Gräns

Ukraina har gått på offensiven, men omvärldsläget med krig i Iran och bråkiga EU-länder riskerar att kasta grus i den Ukrainas krigsmaskineriet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De flesta som följer kriget i Ukraina har väntat på en rysk våroffensiv, men i stället är det Ukraina som har tagit initiativet. I slutet av januari gick de till motanfall och lyckades bryta igenom de ryska ställningarna på flera frontavsnitt. Det är första gången på två och ett halvt år som Ukraina tar mer terräng än de förlorar.– Till exempel har man lyckats ta sig in i de här så kallade dödszonerna, alltså de områdena längs fronten som helt domineras av drönare och där det nästan är omöjligt för trupp eller fordon att ta sig in i eller förflytta sig, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.En förklaring till framgångarna är att Elon Musk har beslutat att stänga ner sitt satellitsystem Starlink på den ryska sidan. Ryssarna kan helt enkelt inte i samma utsträckning se vad som händer ute på slagfältet när de inte har någon internetuppkoppling. Det har Ukraina utnyttjat.– Det systemet gör att man kan agera mycket snabbare än vad motståndaren kan. Det är det som ger framgång på slagfältet, säger Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.Iran–kriget hotar framgångarnaMen det finns mörka moln på himlen för Ukraina. USA:s och Israels attack mot Iran har lett till åtminstone två positiva saker för Ryssland. Det första är att priset på olja har skjutit i höjden. Det innebär att den ryska statskassan varje dag ökar med över en miljard kronor.Ett annat stort problem till följd av kriget i Iran är att det riskerar att bli brist på luftvärnsrobotar när USA, Israel och gulfstaterna ska skydda sig mot iranska motattacker. Och det här är vapen som Ukraina desperat behöver.– Det kommer att bli ett stort problem de kommande månaderna, alltså Ukrainas förmåga att skjuta ner kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar, eftersom det produceras väldigt få avancerade luftvärnsrobotar. Så det är också en stor vinst för Moskva, säger Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan.TEXT: Kalle GlasMEDVERKANDE: Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring vid FörsvarshögskolanJohan Huovinen, Överstelöjtnant och lärare vid FörsvarshögskolanLubna El-Shanti, Ukraina korrespondent för Sveriges Radio. Programledare: Claes Aronsson & Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasTekniker: Mats Jonsson

När Sverige skickade militär till Grönland tonades anledningen ner, men den Svenska närvaron kan varit för att skydda mot ett amerikanskt angrepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av januari och USA har precis attackerat Venezuela, presidenten avsätts. När Donald Trump väljer att prata om Grönland dagen efter attacken bedöms läget vara superfarligt, säger en källa inom danska säkerhetstjänst till Danmarks Radio.Senare under januari skickar Danmark och flera andra länder personal från Försvarsmakten till Grönland.Danmarks Radio har pratat med en rad centralt placerade källor från flera länder som uppger att danska soldater gjorde sig redo för strid mot USA. Även Sverige skickade skickade militär personal till Grönland i januari, som beskrev det som förberedelser inför en övning. Men i själva verket kan det varit det för att skydda ön mot ett amerikanskt angrepp.– De är verkligen uppseendeväckande, måste man säga. Danmark känner sig så. så hotat av ett amerikanskt angrepp så [00:30] att man förbereder sig för väpnat motstånd mot ett sådant. Det är ingenting som någon hade trott på innan den nuvarande Trumpadministrationens tillträde, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och lektor i säkerhetspolitik och strategi. Danmarks Radio beskriver hur danska soldater tillsammans med militärer från Sverige och flera andra Natoländer gjorde sig redo för strid mot allierade USA.– Det är det som blodpåsarna berättar. Men man hade också med sig sprängmedel för att kunna sabotera flygfält och göra dem obrukbara för amerikanare. De nya uppgifterna från DR förstärker bilden av att Grönlandskrisen är det värsta som Nato varit med om. – En framstående dansk Nato -forskare och krigsvetare beskrev läget som att Nato ligger på intensiven.MEDVERKANDE:Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och lektor i säkerhetspolitik och strategi.Sylvia Dahlén och Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, producent.

De senaste veckorna har Sverige och andra länder med kust i norra Europa gått från ord till handling för att stoppa den ryska skuggflottan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den ryska skuggflottan växte sig stark 2023 efter det att EU och G7 satt ett tak för hur mycket Ryssland fick ta betalt för oljan som exporteras sjövägen. För att kunna fortsätta att sälja olja till det högre världsmarknadspriset bytte Ryssland ut alla sina oljefartyg mot andra som var registrerade utomlands.– Ja, man har ju helt enkelt dammsugit marknaden efter äldre tankfartyg som olika rederier runtomkring har varit intresserade av att tjäna pengar på att sälja till Ryssland, säger Torbjörn Becker som är chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.Klirr i kassan för RysslandI dag består skuggflottan av ungefär 1 200 äldre fartyg som ofta är dåligt försäkrade och inte särskilt sjödugliga. De är helt enkelt tickande miljöbomber i den känsliga Östersjön, men det finns flera anledningar till att skuggflottan är ett problem. Ett annat är att den gör det möjligt för Ryssland att fortsätta att tjäna stora pengar på oljeexporten. Oljan står för åtminstone en tredjedel av den ryska statsbudgeten och är huvudskälet till att den ryska regimen kan fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina.– Det är väldigt viktigt att förstå att för Ukraina spelar det roll om Ryssland har råd att köpa hundra raketer eller drönare från Kina, Iran eller andra länder, eller femtio, säger Becker.Hårdare tag mot skuggflottanSkuggflottan har länge kunnat jobba ganska ostört men under det senaste året har EU börjat införa sanktioner mot fartygen. Ungefär halva skuggflottan har sanktioner mot sig, vilket gör att de får det svårare att få service och hjälp med annat, men det här räcker inte för att slå ut skuggflottan.– Jag tror inte man ska prata så mycket om nya sanktioner hit och dit utan i stället fundera på hur de som finns ska realiseras och omsättas, säger Linus Fast som forskar på sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut.Det verkar som att flera länder runt Östersjön och Nordsjön nu börjat göra just det. Häromveckan bordade belgisk militär med hjälp från Frankrike ett fartyg som hade falska flagg från Guinea men med kopplingar till Ryssland. Några dagar senare bordade Kustbevakningen och polisens insatsstyrka ett fartyg utanför Trelleborg. Även det med falsk flagg, vilket är ett brott mot havsrätten som annars ger fartyg med utländsk flagg stora friheter.Den här offensiven mot skuggflottan som vi sett under den senaste tiden kan också leda till att spänningarna på Östersjön ökar. Hör mer om det i det här avsnittet av Gräns.UPPDATERING: I en tidigare version lät det som att om Sverige införde regler för dubbelskrov så skulle man kunna förbjuda gamla fartyg att verka i Östersjön. Vi har nu förtydligat det partiet. Det som syftades på är att om Sverige och andra länder införde liknade regler som regeln om dubbelskrov, så skulle det få stor effekt. Claes [email protected]ällor: SR, SVTMedverkande:Torbjörn Becker, Chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i StockholmLinus Fast, Forskare i sjösystem på Totalförsvarets ForskningsinstitutLena Lindgren Schelin, Generaldirektör KustbevakningenKalle Isaksson, Vakthavande befäl på KustbevakningenClaes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareKalle Glas, Producent