Järnvägspodden

Den sjunde vågen sägs vara den största, i vårt fall blir årets sjunde avsnitt ett av de längre. Men det går åt när vi växlar in på ett för oss nytt och nästan okänt spår och söker omfamna delar av vår historia som kan vara gömd eller glömd. I tider av social distansering drar vi oss 10 000 år tillbaka för att kunna blicka framåt. Temat är hur järnvägen bidrar till ny kunskap om Sveriges historia, från de allra äldsta stenåldersboplatser till rallarstugor från 1800-talets andra hälft. Vår ciceron på detta avsnitts första kultur-tur är Magnus Djerfsten, biträdande projektledare för arkeologin inom Ostlänken. Om Magnus i sitt dagliga värv söker ett gömt kulturarv har Anna Lindgren, forskningssamordnare på Järnvägsmuseet, istället lyft på locket till det glömda. Det handlar om en otroligt ambitiös planterings-verksamhet som skapades under stambanornas första tid. I sin uppsats Järnvägens gröna kulturarv sätter Anna ljuset på den fråga som i järnvägens tidiga år var en självklarhet och överallt närvarande, men som 150 år senare är desto mer frånvarande För att inte bli helt utmålade som dammiga kulturister har vi så klart ett kort kulturarvsfritt nyhetssvep också. Men lite nostalgi lyckas vi allt klämma in innan vi tar sommar. Tillbaka är vi den 31/8, då med förhoppningen om att vi kunnat flytta in i studion igen. Tack för att ni lyssnar, ha en riktigt trevlig sommar!

Om årets sjätte avsnitt blir vårt besta ska vi låta vara osagt, men klart är att vi följer spåren som leder till två stora pågående arbeten. Vi möter Kent Sahlman och Hans Stiller från Getingmidjan och Thomas Hallgren på fyrspåret Malmö – Lund. Förutom att svara på en lyssnarfråga blir det med andra ord best och banarbeten för hela pod-pengen när vi tar pulsen på två av våra största och mest trafikpåverkande arbeten i sommar. Av kända skäl kunde vi inte ta oss till Riddarholmen för en rundgång och därmed med egna ögon få uppleva förväntningarna inför den tredje och sista sommaren då tågbruset tystnar på broarna i centrala Stockholm. Men vi kände ändå att det var dags för en uppdatering på läget för Sveriges mest komplicerade järnvägsprojekt. Så laddade med både klyschiga och känslomässiga frågor har vi på nytt ringt Getingmidjans projektchef Kent Sahlman. Även om Getingmidjan till stor del är en "1 till 1" lösning som ska garantera fortsatt trafik genom huvudstaden så har vi ändå fångat upp en del järnvägsnyheter från Riddarholmen. Bland annat monteras kontaktledningsskenor, man inför nyckelstyrd hastighetsnedsättning i hollywoodsk anda och så har man en unik bro med 7,5 förmonterade växlar som likt slussens guldbro ska anlända sjövägen. Den som med teleteknikens hjälp kan ge oss best inside information är ingen mindre än Hans Stiller, projektledare för järnvägsdelarna i Getingmidjan. För att nå avsnittets slutstation lämnar sedan vi huvudstaden och tar oss från söder vidare söderut till fyrspåret Malmö – Lund. På denna hårt trafikerade del av södra stambanan håller två spår på att bli fyra, vilket under byggtiden självklart får påverkan på trafiken. I slutet augusti väntar till exempel den första av fyra större avstängningar, och för att få en bild av såväl utmaningar med tillfälliga spår som nyttor med spökspår har vi ringt fyrspårets produktionschef Thomas Hallgren. Till sist har vi som vanligt fångat några nyheter som vi tyckte var värda att nämnas. Med det går detta vårt hittills enda avsnitt i B-dur i mål, och det återstår bara att säga är: To be continued!

Årets femte avsnitt går i punktlighetens tecken när vi dels får oss en dos japansk punktlighetskultur till livs tillsammans med forskaren Carl-William Palmqvist, dels uppdaterar oss på MPK i sällskap med delprojektledaren Petrus Olsson. Det krävs inget mindre än en pandemi för att punktlighet inte längre ska vara ett givet samtalsämne vid sidan om vädret. Och kanske är det lite synd att blickarna nu riktas åt annat håll eftersom punktligheten aldrig varit bättre – och det var faktiskt en trend som startade redan i december. Men hur ska vi kunna hålla i och hålla ut även när vardagen återkommer. Ett sätt kan vara att rikta blickarna mot öst, och därför vänder vi oss till den person i Sverige som har bäst koll på japansk punktlighet. Och det är Carl-William Palmqvist, forskare vid Lunds universitet. Punktlighet är summan av allt arbete som sker i branschen för att rusta upp, bygga ut och modernisera järnvägen. Inte minst ställs förhoppningar på hur framtida tågplaner ska planeras med bättre arbetssätt, verktyg och förutsättningar. Det var ett par år sedan, men nu har vi med andra ord alltså letat upp MPK igen, och den vi fann är delprojektledaren Petrus Olsson som ger oss och er en bild av vad som hänt sen sist. Som vanligt kryddar vi anrättningen med ett kort nyhetssvep, och klockar punktligt och prydligt in på knappt 40 minuter.

Årets fjärde avsnitt är ännu ett hemmabygge när vi följer rådande råd i orådstider. Tre återvändande gäster blir det när vi närmar oss den oslagbara trion T21 (Mats Berlin), trafikinformation (Ulrica Sörman) och digitalt underhållslabb (Peter Söderholm). Utöver ett kort nyhetssvep och lösryckta tankar om ett digitalt Storsund och järnvägsnycklar så bjuder vi denna gång alltså på tre välbekanta gäster. Som traditionen bjuder pratar vi den här tiden på året med någon ansvarig för tågplaneprocessen, eftersom vi precis har fått in alla ansökningar för kommande tågplan. Staffan är som ett barn på julafton men dämpar sig inför allvaret att intervjua ännu en av hans egna chefer, nämligen ingen mindre än Mats Berlin. För ett år sen fick vi träffa Ulrica Sörman för ett samtal om all den utveckling som sker inom trafikinformationsområdet. Då visste ingen av oss att det skulle komma ett regeringsuppdrag kopplat till framtidens trafikinformation som skulle redovisas nu i april. Så vi firar detta med att fyra av den första frågan om hon fått kaffe… Till sist är det dags för ännu en veteran som vi träffat tidigare när det handlat om automation och digitalisering kopplat till underhåll. Han har guidat oss in till en för Ulf okänd värld av e-piloter, digitala labb och skänkt oss uttryck som digitala öknar. Vi ställer alltså vårt sista strålkastarljus mot norr och ger plats på scen till Peter Söderholm.

Detta årets tredje avsnitt har tydliga teman i form av comebacker, kända gäster, en avgående programledare och ett virus. I enlighet med myndigheternas rekommendationer produceras podden också helt res-fritt vilket skapar nya utmaningar. Säger bara outro… Det tog lite extra tid att få ihop detta avsnitt. Först gjorde coronans framfart att den nya utrustning vi beställt blev försenad, sen fick studion flytta till ny adress när bara verksamhetskritiska och inte podkritiska resor fick genomföras. Men nu är vi tillbaka för att tillsammans med Mikael Eriksson från Trafik, Sven Ödéen från Underhåll och Henrik Reuterdahl bland annat ta oss an ett ämne som ingen rundgång i världen kan runda. Allt och alla påverkas av coronaviruset, och all denna påverkan kräver en koordinering i branschen – och att vi på Trafikverket behöver ta mycket av det ansvaret blev tydligt tidigt i krisen. Ansiktet för samverkan gentemot tågföretagen i dessa kristider har i stort och mycket blivit vår första gäst Micke Eriksson. En tanke som dykt upp i flera sammanhang att när nu trafiken glesnar borde väl mer underhåll kunna genomföras. För att reda ut vad som går att göra, och inte minst vad vi och alla leverantörer gör för att säkerställa vidmakthållandet av järnvägen i tider som denna ringde vi Sven Ödéen, avdelningschef på. Precis som ögat har sin blinda fläck finns det områden som Henrik Reuterdahl inte är inläst på. Så denna återkomst fick istället handla om vad som beskrivits som en rivningsepidemi längs de svenska järnvägsspåren. Till sist tackar vi Staffans vikarie Jörgen Lindgren som med detta avsnitt lämnar poddens programlederi-enhet. Men vem vet, han kanske blir en kommande gäst?

Årets andra avsnitt är en tredelad historia. Vi inleder med trafikplatsnamn och linjeboksförfattaren Jimmy Håkman, fortsätter med ett nyhetssvep innan vi avslutar med en inblick hos den planerande entreprenören Jonas Kjellgren. Allt du velat veta om trafikplatser men varit för rädd att fråga om – så borde vi kanske döpt detta avsnitt. För när vi tack vare en lyssnarfråga öppnar dammluckorna så formligen forsar kunskap, trivia och laghänvisningar om hur trafikplatser får sina namn ut! Men det är klart – är man författare så ska man väl också ha något att säga, och det hade Jimmy Håkman. I vår andra intervju lyckas Jörgen äntligen bocka av sitt löfte om att få in ett tydligare underhållsperspektiv i vår pod. Det återstår för oss att få riktig närkontakt med makadam och svetsloppor, men genom att locka Jonas Kjellgren till Trafikverkets Solna-kontor kan vi bjuda på ett samtal om vardagen som järnvägsentreprenör, om planeringsförutsättningar och om nyttan av servicefönster. Avsnittet vore inte komplett utan ett nyhetssvep om tester, punktlighet och tips på läsvärda nyheter från trafikverket.se – under ingången För dig i branschen.

Så då var vi alltså framme vid 2020 och ett helt nytt oskrivet järnvägsår ligger framför oss där det garanterat finns massor att grotta ner sig i. Våra gäster är Roberto Maiorana, Lisa Berglund. Lennart Lennefors, Ann-Sofie Atterbrand samt Joel Sultan. I årets första utsändning följer vi förstås upp punktligheten för att se om det som nyss var omöjligt ändå kan vara möjligt – året har ju onekligen börjat bra. Det kanske är så att det till synes omöjliga bara tar lite längre tid. Våra gäster denna säsongspremiär är Roberto Maiorana, chef för verksamhetsområde Trafik, som dels sammanfattar det gångna året - dels blickar framåt mot 2020 and beyond. Dessutom har vi än en gång hämtat ut projektledaren Lisa Berglund och utredaren Lennart Lennefors ur nattågsvagnarna för att hur långt de hunnit på sin regeringsuppdragsresa som kan sammanfattas som "to Köln by night-train". Sist dyker vi ner i den högst reella utmaningen i att lägga pusslet om att samtidigt få ut allt fler tåg och allt fler arbeten i spåren. Här finns en ny process och de som vet hur och när trafikpåverkande åtgärder bäst bör koordineras för att framtida resor ska gå så smidigt som möjligt är Ann-Sofie Atterbrand och Joel Sultan. Om vi har tiden på vår sida så hörs vi igen om tre veckor!

Årets sista avsnitt blir ett långt sådant då alla intervjuer som finns kvar i bandaren blir till små pod-paket att lägga under granen. Så tänd ett ljus, låt det brinna och låt inte hoppet om ännu ett fantastiskt järnvägsår försvinna. Vi avgår med frågan om bromsblock, som enligt Ted Söderholm felaktigt hanterad var en potentiell sjunkbomb. Frågan är hur block av komposit kunde baxas ändå hit? Garanterat helt fritt från grötrim guidar Clas-Göran Rydén oss vidare i ämnet. Sedan dyker vi ner i ett spännande digitaliseringsspår som rör trafikledning och förare. Redan nu rullar tåg utrustade med S-DAS, och efter årsskiftet inleds tester med C-DAS. Förutom att förbättra och förenkla kommunikationen har de tre visa personerna bakom projektet som målbild att minska slitaget, förbättra trafikinformationen och ge en högre punktlighet. De vi träffar är Daniel Vesterlund Hamrén (SJ), Therese Angel (Trafikverket) och Morgan Lindström (Railit). Till sist – under 2019 ser vi ut att passera två drömgränser – över 1 miljon framförda persontåg till slutstation och över 250 miljoner genomförda tågresor. Bara det är två välkomna ämnen, och om man lägger till toppnoteringen för punktligheten på systemnivå, ett antal regeringsuppdrag, några braskande rubriker och ett allt större fokus på branschsamarbete så har vi hela vår önskelista klar för ett efterlängtat samtal med trafikverkets generaldirektör Lena Erixon. Vi sparade helt enkelt det bästa till sist! Med det har vi tömt årets pod-klappssäck. Vi tar inte emot returer och accepterar inga byten, men ser gärna att ni som lyssnar hör av er med tips på personer och frågor vi borde lyfta 2020.