung San Suu Kyi är som Darth Vader i Stjärnornas Krig, hon har gått över till "The Dark side". Det säger Phil Robertson när han pratar om utvecklingen i Myanmar. Det är ingen ljus bild vicechefen för Human Rights Watch i Sydostasien ger av situationen för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i länder som Vietnam, Kambodja, Laos och Thailand. Staffan Herrström som är Sveriges ambassadör i Thailand, Myanmar och Laos håller med om att yttrandefriheten är under press i många länder. Han är dock hoppfull inför framtiden med tanke på att det är en helt ny generation som har vana från sociala medier som nu växer upp och tar större plats i debatten. Hör den kambodjanska journalisten Yeang Sothearin som suttit fängslad i över ett år i Kambodja utan att ha blivit dömd i domstol. Han berättar hur det är att förklara för sina barn att pappa sitter i fängelse för att han gjort sitt jobb. Hör också Sirikan Charoensiri som startat organisationen Thai Lawyers for Human Rights i Thailand, där en ny ung generation jurister tagit strid för det fria ordet.   – Vi är unga, de som styr landet är gamla och kommer försvinna först, säger hon. Reporter: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent [email protected]

Denna vecka handlar Radiokorrespondenterna om de pengar som flyktingar och migranter i olika länder skickar till sina ursprungsländer - så kallade remitteringar. Vilken betydelse har de? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Remitteringar har ökat kraftigt under 2000-talet. Idag är de hemsända beloppen enligt Världsbanken åtminstone tre gånger större än biståndet i världen och kanske är de ännu större eftersom inte alla pengar inte skickas via banker - ibland förs de till och med i väskor till ursprungsländerna. Såvilken betydelse har pengarna för att driva på utvecklingen och ge mat, skolgång och vård till exempel? Är remitteringarna till och med mer betydelsefulla än biståndet? Medverkande är Anders Olofsgård, biträdande professor på Handelshögskolan i Stockholm. Programledare: Alice Petrén

Veckans Radiokorrespondenterna reser till Assam i nordöstra Indien; en region som just nu är i hetluften på grund av ett medborgarskapsregister. Registret avgör vem som får vara kvar i Indien eller inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Processen kring medborgarskapsregistret har pågått i flera år och välkomnades först av befolkningen. Nu har den slutat i kaos. 1,9 miljoner av Assams dryga 30 miljoner invånare saknades när myndigheterna presenterade den slutliga listan och de riskerar att deporteras - frågan är bara vart då?  Samtidigt har frågan politiserats och kommit att bli en del av BJP-regeringens anti-muslimska retorik.  I programmet medverkar drabbade som saknas på listan och advokater som arbetar med deras fall. Vi hör också de som försvarar processen med att den behövs eftersom invandrarna blivit för många och hotar förändra delstatens demografi. Reporter Naila [email protected]

Hösten har präglats av protester i Latinamerika. Miljoner människor protesterar mot växande klyftor, mot politiker som inte lyssnar, och mot hur den råvaruexport som skapat tillväxt inte skapat det välstånd folket blivit lovade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Latinamerika är ett tydligt exempel på hur klimatkrisen och den växande ekonomiska ojämlikheten hänger ihop. Det märks i Colombia, där byar motsätter sig gruvutvinning och oljeprospektering i lokala folkomröstningar. I Ecuador, där slopade bensinsubventioner mötte starkt motstånd. I Chile, där presidenten tvingades ställa in FN:s klimatmöte efter omfattande protester. Och det märks i Bolivia, där högplatån drabbas hårt av en varmare planet. Radiokorrespondenterna sänds denna vecka från Chiles huvudstad Santiago. Gäster i programmet är Victor Galaz, docent i statsvetenskap och biträdande chef på Stockholm Resilience Centre, och Nina Gualinga, miljöaktivist som vunnit pris för sin kamp mot oljebolagen i Amazonas. Lotten Collin, [email protected]

Statlig speed-detjning, robotar på äldreboenden och öppnare gränser är några sätt som Japan försöker lösa problemen med sin åldrande befolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Japans befolkning minskar med en halv miljon om året eftersom det föds så få barn. Om ett sekel är invånarna sannolikt inte ens hälften så många som dagens 126 miljoner. Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff sänder från Tokyo tillsammans med migrationskorrespondent Alice Petrén och ungkorrespondent Caroline Kernen. Johan [email protected]

Nyval väntar i Storbritannien och mycket står på spel. Blir det efter detta val som brexit till slut genomförs eller blir det nya förhandlingar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med Sveriges Radios Londonkorrespondent Daniel Alling in i den intensiva politiska verklighet som råder i landet. Lär känna huvudaktörerna och förstå hur man hamnade här, och vägen framåt. Vad kommer att avgöra väljarnas dom nu i vinter? Daniel Alling, [email protected]

I Spanien är det val för fjärde gången på fyra år. Men risken är att spanjorerna inte får någon regering den här gången heller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans Radiokorrespondenterna berättar Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson om de politiska låsningarna i Spanien som gör att partierna inte förmår kompromissa det minsta med varandra. Hör missnöjda spanska väljare och spanienexperten Emmy Eklundh. [email protected]

Turkiets offensiv mot kurderna i Syrien, IS-ledaren al-Baghdadis död och enorma protester i Libanon. Oktober månad var en omvälvande månad för Mellanöstern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans upplaga av Radiokorrespondenterna lyfter Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén fram några ögonblick som etsat sig fast i hennes minne under denna händelserika månad. Träffa kurdiska flyktingar som lämnar Syrien efter Turkiets offensiv, hör IS-kvinnor i det ökända al-Hol-lägret som svär den döde IS-ledarens hämnd och följ med till Libanon där regeringen avgått efter omfattande protester. Cecilia Uddén, Mellanö[email protected]

I Danmark tog socialdemokraterna makten efter valet i juni, trots att de faktiskt fick färre röster denna gång. Detta mycket på grund av att Dansk folkeparti tappade stort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför gick det som det gick och vilken väg kommer Danmarks nya statsminister Mette Frederiksen nu att välja? Danmarkskorrespondent David Rasmusson träffar danska journalisten Uffe Tang.

I år har det gått 400 år sedan de första afrikanska slavarna kom till den brittiska kolonin Virginia i det som sedan skulle bli USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Slavhandeln som fenomen var inget nytt, men det var första gången den transatlantiska handeln med människor nådde det som senare skulle bli USA. Radiokorrespondenterna lyfter fram några av de reportage som våra korrespondenter gjort om denna mörka epok i historien och dess efterspel. Hör reportage av Kajsa Boglind, Washingtonkorrespondent, Samuel Larsson, Afrikakorrespondent och Cecilia Khavar, utsände i USA. Producent och programledare: Viktor [email protected]

Denna vecka handlar Radiokorrespondenterna om de politiska protesterna i Moskva, om förföljda oppositionella och politiska fångar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vår Moskvakorrespondent Jesper Lindau berättar i flera reportage om läget för Putins kritiker i dagens Ryssland.

I år är det 30 år sedan den 60 mil långa baltiska kedjan bildades som en självständighetsmanifestation och det är också 25 år sedan Estonia sjönk. Hör om dessa historiska händelser som påverkat många ester. Hör också om Estland i dag som ett framgångsrikt IT-land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I augusti 1989 stod två miljoner ester, letter och litauer, hand i hand, i en 600 kilometer lång mänsklig kedja genom Baltikum, som en manifestation för självständighet från Sovjetunionen. Hör Eve Sildnik, som var en av dem som deltog och Rein Veidemann som var med och arrangerade den. Fem år senare, den 28 september 1994, sjönk fartyget Estonia som var på väg från Tallinn till Stockholm. Olyckan slog hårt mot Sverige, men också Finland och Estland. Nu 25 år senare, på årsdagen, hölls minnesceremonier och Erika Gabrielsson besökte den som hölls i Tallinn, vid monumentet "Bruten linje". Hon har också träffat den estniska politikern Yoko Alender som drabbades personligen av katastrofen. Hör även överlevaren Anders Eriksson från Karlskoga. Veckans program avslutas med Estland i dag - som ett framgångsrikt land vad gäller IT och digitalisering. Erika Gabrielsson har besökt en skola i Tallinn för att se hur det märks där.

I Nigeria används urgammal voodoo-tro för att förhindra smuggling av unga kvinnor till Europa för ett liv i prostitution. Hör om hur religionens udd nu riktas mot förövare och inte mot deras offer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I södra Nigeria har smuggling av unga flickor till Europa för prostitution länge underlättats med hjälp av den lokala voodoo-liknande religionen juju. Av rädsla för besvärjelser har kvinnorna inte vågat gå till polisen eller rymma från sitt liv på gatan i Europa. Men samma religion, samma tro på svart magi och besvärjelser, har nu används för att stoppa en ofta hänsynslös människohandel. Efter att en lokal kung - den mäktigaste juju-magikern i hela västra Afrika - satt ner foten och använt hela sin magiska auktoritet för att strypa traktens mångmiljonbusiness har smugglingen kraftigt reducerats. Nu lever de smugglare och medicinmän, som tidigare kontrollerade kvinnorna genom besvärjelser, själva i skräck och vågar inte fortsätta med sin verksamhet. Radions afrikakorrespondent Samuel Larsson tar oss med till smugglingscentrat Benin City i södra Nigeria.

På Cypern ökar spänningarna i samband med en kapplöpning om turistparadisets naturresurser. Samtidigt förs nya samtal om att återförena ön som delades i tu 1974. Vilken väg kommer man att välja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med till Cypern där få framsteg gjorts i den 45 år gamla konflikten. Hör om de naturgastillgångar som såväl den grekcypriotiska som den turkcypriotiska sidan vill ta del av, och som fått Turkiet att agera i Medelhavet. Vi besöker också stadsdelen i Famagusta som närmast kan liknas vid en spökstad. Vid konfliktutbrottet utrymdes området och har sedan dess legat öde och är förbjudet att inträda. Men det finns planer på att ändra på det. Medverkande: Paul Levin, föreståndare för Institutionen för Turkietstudier vid Stockholms universitet samt Johan-Mathias Sommarström, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Filip Kotsambouikidis, Ö[email protected]

Uppgivenheten är stor i Jemen, som ständigt ser eländet vinna över diplomatin. Johan Mathias Sommarström har mött förtvivlan i flyktingläger och diplomater som ser ett omöjligt uppdrag framför sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ett krig som ingen bett om, och som ingen vet vad det har för syfte. Uppgivenheten är stor bland Jemens befolkning, som ständigt ser eländet vinna över diplomatin.Mellanösternkorrespondenten Johan Mathias Sommarström har rest runt i Jemen, bland förtvivlan i flyktingläger där hundra barn dör varje dag av undernäring och kolera, och mött ledare och diplomater som ser ett omöjligt uppdrag framför sig. Som FN:s sändebud Martin Griffith, medan Sveriges förra utrikesminister Margot Wallström ser ett glimt av hopp, och manar till fortsatt arbete, som Jemens premiärminister Maeen Abdulmalik Saeed uppskattar. Johan Mathias Sommarströ[email protected]

Det kallas "protestvalet". Mot vägtullar i större städer, och mot regeringspolitiken på landsbygden. Tre partier går starkt framåt; anti-bompengspartiet FNB, miljöpartiet MDG och Senterpartiet, vilket kan rita om Norges politiska karta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vardagsfrågorna avgör när nu Norge går till lokalval på måndag. Men den stora frågan är fortfarande konflikten stad och land. I större städer är det protesterna mot vägtullar, som kan ge stora framgångar för Bompengspartiet. På landsbygden växer Senterpartiet, som enligt mätningar kan bli största parti i Nord-Norge, i det som kallas protestvalet, för både "centrum och periferi". I Oslo ser miljöpartiet MDG hägrande framgångar. Norgekorrespondenten JENS MÖLLER skildrar förutsättningarna med hjälp av TRINE EILERTSEN, politisk redaktör på Aftenposten. Medverkande: Trym Aafløy, förstanamn anti-bompengpartiet FNB i BergenHåvard Haarstad, professor i kulturgeografi vid universitetet i BergenErna Solberg (Høyre), statsminister i NorgeRaymond Johansen (Arbeiderpartiet), byrådsleder/kommunstyrelseordförande i Oslo,Trygve Slagsvold Vedum, partiledare SenterpartietArild Hermstad, språkrör miljöpartiet MDG

Under det närmsta året väntar konjunktursvängningar, handelskonfrontationer och fortsatt teknikutveckling. Det kommer påverka människors vardag och deras möjlighet att försörja sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens Radiokorrespondenterna besöker vi bl a Salford som är en av Storbritanniens fattigaste städer. Där hoppas många att Brexit ska leda till bättre tider. I Havanna har turistnäringen drabbats hårt av att USA ändrat sin Kubapolitik. Vi träffar också en bokhandlare i tyska staden Lüneburg där e-handelsjätten Amazon har ett av sina jättelager.

Turismen brukar beskrivas som världens största industri, men vad som lockar turisterna mest skiftar över tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens Radiokorrespondenterna ska vi besöka Nordirland som nyligen blivit ett turistland, Sri Lanka vars turistnäring återhämtar sig efter terrordåd tidigare i år, Beiruts enda offentliga strand och tjurfäktningarnas Granada. Programledare: Katarina von Arndt Reportrar: Stephanie Zakrisson, Peder Gustafsson, Samira Othman, Beatrice Janzon

Världens journalister arbetar i en ny verklighet där många krafter vill vara med och vinna kampen om att påverka. I sociala medier är reaktionerna sekundsnabba och tonläget högt. Hur ser Radiokorrespondenterna på sitt uppdrag i ett allt hårdare medieklimat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Cecilia Uddén (Kairo), Claes Aronsson (London), Jesper Lindau (Moskva) och Alice Petrén (Migration).

Ekots korrespondent Staffan Sonning lägger skorna på hyllan, efter ett halvt liv på resande fot för Sveriges Radio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Staffan Sonning (Global ekonomi).

Medan andra världsdelar befarar en demokratisk tillbakagång har flera nationer i Afrika gjort sig av med gamla despoter. Afrika har världens yngsta befolkning med 60 procent som är under 25 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är det en rastlös ung generation som ligger bakom förändringens vindar, eller vill den snabbt växande och unga befolkningen hellre söka lyckan på andra håll i världen? Migration, demografi och demokrati i fokus. Medverkande: Samuel Larsson (Maputo), Johan Bergendorff (Global hälsa), Alice Petrén (Migration) och Caroline Kernen (Ungt perspektiv).

En svensk flicka i flätor har på många håll i världen blivit symbolen för en ny generations kamp för miljön. Hur ser engagemanget ut för klimat och miljö runt om i världen, och var finns lösningarna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Johan Bergendorff (Global hälsa), Jens Möller (Norge och Island), David Rasmusson (Danmark) och Lubna El-Shanti (Trainee).

Världen ser i dag en ny ekonomisk och militär kapprustning där Kina tävlar med både Indien, USA och Europa. Hur lång är den nya stormaktens räckvidd och hur stor oro skapar det bland grannländer och globalt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Peder Gustafsson (Bangkok), Naila Saleem (Kultur), Hanna Sahlberg (Peking) och Staffan Sonning (Global ekonomi).

Tre nya korrespondenter påbörjar sitt uppdrag i höst. Vilka händelser kommer att dominera bevakningen av Kina, Tyskland och Storbritannien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Daniel Alling (London), Caroline Salzinger (Berlin) och Björn Djurberg (Peking).

Saudiarabien och Iran dyker nu ständigt upp i världspolitiken. Vilket inflytande har regionens två stormakter, och var kommer världens andra ledande makter in i bilden? Om lokala intressesfärer och globala konfrontationslinjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Cecilia Uddén (Kairo) och Johan-Mathias Sommarström (Istanbul).

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Liberal demokrati eller nationalism i starka högervindar? Allt fler länder och regioner slits isär av motsättningar om vilken värld vi ska leva i, och hur man bäst når dit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Erika Gabrielsson (Östersjökorrespondent), Filip Kotsambouikidis (Östeuropa), Margareta Svensson (Paris), Jesper Lindau (Moskva) och Lotten Collin (Bogotá).

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I sommarens sista talkshow med Radiokorrespondenterna så ställer Gunnar Bolin till det med ett telefonväkteri om djur! Varför finns egentligen fästingar och vilken är egentligen den smartaste fisken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ni som lyssnar har fått möjligheten att ställa vilka frågor ni vill om djur som vår eminenta panel i studion ska få svara på. Med i studion sitter Jessica Abbott, biolog på Lunds Universitet, Gigi Sahlstrand, ornitolog samt Rasmus Hovmöller jourhavande biolog med mycket kunskap om insekter! Producent: Minna Grönfors Redaktör: Niklas Runsten

Idag så tar sig Gunnar Bolin an djursommaren 2019! Är mufflonfåret på väg att bli farligt på riktigt? Och hur mår egentligen Nässelfjärilen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gunnar Bolin fortsätter att summera sommaren 2019 och idag, tillsammans med sidekick Anna Tullberg, ska de försöka ringa in djursommaren! Bo Söderström, biolog och expert på fjärilar, kommer till studion och reder ut hur fjärilarna i Sverige egentligen har det! Per-Arne Åhlén, biolog och jägare, reder ut vad invasiva djur egentligen gör för fel! Vi tar även temperaturen på mufflonfåret - oskyldigt anklagad eller farlig på riktigt? Några andra som är bra på att summera och avsluta sommaren är våra grannar i Finland som firar Venetiansk afton! Men vad är det egentligen för högtid? Journalisten Heidi Hakala är med i programmet och förklarar det för oss. Programmet kommer självklart även innehålla sommarens kulturkonsumtion och denna gång får vi höra vad Roger Wilson, kulturjournalisten, ha konsumerat i sommar. Producent: Minna Grönfors Redaktör: Niklas Runsten

Gunnar Bolin fortsätter att summera sommaren 2019 och idag tar han sig an nyheterna! Hur är det att vara ledarvikarie på några av Sveriges största tidningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tillsammans med dagens sidekick Jenny Teleman så ska Gunnar Bolin ta sig an nyhetssommaren 2019. Vad händer på en nyhetsredaktion under dessa månader när vikarierna tar över? I studion kommer även Elsa Kugelberg & Susanna Kirkegaard som varit vikarierande ledarskribenter på Dagens Nyheter samt Aftonbladet under sommaren. Hur blir man en ledarskribent? Vilken nyhet har engagerat mest i sommar? Kulturjournalisten Nina Asarnoj tittar även in i studion och berättar om sin sommar som trädgårdsfluktare. Producent: Minna Grönfors Redaktör: Niklas Runsten

Gunnar Bolin med gäster rundar av sommaren 2019 med att idag besvara frågorna kring maten. Har vi slutat att grilla? Och vad är egentligen statusen för sommarjordgubbarna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans första program, som leds av kulturjournalisten och tidigare kulturkorrespondenten Gunnar Bolin, kommer att handla om jordgubbar och grillning. Maja Aase är sidekick i programmet och har i sommar varit fyrväktare på Gotland. Gästar programmet gör Magnus Engstedt som är bärrådgivare på Bärfrämjandet för att förklara för oss om läget för jordgubbarna. Kan de odlas i Sverige året om? Kocken Stefan Ekengren kommer också till studion och går igenom matsommaren 2019 med speciellt fokus på grillandet. Är det dags för oss i Sverige att sluta grilla? Mattias Berg från kulturredaktion kommer in och berättar om sin upplevelse med köttjesus. Producent: Minna Grönfors Redaktör: Niklas Runsten

I torsdagens Radiokorrespondenterna bjuder vi in en kunnig panel för att svara på era frågor om Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I studion sitter följande personer för att svara på lyssnarnas frågor: Jerker Hellström, säkerhetspolitisk analytiker med inriktning på Östasien vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Wang Kaimei, curator för samtidskonst i Shanghai och tidigare journalist i både Kina och Sverige Kristina Sandklef, ekonom och Kinakonsult. Programledare är Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakorrespondent. Din fråga ringer du in på 08-22 45 00 från 14:30.