Radiokorrespondenterna Ryssland

Den digitala och teknologiska utvecklingen i Kina går kanske snabbare än någon annanstans. Vart är Kina på väg när det styrande kommunistpartiet säger sig prioritera teknologisk självförsörjning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radios Kinakorrespondent Björn Djurberg försöker ta reda på svaret på de frågorna tillsammans med gästen Tom Xiong, svensk tech-profil och entreprenör som i många år jobbat utifrån Shanghai och som även driver podcasten ”Den digitala draken”, om Kinas digitala utveckling. Du hör också reportage från kinesiska e-handelsjätten Jingdong och om telekomjätten Huaweis nya operativsystem som är tänkt ska utmana de amerikanska jättarna Google och Apple.

Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola samtalar med Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environment Institut och Rebecka Carlsson, författare och hållbarhetsentreprenör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt som Coronapandemin drabbat Thailand har demonstrerar studenterna mot regeringen och det heliga kungahuset. Vad vill dom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När inga turister kan komma in i landet bidrar det till att ekonomin är i fritt fall. Och så besöker vi ett pensionärshem för elefanter.

För bara ett år sedan uttalade politikerna i Nordiska rådet visionen om att Norden skulle bli världens mest hållbara och integrerade region. Idag är bilden en helt annan. Längs gränsen till Sverige står norska hemvärnet och vaktar. Brödrafolkens väl har bytts ut mot något helt annat. Sverigeskam och Sverigeskräck är nya begrepp som som svenskar i Norge fått förhålla sig till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medan världens strålkastarljus riktades mot Sverige under våren hamnade Finland lite i skymundan. Nu är det vår granne i öst som sticker ut i statistiken, ett land som kan ha klarat krisen bättre än många andra länder i Europa. Hur kommer det sig att det har gått så bra? Är det för landets krisberedskap, eller kvinnodominerade regering? Hör nordenforskaren Johan Strang, Finlands tidigare president Tarja Halonen och landets hälsosäkerhetschef Mika Salminen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har gått tre veckor sedan Joe Biden utropades till segrare i det amerikanska presidentvalet, men Donald Trump fortsätter att vägra erkänna sig besegrad. Vilka konsekvenser kan hans anklagelser om valfusk få och vilken roll kommer han spela i det amerikanska samhället? Hör också New York-korrespondent Fernando Arias och USA- kommentator Ginna Lindberg, i ett program om det valefterspel som saknar motstycke i den amerikanska historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Belgien har drabbats hårt i coronapandemin, med över en halv miljon smittade och omkring 15.000 döda. Hör Belgiens motsvarighet till Anders Tegnell, Steven Van Gucht om varför det har gått så illa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter.

I Frankrike har kampen mot islamistisk terrorism nått en ny dimension. Genom att i lag stärka den franska religionsneutraliteten och de republikanska värderingarna vill presidenten bekämpa separatistiska miljöer där han menar att radikal islamism gror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad innebär lagförslaget mer konkret? Och hur ser utmaningarna ut? Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson Boij intervjuar kommunikationskonsulten och frankrikekännaren Tomas Lindbom.

Varför är TV-serien the Crown så väldigt populär och tittar The Queen själv? Hur mår egentligen den brittiska monarkin efter ett nytt jobbigt år, annus horribilis? Londonkorrespondenten Daniel Alling tillsammans med bl a hans företrädare på posten Agneta Ramberg sänder utanför Buckingham Palace. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Danmarkkorrespondent David Rasmusson träffar Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut och expert på arktisk politik. Tillsammans försöker de förklara vad som händer när när isen smälter och stormakternas intressen kolliderar i Arktis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I mer än två månader har protesterna mot diktatorn Aleksander Lukasjenko pågått. Tusentals människor har gripits, många har misshandlas och torterats i häkten och fängelser. Trots det fortsätter folk att demonstrera. Möt motståndsturister, sagosångare och kamp-pensionärer från Belarus och få svar på er undran om vad Mamma Mu hade gjort i Minsk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skräckrapporterna om Afrika och corona var många i våras. Pandemin skulle slå hårt mot kontinenten sas det. Men så blev det inte. Relativt få har dött, flera länder har varit proaktiva att bekämpa pandemin. Fördomarna om Afrika kom på skam. Ekonomiskt har smittan och nedstängningarna däremot inneburit ett hårt slag för vanliga människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Turkiet är inblandat i flera konflikter i närområdet, nu senast Nagorno-Karabach. Har president Tayyip Erdogan storpolitiska ambitioner? Vad ligger bakom landets förhöjda internationella profil? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledaren Johan Mathias Sommarström, Sveriges Radios korrespondent i Istanbul, intervjuar experter i Turkiet och Sverige som ger en mångfacetterad bild av den turkiska utrikespolitiken i dag. [email protected]

Grekland och Turkiet har står på randen till militär konfrontation i stormens öga befinner sig den lilla grekiska ön Kastellorizo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [email protected]

Hur drabbas unga runt om i världen av krisen i pandemins spår? Hur kommer den att forma unga generationer och deras framtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det frågar Caroline Kernen, som är korrespondent med ungt perspektiv. Vi hör bland annat Alba som är 25 år och har en masterexamen men inte får något jobb och nu måste bo i sitt flickrum hos föräldrarna i Madrid, och Henri som förlorat sitt jobb på ett callcenter i Dakar och som är oroad för sin framtid.

Sommaren 2015 hade syriern Mohammad Rashad Al Shabeen varit på flykt i fyra år och ville bort från Turkiet där han hade blivit blåst av en smugglare. Vad gör han i dag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fem år efter flyktingkrisåret 2015 återvänder Radiokorrespondenterna till en av alla de flyktingar som vi mötte i Sveriges Radio det året. Då väntade Mohammad Rashad Al Shabeen på att få lämna livet i limbo i Turkiet, där han var fast efter att han hade blivit lurad på sina besparingar. Hur gick det för honom sedan? Och hur ser livet ut idag? Medverkande: Mohammad Rashad al Shabeen. Jalal [email protected]

Vad har hänt med världen under året med en kris som ingen annan? Och hur har det varit att arbeta som korrespondent under dessa extraordinära coronatider? Hör Sveriges Radios korrespondenter live på scen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösterkorrespondent, Fernando Arias, USA-korrespondent, Alice Petrén, migrationskorrespondent, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent och Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent. Moderator: Ginna Lindberg, utrikeschef och USA-kommentator på Ekot. Producent: Magnus Westberg Tekniker: Maria Stillberg och Stina Fagerberg. [email protected]

Går vi mot ett nytt 1930-tal med skyhög arbetslöshet eller finns en vändning i sikte redan? Ja, vad händer med världsekonomin i coronakrisens spår och vad får det för politiska konsekvenser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin, Kajsa Boglind, korrespondent i Washington, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Afrikakorrespondent Samuel Larsson och migrationskorrespondent Alice Petrén. Programledare: Helena Groll Producent: Magnus Westberg Tekniker: Joel Löf [email protected]

Auktoritära ledare som har tagit chansen i krisens spår, och demokrater med nya maktbefogenheter hur är det ställt med demokratin i coronans tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Latinamerikakorrespondent Lotten Collin, Asienkorrespondent Peder Gustafsson, Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén, Rysslandskorrespondent Jesper Lindau, Östersjökorrespondent Lubna El-Shanti och Daniel Alling, korrespondent i London. Programledare: Helena Groll Producent: Magnus Westberg Tekniker: Joel Löf [email protected]

Coronaviruset har orsakat stort mänskligt lidande och slagit hårt mot världsekonomin. Men kan pandemin också bidra med viktiga lärdomar inför framtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator, Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent, Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent och Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent. Programledare: Pablo Dalence Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Fabian Begnert [email protected]

Hur har migrationsströmmarna påverkats av coronakrisen? Och hur har världens demografi påverkat hur pandemin har slagit? Om betydelsen av gamla och unga kontinenter för världens framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Caroline Kernen, korrespondent med ungt perspektiv, Afrikakorrespondent Samuel Larsson, migrationskorrespondent Alice Petrén, Östeuropakorrespondent Filip Kotsambouikidis och Mellanösternkorrespondent Johan Mathias Sommarström. Programledare: Helena Groll Producent: Magnus Westberg Tekniker: Joel Löf [email protected]

Vi flyger mindre och i länders förhandlingar om stora krispaket ställs krav på grön omställning. Kan pandemin vara en möjlighet för klimatarbetet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Jens Möller, Norgekorrespondent, Lotten Collin, korrespondent i Latinamerika, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Danmarkskorrespondent David Rasmusson och Peder Gustafsson, korrespondent i Asien. Programledare: Pablo Dalence Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Fabian Begnert [email protected]

Adjö Norge, USA och södra Europa! Nu är tiden som korrespondent till ända för Jens Möller, Kajsa Boglind och Margareta Svensson. Vad kommer de sakna mest? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare: Pablo Dalence Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Fabian Begnert [email protected]

Lotten Collin och Samuel Larsson återvänder till Sverige efter flera år som korrespondenter i Afrika respektive Latinamerika. Vad kommer de att sakna mest? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent och Samuel Larsson, Afrikakorrespondent. Programledare: Pablo Dalence Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Maria Stillberg [email protected] Vill du höra mer? På onsdag 19 augusti släpps andra delen av Mitt liv som korre – med Jens Möller, Norgekorrespondent, Kajsa Boglind, USA-korrespondent och Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent.

Radiokorrespondenterna om pandemins något oväntade påverkan på stadstrafiken. I flera europeiska storstäder experimenteras nu med färre bilar och fler cyklar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkar gör bland andra: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Sophia Becker, trafikforskare på tekniska universitetet i Berlin. Caroline Salzinger, [email protected]

Mångmiljonstaden Wuhan i Kina var staden där coronaviruset först bröt ut. Vad säger det som hände i Wuhan om Kina i övrigt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I april reste Sveriges Radios Kinakorrespondent in i Wuhan efter att staden öppnat igen efter en 76 dagar lång karantän. Hur hanterade Wuhanborna viruset och vad hände sedan? Medverkande: Fredrik Fällman, docent i sinologi vid Göteborgs universitet. Ling, frilandsfotograf Wuhan. Dai Zhenqing, professor i psykologi vid Wuhans universitet. Ji Shuhui, expressbud Wuhan.

Coronautbrottet har vidgat sprickorna inom EU. Vad är det för samarbete som blir kvar när pandemin ebbar ut? Ett splittrat EU eller en union stärkt av krisen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Ylva "Elvis" Nilsson, frilansjournalist och krönikör i Expressen med mångårig erfarenhet som Brysselkorrespondent och Göran von Sydow, chef på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps. Andreas Liljeheden, [email protected]

En del argumenterar nu för att coronakrisen ger en chans att starta om ekonomierna på ett mer miljö- och klimatvänligt sätt. Men redan kommer rapporter om att utsläppen i Kina är tillbaka på högre nivåer än före krisen. Har coronakrisen ökat eller minskat möjligheten att bromsa den globala uppvärmningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör Fredrik Hedenus, docent i fysisk resursteori som forskar på klimat, energi och jordbruk vid Chalmers Tekniska Högskola. Marie-Louise Kristola, [email protected]

Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga i världen Caroline Kernen, berättar om högerextrema unga män som hatar, som inspireras av varandra och som mördar i tron om att de skyddar någonting. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bland annat Tyskland, USA, Nya Zeeland och Norge har de senaste åren drabbats av misstänkta terrordåd där man tror att gärningsmännen hade högerextrema motiv. Säpo rapporterar att högerextremismen i Sverige ökar och att mäns hat mot kvinnor  också är ett växande hot. Det finns exempel på attentat där de misstänkta gärningsmännen har kopplats till den så kallade Incel-kulturen. Radiokorrespondenterna denna vecka handlar om attackerna, om de som drabbas och om ideologin bakom. Caroline [email protected]

Som reporter blickar man ofta framåt mot nästa berättelse, nästa nyhet. I detta avsnitt blickar Latinamerikakorrespondent Lotten Collin bakåt och tar reda på vad som hände sedan, efter att reportagen sänts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör Juana i Colombia som lämnade Farc-gerillan och i dag lever helt annat liv, Zenaida Perez i Guatemala vars söner reste till USA för att försöka hitta jobb och skicka hem pengar och Mariza De Souza, sjuksköterskan på Amazonasfloden. Vi träffar också Imelda Gutierrez i Mexiko som kämpat mot bilfabrikernas miljöförstöring hennes by, läraren Zuleika Matamoros i coronakrisens Venezuela och toppolitikern Gabriela Montaño som flydde Bolivia tillsammans med tidigare president Evo Morales och som i dag lever i exil. Lotten Collin, [email protected]

Trots coronakrisen vill den polska regeringen hålla presidentval i maj. Oppositionen rasar mot planerna. Kommer det bli av? Och kommer det i sådana fall att ses som legitimt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Sophie Engström, lektor i svenska på Jagellonska universitetet i Krakow och Michael Winiarski, korrespondent på Dagens Nyheter. Lubna El-Shanti, Östersjö[email protected]

Under de drygt 100 dagar som gått sedan det första fallet av det nya Coronaviruset rapporterades har världen förändrats dramatiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nästan alla världens länder är drabbade av pandemin, men konsekvenserna för enskilda skiljer sig åt beroende var i världen man bor. Sveriges Radios korrespondenter har talat med människor i Colombia, Nepal, Senegal och Turkiet om hur deras vardag förändrats på grund av pandemin och de restriktioner som införts för att stoppa smittspridningen. Programledare: Maja Lagercrantz

USA drabbas hårt av coronasmittan. Hur hanterar myndigheterna utbrottet och hur tacklar vanliga amerikaner krisen och oron i sin vardag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Radiokorrespondenterna handlar denna veckan om coronautbrottet i USA och dess enorma följdverkningar. Hör röster från runtom USA om hur de påverkas. Gäst: Karin Olofsdotter, Sveriges ambassadör i Washington. Kajsa Boglind, [email protected]

I Iran har invånarna samma drömmar och längtan som svenskarna. Men iranierna måste också hantera konsekvenserna av hårda sanktioner från omvärlden och ett hårt tryck från de styrande mullorna. Dessutom finns nu hotet från coronaviruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Johan Mathias Sommarström besöker en medelklassfamilj i Teheran och tar en titt i kylskåpet. I takt med höjda matpriser blir det allt glesare på hyllorna. Han träffar också en regimkritisk serietecknare som tar en risk med varje pennstreck. Och en ballerina vars steg är förbjudna. Medverkar gör också Erika Holmquist, Irananalytiker på Försvarets Forskningsinstitut, FOI Johan Mathias Sommarström, Mellanö[email protected]

Radiokorrespondenterna om situationen för kvinnor runtom i Afrika och de som trotsar gamla seder och traditioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 8:e mars är Internationella kvinnodagen och kvinnors och flickors rätt att bestämma över sina egna liv uppmärksammas över hela världen. I Radiokorrespondenterna denna vecka gör vi nedslag runtom i Afrika och träffar kvinnor som på olika sätt vågat gå sin egen väg, ofta i väldigt mansdominerade samhällen. Hör reportage från Sudan, Rwanda och Zambia. Medverkar gör även Alice Petrén, Sveriges Radios Migrationskorrespondent. Samuel Larsson, [email protected]

Kosmopolitiska städer med liberala idéer står mot en landsbygd med konservativa, nationalistiska sympatier. Östeuropakorrespondent Filip Kotsambouikidisk rapporterar om klyftan mellan stad och land i Centraleuropa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I länder som Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien har huvudstäderna en efter en röstat fram borgmästare med budskap som står i stark kontrast till landets regeringar. Sist ut var Ungerns huvudstad som i höstas röstade fram en grön och progressiv borgmästare. Radiokorrespondenterna börjar på en bar i just Budapest, där den politiska polariseringen blivit högst påtaglig för besökarna. Filip [email protected] Caroline [email protected]

Miljoner barn världen över lever mitt i eller i närheten av krig. I Ukraina har kriget pågått i sex år. Hur påverkar det barnen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag vill att det ska bli fred och att allas drömmar uppfylls, säger Kira, 10. Möt barnen som leker, målar och sjunger i frontstaden Marinka och barnen på andra sidan fronten i staden Lutugine som agiterar för patriotism. Gäst: Sofia Bidö, psykolog på Rädda Barnen. Jesper Lindau, [email protected]

Återigen har unga tagit sig ut på gatorna i Mellanöstern för att protestera. Är det fortsättningen på arabiska våren vi ser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många vänder sig mot det religiösa etablissemanget och mot Ayatollornas styre. Men för många är protesterna också en slags terapi, säger 23-årige Omar Dabour, skådespelare i Irak. – Hela Irak är som ett psykfall, en traumatiserad befolkning som är i behov av terapi. – Alla i min ålder har vuxit upp med död, kris och religiös sekterism. Jag såg lik på gatan när jag gick till skolan som barn. Men här i proteströrelsen känner jag att jag blir botad, det är som mental självhjälp, säger han. Följ med Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén till Irak, Libanon och Iran där unga återigen samlas för att demonstrera. Cecilia Uddé[email protected] 

Klimatvärstingen Island vill ha noll utsläpp 2040 men brottas med tung industri och en bilälskande befolkning. Sveriges Radios korrespondent Jens Möller träffar Sveriges ambassadör, Håkan Juholt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Radiokorrespondenterna från Reykjavik, med Jens Möller. Hör bland andra Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir och ministern för miljö och naturresurser Guðmundur Ingi Guðbrandsson. Programmet har spelats in hos, och med, Håkan Juholt som sedan 2017 är Sveriges ambassadör i Island. Jens Möller, [email protected]

I ett litet samhälle i delstaten Iowa håller demokraten Pete Buttigieg kampanjmöte inför nomineringsvalet. USA är redo för en president som är gay, säger anhängaren Sarah. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Startskottet för amerikanska valet har gått! I helgen hålls nomineringsval i staten Iowa, där Demokraterna ska sålla bland kandidaterna som utmanar sittande president Donald Trump. Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias är på plats i Des Moines. Fernando Arias, [email protected] Producent: Lubna [email protected]

Vart är Hongkong på väg efter flera månader av protester? Följ med Radiokorrespondenterna till händelsernas centrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett omstritt lagförslag i Hongkongs parlament blev startskottet för de enorma protester där stundtals våldsamma scener utspelat sig mellan demonstranter och polis. Under hösten har Sveriges Radios korrespondent Björn Djurberg följt protesterna. Hur har de präglat staden och de som bor där? Finns det någon framtidstro i Hongkong? Medverkande: Kristian Odebjer, ordförande för Svenska Handelskammaren i Hongkong, Helena Storm, Sveriges generalkonsul i Hongkong och Sonny Lo, professor i statsvetenskap och mångårig politisk kommentator. Björn [email protected]

2020 är Europas år, enligt Kina. Men hur ska EU-länderna förhålla sig till Kina? Tyskland och Tjeckien har valt helt olika vägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Radiokorrespondenterna från Berlin handlar om den svåra balansakten för Europas länder när de ska förhålla sig till ett allt starkare Kina. Ett Kina som uppträder mer och mer självsäkert, vissa skulle säga stöddigt, på den globala scenen. 2020 har av Kina utnämnts till Europas år: under 2020 ska det hållas ett toppmöte mellan Kina och alla EU-länders stats- och regeringschefer i tyska Leipzig, och Kina och EU hoppas att under året förhandla färsigt och skriva under ett investeringsavtal. Caroline Salzinger tar med oss till två länder som har valt olika vägar i sina relationer till jätten i öst: Tjeckien och Tyskland. Gäst i programmet är Oscar Almén, Kinaanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Caroline Salzinger, [email protected]

EU är pressat mellan Kina som dominerar den nya tekniken och USA som leder på IT-sidan. Nu vill ett Europa på efterkälken komma ikapp men hur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur ska Europa komma ikapp jättarna USA och Kina digitalt och teknologiskt? Är Kina ett säkerhetshot mot Europa och ska vi tillåta bolaget Huawei att bygga nästa generations 5G-nät som kommer påverka stora delar av våra liv? Frågan splittrar EU-länderna som också har olika syn på hur man ska möta konkurrensen från amerikanska IT-jättar. Ökad protektionism riskerar att slå tillbaka mot Europa. Hör politiker och experter på teknologisk utveckling och säkerhet om en av vår tids stora EU-frågor. Gäst: Hosuk Lee-Makiyama, chef på tankesmedjan Ecipe i Bryssel. Andreas Liljeheden, [email protected]

Vad styr människors lust eller olust till att äta djur? Hur inverkar kultur, politik och moral på våra matvanor? Och hur påverkas klimatet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans Radiokorrespondenterna följer ungkorrespondent Caroline Kernen med på japansk valjakt, och hon försöker beställa hamburgare av nötkött på McDonalds i Dehli. Och smakar hund, katt eller marsvin gott? Hör latinamerikakorrespondent Lotten Collin, asienkorrespondent Peder Gustavsson och kinakorrespondent Björn Djurberg om vad de helst inte äter om de blir bjudna på middag.

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jag vet inte varför jag fick för mig att bjuda in till svensk jul i Bogotá. Kanske var det för att maten trots allt är den enda jultraditionen jag verkligen uppskattar – och året innan hade minst sagt varit ett fiasko – den colombianska familjen som bjöd in oss till stor släktjul i Cali beställde tveksam hämtmat från syltan på hörnet. Den här gången skulle det bli annorlunda. Jag var gravid, hungrig och ja, väldigt pepp. Jag och en svensk kompis på besök började planera säkert en månad i förväg. Jag bakade schackrutor, syltkakor, kolakakor och chokladsnittar. Jämförde de bästa recepten på vegobullar och gravlaxsås. Jagade ansjovis och snörpte på munnen när kassörskorna tog fram sardeller. Frågade runt över hela stan efter grovt rågmjöl. Så var det dags. Vi var sex personer. Vi hade mat för trettio. Mina vänner tittade undrande när jag gav strikta order om vilken ordning allt skulle ätas. Gravlaxen först, potatis, vegobullar, mer potatis, brysselkål och rödkål, mer potatis, janssons frestelse – ja, det är ju också potatis. När det var grönkålpajens tur såg alla gravida ut. I Colombia – liksom i stora delar av Latinamerika – står maten inte i centrum på julafton. Visst, många äter kalkon, och alla länder har sina specialiteter – i Colombia är det djupfriterade degbollar som under resten av året ligger och svettas i bageriernas uppvärmda glasmontrar men som under julen plötsligt uppgraderas till tradition. Men de flesta familjer följer ingen invand rutin, vilket kanske förklarar mina vänners märkliga blick när jag i förbifarten nämnde att Sveriges mest sedda program är en amerikansk anka som åker husvagn och andra disneyreliker som ingen av dem sett. Bristen på tradition förklarar också varför en hel drös kompisar som tackat nej till inbjudan plötsligt hör av sig runt midnatt när de tröttnat på sina respektive familjer och dyker upp för att äta – och dricka – oss ur huset. Den lugna julaftonskvällen blir plötsligt en nattlig orgie i mat och dryck, där snapsrusiga vänner slickar faten och förklarar att svenskarna må ha en överdriven fäbless för potatis i olika former – men la tentación del señor Jansson är så oemotståndlig att de kan tänka sig att komma tillbaka nästa år igen. Lotten Collin, [email protected]

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att ta med vänner eller familj och gå på julmarknad, en Weihnachtsmarkt, är bland det juligaste man kan göra i Tyskland. Det finns uppemot hundra julmarknader bara här i Berlin, där jag befinner mig. Tysklands största, den i Köln, räknar årligen med uppemot fem miljoner besökare. Marknaderna har en lång tradition, den i Österrikes huvudstad Wien räknas som världens äldsta och grundades på 1200-talet. Tysklands äldsta finns i delstaten Sachsen, marknaderna i städerna Dresden och Bautzen kan också spåra sina rötter tillbaka till medeltiden. Och det som började som ett sätt för stadsborna att inhandla råvarorna till julens maträtter har genomgått en formidabel förvandling genom århundradena. Nu finns marknader med alla möjliga teman, veganmarknader, HBTQ-marknader, medeltidsmarknader, marknader i kloster, i grottor och under akvedukter. Också den där jag befinner mig, i stadsdelen Prenzlauer Berg, har ett alldeles eget tema. Den är nämligen uppkallad efter Lucia och har, just det, nordisk och framförallt svenskt tema. Marknadens grundare Michael Wiegner berättar hur det kommer sig. – För 19 år sedan, när vi grundade julmarknaden fanns redan 89 andra i Berlin. Vi ville skilja ut oss och vi var så trötta på de vanliga slagdängorna. Jag och mina kollegor hade varit i Skandinavien och gillade hur man firar jul där, lite mer lågmält, säger Michael Wiegner. Lite ironiskt kan tyckas, eller som att sluta en cirkel. För mycket av det vi tycker hör till en svensk jul, det kommer härifrån Tyskland. Julgranen, adventskalendern och stjärnor i fönstren, för att bara nämna något av det vi importerat. Men det är inte bara vid jul som många tyskar fascineras av det svenska. Vi svenskar som bor här talar ibland om Schwedenbonus, det faktum att man alltid bemöts positivt när man berättar att man är från Sverige, vare sig det är i öst eller väst, av gammal eller ung. De rosenskimrande associationer till vårt land är så starka att jag kan bli lite generad. Jag menar, vi har ju våra problem i Sverige också. Ett av stånden här på julmarknaden drivs av Jonatan Svartbäck som har rest hit från Umeå. Han säljer lingonglögg, älgstek och syltade trattkantareller till besökarna här och han känner igen sig. – Absolut. Nu är inte min tyska superbra, men jag förstår att de vill säga "jag har varit där", "min dotter studerar där", "jag har varit med husvagnen där", och så visar de på en karta vars de har varit. De har lite en sagovärldsföreställning av det. Just Sverige är något kärleksfullt, säger Jonatan Svartbäck. Men medan jag nästan kan få dåligt samvete för att man utan egen förtjänst bemöts så förmånligt här så kan jag ibland känna det motsatta om hur svenskarna tänker om Tyskland. Visst, Berlin har numera fått en hipp aura men jag vet inte hur många gånger hört uttalanden i stil med "Berlin är ju coolt, men inte Tyskland, det är grått och stelt och trist". Som att huvudstaden skulle vara helt väsensskild från resten av landet. Så min julhälsning till dig som lyssnar, det blir en uppmaning. Nästa gång du tänker korsa Tyskland på väg mot något resmål längre söderut på kontinenten, sväng av från Autobahn, vetja, och testa din Schwedenbonus. Caroline Salzinger, [email protected]

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är julparad i staden Kramatorsk i krigets östra Ukraina. Bakom en svart bil med juldekorationer över hela motorhuven och högtalare i bakluckan paraderar barn, unga och vuxna. Mitt i paraden går en kille med sin dotter på axlarna och en Guy Fawkes-mask på sig, ni vet en sådan som finns i filmen "V för Vendetta", och sedan dess synts till i allehanda demonstrationer världen över. – Det bästa med julen är barnens glädje, säger killen som talar genom plastmasken. I hans familj ska de fira jul och nyår hemma. De ska bygga upp en liten eldstad, det ska göras presentstrumpor och sättas upp dekorationer, så att barnen hela tiden har julstämning runt omkring sig. Paraden i Kramatorsk är på Nikolausdagen som  i ortodoxa länder är 19 december. Här firas det annars allra mest på nyår, och för lite mer troende eller kyrkliga på den ortodoxa julen 7 januari. I östra Ukraina är det krig. Det har dött mer än 13 000 människor. Den lilla byn Luhanske, mitt på fronten, här hörs vardagligen granatkastare och automatvapen. Allra, allra längst ut mot fronten bor den äldre damen Valentina i ett litet hus. Hennes hundar i små hundkojor utanför skäller när vi kommer. Förra gången vi träffades kunde vi räkna till tolv skott med granatkastare på bara en kvart. När vi hälsade på den här gången var det tyst. – På Nikolausdagen tog jag med en chokladbit, säger dottern Olga som har promenerat ut till fronten för att hälsa på mamma Valentina. Valentina skrattar och säger att det vart vad det blev till jul, lite choklad. Valentina sitter i det enda rummet, omgiven av åtta katter och en fin samling porslinsfigurer. – Ja, innan var det lite annat med julen, det var mer barn här då säger Valentina. Det kom gäster med mat och det var presenter, nu blir det inte så. Valentina och henne dotter Olga önskar sig bara fred till jul. – Vi önskar oss det, vi önskar och ber för fred, säger Valentina. På tv säger de att det kan man få från Sankt Nikolaus, så vi önskar och väntar. Nere på torget i staden Kramatorsk har de tänt julgranen på torget. Där står mamma Maria med dottern Sofia. Maria vill inte säga vad hon önskar sig. – Det är en hemlighet annars blir det ju inget med en önskning, säger Maria, men hon önskar alla glädje och fred. Dottern, elvaåriga Sofia har en specifik önskan. – Jag ska snart åka på en resa med mina föräldrar, på semester, säger Sofia och hon skulle älska att få en resväska. God jul från Jesper Lindau, korrespondent i [email protected]

God jul önskar Sveriges Radios korrespondent följ med Caroline Kernen genom Radiohusets korridorer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Helle Schunnesson, PP3 i P3, Alexander Hammarlöf, programledare i P4 Stockholm samt Louise Epstein och Thomas Nordegren, Nordegren och Epstein i P1. Caroline Kernen, korrespondent med fokus på [email protected]

En julhälsning från Sveriges Radios Östersjökorrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jag heter Erika Gabrielsson och är Östersjökorrespondent. Det innebär att jag bevakar Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Så här på julafton kanske jag borde poängtera att jultomtens hemvist, Korvatunturi, också hör till mitt bevakningsområde. Låt mig förklara! Finländarna är av den fasta övertygelsen att jultomten bor i Finland. På finlandssvenska kallas han förresten oftast för julgubben. Rovaniemi är jultomtens officiella hemstad som turister kan besöka. Men frågar man finländska barn var jultomten bor så är svaret Korvatunturi i Lappland. Var exakt i Korvatunturi med jultomtens leksaksverkstad ligger känner väl få till förutom jultomten och hans hjälpredor. Därför är det mer praktiskt att hugade julfantaster kan träffa jultomten i hans officiella by Rovaniemi dit det är betydligt lättare att ta sig än till Korvatunturi. För den som har levt i tron att jultomten bor på Nordpolen, Grönland eller liknande, kan jag varmt rekommendera Mauri Kunnas barnbok från 1982 som heter ”Hemma hos jultomten”. Boken behandlar allt som man bör känna till om jultomten i Korvatunturi. Jag hade inte läst boken på tiotals år men lånade ett tummat exemplar av mina föräldrar. I den snart 40 år gamla boken läste jag bland annat att tomtarnas fruar “tröttnat på att stå vid spisen. De vill också ut i verkstäder och arbeta, de tycker att tomtarna kan laga sin frukost själva.” En sak som tas upp i boken kan vara av särskilt intresse för Sveriges Radios lyssnare. Det är nämligen så att livet för tomtarna består av annat än arbete, och teater är en kär hobby. Enligt boken är tomten Petter ledare för tomtarnas teatergrupp. Han lär en gång i tiden ha arbetat på Dramaten i Stockholm men han slutade. Varför tänker du kanske? Jo, för att publiken inte längre trodde på tomtar, enligt boken ”Hemma hos jultomten”. Jultomten har en rätt officiell status i Finland. Varje år visar tv-nyheterna inför julhelgen hur jultomten startar sin resa söderut med sina renar för att dela ut julklappar åt snälla barn. Man kan skicka en önskelista till jultomten i Rovaniemi och han har till och med ett eget postkontor. Jag besökte jultomtens by i Rovaniemi i januari. Att det var en månad efter jul märktes inte alls där jag trängdes med en massa turister. Julmusik spelades och det fanns en massa butiker som sålde alla möjliga saker. Det var trängsel vid det ställe som markerade polcirkeln. Jag ville så klart träffa jultomten – jag hade ju kommit hela vägen från Helsingfors – men kön var så lång att jag var tvungen att ge upp. Det visade sig att samma eftermiddag som jag besökte hans kontor, så var en grupp kinesiska skolbarn också där. Jag beslöt mig för att komma tillbaka en annan gång för att få en liten pratstund med tomten. I dag är det de långväga turisternas tur att få träffa jultomten, resonerade jag. Och turisterna är många. Att Rovaniemi ligger vid polcirkeln bidrar säkert till att öka mystiken och staden har medvetet arbetat för att locka utländska turister. Och massvis av turister strömmar till Lappland. Det talas till och med om att det tidvis är brist på arbetskraft, en svårighet är att arbetet i Lappland är säsongsbetonat. Men på julafton klockan 12 riktar många finländare inte sina blickar mot Rovaniemi, utan Åbo. Där utlyses nämligen varje år julfreden, enligt Åbo stad är det en 700 år gammal tradition. För många finländare innebär den här högläsningen – som bland annat påminner om att den som bryter mot julfreden ska bestraffas hårt – att det är nu som julen inleds på allvar och att det är dags att sluta stressa. Själv brukar jag försöka hinna med min traditionsenliga julbastu före klockan 12 så jag inte missar julfreden och nationalsången uppförd av en kör i Åbo. Och så hoppas jag så klart att jultomten kommer med några julklappar till mig, jag var ju trots allt snäll och lät turisterna träffa honom trots att jag gärna själv hade träffat honom då jag var på besök i Rovaniemi. Jag önskar er en fridfull helg! Erika Gabrielsson, [email protected]

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Doften av rostade kastanjer på gatan är jul för mig. Mest av allt är det dofterna och kryddorna och godsakerna som jag förknippar med julen. I år har jag saknat mammas fikonkaka, en sån som är indränkt i konjak och som smakar bäst några dagar efter att den har bakats. Av nån anledning har just den fastnat i smakminnet. Inte för att det saknas substitut. I min närmaste matbutik kan jag köpa tysk stollen, en bastant mjuk fruktkaka med mandel. Jag har även lärt mig tycka om den italienska panettonen som är mycket lättare men också fylld med fruktbitar eller kanske med nån choklad eller nötkräm. Men om jag får välja bland godsakerna till jul, så föredrar jag italiensk nougat, torrone, vit nougat som är hård eller mjuk och är fylld av nötter. Ja i Spanien köper jag gärna touron som man kan köpa året om. Närmsta svenska motsvarighet är väl knäck. När jag nyligen lämnade Algeriet så såldes dadlarna i klasar på flygplatsen och den arabiska nougaten halva såldes i burk. Muslimer firar ju inte jul, men det är ju nu som dadlarna, mandlarna och fikonen är mogna. Det är därför de också förgyller våra julbord. Det är fascinerande hur mat- och godsakstraditioner liknar och och påverkar varandra. Allra bäst är det om jag har anledning att åka till Italien före jul – då kan jag också få den bästa panforten – det är en lite hårdare kryddig kaka med nötter, torkad frukt och kanel, ingefära och kardemumma i. Inte helt olikt pepparkaka alltså. Som jag trodde jag hade hittat på julmarknaden i Strasbourg – men den bara såg ut som en pepparkaka – den smakade inget. Men det finns en bruna kex i min mataffär som smakar sirap och kanel – de får duga som pepparkakssubstitut. Den franska jultraditionen inbegriper en bûche de noël – en julstubbe. Originalet görs på en rulltårta med smörkräm i och chokladkräm utanpå, och smörkrämen kan smaksättas med till exempel kaffe eller rom och så ska den helst dekoreras så att den ser ut som en stubbe. När det gäller juldryckerna så kan man gärna hoppa över fransk vin chaud – det sura vinet blir visserligen betydligt bättre med rejält med socker i – men julkryddorna i brittisk mulled wine eller tysk glühwein  –  är godare och mindre söt än svensk glögg, tycker jag. Jag ser fram emot nästa besök från England. Gästerna har lovat att ta med sig mince pies. Det går att få tag i även här i Paris, men den särskilda konjaksgrädden som ska vara till – den kan man bara köpa under juldagarna här – jag för min del kan gärna äta mince pies till april. Även mince pies innehåller frukt, nötter, nejlika, muskot och kanel och smakar jul. Här i Frankrike kommer den bästa godsaken fram till trettonhelgen. Då äter man galette de roi. Kungens mandeltårta innehåller en liten leksak som överraskning och den som får den biten, blir kung. Ungefär som mandeln i gröten alltså. Allt hänger ihop, och är ungefär lika men ändå lite annorlunda. God jul från Margareta Svensson i Paris