Järnvägspodden

I årets fjärde avsnitt svarar vi i klassisk järnvägsmiljö upp på inkomna önskemål och bjuder på inte mindre än två perspektiv som vi omedvetet åsidosatt. Med hjälp av Anna Kvist och Nils Paul är dock allt eftersatt nu återtatt. Vi får erkänna direkt, jämställdheten i denna podd kunde varit bättre. Och troligen borde vi ha haft med fler röster från näringslivet genom åren. Men vi går på huvudspåret "bättre sent än aldrig" och bjuder i vår podds elfte timme in Anna Kvist från Women in Rail och Nils Paul från Svenskt Näringsliv. Den 9 mars i år arrangerade Women in Rail Sverige sin första konferens. Och det blev en succé! Anna Kvist från WSP ingår i nätverkets interimsstyrelse, och vi ville veta allt om vad Women in Rail är och bakgrunden till hur det startade, var man hämtar inspiration ifrån och så klart vilka frågor man kommer jobba med framöver. Mer konferensvana tror vi oss veta finns på Svenskt Näringsliv. I denna organisation är Nils Paul efter en tid som sakkunnig hos infrastrukturminister Andreas Carlson nu tillbaka i rollen som infrastrukturexpert. Så hur ser näringslivets bild av järnvägen ut, hur går tankarna kring eftersatt underhåll och satsningar på nya spår. Med tanke på att det här blev ett rätt långt avsnitt hoppar vi över våra egna reflektioner och nyheter – och överlämnar med varm hand till er lyssnare att dra egna slutsatser kring om Järnvägspodden, så här fem i tolv, lyckas vidga perspektiven. Om tre veckor är vi tillbaka, då blir det på tema kapacitet!

Det var bara ett år sedan vår gäst började att köra sina egna turer och triangla sig fram mellan våra tre största städer. Lika länge har han också varit en flitig ambassadör för järnvägen i sociala medier. Det ska sägas direkt att vi genom åren nog borde ha pratat med fler förare. Men sent ska som bekant syndaren vakna, och det här avsnittet tillägnar vi därför helt åt ett förarperspektiv som vi får av Fhilip Skoglunds som vi träffat på Göteborg C. Det som gjorde oss nyfikna på Fhilip är att han vid sidan av att vara ny i branschen också på många sätt är en ambassadör för järnvägen. Då tänker vi framförallt på de inlägg han gör i sociala medier där han frikostigt delar han med sig av både fakta och förklaringar. Så hur ser han på yrket? Vilka reaktioner får han på sina inlägg? Vad kännetecknar dialogen med trafikledningen? Vi pratar favorit-lok och sträckor, om anpassad trafikinformation och samspel med ombordpersonal. Andra saker vi kommer in på rör spårspring, utrop och ensamhet. Ni fattar, det finns lite att lyfta på locket till 😊 Utöver samtalet med Fhilip blir det som vanligt några korta nyheter och reflektioner. Om tre veckor är vi tillbaka, då lovar vi två gäster som är helt andra perspektiv på spåren.

I årets andra avsnittet lyfter vi blicken från järnvägssystem till systemansvar järnväg. Gästar oss gör Tommy Jonsson, en långvägare som inte kunde motstå utmaningen att i systemansvaret namn få ihop järnvägens alla frågor, aktörer och perspektiv. Ingen kedja är som bekant starkare än den svagaste länken. Och kanske är just järnvägssystemets leveransförmåga mer än något annat summan av ett intrikat flöde där många delar och aktörer måste både samverka och samspela. Dessutom i både tid och rum! För att fånga alla perspektiv, och att få branschens och anläggningens alla kuggar att dra åt samma håll, införde Trafikverket 2025 ett systemansvar för järnvägen. Den som fått och antagit utmaningen att driva arbetet och hitta formerna för en värdebaserad styrning är Tommy Jonsson. Det blir ett samtal som växlar in på många olika spår. Har införandet av systemansvar gett Tommy några aha-upplevelser trots snart 40 år i järnvägens tjänst? Hur tänker han att vi ska följa upp och mäta effekter, överskuggas arbetet av frågan om eftersatt underhåll och på vilka sätt får vi in kundperspektiven? Vi har gjort vårt bästa för att rangera och redigera dessa och många andra alla sidospår (säkerhet, punktlighet, trafikinformation mm) till ett 25 minuter långt huvudspår. Som vanligt bjuder vi på också några korta nyheter och reflektioner, och eftersom vi är inne i en final countdown inför vårt sista avsnitt runt juni blir det också en ny walk längs memory lane 😊

I det första avsnittet för året möter vi en gäst vi varit nyfikna på ett tag. För under 2025 syntes denne tf chef för järnvägssystem överallt – i filmer, vid ministerbesök och på kontraktsskrivningar. Det vi fick var inget mindre än ett brandtal. Det ska sägas direkt att det här blev ett av våra längre samtal, och då har omfattande trimningsåtgärder ändå gjorts i klippningen. Dessutom visade det sig finnas mycket att avhandla såväl innan som efter att bandspelaren slogs på när vi sammanstrålade i Göteborg. Men kanske inte så konstigt med tanke på ämnena? Så vem är det då vi har som gäst? Robin beskriver sig själv som en underhållare med rötter från Norrbotten. Idag har han dock sin bas i Skåne där han är regionchef på Underhåll. Det senaste året har han haft vad han beskriver som kanske det roligaste jobbet man kan ha inom järnvägen – att vara chef för avdelningen Järnvägssystem. "Ansvarig järnvägssystem" låter kanske skenbart likt "Systemansvar järnväg", men där det sistnämnda har fokus på användning har Järnvägssystem siktet inställt på själva anläggningen och dess mående. I samtalet kommer vi in på bland annat en ökad operativ förmåga tack vare ny teknik och nya maskiner samt effekter av den nya organisation för banarbetsplanering som träder i kraft 1 februari. Men framför allt pratar vi om 2050 och vägen mot en avbetad underhållsskuld. Det blir ett brandtal om allt från tidplan och ambitionsnivåer, innehåll och brytpunkter, samarbeten och procentsatser... Men om en resa, den mot 2050, nu verkligen tar fart pekar allt på att en annan - Järnvägspoddens egen - är på väg att gå i mål. Vi tror att vi har i runda slängar sju avsnitt kvar i oss, vilket innebär att denna pod efter tio år och 150 avsnitt når sin slutstation, sitt uppställningsspår, runt midsommar. Vi lovar att göra allt för att hålla fanan högt denna vår sista säsong, och fram till dess vi viker in kepsen fortsätter vi mer än gärna ta emot förslag på både gäster och ämnen.

I årets sista avsnitt tar vi hjälp en för vår podd rookie och en dito veteran för att summera året. I klartext är våra gäster Stefan Gustavsson från Infranord och Linda Thulin på Trafikverket. Vilket år vi har haft med allt från pansaris på årets första dag till att vi härom veckan, på T26 första dag, faktiskt kunde notera den punktligaste dagen på hela året. Däremellan har det varit invigningar, spadtag, livesändningar, översvämningar – växelfabriker och underhållståg, 200-års jubileum och somrigt blixtrande svarta rubriker. Lägg till rekordmånga framförda tåg så får man nog kort o gott sammanfatta det som en hel del. I vår summering av året kommer vi så klart in på visst av detta digra smörgåsbord, men långt ifrån allt. Vi startar med en fråga som är hetare än någonsin. Vi syftar så klart på järnvägsunderhållet där frågor om hur, när, på vilket sätt och i vilken omfattning, med vilka metoder etc fått redaktioner att drabbas av varmgång. Tillsammans med Stefan Gustavsson, vd på Infranord, kommer vi in på frågor om trådbyteståg och tvister, om tidplaner och utmaningar både här och nu samt imorgon. Perspektiven blir både utifrån Infranord och branschföreningen FSJ. Från underhållet går vi till en fråga som nog får sägas vara ändå större. I november godkände medlemsländerna den nya kapacitetsförordningen, samtidigt som kommissionen "spottar" ur sig uppdrag. Att navigera i detta kräver en särskild talang, och en särskild chef. Därför är vi tacksamma för att Linda Thulin kommer tillbaka till oss för att ur ett gränsöverskridande perspektiv summera 2025. Samtalet med Linda börjar ca 33 minuter in i avsnittet Till slut sammanfattar två något trötta programledare årets poddsäsong med kanske de rörigaste räl-tankarna på länge. Nu väntar som tur är några veckors ledighet från både ordinarie uppdrag och denna tillikauppgift att var tredje vecka bjuda er kära lyssnare på samtal om, med och för järnvägen. God JUl och Gott Nytt År!

I årets 13:e avsnitt vädrar vi ut vår okunskap om vad som görs, och så klart vad som behöver göras, för att klimat-anpassa järnvägen. Vår guide genom stormar och skyfall är Malin Lind. Otursnummer eller ej, ämnet i årets trettonde avsnitt är måhända ändå lite olycksaligt. För allt oftare påminns vi om att klimatet håller på att förändras, och att järnvägen likt all annan infrastruktur får sin släng av sleven. Skyfallen i Västernorrland och sommarens kraftiga åskoväder är två färska exempel. Så det är med andra ord hög tid för oss att prata om hur vi möter upp dessa klimatförändringens vindar, - och vatten. Detta gör vi tillsammans med Malin Lind, senior specialist på Underhåll. Vilka är utmaningarna, hur hanterar vi dem och vem tar vi hjälp av – där har ni några av frågebäckfårorna vi trummar på om. Som vanligt blir det också i vanlig tågordning egna tankar från rälen, några korta nyheter och lite tips. Dessutom en cliff-hanger som kan bli hängande ett tag beroende på hur mycket förändringar vi och järnvägen klarar av. I mitten av december är vi tillbaka med årets sista avsnitt, på återhörande!

I år firar järnvägen 200 år, och det har uppmärksammats stort i det land där järnvägens vagga stod. Som utsänd svensk spion, eller ambassadör, har Henrik Reuterdahl spenderat 12 dagar på, i och bredvid rullande engelskt material. Vad kan passa bättre för avsnitt 12. Det ska sägas direkt, vi skummar bara på ytan, vilket mer eller mindre är ett måste med dagens gäst. Vi har alltså på nytt Henrik Reuterdahl som gäst, och ett samtal med Henrik är som att öppna informativa dammluckor till årtal, företeelser, människor och maskiner från järnvägens alla tider. Och det passar ju bra när ämnet är järnvägens 200-års jubileum som uppmärksammats stort i England. Så hur var stämningen, hur märktes jubileet av och drog detta historiska jubileum någon publik? Vad gjorde branschen, och vad kan vi göra i Sverige när vår egen järnväg om några år firar 175 år. Så håll i hatten, eller i Henriks fall kepsen, när intryck summeras och historier från såväl nutid som dåtid, längs huvud- och sidospår, presenteras i 90 mp/h. Vi stannar i Darlington och Stockton, i York och London. Det handlar om ånglok som tankade vatten i farten, om spårviddskrig, om city-festivaler och om att den första stationsbyggnaden faktiskt var en pub. Extra kul så klart att några av dessa historiska stations-pubar efter 200 år ännu står kvar! Lägg till några korta nyheter, reflektioner och spaningar så har du en varudeklaration för årets avsnitt numero 12.

I årets elfte avsnitt träffar vi Malin Alexandre för att lära oss om framförallt TELS, Trafikverkets externa ledningssystem, men också det ekosystem det tillhör. Vi benar ut om TELS är en game-changer, hur införandet gått samt vilka nyttor som skapas. Den nionde september – bara dagar efter det stora skyfallet i Västernorrland – rullades ett nytt digitaliserat ledningssystem som ska hantera störningar i tågtrafiken ut på banan. Så med andra ord: Direkt skarpt läge för ett system som samlar och synliggör information om trafikhändelser för både Trafikverket och för järnvägsföretag. Med systemet på plats skapas förutsättningar för en bättre samverkan, mer agerbar information och en mer effektiv hantering av pågående händelser. Detta ska i sin tur ska leda till mer samstämmig trafikinformation till resenärer och godstransportköpare, men också effektivare hantering av trafikstörningar. Ni fattar att det alltså finns mycket att prata om med Malin. TELS och de andra ingående delarna, som vi också kommer in på i samtalet, har av vissa (poddprogramledare) beskrivits som en game-changer! Så är det läge att rent av känna järnvägsoptimism? Utöver samtalet med Malin bjuder vi som vanligt på tankar från rälen och några korta nyheter.

I årets tionde avsnitt har vi fått kontakt med Arne Nissen för att prata om TKK – tungkontrollkontakter - som plötsligt och oförklarligt seglat upp som ett störningsmoment för spårbunden trafik. Dessutom svarar vi på lyssnarfrågor och yrar om Y! Det sägs att djävulen bor i detaljerna, och sådan detalj verkar tungkontrollkontakter (TKK) vara. För att efter under lång tid ha fungerat näst intill fläckfritt har dessa komponenter som samtidigt både är en del av anläggningen och en del av signalsystemet börjat gå sönder i en aldrig tidigare sedd omfattning. Detta utan att någon förändring gjorts i tillverkning eller hantering av dem, eller att felet visar sig i tester. Så vad är TKK för en tingest, och hur jobbar man för att säkerställa att denna detalj slutar störa trafiken. Om detta pratar vi om med Arne Nissen, senior spårspecialist och Trafikverkets förvaltare av spårväxlar. Vid sidan av denna detalj försöker vi också reda ut frågor som kommit från lyssnare. Den första handlar om invasiva arter, och kom i spåren av att en ny skylt (eller tavla) som varnar för parkslide finns längs spåren. Så hur jobbar Trafikverket med att motverka inte bara spårspring utan också spårspridning av arter som vresros, blomsterlupin och gul skunkkalla. Den andra frågan är mer dubbelbottnad och rör trafikledningsutmaningar på banor med enkelspår där små företeelser snabbt kan få stor påverkan på tidtabellen. Så hur funkar det med uppföljning och kvalitetssäkring av trafiken på daglig basis. Vad händer med orsakskoderna? Samlas dom på hög och ögnas igenom inför varje ny tidtabellsperiod eller görs något dagligen för att fånga upp och korrigera? Sedan avslutas detta årets tionde avsnitt med lite nyheter. Av djungeltrummor att döma ser det ut att kunna bli en spännande höst med mycket att prata om. Inte bara kommer en utvärdering av sommaren, även en summering av de skyfall som drabbade både vägar och spår i Västernorrland blir spännande att följa. Passande nog har Transportstyrelsens säkerhetskonferens 2026 tema resiliens, och regnet blev/blir verkligen ett test på hur infrastrukturen dels står emot påfrestningar – dels hur den återhämtar sig. Klarar vi att hålla tungan rätt i mun kan det också bli nedslag runt införandet av TELS, JNB och JBS. På återhörande!

En ny årstid står för dörren, och med den ännu en säsong av Järnvägspodden. Men hur spännande än hösten ser ut att bli inleder vi med att blicka bakåt tillsammans med Ann-Sofie Atterbrand från Trafikverket och Peter Johnsson från Vossloh. Gästerna i höstens första avsnitt har utan överdrift minst ett finger med i många av frågorna om järnvägens utveckling. Ann-Sofie som ny chef för den nya avdelningen Järnvägsplanering på Trafikverket, men också som nyckelspelare i olika branschsamarbeten. Peter Johnsson, global kommunikationschef på Vossloh Switch System, är bland mycket annat aktiv inom JBS och driver dessutom järnvägar.nu Vi startar med en lös tråd från vårens sista avsnitt där Peter Johnsson får lotsa oss till öppna samtal om järnvägens nutid och framtid. Ämnet är helt enkelt hur järnvägens budskap presenterades och togs emot under Almedalen. Då Peter även deltog på Arendalsuka, Norges motsvarighet till Almedalen, får vi höra om likheter och skillnader i snacket om järnvägen. Samtalet kryddas med allehanda klickar från den syltburks-buffé som gjort att Peter nu jobbat med järnvägsfrågor i 15 år. Vår andra och sista gäst är då Ann-Sofie Atterbrand som sedan i våras är ny chef för lika nya avdelningen Järnvägsplanering. Vilka frågor kommer avdelningen jobba med, varför sökte hon jobbet och hur ser hon på kommande utmaningar? Innan vi också gör ett försök att summera en sommar då allt inte gick som på räls kommer vi också in på hur det är att tågpendla till/från Dalarna och hur avdelningens koppling till frågan om systemansvar ser ut. Lägg till lite egna tankar om bland annat olika likamedstecken samt en rad korta nyheter så har du vår höstupptakt serverad. Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs även då!

I årets åttonde avsnitt är ämnet Alingsås – Olskroken, en sträcka som varit ett hett samtalsämne såväl inom som utanför branschen. Nu har ett halvår passerat sen bytet av den upp till hundra år gamla elkraftanläggningen startade, så hur har allt gått! Det fanns en plan men uppenbart en skenbar planering. Resultatet blev att terminens åttonde och sista ljudspår från Järnvägspodden bara rymmer en programledare. Tur att vi kunde kompensera med två kollegor med både beprövad och spårbar förmåga att producera, samråda och samordna. Ämnet är alltså de arbeten som nu sker på sträckan Alingsås – Olskroken, där bytet av elkraftsanläggningen får sägas vara loket med en mängd andra åtgärder i släptåg. Våra gäster är samordnaren Fredrik Edvardsson samt Malou Klock Strömgren, regionchef inom VO Trafik. I ett av ventilations-spöken hemsökt konferensrum på Vikingsgatan i Göteborg pratade vi om allt från oron inför projektstart till hur trafiken påverkats samt med vem/vilka Fredrik med kollegor kontinuerligt samråder och samordnar med. Vi pratar också om Västra stambanerådets fortsatta roll och om alla de både planerade och pågående åtgärder som kommer i kölvattnet av allt som sker kring elkraftanläggningen. För det är minst sagt en hel del. När trafik tidvis behöver stå still eller köra i kolonn ska 16 växlar bytas, ett fjärde spår i Lerum byggas och fyra bergtunnlar rustas. Lägg till renovering av ett antal broar, avveckling av plankorsningar samt ett myller av smååtgärder jämte ett ständigt pågående basunderhåll. Inte så konstigt om man blir lite lätt matt av åsynen av alla de bollar som ska hållas koll på för att alla arbeten och all trafik, även omledd eller ersatt med buss, ska rulla enligt plan. Därför kommer poddens sommarlov mycket lägligt så batterier kan laddas inför en spännande höst. Vi siktar på att vara igång igen vid månadsskiftet augusti/september. Trevlig sommar!

I årets sjunde avsnitt vänder vi vår blick, och våra frågor, till en person som vi haft förmånen att kalla kollega men som nu sökt sig till en bana strax utanför järnvägens centrum. Den vi pratar om, och med, är Jon Sundh. Det var för två år sedan som Jon Sundh tog över rollen av som bas för den avdelning som heter järnvägssystem inom Trafikverkets verksamhetsområde Underhåll. Sedan dess har han minst sagt synts i alla möjliga och omöjliga sammanhang för att prata om hur det eftersatta underhållet kommer hanteras, balanseras och kontrolleras. Har det inte varit i media så har trafikverkare, branschorganisationer och politiker få ta del av sundhska tankar och förslag på vägen framåt. Men nu efter två år har han alltså bestämt sig för att det är dags för ett nytt spår i karriären, även om det fortfarande finns spår av järnväg också i det nya. Så innan han växlar in på sin nya bana tänkte vi tanka av honom om vad han tar med sig och vad han nu lämnar över till sin efterträdare. Ett axplock av det samtalet kommer in på rör hur årets banarbetssäsong går, hur ser han på samarbetet med entreprenörer och järnvägsföretag och vad tror han om underhållets bidrag till järnvägens tillförlitlighet. Andra frågor som vi också kommer in på rör säkerhet, sena TCR:er och tekniker för en ökad anläggningskunskap innan vi slutligen undrar vad han tror att hans eftermäle blir. Lägg till ett antal nyheter så har du vårt sjunde avsnitt för året. Vi siktar på ett avsnitt till innan podden får ta sommarlov, på återhörande efter midsommar!

På mässan Train & Rail fick Järnvägspodden göra scenpremiär. Totalt blev det tre framträdanden, och lika många samtal - ett för vart och ett av mässans tre teman. I vårt tredje och sista scenframträdande var Linda Åhlberg gäst. Linda leder till vardags JBS initiativ för kompetensförsörjning, och vi var bland annat nyfikna på vad som görs för att få järnvägen att bli mer synlig och attraktiv i syfte att locka framtida medarbetare till vår bana. Andra frågor som dyker upp rör hur man får en hel bransch att samverka och vad järnvägsjobb.se ska göra på Järnvägsmuseet i Gävle?

På mässan Train & Rail fick Järnvägspodden göra scenpremiär. Totalt blev det tre framträdanden, och lika många samtal - ett för vart och ett av mässans tre teman. I det andra samtalet var ämnet underhåll, och gästades gjorde vi av Jimmy Hagström, affärschef på Strukton Rail. Samtalet fångar trådar om ny teknik som konkurrensfördel, förmågor för akut felavhjälpning och så klart tiotusenkronorsfrågan om hur branschen bäst effektiviserar järnvägsunderhållet när nu pengarna finns på bordet.

På mässan Train & Rail fick Järnvägspodden göra scenpremiär. Totalt blev det tre framträdanden, och lika många samtal – ett för vart och ett av mässans tre teman. Först ut fick vi en innovativ pratstund med Mikael Danielsson, flaggskeppsledare för ett av de fyra forskningsområden som presenterades på mässan. Vi kommer in på frågor om vem som forskar om vad, om hur forskningsresultaten kan implementeras och inte minst hur branschen involveras när framtidens järnväg ska ta form.

I årets sjätte avsnitt hämtar vi tre röster från den alldeles nyss avslutade mässan Train & Rail. Våra gäster är i tur och ordning Pär-Åke Persson från Väte Trafik, Hans Jonsson från Inlandståg och Tobias Wallertz från UBTR. Efter tre intensiva mässdagar tar det i ärlighetens namn ett tag att samla alla intryck, så inte omöjligt att det finns trådar och uppslag från denna årets första järnvägsmässa som vi behöver återkomma till. Vår förhoppning är ändå att vi med tre samtal kan bjuda på några godbitar! Vår första gäst är Pär-Åke Persson, vd på Väte Trafik, som under mässan passade på att visa upp ett nytt och unikt vätgasdrivet lok. Eftersom en av poddens programledare har en fäbless för att prata järnväg i blåsiga miljöer mötte vi upp Pär-Åke på en vindpinad plan ute på Årsta kombiterminal. Nästa samtal fick vi med Hans Jonsson, och alla som haft med Inlandståget att göra genom åren har förmodligen stött på honom i någon roll. Efter en utflykt till Norge och Green Cargo återvände han ifjol till Inlandståg – och för ett par månader sen blev han dessutom utnämnd till Vd. Därför ville vi veta hur han känner inför uppdraget och vad han har för händerna den närmaste tiden. Vårt sista samtal från mässgolvet är med Tobias Wallertz från UBTR, Utvecklingsgruppen för bättre trafik- och resenärsinformation, som under mässan visade upp en speldemo och en trailer för en utbildning i trafikinformation. Intresset var stort så då tyckte vi det passade alldeles utmärkt att prata om det med en av Staffans alla programledarkollegor. Till detta läggs som vanligt egna reflektioner och några korta nyheter. Och eftersom vi under mässan även fick göra scendebut och "podda" inför publik hoppas vi inom kort kunna bjuda på tre bonusavsnitt från scensamtalen med Mikael Danielsson från Europe´s Rail, Jimmy Hagström från Strukton och Linda Åhlberg från Trafikverket/järnvägsjobb.se. Så håll utkik efter eftersänt direktsänt så behöver det inte ta tre veckor till vi dyker upp igen.

Digital besiktning är ett av många initiativ som syftar till att effektivisera ett allt mer både omtalat och omfattande järnvägsunderhåll. De vi lyfter på locket till denna bubblande gryta tillsammans med är Fredrik Andersson och Anders Fredriksson. I detta årets femte avsnitt är nyttor och möjligheter i fokus när tidskrävande manuella rutiner är på väg att ersättas av bland annat AI-genererade bildanalyser från fotografering av DEF-slipers i 160 kilometer i timmen. Ämnet för dagen är med andra ord Digital besiktning, ett av flera projekt inom program DUVA (Datadrivet och intelligent järnvägsunderhåll) på Trafikverket. Två av dem som är högst involverade i detta projekt är Anders Fredriksson, assisterande projektledare, och Fredrik Andersson som bland mycket annat är tekniskt sakkunnig – bägge med hemvist hos Analysfabriken på Underhåll. Det finns mycket att prata om, för även om införandet av nya arbetssätt i sig inte innebär någon revolution så är kanske konsekvenserna ändå revolutionerande. Förutom mer objektiva bedömningar, bättre säkerhet när färre personer rör sig i spårområdet och nya möjligheter till leveransuppföljningar behöver frågor om organisation, affärsformer och regelverk beaktas vid införandet av ny teknik. Dessutom ska enorma datamängder hanteras, lagras och kombineras på ett säkert sätt så att analyser och tillståndsbedömningar kan förfinas för att nå målbilden om ett mer träffsäkert och precist underhåll. Till sist - att släppa ett avsnitt dagen efter annandag påsk börjar bli en tradition. Men som goda järnvägare är trafikeringskalendern vår ledstjärna snarare än kökskalendern. Vi gör därmed inte alls avsteg från ordningen från att strikt avgå på måndagar genom att köra trafikeringsalternativt… Lägg till några reflektioner och nyheter så har du vårt påskägg no5 presenterat.

Öppet spår mot Älvsjö. Om Train & Rail. En höjd- och träffpunkt under våren är mässan Train & Rail. Vi pratar i årets fjärde avsnitt om förväntningar, upplägg och innehåll med Swedtrains Anne Geitmann och Stockholmsmässans Monika Johannesen Widholm. När ljuset så här i slutet av mars på riktigt återvänt vänder vi blicken mot en av branschens större mötesplatser detta nådens år 2025. För i början av maj slår Stockholmsmässan upp portarna till sitt mässgolv för att tillsammans med Swedtrain hälsa järnvägsbranschen välkomna till Train & Rail. Vi har en dryg månad före mässan fått en pratstund via en dessvärre lite skakig uppkoppling med arrangörerna i skepnad av Anne Geitmann, generalsekreterare för branschorganisationen Swedtrain, samt Monika Johannesen Widholm som är Stockholmsmässans projektledare. Vad har man skruvat på sedan premiären 2023? Vad kommer man som besökare och utställare mötas av? Vilka är förväntningarna på det som kommer att ställas ut, visas upp och demonstreras på de tre huvudtemana Underhåll, Innovation och Kompetens. Lägg till ett samtal om vad Trafikverket själva kommer torgföra på mässan då poddens ena programledare plötsligt blir skjutjärnsjournalist – om än med rätt finkalibrig ammunition – och den andre intervjuobjekt. Självklart bjuder vi även på några tankar från rälen, och ett par korta nyheter. För handen på hjärtat, tänk om det verkligen var öppet spår ändå in i mässhallarna. Då snackar vi! Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande.

Konkurrensen är förvisso tuff, men kanske har Åsa Markström det just nu mest spännande uppdraget inom järnvägen. För frågan om sammanhållet systemansvar rymmer om inte oräkneliga så ändå väldigt många perspektiv som måste vägas in. Sammanhållet systemansvar låter kanske inte mycket för världen, men låt er inte luras. Bakom dessa två ord vilar betydelser och skeenden som rör mer eller mindre allt inom järnvägen. I grund och botten handlar det om ett förtydligande av det uppdrag Trafikverket redan har för att åstadkomma en bättre helhetssyn och inte minst en bättre leverans till både bransch och brukare. Den som har uppdraget att hålla samman alla frågor och perspektiv på systemansvaret är Åsa Markström. Vi har fått en pratstund med henne om bakgrunden till uppdraget, vad systemansvar egentligen är och vad det kommer innebära för järnvägen. Finns det stenar hon inte kommer vända på, och när ska resultaten presenteras? Och vad har ägg och blixtlås med allt att göra? Lägg till några korta nyheter och tankar från rälen så har du vårt tredje avsnitt för året. I nästa avsnitt tänker vi dyka ner i förberedelserna för en av årets järnvägshappenings – mässan Train & Rail.

När Thomas Pettersson skulle gästa oss för att berätta om Team Trafik – VO Trafiks nya organisation – gjorde orsakskod sportlov/vabruari allt för att hindra poddens punktlighet och regularitet. Men pod blev det om de vägval som ska leda TR mot 13 rätt. Den 1 december trädde VO Trafiks nya organisation i kraft. Läget hade länge varit tufft, och troligen var det så att ingen var riktigt nöjd med tingens ordning. Ur det läget fick Thomas Pettersson i uppdrag att via ett förändringskansli och därpå följande transmissionsstöd ta ut kompassriktningen och lägga kurs/tidtabell för vägen till nöjda kunder och en stabil leverans, fungerande styrning och gemensam kultur, hållbar kompetensförsörjning samt inte minst effektiva och säkra arbetssätt. I samtalet kommer vi in på områden som vad den nya organisationen ska lösa, hur både personal och kunder involverats och hur kommer man kommer säkerställa att organisationen åstadkommer det man vill – ett högre värde för kunder, resenärer och godstransportköpare. Med andra ord en hel del både vem, vad, vilka, när, hur och varför – även om det säkert kunde varit fler för att få 13 rätt. Lägg till lite korta nyheter, samt ett och annat läs- eller lyssningstips, så har ni bilden av årets andra avsnitt. En halv special med bara en programledare, men nästan en hel halvtimme om Team Trafik. Om tre veckor är vi tillbaka, kanske kan vi reda ut begreppen lite tydligare då!

Järnvägspodden är tillbaka för en ny säsong, och vi går ut hårt på tema pansaris och vinterunderhåll. Sören Stark, samordnare för årstidsstyrd beredskap på Trafikverket, är den som lotsar oss genom snöiga spår, vintriga växlar och frostnupna ledningar. Där nyårsafton genom att vara den klart punktligaste dagen under december gjorde att 2024 kunde avslutas med punktlighetsflaggan i topp inledde dessvärre nyårsdagen 2025 på ett mindre lyckat sätt. Ett ovanligt väderfenomen skapade ett tjockt islager, en "pansaris", på kontaktledningen i Laxå vilket stoppade all trafik mellan Stockholm och Göteborg. Men hur kunde det hända? Och hur hanterar vi denna och andra utmaningar som dyker upp i spåren av snö och kyla? Sören Stark har en lååång bakgrund inom järnväg. Sedan fyra år tillbaka arbetar han som strateg på Underhåll med ett särskilt ansvar för att samordna årstidsstyrd beredskap. Sören är med andra ord helt rätt person att prata vinterutmaningar, vinterförberedelser och vinterarbete med. Förutom pansarisen kommer vi i detta långt ifrån frostiga samtal också in på frågor om beredskap och bransch-samarbete samt innovationstänk och nyheter i maskinparken. Lägg till lite korta nyheter och reflektioner så har ni en bild av årets första program. Vi erkänner viss ringrostighet, så det lämnas en och annan lös tråd som vi får trassla ut i nästa avsnitt. Hur är kopplingen mellan journalsystem och punktlighet? Kommer vi få namntävlingar? Om tre veckor är vi i alla fall tillbaka, kanske kan vi reda ut begreppen lite tydligare då!

I årets sista avsnitt har vi paketerat både julklappar och nyårskarameller när vi tillsammans med Anna Ericsson och Jon Sundh summerar och reflekterar om järnvägsåret 2024. Det har varit ett händelserikt år med både omtag och spadtag, med planer och visioner. Många frågor och förkortningar har varit uppe till debatt och diskussion, inte minst kopplat till utmaningen järnvägen har i att balansera den ökande efterfrågan på tider i spår för såväl trafik som arbeten. För att summera allt detta lyckades vi få till en pratstund med två personer vars respektive verksamhet har och har haft stor påverkan på den samlade leveransen där kvantitet ska gå hand i hand med kvalitet. Våra gäster är alltså inga mindre än Anna Ericsson, chef för verksamhetsområde Trafik, och Jon Sundh, avdelningschef järnvägssystem på Underhåll. I samtalet kommer vi in på allt från frukter av MPK till ny organisation hos Trafik, och från operativ förmåga till maskinstrategi på Underhåll. Hur ser samarbetet dem emellan ut när fler tåg och mer arbeten ska samsas på samma anläggning? Finns samsyn kring operativt läge och dito förmåga, och vad tar de med sig in i T25 från ett år där mycket, men alls inte allt, gått som på räls? Till detta adderar vi som vanligt några nyheter och reflektioner från vårt håll. Nu tar vi jul-lov och siktar på att vara tillbaka i slutet av januari. Stort tack till våra gäster, och till er som lyssnar. God Jul och Gott Nytt Järnvägsår!

I årets fjortonde avsnitt tar vi avstamp från Nalen och ERTMS branschdag. De signalister som bjuder på utblickar och intryck är Emma Beijer och Christian Crafoord från Trafikverket samt Ahmad Fathjalali från Alstom. Så här på senhösten 2024 återkommer vi till ett ämne vi faktiskt pratat om många gånger förut. Men eftersom det i år skett tre inkopplingar på Malmbanan kunde vi inte låta bli att än en gång låta våra signaler beröra ERTMS. Med andra ord var det bara att dra på sig dans-skorna och från Nalens pelarsal guida er igenom några av de perspektiv som förhoppningsvis är svaret 42 på spåret. Först möter vi Emma Beijer som ansvarar för ERTMS införande. Hur går en inkoppling till och hur många blir involverade vid en driftsättning? Vad har gått bra och vilka barnsjukdomar återstår att hantera? Där har ni några av de saker vi kommer in på i samtalet med Emma. Går då införandet för fordonen i samma takt som arbetet med anläggningen, eller är det en dans där en part för och den andra följer? I samtalet med vår andra gäst Ahmad Fatjalali, customer director på Alstom, växlar vi in på frågor om ombordutrustning, omvärldsläge och behovet av verkstäder. Sist ut kommer en pratstund med Christian Crafoord där vi summerar dagen, pratar om utmaningar för ERTMS förberedande och det fortsatta samarbetet med branschen – både här hemma och i Europa. Vi stannar till vid så olika hållställen som pilotbanor, systemkunskap och lärdomar från införandet av ATC. Som vanligt bjuds också på lite reflektioner och nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka för att då summera ett järnvägsår som inte riktigt gått som på räls.

I årets trettonde avsnitt angör vi Operaterassen för ännu ett branschevenemang. Den här gången bjuder vi på röster och tankar från JBS strategiseminarium med tre röststarka fantomer i form av Linda Åhlberg, Roberto Maiorana och Caroline Åstrand. Den 19 oktober samlade JBS branschen för ett traditionsenligt strategiseminarium. Årets tema var den färdplan som ska visa vägen till vision 2050, och vimlet och sorlet lyckades vi fånga tre fantomer till vägvisare för ge oss och er en lägesbild om vart vi står och hur vi ska nå hela vägen till ett Sverige som växer med järnvägen. Inleder gör vi med Linda Åhlberg som berättar om det idoga arbete som lett till att vi, järnvägsbranschen, utsetts till årets bransch. Så, grattis till oss alla! Sen fortsätter vi med Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana eftersom Trafikverket kommer ha en viktig roll för att förverkliga såväl färdplan som vision. Avslutar gör Caroline Åstrand, vd för MTR, som summerar dagen, pratar principer och fångar de områden som kanske är allra viktigast framåt. Lägg till lite egna funderingar, en ai-genererad sammanfattning av färdplanen och några nyheter så har ni innehållet samlat och summerat. Om tre veckor är vi tillbaka, då garanterat med helt andra signaler från en parallell färdplan i full utrullning. Webbsidorna vi refererar till är trafikverket.se/jarnvagsunderhall

Om det är en vecka senare än brukligt, alltså första torsdagen i andra veckan i oktober snarare än första torsdagen i oktober, ska vi låta vara osagt. Men det är hög tid att fånga röster från den högtidsdag JNB-dagen är för vår bransch. Vi kör på en favorit i repris och sammanstrålar ännu en gång på JNB-dagen. Lokalen är samma som förra året, även moderatorn och många av de ämnen som presenteras. Fokus ligger så klart på nyheter och förtydliganden i järnvägsnätsbeskrivningen, men i år hade programmet också kryddats med bland annat frågor om tågföringsprognoser, el-tjänster och inte minst banarbeten. Självklart togs även chansen att påminna om det som väntar längre fram, för även om det är ett par år kvar innan TTR och en ny förordning får fullt genomslag påverkar det arbetet redan nu. De som hjälper oss att sammanfatta dagen och intrycken från den är Karin Nordner (Trafikverket), Nadja Gibbs Nyberg (Trafikverket), Sam Hirsch (SJ), Anton Persson (Tågfrakt) och Jonatan Lennartsson (Trafikverket). Samtalen kommer i kolonnkörning, i samma riktning och med jämn takt för att få ut så optimalt kapacitetsanvändande som möjligt. Vi kompletterar kolonnen med ett stycke punktlighetsnyhet, samt en spaning från Innotrans innan vi tar sats för att i nästa avsnitt på motsvarande sätt fånga röster från JBS strategiseminarium där inte minst en färdplan för vägen mot Vision 2050 står på programmet. Hoppas vi hörs igen!

Det är inte på något sätt i elfte timmen vi fångar den förändring som skett på spåren där rött blivit grönt och Hongkong ersatts av Helsingfors, men det var väl ändå hög tid att vi i årets 11:e avsnitt fick sitta ned tillsammans med Filip Thunell. För er som lyssnar på Järnvägspodden är det givetvis ingen nyhet att de en gång röda uppstickar-tåg som sedan 2015 rullat mellan Stockholm och Göteborg numer är gröna, och att därmed MTRX gått i graven och VR Snabbtåg istället sett dagens ljus. Men hur stor förändring innebär det att huvudkontoret inte längre ligger i Hongkong utan i Helsingfors? Det är nu i höst sex år sedan vi mötte Johan Söör för att prata om hans erfarenheter från tillblivelsen av MTRX som också beskrevs i boken "Nya spår på gammal räls". När nu en ny ägare tar över hela bolaget går kanske inte en epok i graven, mycket kommer vara sig likt, men så klart blir det ändå en form av bokslut inför allt det nya. Och vem vore bättre lämpad att hjälpa oss med detta än Filip Thunell som var vd på MTRX, och nu är vd på VR Snabbtåg. I samtalet kommer vi in på åren som gått, men självklart blickar vi också framåt. Hur har identitetsförändringarna med ny ägare och styrelse landat hos både honom och övrig personal. Vad kan man ta med i form av den kultur och de erfarenheter som gjordes i MTR-kostymen, och vad finns att lära från den andra sidan av Östersjön? Kommer exempelvis finsk sisu bidra till en punktligare och pålitligare trafik i Sverige? Andra frågor vi snuddar vid rör om och hur man som ny aktör närmar sig alla de samverkansforum som finns i den svenska järnvägsbranschen, om känslor inför kommande arbeten på Västra stambanan och om personalen igen honom när han ombordar ett av "sina" tåg. Avrundar gör vi med frågan vad han på sikt tror att MTRX eftermäle kommer bli. Förutom samtalet med Filip bjuder vi som vanligt på några korta nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

Vi sparkar igång hösten med en fråga som under lång tid verkat vara närmast olöslig. Men nu är ändå en konkurrensneutral tjänst för styrning, planering och trafikledning på väg att etableras för de åtta rangerbangårdar som utgör navet för vår godstrafik. Vi inleder hösten med en kort återblick på sommaren innan vågar lossa förtöjningarna och låta höstens första samtal rulla iväg över den mentala semester-vall som i alla fall vi måste passera innan våra hjärnor lyckas växla in alla olika men lika angelägna järnvägsfrågor på det rätta jobb-spåren igen. Vår första gäst är Sven Ödeen som är den på Trafikverket som leder uppdraget att etablera den nya konkurrensneutrala rangeringstjänsten. I samtalet med Sven kommer vi in på många olika frågor Varför har vi landat i den lösning vi gjort, och hur ska den finansieras? Hur har dialogen med branschen sett ut, när kan tjänsten vara på plats och vilka nyttor ska den leda till? För att få ytterligare ett perspektiv på frågan har vi även bjudit in Stephan Ray och Nicklas Blom från Green Cargo för en pratstund. I dagsläget är det endast Green Cargo som nyttjar rangeringen och därmed sitter på en unik kompetens kring frågor om exempelvis kapacitetsutnyttjandet på en del av anläggning som till syvende och sist ägs av Trafikverket. Vi släpper dock inte taget om Stephan och Nicklas innan vi också fått prata om de varsel vi kunnat läsa om den senaste tiden och som bland annat rör Sävenäs och Ånge. Som vanligt rymmer ett avsnitt av Järnvägspodden reflektioner och nyheter. Kanske kan finsk sisu bidra till att punktligheten lyfter, eller får vi en ketchupeffekt där allt det som sker på olika håll i branschen över en natt får tydlig effekt i form av bättre pålitlighet? På vilket sätt kommer JBS färdplan motsvara alla högt ställda förväntningar? Det är ingen underdrift att säga en det väntar en intensiv höst med otroligt många lika spännande som skiftande frågor. Men vilken vi tar oss an nästa gång får faktiskt bli en cliffhanger!

Årets sommarspecial är garanterat allt annat än en historielös upplevelse. Med återöppningen av Järnvägsmuseet som fond uppmärksammar vi en lång och stolt historia tillsammans med våra ciceroner Robert Sjöö och Henrik Reuterdahl. Vart ett samtal med museichefen Robert Sjöö och affärsutvecklaren Henrik Reuterdahl kan ta vägen är svårt att veta på förhand. För vad av hjärtat är fullt så flödar det fritt. Vi gör vårt bästa för att inte spåra ur även om ämnen som avhandlas rör allt från flamsäkra kalsonger till F1200. Det är efter nästan sju år av ombyggnationer och organisationsförändringar som Järnvägsmuseet äntligen har kunnat öppna sina portar igen. Nu är man en del av Statens maritima och transporthistoriska museer, och ingår därmed i samma familj som Vasamuseet. Det borgar för att det finns något för alla att upptäcka i utställningarna, i vagnhallar och i parkerna. Vi hoppas att vi med detta sommaravsnitt bidrar till att fler i branschen för upp ögonen för vår egen historia. För järnvägen har minst sagt satt spår både bildligt och bokstavligt, och starkt bidragit till den resa landet Sverige gjorde från fattigt till rikt, från agrart till industriellt. Den korta tid det då det begav sig tog att först bygga och sedan elektrifiera järnvägen borde också kunna inspirera alla de som idag är engagerade i att rusta upp, bygga ut och modernisera järnvägen. Det blir också pudling eftersom Gotland inte alls är spårlöst, tips på lyssning och lite korta nyheter. Med denna sommarspecial tar Järnvägspodden nu sommarlov, och återkommer i slutet av augusti.

I årets 8:e avsnitt återkommer vi till ett kärt ämne – kapacitet! Den här gången tar vi stöd av Malin Jakobsson och Gustaf Engstrand för att bena ut hur vi i harmoni med Europa kommer planera och tilldela kapacitet på spåren. Vi har, ska villigt erkännas, pratat om TTR tidigare men nu blir det allt mer skarpt läge för detta projekt som möjligtvis är ett MPK (som vi också pratat om många gånger) i en större skala. TTR är alltså en del i de förändringens vindar som blåser över järnvägseuropa. Men hur kommer Sverige att påverkas? Vad innebär kapacitetsstrategi, - modell och – utbud? Hur ser tidplanen ut och hur skapas balans med långsiktighet och flexibilitet? Om detta och mycket mer pratar vi om med Malin Jakobsson från Trafikverket och projektet TTR Sverige. För att få hela bilden behöver man dock lägga till ytterligare ett perspektiv - förslaget till ny europeisk kapacitetsförordning. Utöver de frågor som adresseras i TTR tar förordningen även upp frågor kring gemensamma regler och verktyg, utökade krav på information och nya affärsregler, helhetsansvar för kvalitetsarbete och behovet av en ny organisation för Europasamarbetet. Det är mycket att ta in, men någonstans ska man börja och det gör vi med Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef på Tågföretagen. De två samtalen kryddas som vanligt med reflektioner och nyheter. För den som känner omedelbar tilltro till programledarnas kapacitet att fånga kapacitetens sanna väsen så börjar samtalet med Malin cirka tre minuter in i avsnittet. Tänker man snarare på hur förorden om TTR kan rundas till förmån för förordningen tar man ett snabbt kliv 27,5 minuter in i avsnittet för samtalet med Gustaf. I mitten av juli släpper vi en sommarspecial där vi i år hämtar röster och gäster från invigningen av Järnvägsmuseet i Gävle. I slutet av augusti är tanken att vi startar upp hösten, och kommer du under semestern på ett ämne eller person vi borde prata med så tveka inte att höra av dig!

I årets sjunde avsnitt pratar vi trafikinformation på längden, tvären och bredden med tjänste- och programledaren Ulrica Sörman från Trafikverket samt med Björn Lundwall, teknikchef på Vossloh Switch Systems. Trafikinformationsfrågorna är ständigt aktuella. Och efter att poddens programledare på sista tiden har åkt en hel del tåg, och då också upplevt information i såväl ostörda som störda lägen, kände vi ett behov av att bidra till att förmedla en lägesbild om vad som pågår. Först ut säger vi hallå till Ulrica Sörman som berättar om både det som sker inom Trafikverkets väggar, men också om aktuella frågor inom ramen för branschsamarbetet UBTR. Vi kommer in på så skilda områden som målbild, spelutveckling och prognosarbete. En av deltagarna i UBTR är Björn Lundwall från Vossloh Switch Systems, och vi var då nyfikna på vad en leverantör av spårväxlar kan tillföra i utvecklingen av trafikinformationstjänster – så med ett växeln hallå fångade vi Björn på en skolbänk i Frankrike vilket gjorde att vi även passade på att också höra hur hans europeiska kollegor och kurskamrater känner för branschsamarbete. Dessa två samtal kryddas som vanligt med tankar från rälen, och några nyheter. För den som inte vill invänta tid så börjar samtalet med Ulrica cirka sex minuter in i avsnittet. Tänker du snarare på hur du kan runda tidigast trafikstart för samtalet med Björn så är tipset att direkt gå 31 minuter in i avsnittet. Vi vet att vi är tillbaka om tre veckor, men med vad vet vi däremot inte. Vi hoppas dock att denna trafikinformation gör er som lyssnar nöjda, och att ni kan luta er tillbaka för att i ett ostört läge ta del av ännu ett avsnitt av järnvägspodden!

Under året kommer fyra 50-timmar långa helgavstängningar genomföras på Södra stambanan. Vi har pratat med Daniela Wallin och Kim Aronsson om något som funnits ett tag men som i år fick en ny skepnad och nu kanske känns ännu mer rätt i tiden! Det har varit några konstiga veckor på slutet fulla av både röda dagar och klämdagar, vilket får konsekvenser i form av minst sagt fullbokade kalendrar för de som vi vill prata med. Tur då att det ändå finns kollegor som med kort varsel skapar en lucka för att prata i podd denna intensiva tid. Vi fortsätter på vårt underhållande tema och tar den här gången sikte på de avstängningar som blivit något av en tradition på södra stambanan. Våra gäster är projektledarna Daniella Wallin och Kim Aronsson som berättar hur man ser till att dessa jobbiga stopp blir till en symfoni av åtgärder i spåren? Vad hinner man på 50 timmar, hur ser dialogen med järnvägsföretag ut och på vilket sätt informerar man resenärerna när tågen måste stå tillbaka till förmån för underhåll. I övrigt bjuder vi som vanligt på lite tankar från rälen och några nyheter. Om tre veckor siktar vi på att vara tillbaka. Glöm inte att njuta av ett antal inskickade tyfon-ljud i slutet av avsnittet, vilka vi i detta symfoniska avsnitt hoppas ska vara som musik i era öron.

Avsnitt 5 har fokus på ett relativt nytt inslag i vår planering och samverkan. Vi möter Malou Klock Strömgren för ett samtal om västra stambanerådets funktion och organisation, men också om de kapacitetsutmaningar som rättrådigt behöver hanteras. Västra stambanan är utan tvekan en av Sveriges viktigaste transportleder. Men att ha varit just det i långt över 100 år är något som kostar på, och nu är denna en av järnvägssystemets ryggrader i stort behov av omsorg. Vår gäst, Malou Klock Strömgren, är till vardags chef för kapacitetsoptimering i väst samt en av deltagarna i det relativt nyinrättade västra stambanerådet. För när nu banan ska rustas kommer många olika önskemål från både bransch och samhälle rådigt behöva vägas samman. Så vad har västra stambanerådet för funktion? Finns det fler samverkansinitiativ? Vad är användbar kapacitet? Och hur ser ansökningsläget ut för T25? Frågorna är många, och det är inte omöjligt att det skulle behövas en öppen sluttid för att ett samtal ska skala av alla de olika lager som utgör löken kapacitetsplanering. Utöver allt detta bjuder vi på en efterlysning av (o)ljud, på nyheter och osorterade tankar från rälen. Dessutom en tävling, för visst måste det finnas plats för en ordvits för ett råd i västra Sverige. Sen skäms vi lite, för inledningsvis säger vi att vi ska komma in på TTR – men det gör vi inte, varken i samtalet eller i nyheterna. Detta trots att vi lovat att pusha för det seminarium som ska hållas på Nalen den 23 maj. Och för ordningens skull - TTR står ju alltså för Timetabling Redesign for smart capacity management, en ny process för planering och tilldelning av kapacitet på den svenska och europeiska järnvägsmarknaden som ska vara helt införd 2030. Om tre veckor är vi tillbaka, tack för att du lyssnar.

I årets fjärde avsnitt är vi på JBS konferens där Bertrand Gryspeert (Vossloh), Erik Herngren (Kairos Future) och Catharina Elmsäter-Svärd (Byggföretagen) berättar om vem, vad, hur, när och inte minst varför JBS tagit fram en vision för järnvägen? Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på ett integrerat, sömlöst och välfungerande transportsystem med järnvägen som en stolt och storslagen ryggrad. Det är utgångspunkten för den vision JBS tagit fram där Sverige ska växa med järnvägen. Självklart gjorde denna tanke oss nyfikna, och för att få veta mer tog vi med vår bandspelare till JBS konferens för att mingla. Först ut, bara minutrar innan konferensen sparkades igång, fick vi chansen att sitta en ner en kort stund med Vosslohs vd Bertrand Gryspeert. Vi inleder med en klassisk sportfråga, men sen går det undan. Så spänn fast säkerhetsbältet när Bertrand berättar om varför visionen tagits fram, om styrelsens förväntningar på densamma och de förflyttningar branschen behöver göra för att nå den. Därefter fick vi en lite lugnare pratstund med Erik Herngren från Kairos Future, det företag som lotsat branschen fram till denna första station för visionen. Varför blev just 2050 målåret, hur byggs en vision upp och hur får man den att bli verkstad. Vi får också garantier om att Erik med kollegor inte ämnar lämna järnvägen vid plattformen utan tänker assistera branschen även på den fortsatta resan. Sist ut hälsar vi Catharina Elmsäter-Svärd från Byggföretagen tillbaka till vår mikrofon för att i slutet av dagen summera intrycken och ge ett aktuellt tips. Känsliga lyssnare varnas för att samtalet utan att spåra ur ändock berör ämnen som snus, brännvin och helveten. Avsnittet bjuder även på såväl nyheter som snicke-snack, drömmar och elefanter. Om tre veckor är vi tillbaka. På återhörande.

I årets tredje avsnitt möter vi Jonatan Lennartsson som ansvarar för regeringsuppdraget "Åtgärder för att stärka genomförandet av järnvägsunderhåll", ett uppdrag som nyligen redovisats men som på samma gång pågår för fullt. Om man som vi vill få en helhetsbild av hur ett både nödvändigt och efterlängtat järnvägsunderhåll ska stärkas finns det nog inte någon mer lämpad gäst att bjuda in än Jonatan Lennartsson på Trafikverket. Under samtalet kommer vi in på en rad områden som ökad operativ förmåga, behov av kommunikativa lägesbilder och tankar kring nya forum och incitament. Självklart var vi också nyfikna på vad man i uppdraget hittills kommit fram till och vilka reaktionerna från branschen så här långt varit? För även om uppdraget redovisats har det inte gått i mål, ytterligare två avrapporteringar väntar under 2024. Förhoppningsvis kommer allt klarna på en underhållande gångtid om 42 minuter Utöver samtalet med Jonatan, eller möjligtvis hans alias, bjuder vi också på några korta reflektioner och nyheter. Nästa gång hoppas vi kunna fånga några röster från JBS konferens där en ny vision för järnvägen kommer presenteras. Spännande!

I årets andra avsnitt låter vi vår ljud-bom ligga extra länge för att inte missa godbitarna i ett ämne som engagerar. Våra gäster Olle Mornell och Niklas Post hjälper oss att inte hel- eller halvbomma något när vi pratar plankorsningar. Att vara Mr plankorsning är få förunnat. Men Olle Mornell på Trafikverket har haft plankorsningar på sin agenda under lång tid, så vem kan vara bättre på att beskriva var vi står och hur vi kom hit där vi är idag. Vad som är en plankorsning, hur många det finns och vilka är Alex och Hektor är bara några av alla kryssmärken till frågor som vi stannar till vid. Parallellt med att korsningar rustas eller slopas pågår också en parallell digital utveckling på området. Vi har fått en pratstund med Niklas Post om hur man med en digital tvilling, en digital representation av verkligheten, kan skapa nya tjänster och system som bidrar till en ökad säkerhet. Vad händer med olika initiativ, och är en viltskrämmare det senaste skriket för att minska viltolyckorna? Vad företaget Niklas jobbar på heter? Digital Tvilling! Lägg till lite mer eller mindre planlösa funderingar och ett urval av nyheter så landar vi i ett av de längsta avsnitten på länge. Några halvbommar att stanna till vid lite extra är samtalet med Olle som startar 01.06, och samtalet med Niklas som avgår 27,28. Slutstationen där Järda påannonserar bomstopp sker på pricken 1.00.28. Till nästa avsnitt är planen att få grotta ner oss i underhåll i allmänhet och regeringsuppdraget om åtgärder för ett effektivt genomfört järnvägsunderhåll i synnerhet. Lysande om du frågar oss!

I årets första avsnitt tillåter vi oss att snöa in på ett ämne som var stekhett under 2023. Självklart är det MPK som vi syftar på, och den gäst som därmed får inleda vår nionde säsong är Christian Ljungdahl. Handen på hjärtat – under 2023 var det inte mycket som gick som på räls. Punktligheten sjönk, avgångar ställdes in, förare saknades och banvallar blev vattensjuka innan såväl spår som fordon täcktes av snö och is. Men den fråga som främst kom att sätta agendan och göra avtryck var trots allt införandet av MPK. Vi har fått en pratstund med Christian Ljungdahl som fick i uppdrag att utvärdera införandet. Hur var det att mitt i stormens öga prata med berörda på såväl Trafikverket som hos järnvägsföretagen och entreprenörerna. Varför gick det som det gick, och fanns det ett mått av vad var det vi sa? I samtalet kommer vi också in på det fortsatta arbetet med att stabilisera och utveckla system och funktioner och lär oss skillnaden på MPK Kraftsamling och MPK Fortsättning Lägg till lite nyheter och förkortningsgenomgång så är vi med andra ord på banan igen, och ni som lyssnar får gärna komma med inspel på ämnen för 2023. Om tre veckor siktar vi på ännu ett avsnitt, dock har vi varken skottat fram vare sig ämne eller gäster så det får bli en överraskning. Så håll i hatten när vinterstormarna passerar så hörs vi i februari.

Som traditionen bjuder avslutar vi året med att låta prominenta gäster sammanfatta det gångna tågåret. Det uppdraget har i år helt utan inbördes tågordning gått till podd-återvändaren Anna Ericsson och podd-debutanten Henrik Dahlin. Sedan fyra år tillbaka har Järnvägspodden haft som tradition att i årets sista avsnitt summera året som gått, men också i viss mån blicka framåt. Även om det ett år som 2023 då riskerar att bli ett avsnitt som mest spelas i moll var faktiskt inte allt nattsvart. Det ljus i tunneln vi anar kan ju vara ett tåg, eller varför inte en tågplan... Våra gäster som vi i direkt anslutning till årets sista styrelsemöte för JBS fick vi tillfälle att summera med är Anna Ericsson som tillträdde som trafikdirektör på Trafikverket i februari samt Henrik Dahlin som bytte fönstertåg (MTR) till fönsterlöst (Green Cargo) så sent som i höstas. Det blir ett samtal om året som gått, om hjältar och hårt arbete men också om förväntningarna på T24. Hur har relationerna påverkats, vilka frågor har varit viktiga och hur ska järnvägsbranschen med en vision tackla framtidsutmaningarna. Detta kompletteras med några korta nyheter och programledarnas egna mer eller mindre genomtänkta tankar från rälen. Nu tar vi en lite längre paus, men siktar på att vara tillbaka en bit in på nya året. Om vi då ska gå vidare på underhållsspåret, djupa i Obis eller i något helt annat ämne som är framtiden på spåret är ännu oklart. Eller just det, det uttrycket skulle ju parkeras – men om vi i stället tittar i kristallkronan spår vi en ny tid för järnvägspodden efter helgerna. Ett stort och innerligt tack till alla som ställt upp och medverkat när vi lyft på locket till såväl särskilda som andra järnvägsfrågor detta stökiga T23. Återstår helt enkelt bara att säga "it's a wrap" och God Jul och Gott Nytt År!

När det drar ihop sig för avsnitt 13 får man inte vara skrockfull när gästerna plötsligt får förhinder. Tur då att det finns hjältar som både kan och vill axla en fallen mantel, i det här fallet Göran Holmberg som är obehöriga på spåren. Obehöriga i spår fortsätter på många sätt vara ett gissel. Dessutom verkar trenden gå åt fel håll, att det är allt fler som har svårt att förstå att spåren faktiskt är för tågen och ingenting annat. Men det finns också undantag, och det är i de sydligaste delarna av vårt avlånga land. Den vi har fått en pratstund med är Göran Holmberg, verksamhetssamordnare inom trafikledningsområde syd, om många av de dimensioner som ryms inom orsakskoden OMÄ. Vi kommer också in på vad som görs, och vad som det kanske borde göras mer av. Exempel på ämnen är kartor, civilkurage och vänskapsbänkar. Vi kommer också in på en nyligen genomförd workshop om suicidprevention, och ett kommande seminarium på samma ämne där engelska och nederländska specialister ska dela med sig av erfarenheter. Så vi lär komma tillbaka till ämnet, men då garantera behörigt utlyst i god tid. Allt kryddas som vanligt med några korta nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande!

Vi fortsätter röra oss i olika vimmel och mingel. Den här gången har vi fångat inte mindre än fem röster direkt från mässgolvet på Elmia. Dessa är i tur och ordning Thomas Tydal, Björn Söderberg, Josefine Sandin, Björn Samenius och Henrik Reuterdahl. På Nordic Rail fick vi under en intensiv dag kringelikroka oss genom mässgångarna på Elmia. Detta zickeli-zackande mellan montrar gav oss möjlighet att snickeli-snacka med inte mindre än fem olika utställare från vitt skilda områden av järnvägsvärlden. Först ut återser vi Thomas Tydal i ett samtal som bland mycket annat kommer in på tjänsten 1409. Därefter mötte vi Björn Söderberg från EcoRail som var på plats med två stora maskiner i form av en ballastsug och en sprillans ny mätutrustning. Redan på Train & Rail konstaterade vi att det var få utställande järnvägsföretag. Undantaget som bekräftar den regeln både då och nu var Vy, och därför tog vi oss en pratstund med Josefine Sandin för att höra vad de ser som andra jf inte verkar göra. I detta fullbokade podd-tåg följer sedan Björn Samenius från företaget Artex med ett samtal om bland annat återbruk av tågstolar. Avslutar gör Henrik Reuterdahl från Järnvägsmuseet som slår ett slag för ett efterlängtat återöppnande 2024 av de renoverade lokalerna i Gävle. Självklart vore det inte ett fullständigt avsnitt om vi inte hängde på lite attachments i form av reflektioner, nyheter och en hint om vad som väntar i nästa avsnitt. Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

I december ska JNB 2025 fastställas, och ett stopp på vägen dit är JNB-dagen. Vi satte oss med fyra gäster för att sammanfatta årets upplaga av denna den kanske mest klassiska och traditionstyngda järnvägsträffen av alla. För första gången på länge har denna podd varit ute och träffat folk, och vad bättre än att då få göra come-back på JNB-dagen som gick av stapeln den 5 oktober. Under ett par effektiva timmar presenterades nyheter parallellt med en icke obetydande del framtidsspaning, specialistmingel och fikapausnätverkande. Det sistnämnda gör att det finns ett visst sorl i bakgrunden vilket vi hoppas inte ska störa ljudbilden. Våra fyra gäster täcker tillsammans ett brett spektra branschperspektiv. Först ut möter vi Karin Nordner på Trafikverket som är chef på den enhet som producerar och paketerar JNB. Därefter följer i rak tågordning Linda Johansson på DB Cargo, Jakob Fritzell från VR Sverige innan vi som sista vagn avslutar med Armin Ruge på Trafikverket. Innan vi kommer in på några avslutande nyheter hinner vi fundera kring så skilda områden som vargfrågan (vad är vargen, kommer den eller är den redan här), om SERA bilaga 7 och om det borde instiftas ett Rail Award som skulle kunna vara finalen av JNB-dagen. Det är ju Nobelprisvinnarpresentationstider, och föga överraskande har vi själva redan en rad tänkbara kategorier och vinnare som skulle kunna nomineras. Helt säkert finns det bland er som lyssnar än fler kreativa förslag som ni så klart gärna får dela med er av via jarnvagspodden @ trafikverket punkt se Om tre veckor är vi tillbaka, eventuellt då med röster från både Nordic Rail och JBS Strategiseminarium. På återhörande!

Vi fortsätter hösten med vad vi hoppas är ett säkert kort. Våra gäster Stefan Pettersson och Joakim Pontén ska se till att projekt SAS – som står för Säkrare arbeten i spår och inget annat – äntligen så att säga får en flygande start. Att järnvägen är säker är svårt att argumentera emot. Men även solen kan som bekant ha fläckar, och för järnvägen har förutsättningarna att genomföra banarbeten på ett säkert sätt varit lite av vår fläck. Inte alls en blind fläck, men ändå något av en nagel i ögat inom säkerhetsområdet. De vi får möta är Stefan Pettersson, projektledare, samt Joakim Pontén, biträdande projektledare. Stefan och Joakim berättar bland annat om bakgrunden, om pågående dialog branschen samt om ambitionen att alla nog måste bli lite missnöjda för att de ska känna att projektet gått i mål. För det projekt SAS har i uppdrag att genomföra berör mer eller mindre allt och alla som verkar på järnvägen. Det rör inte bara regelverk och rutiner, utan lika mycket arbetssätt och planeringsförutsättningar. I tidiga skeden, likafullt som i genomförandet. På Trafikverket hela vägen till enskilda entreprenörer. Med våra gästers egna ord handlar det om ett paradigmskifte och det största omtag branschen gjort. Vi kryddar detta säkra samtal som vi så klart hoppas inte flyger över huvudet på er som lyssnar med ett kortare nyhetssvep. Vi bjuder också en inblick i vad för olika sorters specialtåg som trafikerat våra spår. Vi vill ju inte uppfattas som uppblåsta på något sätt, men här fanns det saker vi tror inte så många kände till. Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

Vi startar upp hösten med en aktuell händelse. Vår gäst Anna-Pia Lingemyr hamnade mitt i mediestormens öga när en nyfiken omvärld ville veta allt om tåg 562 som i spåren av de skyfall stormen Hans medförde spårade ur utanför Hudiksvall. Att kraftsamla kan man göra på flera sätt, och vi vet mycket väl att många inom järnvägen behövt göra just det detta nådens år 2023. Men när ett tåg spårar ur blir det en alldeles särskild kraftsamling där stordåd behöver åstadkommas på kort tid. Många olika kompetenser behövs, och alla andra sysslor måste för en tid släppas när resenärer, journalister, olycksturister, markägare, utredare, teknikspecialister med flera ska hanteras när ofattbara regnmängder på kort tid skapar en helt ny bäckfåra genom Ostkustbanan. Vi ska inte gå så långt som att säga att det här var ett varsel om de utmaningar klimatförändringarna innebär för järnvägen, men klart är att konsekvenserna fick hanteras av kollegor i varselkläder. Vår gäst är Anna-Pia Lingemyr, enhetschef på Underhåll i distrikt mitt, som ger oss en bild av vad det var som hände och hur det kunde hända trots att alla gjort och agerat enligt de rutiner som finns. En kvart efter larmet var de första kollegorna på väg mot platsen för urspårningen. Utmaningarna i spåren av händelsen var i det korta perspektivet många. När resenärer evakuerats behövde en för tunga kranar bärkraftig väg snabbt byggas i minst sagt vattensjuk terräng. Därefter skulle vagnar utan lyftöglor lyftas tillbaka på spåren, samtidigt som nyfikna skulle hållas på armlängds avstånd. Vi får säkert anledning att återkomma till ämnet om hur klimatförändringar kan skapa nya utmaningar i hur järnvägar ska byggas och underhållas. Men det får bli en senare fråga, så utöver vårt samtal med Anna-Pia bjuder vi på en kort summering av en sommar där solen lyst med sin frånvaro men där rapporter om olika spår-relaterade störningar duggat desto tätare. Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

Årets åttonde avsnitt är en sommarspecial där vi återknyter bekantskapen med en tidigare gäst. Med hjälp av såväl backspegel som spåkula låter vi Anders Svenson berätta om en organisation som hade till uppgift att värna både järnväg och järnvägare. När vi i februari för första gången mötte Anders Svenson i avsnittet "I händelse av höjd beredskap" kände vi att det fanns betydligt mer att hämta från denne man som har många järnvägssträngar på sin lyra. Av dessa strängar slår vi nu an den som rör driftvärnet, den organisation som var igång från 1946 till 2005 med uppgift att utbilda de som ville värna järnvägen såväl som järnvägarna. Bärande beståndsdelar i denna berättelse är bland annat begrepp som Dala Storsund, järnvägspoliser och kombattanter. Var fanns dessa värn, vad hade man för uppgift och hur många ingick? Vi bjuds på ett antal namn och händelser från det förgångna, och tankar om framtiden utifrån omvärldsläget. Det var några saker vi inte fick med. Illustratörens namn är Alf Lannerbäck, driftvärnsgården på Gotland låg i Kaupe och namnet på den småländska är Evedal. Dessutom vill Anders som bevis för engagemanget också lyfta att det var driftvärnsmän som på sin fritid och semester reste stugorna på Dala Storsund. Utöver samtalet med Anders spanar och spånar vi lite kring möjliga ämnen för hösten. Vi bär också en förhoppning om att ni som lyssnar passar på att nyttja sommaren till att fundera ut och därefter maila oss tips på både ämnen och gäster. Den 28 augusti räknar vi med att vara tillbaka. Ha nu en fantastisk sommar så hörs vi i höst!

I årets sjunde avsnitt är temat kraft och kontakt. Först stiftar vi bekantskap med Jenny Nilsson, projektledare för en kraftsamlande vecka, därefter med Björn Dellås och Anders Eriksson som vet att svara på det mesta (och lite till) om kontaktledningar. Att kraftsamla kan man göra på flera sätt, och gud vet att många inom järnvägen behövt göra just det de senaste månaderna. Men den här gången ska det inte handla om planering, utan om underhåll. Vårt första ämne är SSBv24T23, och bakom denna förkortning döljer drygt 10 större och ett femtio-tal mindre nödvändiga arbeten som genomförs samlat 12-19 juni. Förutom arbeten på Södra stambanan sker också en hel del arbeten på Kust till kust-banan, vilket får långtgående påverkan på olika trafikupplägg. Projektledare med ansvaret att samordna alla arbeten är Jenny Nilsson. Vi fick en pratstund en hektisk dag när nyheten om denna vecka blev medial och Jenny satt i ett flertal intervjuer. Vi under bland annat vad som ryms i hennes uppdrag, hur dialogen med järnvägsföretagen sett ut och hur det varit att samordna arbetena i tider som dessa. Från denna kraftsamling i spåren flyttar vi fokus till en helt annan kraftkälla. Vi syftar så klart på vår kontaktledningsanläggning, och här möter vi Björn Dellås och Anders Eriksson från Järnvägsteknik inom verksamhetsområdet Underhåll. Här blir det ett rätt långt samtal om hur vår anläggning mår, vilket underhåll som planeras och hur tankarna går kring trafikpåverkan. Det blir allt från pottkantsfrågor till funderingar på begrepp som trådapor, kardel-fel och av-visare. Vi kryddar dessa både samtal med tankar från rälen, samt en och annan nyhet. Dessutom bjussar vi på en förhandslyssning på ett av de budskap som kommer visar och höras i södra Sverige med start den 9 juni. Ämnet är vecka 24, och temat är jobbiga stopp. Om tre veckor räknar vi med att vara tillbaka, hoppas ni inte tycker den pausen är ett allt för jobbigt stopp.

I årets sjätte avsnitt blir det idel nya röster i podden. Gästerna hämtar vi direkt från mässgolvet i Älvsjö, och i tur och ordning möter vi Christian Schmidt och Anders Burvall, Margareta och Michael Carlsson samt Karin Tufvesson. Som utlovat bjuder vi denna gång på ett antal röster direkt från mässgolvet på Train&Rail som gick av stapeln i slutet av april. Det fanns så klart mycket att välja på, så se detta som ett litet stickprov på vad som puttrar i branschen. Eller kanske som en motvikt till alla andra röster som i dessa dagar hörs kring varsel och planeringsproblem. Först ut möter vi Christian Schmidt och Anders Burvall från Atkins som på mässans första skälvande timmar presenterade en nyhet kring fordonsunderhåll. Det handlar om systemet FORD:s efterföljare som är tänkt att lanseras under nästa år, ett system som berör 60 procent av allt rullande material. Därefter träffar vi Margareta och Michael Carlsson från företaget Solberga station. Bland mycket annat hade de med sig en tillsyningsman i form av en app. Denna digitala hjälpryttare ska sätta den mänskliga faktorn ur spel genom att bistå så att det vid olika arbetsmoment inte överträds begränsningspunkter för spärrfärd och A-skydd. Det sista samtalet hade vi med Karin Tufvesson från det nyinrättade kansliet för Järnvägscollege. Vi är ju en bransch som likt många andra är i skriande behov av mer personal. Men ska vi få in nya förmågor måste det ju också finnas utbildningsplatser, och här ska Järnvägscollege samordna både anordnare och utbildningsinnehåll. Vi kryddar dessa tre samtal med lite eget mässande om ditt och datt, och med det har du knappa 36 minuters podd-massa som kanske inte golvar dig, men som garanterat kommer direkt från golvet.

I årets femte avsnitt gästas vi som av en händelse och i särskild ordning av Anna Ericsson, chef för VO Trafik, samt Jessica Söder Sörling, Enhetschef Kapacitetsoptimering Nord. Våra ämnen är särskild händelse och ansökningsläget i T24. Det är, utan att gå in på detaljer, fortsatt tuffa tider för alla järnvägare. Men man behöver inte vara en drömmare för att se att det finns ljuspunkter. Inleder gör vi med Anna Ericsson som i februari blev ny chef för Verksamhetsområde Trafik. Att det blivit en rivig start är kanske årets understatement, men vi vågar ändå ställa fråga om hon kom till järnvägen och fick det bra! Även om vi pratar om flera saker ligger fokus för samtalet så klart på Särskild händelse, en arbetsmetodik för krishantering som nu testas för första gången på Trafikverket för att kraftsamla kring de utmaningar som finns kring nuvarande och kommande tågplan. Därefter lyfter vi blicken och tittar traditionsenligt på ansökningsläget till T24. Vår gäst är Jessica Söder Sörling, som har den lååånga titeln Enhetschef på kapacitetsoptimering Nord avdelning Ttrafikplanering. Det blir en del siffer-exercis, en del tidplaner men också en del optimism. För viss förbättring syns ändå i systemen, och dessutom kommer erfarenheterna från förra året väl till pass när rekordmånga (13 500) tåglägen från 52 operatörer (fyra fler än 2023) ska pusslas/planeras in. Förutom att be er hålla två tågplaner i huvudet samtidigt bjuder vi på några korta nyheter. Nästa gång kommer vi bjuda på ett antal röster fångade på mässgolvet under Train & Rail. Hoppas vi ses där!

Den här gången tar vi sikte på begreppet tillgänglighet. Det handlar inte bara om hissar, appar och låg instegshöjd till fordon, utan lika mycket om turtäthet och planering. Våra gäster är Anna Hansson, Ellinor Nyberg och Pontus Gunnäs. Självklart ska järnvägen vara för alla, men vet vi att den är det? Och hur arbetar vi i så fall för att täta till eventuella gap mellan oss i branschen – och kanske än viktigare, mellan olika transportslag - så att hela resan fungerar? Det här är några av frågorna vi tänkte närma oss i detta vårt 101:a avsnitt. Vi börjar med ett samtal om stationsutformning med Anna Hansson och Ellinor Nyberg. Vilka krav ställs på järnvägen, och är det samma krav som på andra transportslag? Hur samverkar vi, och med vilka? Vem är bäst på tillgänglighet, och vilket land har vi som förebild? Därefter har vi fått en pratstund med Pontus Gunnäs, affärschef Tåg på Västtrafik. Nu vidgar vi begreppet tillgänglighet till att också handla om bland annat turtäthet och fordonstyper. Just Västtrafik har ett stort antal olika fordonstyper, dessutom står man inför en investering i nya fordon som just nu testas. Åtminstone en av programledarna får något drömskt i blicken av allt littera! Innan vi rundar av bjuder vi självklart också på lite reflektioner och – för första gången, enstaka kraftuttryck! Vi vill också tacka lyssnaren Martin för dels fina ord, dels ett detektivarbete som nu gör att de förlorade avsnitten från denna podds tillblivelse nu är återfunna och hemhämtade! På återhörande.

En helt ny mötesplats för järnvägen och järnvägarna ser snart dagens ljus, och vi har därför ringt Björnarna Asplund och Wengse för att få hela historien. Vi bjuder även på ett historiskt snack med järnvägspodds-pionjären Tobbe Lundell. Det finns risk för ett uns av navelskådning i slutet av detta vårt hundrade avsnitt när vi i Järnvägspodden pratar om Järnvägspodden. Men innan dess tar vi sikte på den helt nya mötesplatsen Train&Rail som hålls på Stockholmsmässan i slutet av april, ett ämnesval som för ett ögonblick får oss att fundera på vad för podd vi blivit… Först tar vi ett snack med Björn Asplund, ordförande för arrangören Swedtrain. Vad gjorde att de ville skapa denna nya mötesplats, hur har man resonerat kring teman och hur ser branschens möteskultur ut? Vi hör oss också för om mässan kommer bjuda på nyheter och premiärer, om man har lyckats få dit tunga namn som dragplåster och vem som kom på namnet (som ju får erkännas är rätt catchigt). Därefter tar vi steget över Björn Wengse. Hur tänkte man på Stockholmsmässan när järnvägsbranschen knackade på, och vad har han själv för relation till järnvägen? Dessutom får vi några medskick om trender i mäss-världen, råd om vad man som utställare ska bjuda på och inte minst tänka på. Vi reder också ut om spåren går hela vägen fram till mässan. Sist ut så går vi då alltså till botten med hur Järnvägspodden en gång kom till. Den som hjälper oss skingra dimridåerna kring poddens gryning är SJs presschef Tobbe Lundell. Så vitt vi vet verkar dessa tidiga avsnitt inte längre finnas bevarade, men hur tycker han att vi har hanterat hans arv och vad skiljer podden idag med podden b.c. (before carlsson)? Lägg till lite reflektioner, kreativt ordskapande och några ord om punktlighet så har du avsnitt 100 väl sammanfattat. På återhörande.