Gräns

Belarus president Alexander Lukasjenko har hamnat i Vladimir Putins klor och blivit ett större säkerhetshot mot Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alexander Lukasjenko har haft makten i Belarus i snart 30 år. Han har beskrivits som skicklig på att ställa väst och Ryssland mot varandra, och dra fördelar från båda hållen. En slags politisk balansakt.Men 2020 hamnar Lukasjenko ur balans: Protester lamslår Belarus, folket har efter presidentvalet tröttnat på valfusk och vill byta ut Lukasjenko, så han tvingas be Rysslands president Vladimir Putin om hjälp för att kunna sitta kvar på presidentposten. Efter det är ingenting längre sig likt.– Lukasjenko vet ju i det ögonblicket att han har bränt alla sina chanser att fortsätta balansakten som han har levt på under årtionden, säger Fredrik Wadström, Belaruskännare på Sveriges Radio.Sedan dess är Belarus i Rysslands klor, vilket visar sig de följande åren.Ryska kärnvapen i BelarusSommaren 2021 genomför Belarus, troligtvis med hjälp av Ryssland, hybridattacker mot Litauen och Polen. Man använder sig av migranter för att sätta press på EU-länder.Samma år placerar Ryssland trupper i Belarus, trupper som snart kommer vara del av den fullskaliga invasionen av Ukraina. Bedömare menar kort och gott att Ryssland inte längre har en egen utrikespolitik.  – Jag kan inte se det som något annat än att Belarus är ockuperat av Ryssland i nuläget, säger Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.Lukasjenko har också erkänt att ryska taktiska kärnvapen har anlänt till Belarus och att det ska komma fler senare i år.Tidigare har Belarus betraktats som en slags buffertzon mellan Nato och Ryssland, men nu ser det alltså annorlunda ut i närområdet och det här behöver det svenska försvaret hålla koll på.– Vi måste vara vaksamma, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.Text: Karin HållstenMedverkande:Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.Fredrik Wadström, Belaruskännare, tidigare Rysslandskorrespondent och nu programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland på Sveriges Radio.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Bjarne JohanssonLjud från: Sveriges Radio, AFP, the Guardian, Bloomberg news

Ukrainska våroffensiven blev en lång sommarföljetong som fortsätter in i höstmörkret, men inte hur länge till som helst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Krigsvetaren Oscar Jonsson vid Försvarshögskolan tror att det handlar om veckor innan striderna går in i en mer lågintensiv fas. Samtidigt varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att Ryssland håller på att driva fram ”det sista kriget”, men frågan är hur långt de ryska förmågorna räcker.Oscar Jonssons boktips för att bättre förstå kriget:War and punishment - Mikhail ZygarOverreach - Owen MatthewsPutins krets - Catherine Belton

Irans spioner är ett av de stora hoten mot Sverige, enligt Säpo. Det handlar om starka underrättelsetjänster som kan utföra kartläggningar och attentat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svensken Johan Floderus är gripen och fängslad i Iran sedan våren 2022, och fallet visar på hotbilden mot svenska medborgare som besöker Iran.Men det finns säkerhetshot från Iran även i Sverige. Det handlar om underrättelseverksamhet mot person, som även kallas flyktingspionage.– Det slår mot dom grundläggande värdena i den svenska demokratin med yttrandefrihet och organisationsfrihet, säger Kennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på Säpo.Ett exempel är den man i Sverige som i mitten av 2010-talet blir spion för den iranska underrättelsetjänsten.Genom att utge sig för att vara journalist får han tillgång till personer inom motståndsrörelsen ASMLA i flera europeiska länder.ASMLA är en våldsbejakande organisation som slåss för att provinsen Khuzestan, eller Ahvaz, ska bli självständig.Under flera år dokumenterar han deras personuppgifter och skickar dem vidare till sina kontakter i Iran innan han grips och döms.Iran – ett av tre stora hotIran är ett av de tre länder som särskilt pekas ut som ett hot mot Sveriges säkerhet. Ändå hamnar det lite i skuggan av de två andra; Ryssland och Kina.Det bor 120 000 personer i Sverige som är födda i Iran eller har en förälder som är det. Det är en av flera anledningar till att Sverige är intressant för den iranska regimen och dess många spionorganisationer, bland annat Mois och IRGC.– Irans underrättelsetjänster har ju visat att man inte drar sig för att begå attentat, som mordförsök. Framför allt riktat då mot exiliranier utomlands som är för högljudda i sina protester eller i sin opposition, säger Carolina Angelis, analytiker med bakgrund i svensk underrättelsetjänst. Relationen mellan Sverige och Iran är kylig. Svenska myndigheter har gripit en misstänkt iransk krigsförbrytare och i Iran avrättades i maj 2023 den iransk-svenske medborgaren Habib Chaab, som dömts för inblandning i terrordåd.Medverkande:Hans-Jörgen Hanström, tidigare kammaråklagare på riksenheten för säkerhetsmålRouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern- och Afrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutetCarolina Angelis, senior analytiker på säkerhetsföretaget Truesec, tidigare på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MustKennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på SäkerhetspolisenProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Jimmy HalvarssonTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, TV4, NBC News

När Ryssland inleder sin fullskaliga invasion ser tech-entreprenören Elon Musk till att ukrainarna får internet. Men han är en oberäknelig leverantör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elon Musk har skickat upp tusentals satelliter som förser stora delar av jorden med internet, Starlink, och eftersom det varken behövs master eller kablar passar det i ett krigsdrabbat land. I samband med Rysslands anfall ber Ukraina om hans hjälp.– Det finns i dagsläget ingen statsaktör eller kommersiell aktör som kan matcha den infrastruktur och den typen av tjänster som Starlink har utvecklat, säger Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Musk har byggt upp ett rymdimperium, som gjort hans tjänster oumbärliga. Men när det visat sig vara möjligt för Musk att stänga av åtkomsten till Starlink har frågor hopat sig kring huruvida det är klokt eller inte att göra sig beroende av ett enskilt företag.– Det yttersta man kan oroa sig för är naturligtvis att de stänger av tjänsten, och att de rent teoretiskt skulle kunna göra det aktivt i någon annan parts intresse, säger Gunnar Karlson, styrelseledamot i Swedish Space Corporation, som påpekar att det här än så länge är hypotetiska resonemang. Svenska satellitsatsningenDagens space race består bland annat i satsningar på satelliter. Där satsar Sverige nu stort, och i år invigdes Spaceport Esrange. Tanken är att det ska gå att skicka upp satelliter i omloppsbana – från Kiruna.– Jag skulle säga att det är en strategiskt viktig resurs för Europa för att det är Europas enda rymdhamn just nu, säger Ella Carlsson, flygvapnets rymdchef.Dessutom kollar Sverige på alternativa sätt att kunna skjuta upp satelliter via stridsflygplan.– Vi har påbörjat en en studie nu där vi undersöker JAS Gripens förutsättningar att kunna skicka upp en liten satellit i låg omloppsbana, säger rymdchefen.Text: Karin HållstenMedverkande:Ella Carlsson, Flygvapnets rymdchef.Gunnar Karlson, pensionerad generalmajor, tidigare Must-chef, i dag styrelseledamot i Swedish Space Corporation.Effie Karabuda, tech-reporter på P3.Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Bjarne JohanssonLjud från: Sveriges Radio, Joe Rogan Experience, KCAL, WSJ

Idag väcktes åtal mot en svensk-rysk man som misstänks för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och mot USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En novembermorgon i fjol hovrar helikoptrar över ett stort hus i Stockholmsförorten Nacka. Insatsen leder till att en man i 60-årsåldern grips. Nu, nio månader senare, åtalas han.Han misstänks ha försett Ryssland med säkerhetskänslig teknik från såväl Sverige som USA. Svenska SÄPO och amerikanska FBI har jobbat ihop i fallet, och båda ländernas säkerhet anses ha skadats av mannens verksamhet.– Naturligtvis så är det allvarligt för det svenska säkerhetsläget, och på samma sätt då när det gäller det amerikanska säkerhetsläget, om Ryssland får tillgång till teknik som kan användas för att ytterligare utveckla och tillverka vapensystem, säger Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.Kopplingar till rysk underrättelsetjänstEfter Rysslands annektering av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har landet fått sanktioner riktade mot sig, vilket gjort det svårare för dem att få tillgång till västerländsk teknik.– Om man inte kan köpa teknologin så får man sno den, säger Carolina Angelis.Åklagaren i fallet ser att det finns kopplingar till GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten. Och det finns en väldigt tydlig anledning till varför den ryska krigsmakten trånar efter modern teknik.– Till stora delar beror det på ett ryskt behov av att egentligen kunna fortsätta sin krigföring mot Ukraina, säger Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.Medverkande:Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.Tony Ingesson, biträdande universitetslektor i underrättelseanalys på Lunds universitet. Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från Sveriges Radio.

Kinesiska företagsuppköp och investeringar i Sverige leder till större inflytande och pekas ut som ett hot mot svensk säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kina är ett av de stora hoten mot Sverige konstaterar politikerna i Försvarsberedningens rapport från juni 2023.– Landet utvecklas i en allt mer sluten och auktoritär riktning, säger beredningens ordförande Hans Wallmark (M).Konkurrensen mellan USA och Kina om makt och ekonomi kommer att påverka Sverige i framtiden. Samtidigt pågår det redan kinesiska företagsuppköp som kan hota svensk säkerhet, och spionage och forskningssamarbeten som stärker kinesiska intressen.Kan vara ett säkerhetshotUnder hösten ska Inspektionen för strategiska produkter, ISP, börja granska utländska investeringar som kan skada svensk säkerhet, och kunna stoppa sådana affärer. Det kan handla om allt mellan avancerad teknologi och råvaror.– Det är en rad aktörer, som Säpo, utländska regeringar och EU som entydigt pekar på att Kina har ett sätt när det gäller att förvärva företag som vi måste ha ögonen på, som kan utgöra säkerhetshot, säger Lars-Göran Larsson, enhetschef på Inspektionen för strategiska produkter.Medverkande:Oscar Almén, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOISofia Ledberg, universitetslektor på FörsvarshögskolanGustav Sundqvist, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om KinaLars-Göran Larsson, enhetschef, Inspektionen för strategiska produkterPetra Berggren, reporter på P4 VästernorrlandProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, Youtube, Timrå kommun

Säpo har noga övervägt om terrorhotsnivån mot Sverige bör höjas. Till slut kommer beskedet: Sverige bedöms nu stå inför ett högt terrorhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vi går från en trea till en fyra på den femgradiga skalan, säger Säpo-chefen Charlotte von Essen på den presskonferens som myndigheten kallat till.I praktiken innebär det att terrorhotet mot Sverige inte längre bedöms som förhöjt, utan istället högt. Säkerhetsläget är alltså försämrat.Men det är ingen enskild händelse som ligger bakom höjningen av hotnivån. Istället handlar det om en sammanvägd bild och man bedömer att det kommer påverka Sverige en längre tid framöver.Henrik Häggström, senior analytiker och biträdande chef på avdelningen för analysstöd på Försvarshögsskolan, menar att något som han kallar för "samarbeten i oheliga allianser" blir allt vanligare och att det präglar dagens hotnivåer mer än vad det gjort tidigare.– Vi har statsaktörer som samverkar med terrorism som samverkar med organiserad brottslighet. Och det gör att det blir svårare att göra analysen vem som ligger bakom, av den enkla anledning att, det som kan verka vara en terrorattack kanske i själva verket är ett beställningsjobb av någon annan. Och det där ställer till det när vi ska försöka förstå och bygga en säkerhet, säger han. Medverkande:Henrik Häggström, senior analytiker och biträdande chef på avdelningen för analysstöd på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergLjuden i avsnittet är hämtade från Sveriges Radio.

Sommaren 2023 bränns och skändas koraner vid flera tillfällen i Stockholm. Hotet mot Sverige ökar och Säkerhetspolisen pratar om ett allvarligt säkerhetsläge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den svenska yttrandefriheten har fått omvärldens blickar riktade mot sig. Uppmärksamheten är långt ifrån positiv, tvärtom. I land efter land i den muslimska världen har svenska företrädare kallats upp, och demonstrationer i Irak ledde så långt som till att den svenska ambassaden i Bagdad stormades. Allt på grund av att koraner bränts och skändats i Sverige under sommaren.– Det finns en väldigt stark oförståelse om varför man tänder eld på muslimernas heliga bok, och vad syftet är med det, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi.Situationen efter koranbränningarna har inte bara eskalerat utomlands. I Sverige talar regeringen och Säkerhetspolisen om ett försämrat säkerhetsläge. De säger att Sverige gått från att vara ett legitimt mål till ett prioriterat mål.– Nu är det mer uttalat att man vill göra någonting just specifikt mot Sverige, mot svenska intressen eller mot funktioner i Sverige utifrån att man vill hämnas på det som händer i Sverige, säger Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.Finns flera aktörer som utnyttjar situationenAtt det bränns koraner i Sverige har uppmärksammats långt utanför landets gränser. I Irak, där den svenska ambassaden stormades, användes koranbränningarna i Sverige som en bricka i den irakiska inrikespolitiken. Men det finns även andra aktörer som använder sig av den uppkomna situationen för sina egna syften.– Vi har sett att Ryssland aktivt återupprepar de budskap som den här kampanjen går ut på; att utmåla Sverige som ett islamofobiskt land, säger Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.En anledning till varför Ryssland skulle kunna tänkas ge bränsle till den allvarliga situationen är för att störa den svenska Nato-processen, menar terrorexperten Hans Brun.Medverkande:Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.Hans Brun, terrorexpert som är kopplad till King's college.Catharina Kipp, tidigare ambassadör i Damaskus.Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara SundbergTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet

För första gången sedan kalla kriget har Nato antagit storskaliga planer på hur man tänker försvara sig mot en rysk attack. Det handlar om 4 000 sidor topphemliga dokument. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Nato-medlemsländerna möts i Vilnius i juli 2023 handlar mycket om Rysslands krig i Ukraina, om det fortsatta stödet till Ukraina och om hur det ska gå med Sveriges Nato-ansökan.I skuggan av allt det spikas beslut som beskrivs som historiska. Det handlar om tusentals sidor topphemliga dokument med planer på hur Natos försvar ska stärkas. Och för första gången sedan kalla kriget har man nu tagit fram detaljerade regionala planer.– Det är ingen offensiv kampanj mot Ryssland. Å andra sidan så kan det tolkas som ett säkerhetsdilemma, att Ryssland ser det här, eller väljer att se det här, som ett som ett direkt hot, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Återstår problemNatos nya planer är ambitiösa, men det behövs både militärer och materiel. Det kommer bli en stor uppgift för Nato att snabbt kunna nå upp till de nya målen. Och det kostar pengar.– Vi rör oss inte lika fort som den farliga värld vi lever i rasar, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg som uppmanar medlemsländerna att skjuta till mer pengar till försvaret.Tidigare har Natos krav varit att medlemsländerna ska lägga två procent av sin BNP på försvaret, något som betraktats som ett tak av flera länder. Efter toppmötet i Vilnius är tvåprocentsmålet snarare ett golv, ett minimikrav, medlemsländerna måste uppnå. Men olika länder räknar olika.– Om en soldat går på en mina i Afghanistan – en del länder räknar det som en försvarskostnad, sjukhuskostnad, hemma. Men i andra länder så är det som en vilken civil sjukvård som helst, säger Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap vid Mittuniversitetet.Medverkande:Niklas Granholm, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap, Mittuniversitetet.Mikael Wassdahl, överstelöjtnant och chef för Fältjägargruppen i Östersund.Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara SundbergProducent: Jimmy HalvarssonTekniker: Kalle AnderssonLjud från Sveriges Radio, Reuters, Youtubekanalen Nato News, Folk och försvar

När Wagnergruppen plötsligt vänder sig mot den ryska armén och tågar mot Moskva blir det uppenbart att Putin har problem i sina egna led. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Wagnergruppens ledare, oligarken och krögaren, Jevgenij Prigozjin har varit kritisk mot den ryska armén den här våren. I sin kanal på Telegram har han skällt ut försvarsminister Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov flera gånger och pekat på antalet döda soldater vid fronten i Ukraina. Under midsommarhelgen tar han sin privatarmé och tågar in i södra Ryssland, intar miljonstaden Rostov och tar sig vidare mot Moskva.– Så bestämde han sig för att kräva Sjojgus och Gerasimovs huvud på ett fat. Och så marscherar han mot Moskva via Rostov, säger journalisten och Rysslandskännaren Per Enerud.Överstelöjtnant Johan Huovinen utesluter inte att Prigozjin fick stöd inifrån den ryska militären i och med att de mötte förhållandevis lite motstånd under kuppförsöket.– Att det kunde ske indikerar kanske någonstans att det fanns ett medgivande från någon att det här skulle ske. Att det har utgått någon typ av order, säger Johan Huovinen.Kommer Prigozjin avrättas?Wagnergruppen har nära band till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och grundades av GRU-officeren Dimitrij Utkin.– Han kommer från Spetsnaz och har gjort hela sin militära karriär inom Ryska Försvarsmaktens elitförband. Så på det sättet är det han som är själva kniven i lådan medan Prigozjin är entreprenören och företagaren som ser till att det här kan expandera och växa, säger Johan Huovinen på Försvarshögskolan.Jevgenij Prigozjin sägs ha blivit vän med president Putin när han drev restauranger och cateringfirma i Moskva. Efter kuppförsöket spekuleras det i hans framtida öde eftersom den ryska regimen har en historik av att göra sig av med sina motståndare genom förgiftningar, bilkrascher eller andra typer av mystiska olyckor.Text: Karin HållstenMedverkande:Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid FörsvarshögskolanHanna Smith, Rysslandsexpert och professor vid College of Europe i BelgienPer Enerud, Rysslandskännare, journalist och författareProgramledare: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonProducenter: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, Reuters, Prigozjin press, PBS, The Telegraph, Euronews

När Turkiet ställer krav och förhalar Sveriges medlemskap finns en risk att Nato framstår som svagt och principen om öppna dörrar ställs på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Turkiet har gett grönt ljus för att släppa in Sverige i Nato. Det skedde på Nato-mötet i Vilnius efter mer än ett år av förhandlingar. Beslutet ska röstas igenom i turkiska parlamentet och Ungern måste också godkänna Sverige som medlemsland innan allt är klart.– Att fullborda Sveriges anslutning till Nato är ett historiskt steg som gynnar säkerheten för alla Natoallierade i denna kritiska tid, det gör oss alla starkare och säkrare, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens.Det innebär den största förändringen i svensk säkerhetspolitik på över 200 år när Sverige går ifrån sin alliansfrihet.Nu får Sverige ett strategiskt djup i sitt försvar säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.– Det här blir en fundamental skillnad där vi plötsligt är en jämlike vid bordet, säger han.Turkiet på tvärenNatos policy om att vara en öppen allians för länder i Europa har ställts på sin spets när Turkiet förhandlat och förhalat Sveriges ratificering.– Det är svagt tycker jag. Det här har varit ett Natoproblem och det är problematiskt att det blev överlämnat åt Sverige. Här hade det varit smakligare och vettigare om Nato hade sett det som ett Natoproblem, säger Joakim Paasikivi.Medverkande:Joakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare på FörsvagshögskolanAnna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic CouncilProglamledare och producenter: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonLjud från Sveriges Radio

Ryssland försöker slå tillbaka Ukrainas motoffensiv. Nu har kriget gått in i en fas där naturen förvandlas till vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Natten till den 6 juni 2023 brister Kachovkadammen efter en kraftfull explosion. Både Ryssland och Ukraina slår ifrån sig, men det finns misstankar om ett ryskt sabotage.Flodvågen sveper ner mot samhällen efter rapporter om att den ukrainska motoffensiven startat, och bedömare kopplar ihop händelserna.När den uppdämda naturkraften i floden Dnjepr blir fri skapas stora, långvariga sår i det ukrainska samhället. Miljöskador, civilt lidande och skador på byggnader och infrastruktur.Minor ska stoppa motoffensivRyssland försöker samtidigt forma om landskapet mot ukrainska styrkor med hjälp av massiva mineringar, som kommer ligga kvar länge och skada landet.– Man gör ju naturen till ett vapen. Och att man är beredd att gå så långt i både försvar och anfall, det är ganska ovanligt, säger Peter Haldén, forskare på Försvarshögskolan.I Sverige gäller skärpt uppmärksamhet vid dammar på grund av omvärldsläget. Här vill man skydda sig mot cyberangrepp och spioneri som skulle kunna leda till sabotage.Medverkande:Peter Haldén, docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanPer Åkerblom, överste och regementschef på Göta ingenjörregemente, Ing 2Ann-Sofie Fahlgren, chef för dammsäkerhet på Svenska kraftnätMarina Buskas, som flytt från Nova Kachovka till GotlandProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducenter: Karin Hållsten och Bo Torbjörn EkTekniker: Bjarne JohanssonLjud från Sveriges Radio, Reuters, Sky News, YouTube

Åklagaren tror att det kommer att gå att säga vem som sprängde Nord Streams ledningar. Samtidigt skapar olika aktörer sina egna sanningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av september 2022 sprängs Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Gasläckan blir enorm och kraftiga strömmar spolar runt spillror i havet. Spekulationerna om sabotaget startar direkt, det blir en kamp om att forma historien om vad som hänt.Många pekar på Ryssland, som äger ledningarna via bolaget Gazprom. Att spränga skulle kunna vara ett sätt att sätta energipress på Tyskland och Europa inför vintern.Vem sprängde Nord Stream?Men efter några månader kommer andra bilder. Den kontroversielle journalisten Seymour Hersh pekar ut USA, men hans uppgifter avfärdas som fiktion. Flera medier börjar rapportera om en pro-ukrainsk grupp som ska ha hyrt en segelbåt i Rostock, och tyska utredare ska ha hittat sprängämnen i båten.Ukrainas statsledning slår ifrån sig, och utredningarna av sabotaget måste hantera möjliga villospår och vilseledning. Den svenske åklagaren Mats Ljungqvist säger att misstanken om att en stat ligger bakom har blivit starkare - och att han tror att det kommer att gå att slå fast vem som är ansvarig.Medverkande:Mats Ljungqvist, senior åklagare på Riksenheten för säkerhetsmålHans Liwång, docent och universitetslektor i försvarssystem på FörsvarshögskolanKirill Filimonov, journalist och forskare inom kommunikationsvetenskap.Patrik Hulterström, lärare på Försvarshögskolan och före detta attackdykare för marinenLjud från: Sveriges Radio, ABC News, CNN, Skynews, Reuters

Explosioner i Moskva. Drönarattacker djupt inne i Ryssland. Ukraina slår ifrån sig ansvar, men kriget har fått en ny form och ingen vet var det slutar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 30 maj anfaller flera drönare Moskva. Många skjuts ner av det ryska luftvärnet, men bilder i sociala medier visar också explosioner på marken.Ryssland utsätts nu allt oftare för attacker från luften, även långt inne i landet.Flera av de drönare som når fram till Moskva verkar ha riktat sig mot ett finare område, där eliten har sina stora villor.– Det känns ju troligt att det inte är en slump att drönarna hamnar just där, säger Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.Ligger Ukraina bakom attackerna i Moskva?Drönarna mot Moskva kommer samtidigt som Ryssland genomför stora luftanfall mot Kiev.Ukraina har inte velat medge att man ligger bakom anfallen mot Moskva, men säger att de "ser på med glädje". Den ryske presidenten Vladimir Putin har däremot fördömt det han kallar terror.Attacker har skett på fler ställen, som i staden Kursk. För att lyckas måste de som hanterar drönarna kommit på sätt att undgå tidig upptäckt över ryskt territorium.– Uppenbarligen har man ju hittat någon lucka här, säger Michael Reberg, expert på luftvärnssystem.Medverkande:Michael Reberg, överstelöjtnant och militär lärare på FörsvarshögskolanHugo von Essen, analytiker på Centrum för ÖsteuropastudierProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Pernilla KommesLjud från Sveriges Radio, SVT, ukrainska Freedom, ABC News

I 20 år har rysk underrättelsetjänst fått ut hemlig information genom spionprogrammet Snake. Men FBI får programmet att radera sig självt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det skadliga programmet Snake har infekterat datorer i över 50 länder, riktat in sig på statshemligheter och kallats för Rysslands främsta spionverktyg.– Snake är extremt intressant för det är ett av de mest sofistikerade malware som kan användas för att sprida programvara och utföra kommandon på datorer och telefoner, säger Patrik Fältström, IT-säkerhetsexpert på bolaget Netnod. Han och flera andra experter menar att det är sannolikt att Snake opererat även i Sverige. Men det vill varken Säkerhetspolisen, SÄPO, eller Försvarets radioanstalt, FRA, bekräfta.För att få stopp på det stora hotet mot cybersäkerheten inleder FBI operation Medusa. Deras mål är att slå ut spionprogrammet.FBI pekar ut ryska FSBI Snakes kod gömmer sig en bild, det är en orm som bildar en cirkel genom att äta sin svans, en Ourobouros. Men i koden finns också slarvfel, namn som borde ha raderats, och spåren leder till den ryska industristaden Rjazan. Där finns en grupp hackare som fått benämningen Turla.Turla visar sig vara en del av Center 16, en enhet inom den ryska federala underrättelsetjänsten FSB – med nära band till Rysslands president Vladimir Putin.FBI lyckas till slut knäcka Snakes kryptering, och kan då ge programmet kommandot att radera sig från de infekterade datorerna. Den 9 maj 2023 går FBI gå ut med meddelandet att de lyckats med nedtagningen och fått peer-to-peer-nätverket Snake att förinta sig självt.Medverkande:Carolina Angelis, expert underrättelseverksamhet, säkerhetsrådgivare TruesecCarolina Vendil Pallin, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOIPatrik Fältström, säkerhetsskyddschef på NetnodOla Billger, kommunikationschef, Försvarets radioanstalt, FRARoger Wilson, USA-korrespondentProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Pernilla KommesTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, CyberNews, The CyberWire

Ukraina står inför en våroffensiv och i centrum står landets överbefälhavare. Valerij Zaluzjnyj har landets öde i sina händer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter 15 månaders krig meddelar Ukrainas försvarsminister att man är redo för en ny offensiv, ett försök att ta tillbaka ockuperad mark. Samtidigt säger president Volodymyr Zelenskyj att landet behöver mer tid och utrustning. Spekulationerna är många och frågan är hur mycket som är taktiskt spel. Men de ryska styrkorna är beredda, de har byggt befästningar, stridsvagnshinder och skyttegravar.Valerij Zaluzjnyj, kallad järngeneralen, är Ukrainas överbefälhavare och den som just nu står i centrum för en rad avgörande beslut. På kort tid har han blivit populär, mytomspunnen och lite av en levande legend. Bilden av honom som en stark, patriotisk ledare sprids genom sociala medier.Valerij Zaluzjnyj försöker förnya sina styrkors sätt att strida. Han har studerat Natos krigskonst, och läst allt av Rysslands chef för generalstaben, Valerij Gerasimov.– Hela offensiven är en möjlighet för Ukraina att tvinga Ryssland att inse att den "särskilda militäroperationen" kommer att misslyckas, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.Putins styrkor har lärt av sina misstagEfter förra årets blixtoffensiv, där Ukraina tog tillbaka områden vid Charkiv och Cherson, ser det nu ut att bli något helt annat.Ryssland vill inte låta sig luras igen – och för Valerij Zaluzjnyj står mycket på spel. Ukraina vill visa att landets armé är framgångsrik och att man kan nå framgång med vapen från väst.Staden Bachmut har fått starkt symbolvärde i kriget, här har den ryska Wagnergruppen försökt tröska sig framåt meter för meter, många har dött. En del menar att Ukraina försökt låsa fast och decimera ryska styrkor medan de förbereder sin våroffensiv.Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, lärare i militär strategi på FörsvarshögskolanMaria Engqvist, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Johan, frivillig i UkrainaDavid Bergman, doktor i psykologi vid Försvarshögskolan, major och författareProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Pernilla KommesTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, AFP, Tiktok

Östersjön blir ett Natodominerat hav när Finland nu är medlem och Sverige står i väntrummet. Det som kallats fredens hav, beskrivs inte längre som lugnt av Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2023 är det flera militärövningar vid Östersjön: Aurora 23 i Sverige, med tiotusentals soldater, och polsk militär övar försvaret av en nybyggd kanal i närheten av ryska Kaliningrad.– Om man tittar generellt på maktbalansen i Europa så har fokus skiftat norrut och österut i och med Rysslands invasion av Ukraina. Det gör ju att Östersjön hamnar mer i blickfånget, säger Emelie Thorburn, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Dessutom finns ytterligare en aspekt som förändrar det militära läget i Östersjön. De två länder med längst kust till innanhavet, Finland och Sverige, har beslutat sig för att gå med i försvarsalliansen Nato. Finland är redan med, Sverige väntar fortfarande på Turkiets och Ungerns godkännande.Så ser Ryssland på nya lägetDen nya maktbalansen påverkar Ryssland. Landet har, trots sin storlek, få hamnar och Östersjön är avgörande rent strategiskt, både militärt och för handel.– Man kan bara säga att den är viktig och att Ryssland naturligtvis vill kunna påverka den och ha någon form av kontroll och inflytande på den, säger Johan Norberg, Rysslandsanalytiker på FOI.Medverkande:Henrik Larsson, överstelöjtnant och planeringschef för Aurora 23 Emelie Thorburn, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Peter Lidén, överstelöjtnant och militär lärare i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanJohan Norberg, Rysslandsanalytiker på FOIProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin Hållsten och Pernilla KommesTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, Vita Huset, TVP World, news.com.au.

Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin.Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika.Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Medverkande:Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator. Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergReporter: Jimmy HalvarssonProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America

En 21-årig man misstänks ha läckt topphemlig information från USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Uppgifterna är graverande och drabbar Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter flera dagars intensiv jakt kan amerikanska myndigheter till slut gripa Jack Teixeira – en anställd i flygvapnet. Han misstänks ha läckt hemligstämplad information på en chatapp för gamers, och anklagas nu för brott som går under spionerilagarna i USA.– Det finns en status i att ha insiderinformation så det förvånar mig inte, säger David Lindahl på Totalförsvarets forskningsinstitut.Avslöjar uppgifter om Ukrainas försvarDokumenten uppges innehålla information som kan spela Ryssland i händerna gällande deras krig mot Ukraina. Bland annat står det att ammunitionen till Ukrainas viktigaste luftvärnssystem riskerar att ta slut inom kort.– Det är ju uppseendeväckande att en person så pass långt ut i det militära systemet i USA kan ha tillgång till så mycket hemlig och känslig information, säger Jan Hallenberg på Utrikespolitiska institutet.Medverkande:Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutetDavid Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Effie Karabuda, tech- och spelreporter på P3.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio och CNN.

Volodomyr Zelenskyj vädjar om stridsflyg från Sverige och väst. Experter menar att planen kan bli avgörande men då måste de slå mot mål inne i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt fler talar om en ukrainsk våroffensiv i kriget, men för att kunna återerövra landets östra delar anser en del att behövs ett övertag i luften.Tidigare flygvapenchefen Mats Helgesson menar att Ukraina kan använda stridsflyg för att trycka tillbaka Ryssland genom att anfalla baser och flygfält inne i Ryssland.Först då får Ukraina ett luftövertag som gör att landets armé kan ta tillbaka de områden som invaderats i öst.Men såna luftanfall skulle Ryssland se som en eskalering – och mycket står på spel.Svenska Jas Gripen till Ukraina?Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber om flyg från väst, och Polen och Slovakien skickar tillsammans ett tjugotal Mig-29, en modell som togs fram i Sovjetunionen.När Sverige byggde Jas, efterföljaren till Viggen, var det just med tanke på att kunna försvara sig mot sovjetiska vapensystem.Men när Ukraina vill ha just Jas 39 Gripen säger regeringen nej. Försvarsminister Pål Jonson (M) motiverar det med att Ryssland har kvar det mesta av sitt flygvapen, och att Jas behövs för att försvara Sverige.Medverkande:Mats Helgesson, pensionerad generalmajor och tidigare flygvapenchefArash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanHugo von Essen, analytiker vid Centrum för ÖsteuropastudierProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, C-SPAN, CNN, Sky News, Reuters, Youtube

Flera länder förbjuder statsanställda från att ha appen Tiktok i sina telefoner. Anledningen: Misstänkta säkerhets- och spionrisker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Orosmolnen kring Tiktok har hopat sig det senaste halvåret; det handlar om misstankar om datainsamling, påverkanskampanjer och anklagelser om spionage.I Sverige får anställda på regeringskansliet inte längre ha appen i sina jobbmobiler, och liknande förbud haglar i olika västländer, vilket inte gillas av Kina.– Man kritiserar EU och USA för att själva hävda att man är världens mest öppna marknader. Men återkommande inför man istället handelshinder och försvårar framfarten för kinesiska företag utomlands, säger Erika Staffas Edström, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina. Tiktok slår ifrån sig anklagelserTiktok menar att mycket av anklagelserna mot dem består i missuppfattningar. De hävdar att kinesiska staten aldrig begärt data från dem, och aldrig skulle få ta del av data om de någon gång skulle efterfråga det.Det finns också experter som menar att Tiktok inte är särskilt mycket värre än andra sociala medier när det gäller att samla in användardata. Dessutom kan fokuset på specifika appar skymma en annan riskprodukt: själva mobilen i sig.– Det är absolut ett hot att man använder smarta mobila enheter på ett felaktigt sätt, säger Fredrik Börjesson, IT-säkerhetsstrateg på Must.Medverkande:Fredrik Börjesson, IT-säkerhetsstrateg, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must. Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot.Erika Staffas Edström, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina. David Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin Hållsten och Pernilla KommesTekniker: Glate ÖhmanLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, CNN, CBS News, ABC News, Tiktok

Striderna runt ukrainska Bachmut har pågått i över ett halvår. Överstelötjnant Joakim Paasikivi om varför ingen vinner slaget. Live från Poddfest 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har beskrivits som en stad som inte har någon större militärstrategisk betydelse. Ändå fortsätter de ryska försöken att ta över Bachmut dag efter dag, månad efter månad. Varför det är så – det är ett ämne som vi tar oss an på scen på poddfest 2023, vi diskuterar Rysslands och Ukrainas strategier med Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.En annan pågående diskussion är huruvida det kommer att komma en ukrainsk våroffensiv eller inte. Eller om det är Ryssland som kommer att genomföra en ny offensiv. Det går vi också igenom.Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin Hållsten

Hör om så kallade illegalister personer som lever under falsk identitet runtom i världen över men som egentligen är spioner utsända av Ryssland. Vi på Gräns vill tipsa om podden Dagens Eko och i synnerhet avsnittet där Bo Torbjörn Ek berättar hur spioner skapar en täckmantel för att kunna smälta in som vanliga medborgare. Både Säkerhetspolisen och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must varnar för att hotet från illegalister riskerar att öka efter att ryska diplomater och underrättelseofficerare utvisats från Sverige.Programledare: Robin Olin

Efter koranbränningen vid Turkiets ambassad blir svenska hemsidor attackerade av gruppen Anonymous Sudan. Men ryska intressen verkar ligga bakom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I februari 2023 släcks hemsidor som tillhör stora svenska företag, myndigheter och institutioner ned. Bland annat drabbas SAS, SVT, flera universitet och sjukhus.Snart står det klart att hackergruppen Anonymous Sudan ligger bakom överbelastningsattackerna.– Min första reaktion var ju "yeah, right", och ganska mycket skepsis till att det här verkligen skulle vara en rörelse från från Sudan, säger IT-säkerhetsexperten Leif Nixon.Misstänka kopplingar till RysslandFöretaget Truesec som jobbar med datasäkerhet lyfter fram en annan aktör bakom Anonymous Sudan, hackergruppen Killnet. En grupp som är tydligt pro-rysk, och som har genomfört flera attacker mot länder som stödjer Ukraina.– Det följer väl ett ganska tydligt ryskt modus operandi på så sätt att att den ryska underrättelsetjänsten länge har jobbat med med aggressiva cyberoperationer på många olika sätt, säger Per-Erik Nilsson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Mycket pekar alltså mot att gruppen Anonymous Sudan är en del av något större än protesterna mot koranbränningarna.Medverkande:Therese Naess, chef för Nationellt cybersäkerhetscenter.Leif Nixon, IT-säkerhetsexpert.Per-Erik Nilsson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Anton Linné, cybersäkerhetsexpert.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, Youtube, The Guardian, Telegram

Efter ett år av misslyckanden i Ukraina söker Ryssland nya framgångar i kriget och alla spekulerar i när, eller om, storoffensiven kommer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. FN-chefen Antonio Guterres säger att vi inte ens går i sömnen - utan med ögonen vidöppna - mot en bredare konflikt. Samtidigt bedömer experter att Ryssland kraftsamlar och vill ha en revansch efter år av misslyckade taktiker och utbytta generaler.Ukraina och president Volodomyr Zelenskyj har stått emot kriget på ett sätt som Vladimir Putin inte hade räknat med.Kriget påverkar svenska försvaretRysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat, och försämrat, det säkerhetspolitiska läget och även i Sverige har försvarsmakten fått nya insikter om förmågor – och brister.– Vi måste ska skapa oss en mycket starkare förmåga att kunna hantera hotet från drönare, säger Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning.Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och strategilärare på Försvarshögskolan.Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning.Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin Hållsten, Pernilla KommesTekniker: Glate ÖhmanLjud från: Sveriges Radio, SVT, CNN, Reuters, AFP, The Telegraph, Ryska försvarsministeriet

En vapenhandlare och en tidigare överstelöjtnant grips i februari 2023 för olovlig kårverksamhet en brottsrubricering få känner till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En måndag i februari görs ett tillslag i en villaidyll. Personal från Säpo och Must har samarbetat i en utredning om ett udda brott.– Det var insatser som genomfördes i Stockholmsområdet och där just två personer hämtades till förhör och ett antal husrannsakningar genomfördes, säger Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo.  Ovanlig brottsrubriceringSVT och Svenska Dagbladet avslöjar att de båda männen, en vapenhandlare och en tidigare överstelöjtnant, har en bakgrund i Försvarsmakten. De misstänks nu för olovlig kårverksamhet, och nekar till alla anklagelser.Brottsrubriceringen har nästan 90 år på nacken, men har sällan tillämpats. Det kan handla om att man deltagit i en sammanslutning som kan utvecklas till ett maktmedel i samhället, som en militär trupp eller polisstyrka. Medverkande:Oskar Jönsson, reporter SVT Nyheter.Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo. Thomas Roth, första intendent på Armémuseum i Stockholm. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenReporter: Pernilla KommesLjud från: Sveriges Radio och SVT.

En kinesisk ballong, som flyger nära en militärbas där USA har kärnvapen, skjuts ned. Fler luftfarkoster dyker upp och tonläget skruvas upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En kinesisk ballong, stor som flera bussar, svävar högt i stratosfären. Kina menar att den råkat hamna i amerikanskt luftrum och att den är där i forskningssyfte.Men USA menar att det rör sig om en spionballong och de skjuter ned ballongen. Ett drag som får den redan kyliga relationen mellan Kina och USA att bli allt mer spänd.Fler farkoster flyger runtDet dröjer inte länge efter att den så kallade spionballongen skjutits ned innan det dyker upp fler föremål i luften. Även de skjuts ned.Nu oroar sig bedömare för vad det kan innebära om även de senare flygande objekten visar sig komma från Kina.Medverkande:Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutetHans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio och CNN.

Turkiet blockerar Sveriges inträde i Nato. Bakgrunden är ett spel om stridsflyg, makt och om skydd mot ett nytt, möjligt kärnvapenhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Turkiets president Erdogan avvisar Sverige gång efter gång, och statsminister Ulf Kristersson (M) manar till nationellt lugn för att inte trissa upp stämningen.Det som såg ut som en hyfsat snabb resa in i Nato har blivit en långbänk av utrikespolitiskt lidande.Rasmus Paludans koranbränning och den hängda Erdogandockan i Stockholm blev bränsle för påverkanskampanjer som drabbar den svenska Natoprocessen.Nya stridsflygplan spelar rollMånga bedömare säger att Erdogan använder processen för att samla väljare inför det turkiska valet. Men i bakgrunden finns också stora, strategiska intressen.Det handlar bland annat om Turkiets behov av nya stridsflygplan, amerikanska F-16. Men också om Natos behov av Turkiet som en sköld mot möjliga robotangrepp från Iran – en stat som verkar komma allt närmare egna kärnvapen.Medverkande:Ingemar Adolfsson, tidigare försvarsattaché i TurkietHelin Sahin, Turkietexpert på PalmecentretKjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap på FörsvarshögskolanProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, Youtube.

Mobbar stormar parlament, grupper skaffar vapen för att störta regeringar. Händelserna utomlands når till Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Island startar i januari en rättegång mot två män som misstänks för terrorplaner. Männen nekar, men har enligt polisen högerextrema åsikter, och ska ha planerat en väpnad attack mot bland annat Alltinget, den isländska riksdagen.Hotet inifrån har även synts i Brasilia och Washington, men då i större skepnad, när folksamlingar stormat Brasiliens och USA:s parlament.Säpo ser anti-statliga idéerUnder allt sjuder en samhällshotande mix av konspirationsteorier och extremistiskt tankegods, där syftet är att skapa misstro mot staten, och få demokratin att vackla.Det är Säkerhetspolisen, Säpo, som ska skydda mot sån här brottslighet. Även om de inte ser samma hot här som i USA och Brasilien, så ser de hur samma grundläggande idéer diskuteras i Sverige. De pratar om ett ökat författningshot.Medverkande:Christer Mattsson, forskare på Göteborgs universitetAhn-Za Hagström, analytiker på SäpoÅsa Wikforss, professor i teoretisk filosofiCarina Holmberg, Sveriges Radios IslandskorrespondentProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, BBC, Reuters

Nu kommer beskedet: Sverige skickar artillerisystemet Archer till Ukraina. Men det är inte det som experter reagerar mest på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 19 januari 2022 meddelar den moderatledda regeringen på en pressträff att de förbereder för att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina – ett system som stått högt upp på Ukrainas önskelista i flera månader.– Jag skulle säga att det har en en en mycket mindre betydelse än vad vi tror, säger Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan frivärld.Mer än bara ArcherVad experterna reagerar desto mer på är regeringens besked om att Ukraina även kommer att få uppemot 50 stycken stridsfordon 90 samt pansarvärnsrobot 57.– Om det kommer cirka ett femtiotal till Ukraina så gör det faktiskt en skillnad. Det är en ganska stor skillnad, viktig skillnad, säger Tomas Ries, forskare vid Försvarshögskolan.Medverkande:Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan Frivärld.Tomas Ries, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg.Producent: Karin Hållsten.Ljud från Sveriges Radio och Youtube.

Natochefen fruktar ett storkrig där Nato och Ryssland ställs mot varandra. Oron för att fler länder blir direkt inblandade i kriget växer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När en missil slog ner på den polska landsbygden och dödade två människor höll världen andan. För en stund verkade det som att Rysslands krig i Ukraina spritt sig till ett annat land. Ett land som dessutom är medlem i Nato.Det finns flera historiska exempel på hur krig har växt och blandat in fler länder. Nu ställer sig många frågan: kommer det bli ett tredje världskrig? Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att kriget kan utvidgas, även om Nato gör allt för att det inte ska hända.Den röda linjenTvå ord som återkommer ofta i sammanhanget är röda linjer, händelser som skulle få bägaren att rinna över och göra att Nato faktiskt ger sig in i krig med Ryssland. Det kan vara att Ryssland använder kärnvapen i konflikten eller att ett av Natos medlemsländer blir angripet. Var Rysslands röda linjer går är svårt att säga, menar Sveriges tidigare försvarsattaché i USA, Bengt Svensson.– De är inte kommunicerade lika tydligt. Ryssland anger något men när det inträffar händer inget.Medverkande:Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanBengt Svensson, tidigare försvarsattaché i USAInga Näslund, Östeuropaansvarig på PalmecentretProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergReporter: Jimmy HalvarssonProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från Sveriges Radio, SVT, AP, Reuters

Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.Cyberattack mot elnätetEnergi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.Medverkande:Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnätHenrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.  Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från Sveriges Radio, CNN

Insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i modern tid. Nu åker soldaterna hem - och Sverige stänger dörren till insatsförsvaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under flera år var en av försvarets viktigaste uppgifter att skydda Sverige i utlandet, och skaffa allierade i samma veva.Det var en av poängerna med insatsen i Afghanistan och nu senast i Mali i Västafrika. Där har Sverige deltagit både i FN:s styrka Minusma och i den mer offensiva, fransk-ledda insatsen Task Force Takuba, som bekämpat terrorister i Sahel-regionen.Ungefär 4 000 svenska soldater har funnits på plats genom åren och även om just de har klarat sig, så har många andra dött i strid.Slut på strid i Saharas sandDen här vintern packar Sverige ihop insatsen i Mali och det blir samtidigt slutet på en era. Världen förändras snabbt och fokus flyttas från insatsförsvar till försvar på svensk mark.Mali är ett tydligt exempel där Sverige deltagit i flera internationella samarbeten, bland annat för att visa att vi ställer upp, men också för att få inflytande och skaffa militära bundsförvanter.– Tittar vi på det säkerhetspolitiskt skulle jag säga att Mali varit väldigt lyckat, säger Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Men ser man till situationen i Mali, där en militärjunta har makten och situationen snarare har förvärrats, är frågan mer komplex menar Lars Wikman.– Det är ju väldigt stora målsättningar. Och de lyckades man inte uppfylla, säger han.Medverkande:Dennis Löfvenborg, stabschef på K3, som arbetat i Mali under två perioder.Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Elin Hellquist, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin Hållsten.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från Sveriges Radio och Youtube.

En hemlig organisation tros ligga bakom flera spionfall i Sverige. Den ryska underrättelsetjänsten GRU är mer aktuell än någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det pågår ovanligt många rättsfall kopplade till ryska spioner i Europa just nu. Och vi kan vänta oss fler – också här i Sverige.”Det är nog rimligt att tro att man kan se fler förundersökningar framöver också”, säger Säpo:s kontraspionagechef Daniel Stenling.Den ryska militära underrättelsetjänsten GRU har kopplingar till båda de fall som är aktuella i Sverige nu: Bröderna Peyman och Payam Kia som misstänks ha spionerat på Säpo och Must och det svensk-ryska par som kan komma att åtalas för spionage som gynnat Rysslands militärindustri.Vad står GRU för?Förkortningen GRU står för "Huvudstyrelsen för underrättelsetjänsten" på svenska. Den militära spionorganisationen grundades av Stalin 1942, efter att Tyskland anfallit Sovjetunionen.Bengt Nylander ledde Säpo:s kamp mot GRU under kalla kriget. Han menar att GRU representeras på mer eller mindre alla ställen där Ryssland har ambassad med underrättelseofficerare.Det finns flera anledningar till att Sverige är särskilt intressant för Ryssland och GRU nu. Bengt Nylander räknar med att Putin har väckt alla sina agenter för att hålla koll vid hamnar och gränsövergångar i hela Europa.Medverkande:Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage.Michael Jonsson, forskningsledare vid FOI som studerat spionfall i Europa.Oscar Jonsson, Rysslandskännare och forskare vid Försvarshögskolan.Bengt Nylander, författare och tidigare chef för Säpos kontraspionage.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats Jonsson

Två personer dör efter att en robot slår ner i Polen. Sociala medier ryker av spekulationer och oro. Nu riktas alla ögon mot Nato och Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hela kriget har Ryssland använt sig av robotattacker för att anfalla ukrainska städer. Men den här gången träffar en robot inte i Ukraina utan slår ner vid en bondgård i grannlandet Polen.Flera nyhetsflashar lyser upp telefoner världen över under tisdagskvällen. Många funderar över hur ett Natoland som Polen kan ha attackerats.Sveriges miljardstöd till UkrainaSamtidigt som Polen höjer sin militära beredskap tillbakavisar Ryssland alla anklagelser. Mitt i allt kallar dessutom Sveriges regering till pressträff. Ulf Kristersson berättar man ska lämna över försvarsmateriel för tre miljarder kronor till Ukraina.Hör luftvärnsexperten och överstelöjtnanten Michael Reberg om dagen som fick världen att hålla andan. Och om beskedet från Nato som satte spekulationerna på paus.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio

Nu pågår ett teknikrace som kan vända upp och ner på allt. Flera stater försöker bygga en ny typ av superdator som kan förändra världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vår vardag och rikets säkerhet är beroende av digitala nycklar som skyddar våra hemligheter. Men utvecklingen av kvantdatorer hotar den säkerheten.Kapplöpningen mot nästa typ av superdatorerJust nu pågår två parallella race:Det ena handlar om att bli först med den nya tekniken och att samla på sig hemligheter utan att någon annan upptäcker det. Det är spionernas dröm.Det andra handlar om att bygga nya skydd – sådana som håller också när kvantstormen kommer.Kina verkar just nu ha fördel i kapplöpningen där den starkaste motståndaren är USA. Och i Sverige pågår förberedelserna för det som i kryptologernas värld har fått namnet "Q-day".Medverkande:Ola Billger, kommunikationschef på Försvarets Radioanstalt, FRA.Pia Gruvö, kryptostrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.Johan Håstad, professor i matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.Kristina Sandklef, oberoende Kina-analytiker med bakgrund inom Försvarsmakten.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin Hållsten.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, YouTube, Folk och Försvar, International Institute for Strategic Studies

Mycket är fortfarande hemligt, men Gräns har hittat flera nya uppgifter som framkommer nu när åtalet lämnats in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åtalet mot "spionbröderna" Peyman och Payam Kia är här. Gräns reder ut vad vi nu vet och vad det kan innebära.Det här ser ut att kunna bli ett av de största spionfallen i Sverige någonsin enligt Tony Ingesson, spionforskare vid Lunds universitet.Åtalet: Han var Rysslands mullvad i svensk underrättelsetjänstDen äldre brodern Peyman Kia, åtalas för att ha hjälpt den ryska militära underrättelsetjänsten GRU att samla information från hans svenska arbetsgivare. Peyman Kia har arbetat på Säpo, och enligt DN även på den hemliga, offensiva spionenheten hos Försvarsmakten: Kontoret för särskild inhämtning, KSI. Den yngre brodern, Payam Kia, misstänks för att i första hand ha hjälpt sin storebror att hålla kontakten med GRU och hantera 380 000 kronor samt guld.TIPS: Hör även vårt tidigare avsnitt om fallet.Medverkande:Tony Ingesson, statsvetare och forskar i underrättelseanalys på Lunds universitet. Micael Bydén, överbefälhavare, FörsvarsmaktenIntervjuade av Ekot:Nina Odermalm Schei, kommunikationschef, säkerhetspolisenMats Ljungqvist, åklagare riksenheten för säkerhetsmålProgramledare: Bo Torbjörn EkProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio

Sverige förstärker styrkorna i norr och soldaterna blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I augusti 2022 händer något oväntat i Sverige. Försvarsmakten testar armén genom att skicka in ungefär 800 soldater i Finland, där de skjuter skarpt under finsk ledning.Det är en övning som visar på en förändring i det svenska försvaret.Soldaterna i norr ska bli fler. Tidigare skulle de strida vid den egna gränsen, men i dag när Ryssland ses som ett allt större hot, är det Finland man ska försvara – ända fram till den finsk-ryska gränsen.Nordkalotten militärstrategiskt hettMed Finland får Nato drygt 130 mil ny gräns mot Ryssland, och det här kan öka spänningar i ett område som redan är viktigt för Ryssland.Det handlar om Nordkalotten, de nordligaste bitarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Här finns Kolahalvön, där stora delar av de ryska kärnvapnen är utplacerade i u-båtar och på fartyg.Medverkande:Karl Engelbrektson, generalmajor och arméchef.Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council och generalsekreterare för Allmänna försvarsföreningen.Nils Johansson, överste och chef för I19 i Boden.Jan Mörtberg, överste och ledamot i Krigsvetenskapsakademien.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonReporter: Per VallgårdaLjud från: Sveriges Radio, YLE, Försvarsmakten

Kamikazedrönare detonerar i Kiev och i sociala medier sprids brutala drönarfilmer. Nu måste Sverige försvara sig från hotet från ovan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När bron mellan det ryska fastlandet och den annekterade Krimhalvön sprängs, svarar Vladimir Putin med anfall mot Ukrainska städer.Bland missilerna mot civila finns iranska självmordsdrönare. Och drönare har en stor roll i kriget i Ukraina, inte minst i propagandan.På till exempel Twitter kommer hela tiden nya filmer där drönare släpper granater på ryska soldater, som en del i informationskriget.Sverige tar skydd mot drönareDrönarhotet tar hela tiden nya former – i framtiden tror experter att svärmar kommer bli svåra att försvara sig mot. Och i Sverige jobbar Försvarsmakten med att stärka skyddet mot drönare, som kan spionera, sabotera och slå ut samhällsfunktioner.Medverkande:Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för Försvarsmaktens drönarskydd.Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Martin Hagström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Björn NitzlerLjud från: Sveriges Radio, CNN, Sky News, AFP, Youtube

Säkerhetstjänster letar radarekon och spår på havets botten i Nord Stream-utredningen. Men viktiga ledtrådar kan komma från spioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu pågår en brottsutredning om de trasiga Nord Stream-ledningarnadär misstanken är grovt sabotage. Det är viktigt att få förstahandsinformation för de svenska och danska utredarna. Men även den ryska säkerhetstjänsten FSB har uppgett att man undersöker händelserna.På botten kan det finnas teknisk bevisning som leder till de misstänkta sabotörernas hemvist. Samtidigt kan detonationerna och strömmarna ha förstört mycket. Därför sätter en del experter nu sitt hopp till underrättelsetjänsternas arbete på helt andra håll.En uppgift som snappas upp av en spion kan vara en tråd att börja dra i. Jakten på Nord Streams sabotörer har startat.Medverkande:Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina systemBjörn Fägersten, säkerhetspolitisk analytiker vid UI och VD på företaget PoliteaCarolina Angelis, säkerhetsrådgivare på cybersäkerhetsbolaget Truesec, tidigare på MUST och FRAProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin Hållsten

Det misstänkta sabotaget mot den ryska gasledningen Nord Stream kan vara en del av en hybridattack med syfte att skrämma och förvirra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt tyder på att gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har utsatts för ett sabotage.Explosionerna vid den ryska gasledningen ses som något extraordinärt, det krävs specialresurser för att lyckas. Men den här typen av attacker är något som militära rådgivare har varnat för.Attacker mot infrastruktur till havs, och i havsdjupen, är något som länder behöver räkna med.Det innebär Seabed WarfareAllt fler försvarsmakter börjar nu anpassa sig för att skydda viktiga gas- och elledningar, och den telekomtrafik som går i haven, som är avgörande för vårt sätt att leva.Den som anfaller under ytan är dold och kan förneka ansvar. Attacker mot djupens infrastruktur kallas Seabed Warfare, och en del förväntar sig att det kan bli allt vanligare i framtiden. Samtidigt är det en svår uppgift att skydda tusentals mil av viktiga kablar på havets botten.Medverkande:Jan Thörnqvist, tidigare insatschef och marinchef inom FörsvarsmaktenNiklas Wiklund, försvarsdebattör och bloggare under namnet "Skipper"Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin Hållsten

Ryssland kallar nu in hundratusentals reservister. Det gör att kriget i Ukraina går in i ett än allvarligare läge. Och det får konsekvenser för Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag meddelade president Vladimir Putin det många varit rädda för: Ryssland mobiliserar. Han målar tydligt upp Nato och väst som det stora hotet.Beslutet kommer efter att en rad motgångar trängt in Ryssland i ett hörn, och nu ökar insatserna för alla.Medverkande:Ilmari Käihkö, krigsvetare vid FörsvarshögskolanCarolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin HållstenTekniker: Mats Jonsson

Amerikanska bombplan flyger på låga höjder i svenskt luftrum. Sverige är nu en pjäs i ett strategiskt spel kallat avskräckning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 2 september dundrar enorma stridsflyg in över centrala Stockholm. Allas blickar riktas mot dånet från ovan. Tre svenska JAS Gripen ser små ut bredvid de stora amerikanska bombplanen som flyger lågt över huskropparna.Uppvisningen är del av en övning med syfte att skrämma Ryssland, lagom mycket. Strategin kallas avskräckning, och den går ut på att visa fienden vad man kan, utan att provocera.Misslyckad metod i UkrainaSverige nämns som de amerikanska bombflygens nya favorittillhåll och att se bombflygplan kan bli en allt vanligare syn för oss.  Men avskräckning som strategi är komplex, och metoden misslyckades i Ukraina. Varför är det egentligen så svårt att veta när avskräckning fungerar? MedverkandeHans Kristensen, chef för Nuclear Information Project inom Federation of American ScientistsStefan Lundqvist, kommendörkapten och lärare i krigsvetenskap vid FörsvarshögskolanKarl Sörenson, avskräckningsforskare och senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitutLisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitetProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist Producent: Karin Hållsten Tekniker: Mats Jonsson Arkivljud från: Sveriges radio, CNN, SVT, Euronews

Hans vänner dödas i strid i Ukraina. Tobias överlever. Hör hans historia, och experter om Sveriges vägval. Hur långt är vi beredda att gå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Ukraina har pågått i ett halvår. Sverige skickar pengar och materiel till Ukraina men det finns också svenskar som går längre.I det här avsnittet av Sveriges Radios säkerhetspolitiska podd Gräns berättar Tobias Engqvist hur det är att vara frivillig soldat i Ukraina. Hör också experterna om hur farligt Ryssland kan bli om Putin får som han vill, och om Sveriges strategiska vägval.Sveriges roll i kriget för UkrainaStatsminister Magdalena Andersson har sagt att det är centralt för hela Europa att Ryssland inte vinner kriget. Men när Sverige beslutar om ett sjunde hjälppaket till Ukraina väljer man att skicka artilleriammunition, inte haubitsar att avfyra dem med.Tobias Engqvist vill själv bidra, och han reser till Ukraina för att kämpa mot Ryssland.Hör om livet som frivillig utländsk soldat, ett uppdrag som ger en månadslön på upp till 30 000 kronor, och om hur det är att överleva när två vänner dödas av rysk granateld. En av de som stupar är svensken Edvard Selander Patrignani.MedverkandeRoger Djupsjö, major i Försvarsmakten som utbildat militär i UkrainaTobias Engqvist, nyss hemkommen frivilligsoldat i UkrainaIlmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i StockholmGudrun Persson, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOIMollie Saltskog, underrättelseanalytiker vid Soufan Group Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin Hållsten och Carl-Johan UlvenäsTekniker: Glate Öhman Arkivljud från: SVT, Youtube och Sveriges Radio.

Terrorhotet i Sverige är förhöjt, och Säpo varnar för ensamagerande gärningsmän. Allt yngre personer hetsas till attacker online. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett misstänkt terrormord i Almedalen, attacker mot flera skolor och terrordådet på Drottninggatan.Hotet inifrån har enligt svensk säkerhetstjänst bestått av så kallade ensamagerande de senaste åren. Alltså personer som radikaliserats och som utför dåd på egen hand.Samtidigt ska Sveriges försvar växa med många nya värnpliktiga, och Försvarsmakten försöker stoppa extremister från att komma in och få militär utbildning.Medverkande: Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säkerhetspolisen, Hans Brun, terrorforskare, Åsa Erlandsson, författare och reporter på DN, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats Jonsson

SOMMAR: I september går vi till val i Sverige. Hur sannolikt är det att vi blir utsatta för tryck utifrån och vilka kan i så fall tänkas ligga bakom det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit relativt lugnt en tid när det gäller desinformation och försök att påverka opinionen i Sverige. Den nybildade Myndigheten för psykologiskt försvar tror att det kan betyda att något större kan komma närmare valdagen 11 september.Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio, SVT, HBO.

SOMMAR: Snart börjar allvaret för flera tusen värnpliktiga som rycker in runtom i Sverige. Vilken framtid är det som väntar dem i ett instabilt Europa med Sverige som medlem i Nato? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio

SOMMAR: Gasledningen Nord Stream är avstängd och Europa håller andan i väntan på att Ryssland ska öppna gaskranen. Spänt läge och upprustning i den ryska exklaven Kaliningrad, inte långt från Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio

SOMMAR: Efter årtionden utan krigshot ska Sverige bygga ett starkt civilt försvar igen, en process som kommer ta tid och kosta pengar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 40 år sedan hade Sverige ett utvecklat civilförsvar som gavs stora resurser. Men sedan det kalla krigets slut har det i princip försvunnit. Nu ska Sverige bygga upp ett nytt starkt civilt försvar, i ett helt förändrat samhälle med nya sårbarheter.Dessutom det senaste i Nato-processen, Ryssland avlägsnar sig från finska gränsen och Finland stiftar nya gränslagar.Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio, SVT.

SOMMAR: Sverige tog ännu ett steg på vägen mot Nato-medlemskap. Samtidigt är det väldigt dämpat från rysk sida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medan Natoländernas parlament nu ska besluta om Sverige och Finland ska få bli medlemmar i försvarsalliansen pågår förhandlingar om hur Sveriges roll i Nato ska se ut.Samtidigt har det uppskruvade tonläget från Ryssland skruvats ner och blivit nästan tyst. Kommer det skruvas upp igen?Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns fortsätta hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio, SVT.