FollowTheMoney

Den baltiska penningtvättshärvan kom med flera nordiska banker involverade att helt dominera nyhetsflödet under slutet av 2010-talet, då hela världens finansmedier vände sina blickar mot banker som Swedbank, SEB, Nordea och Danske Bank. Härvans magnitud var närmast astronomisk och det svenska anseendet som moralisk väktarstat drogs i smutsen. En av de främsta uppgiftslämnarna var dock inte varken svensk, balt eller ryss, utan amerikan. Eller är han egentligen britt, finansmannen Bill Browder? Som självutnämnd penningtvättsjägare kom han samtidigt som den jättelika härvan rullades upp att göra en stor figur av sig. Han tycktes samtidigt vara en man med många ansikten och en rafflande livshistoria. Vem är han, egentligen, den omtalade miljardären? Den saken ska vi försöka klarlägga i en tredelad serie, som tar oss från den svenska myllan, ut i en rysk maffiavärld, hela vägen in i Vita huset och tillbaka igen. Först av allt ska vi titta närmare på det land och det gangsterlika system som utgjorde spelplats för penningtvätten: Ryssland och den ryska ekonomin. Det här är avsnitt ett som vanligt av och med Nyhetsbyrån Direkts programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Förvärvsaktiviteten i storbolagsvärlden brukar öka väsentligt i kristider och nu går ryktessnurran varm kring vilka bolag som ska giftas ihop som en konsekvens av coronakrisen. De senaste åren har dock en lång rad fusioner stoppats av myndigheter, vilket rört upp känslor inte minst i Europa. EU-kommissionen, som sitter på den exekutiva makten för att bevara konsumenternas intressen och främja en innovativ affärsmiljö i regionen, har utsatts för häftig kritik från både politiker och bolag som ansett att behovet av att effektivisera för att behålla konkurrenskraft står högre än risken att mångfalden hotas. Det bärande skälet är en kraftigt ökad konkurrens från delar av världen som saknar dylika grundvalar som EU och resten av västvärlden, grundvalar ämnade att stoppa monopolism och marknader som dikteras av totaldominanta bolag. Det här är FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. I dagens avsnitt ställs frågan om EU-kommissionen är på väg att hjälpa en kinesisk drake att bränna ner de klassiska europeiska konglomeraten efter pandemin, eller om det egentligen är USA som ruvar på det största hotet, ett hot som de senaste 30 åren fött fram en närmast total makt i kriget om den digitala världen

Trots offensiva satsningar, rika kassakistor och ett anrikt industriellt förflutet har Tyskland aldrig kunnat mäta sig med den övriga välutvecklade världen inom finans. Saken har inte minst kommit att bekräftas av de närmast kollapsade bankjättarna Deutsche Bank och Commerzbank, men under 2010-talet fick tyskarna förnyat råg i ryggen när det obskyra fintechbolaget Wirecard steg upp som en komet på den tyska finanshimlen. Wirecard har de senaste två åren haft en gjuten plats i det anrika huvudindexet DAX30 på Frankfurtbörsen, men samtidigt har rapportering utomlands väckt skandalrykten till liv - alltmedan den tyska finanspressen hållit knäpptyst. Sommaren 2020 briserade så bomben. Wircard, som skulle få plånböcker - papperskontanter och mynt - att försvinna ur var mans och kvinnas ficka, har nu i stället lyckades trolla bort pengar helt och hållet. I alla fall sina egna. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. I avsnitt 30 berättas en sedelärande hisoria om tysk finans, preussisk ordning, stängda och rivaliteten i ett Finanseuropa som vissa nu hävdar kanske fått sin en egen Enron-skandal.

Under våren 2020 tävlade domedagsprofeterna om att ge den mest ödesmättade prognosen för det förfärliga depressionsår som väntade i spåren av coronapandemins härjningar. Men sedan hände något drastiskt. Framåt sommaren vände allt fler av belackarna raskt på klacken och spådde nu plötsligt betydligt muntrare utsikter, i alla fall för världens börser. Samtidigt stod många framträdande investerarlegender kvar med skägget i brevlådan och kallade uppgången för avskyvärd och spekulativ, vilket skulle rendera i rubriker om den mest hatade tjurrusningen någonsin efter att indexen klättrat tillbaka upp och i vissa fall förbi nivåerna från innan viruskrisen bröt ut. Vad är det som händer egentligen, och vad ligger bakom den avskydda uppvärderingen? Det här är är FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Mitt i en coronapandemin som burit död och förödelse med sig, har dollartecknen växt sig allt större hos klimatinvesterare världen över. Vid sidan av armodet kring viruset har hoppet om en ny grön giv växt, med målet att totalrenovera energisystemet till en koldioxidfri framtid i skick att ducka annalkande klimatkatastrofer. Fordonslandet USA:s största tillverkare heter inte längre Ford och General Motors och när nu de frustande diesel-V8:orna byts ut mot el- och vätgasdrift har Tesla och nyss börsnoterade Nikola kommit ut på banan. Tesla och Nikola är till börsvärdet USA:s just nu största fordonsbolag, och börsrekorden har avlöst varandra. Elon Musks vision når dagligen nya höjder, men det är runt Nikola de allra största rubrikerna slagits upp, när frågetecknen rätats ut till utropstecken och börskursen dubblats sedan noteringen. Trots att bolaget ännu inte ens har någon serieproduktion är börsvärdet nu större än den framtida konkurrenten AB Volvo - som väl också satsat tungt i ett vätgassamarbete med största rivalen Daimler? De nordiska bolagen har trots USA-hajpen tyckts gå i bräschen - med börssuccéer som Powercell, Nel, Cell Impact och Metacon, som nu ska växla upp pilotprojekt till vad som alltmer börjar likna industriell verksamhet. EU har mitt i krisen gått i första ledet för att ge näringslivet stöd i klimatomställningen, medan USA blivit alltmer distanserat i klimatfrågan under en alltmer kritiserad president Donald Trump. Flera bolag, internationella som svenska, finns som synes med i loppet om vätgassuccén... Eller fiaskot? Jo, i det är vad som väntar, i alla fall om man ska tro på den nämnde batteriförespråkaren Elon Musk. Det här är FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

En någorlunda fri och hållbar framtid i Saudiarabien tycktes länge lika osannolik som en modern energimarknad utan ökenlandets till synes ändlösa rikedomar av det svarta guldet. Men i början av 2018, sedan en ung visionär blivit ny ledare över den gamla skurkstaten, anade västerländska investerare plötsligt en ny vår i Mellanöstern. Med tunga investeringar i flera haussade techbolag beskrevs den unge kronprinsen Mohammed bin Salman som en hyllad reformator, och även svenska bolag lät sig tjusas, strax innan journalistblod renderade i eftertankens kranka blekhet och en dominoeffekt av misslyckanden kring en allt mer impulsiv tyran. Det här är FollowTheMoney, en podcast om storpolitik, finans och den svenska börsen. I dag berättar vi historien om en kronprins uppgång och fall. Det är en historia om oljepengar, blod och ett fantasilöst näringsliv, och så funderar vi på om väst någonsin kommer se åt Saudiarabien med blida ögon igen, om allierade USA kommer att återvinna förtroendet, eller om nya allianser i världsordningen nu är på väg att formeras.

Med en mer stabil världsordning än någonsin har en övergång från den liberala demokratin tyckts närmast omöjlig de senaste 50 åren. Historien har dock lärt oss att stormaktstider alltid kommer och går och många bedömare spår nu att "Made in China"-konceptet snart inte bara är en intern kinesisk angelägenhet. Belackare mot den västerländska agendans hållbarhet hävdar att en ny vår av totalitär dominans av världsherraväldet med detta kommer att spridas österifrån, något som ger kalla kårar hos många liberaldemokratiskt fostrade västerlänningar. Men långt ifrån alla. I flera av EU:s grundarländer finns ett nyväckt och alltmer spirande intresse för det kinesiska. Folkrepubliken Kina har lika otvetydigt som plötsligt blivit en maktfaktor att räkna med inom teknik, kultur och affärsliv, med konglomerat som Huawei, Tencent och Alibaba. I en våg av investeringar, där pengar som genererats till landet från multinationella bolags fabriker, lägger Kina nu under sig storföretag och infrastruktur när kapitalet återinvesteras i hela världen. Vad är det som händer i världsordningen när Mittens rike nu sprider sitt evangelium? Riskerar den USA-dominerade västerländska demokratin att falla i censur och omskolning, samtidigt som en Pekingledd global Handynasti breder ut sig i både den fysiska och digitala världen? Det här är FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och nyhetsbyråns utrikesredaktör Joakim Rönning. Avsnitt 26 handlar om regimspionage mot andra länders befolkningar, intellektuella stölder och om vad som står på spel när kontinenterna kopplas samman i en ny sidenväg.

Flera hjälporganisationer har de senaste veckorna hävdat att det coronavirusutlösta kaoset oundvikligen varslar om goda tider för det moderna slaveriet, där människohandlare och maffia står som vinnare på ena sidan av ekvationen, aningslösa börsbolag står på den andra och de allra mest fattiga och utsatta sitter fastklämda i mitten. Det är redan konstaterat att de svåra förhållandena i världsekonomin orsakar lidande för den reglerade vita ekonomin, i vars ställe den svarta ekonomin nu vädrar morgonluft och breder ut sig i det vakuum som skapats av pandemins härjningar. Näringslivets lönsamhetsförutsättningar pressas från flera håll och multinationella bolag med globala leverantörskedjor gör allt för att dryga ut vinstmarginalen. Trots att den humanistiskt inriktade trenden bland storbolagen är tydlig finns således också en ökad risk för nya skandaler i våra stora börsbolag, som trots hundrasidiga hållbarhetsrapporter ständigt ertappas med omänskliga arbetsförhållanden i utvecklingsländer. Hur kan det vara möjligt att världens största företag fortfarande brottas med samma problematik – slaveri – trots ett drygt århundrade av gemensamma fördömanden? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storpolitik och börsen. I det 25:e avsnittet pratar programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning om maffians infiltration av den moderna ekonomin och om den grövsta organiserade brottsligheten som finns.

Rubrikmakare världen över lade pannor i djupa veck morgonen den 6 maj, när venezuelanska propagandister hävdade att militären slagit ned ett Vita huset-initierat kuppförsök. Kunde det vara sant? Flera amerikanska elitsoldater hade uppenbarligen gripits och paraderades nu i Venezuelas medier efter en nattlig eldstrid med flera döda längs kusten utanför Caracas. Enligt venezuelanska staten rörde det sig om militärer som varit ute efter att lägga vantarna på världens största oljereserv som vilat som en förbannelse under ett numer svältfött Venezuela. Men när krutröken skingrades var det en helt annan bild som tonade fram. Vad som utspelat sig utanför Caracas morgonen den 4 maj såg mer och mer ut som en skattjakt av privata lycksökare från ett säkerhetsföretag snarare än ett regelrätt invasionsförsök. Vad var de egentligen ute efter – priset på diktatorns huvud, oljan eller Rambolik ära och berömmelse? I avsnitt 24 av FollowTheMoney - en podcast från Nyhetsbyrån Direkt Martin Nilsson och byråns utrikesredaktör Joakim Rönning - avhandlas den allra mest ljusskygga delen av försvarsindustrin, där det inte säljs vilka vapen som helst utan elitsoldater av kött och blod. Fenomenet i sig är ingenting nytt, men användandet av moderna legoknektar är i dag utbrett bland världsmakterna, där ljusskygga verksamheter som amerikanska Blackwater och ryska Wagner Group hyr ut tjänster till invaderande styrkor men verkar utan flagg och helt andra moraliska koder än reguljära trupper. Hur ser framtidens krigsindustri egentligen ut när världens fattiga länder söndrats och härjats av ett coronavirusutbrott som kanske öppnat för invasion av högstbjudande?

På några månader under pandemivåren 2020 steg priset på den ädlaste av de brett handlade metallerna allt närmare de högsta nivåerna på ett årtionde. Samtidigt som en viruspandemi spred skräck på finansmarknaderna och i princip alla andra tillgångsslag rasade, repade guldinvesterare mod och analytikerna tävlade i att ge den mest rosenskimrande utsikten för priset. Men sambanden var inte solklara och många ställde sig frågan om vad det egentligen är som väntar för vår viktigaste ädelmetall; alla valutors moder vars skimrande och förrädiska natur förtrollat människan in i allt från alkemisk genialitet till girig dumhet under årtusenden. Står ett nytt paradigmskifte för dörren, där bilden om det mytiska värdet ska blekna och så kallade säkra hamnar ska svämmas över i pandemins flodvåg? FollowTheMoney är en podcast från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Ett Damoklessvärd i form av ständigt tilltagande skuldbörda dinglade över världsekonomin långt innan pandemikrisen exploderade under våren 2020 och skulle återföra farhågor om att en dold skuldbubbla snart hotade att explodera. Något som till stor del förenade de båda systemhoten, viruset och skuldbubblan, var epicentret Kina varifrån coronaviruset började spridas vintern 2019. Kina var även mitt i riskzonen för en lika allvarlig smitta, som lika ofrånkomligt hotade sprida sig gestaltad av zombiebolag skapade av årtionden av återupplivning, där skulderna flyttats över till det kommunistiska enpartiväldets banker. Fanns risken för att en finansiell zombiepandemi skulle dra världsekonomin i en ofrånkomlig depression efter att det verkliga virusets härjningar lugnat sig, eller var alltsammans bara en illasinnad konspirationsmyt? I det senaste avsnittet av FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om finans, storpolitik och börsen, ställer sig programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning den nämnda frågan och funderar på om zombieföretag nu även riskerar bli ett faktum i väst när världsekonomins maktspelare räddar bolag från undergången och gör vad Kina gjort sedan marknadsliberaliseringen. Eller är det egentligen så att vi står mitt i apokalypsen, utan att vi ännu har förstått det?

Du vet var du hörde det först: Oljepriserna kan mycket väl vända till minus. I tidigare avsnitt av FollowTheMoney har det till synes omöjliga scenariot redan avhandlats - och skrattats ut - men på måndagen i vecka 17 blev skräckscenariot plötsligt till verklighet. Eller… hur var det egentligen? Det har blåst upp till en perfekt storm för det svarta guldet, där pinade innehavare plötsligt skänkte bort kontrakt och betalade för det, i akt och mening för att slippa att bli dränkta i fysisk råolja. Hur är det ens möjligt att något sådant kan ske, undrade många samtidigt som allmänmedier världen över flashade ut nyheten utan att närmare bistå med förklaring av hela den komplexa bild som gjorde det möjligt. Pannor har dock lagts i djupa veck även hos oljehandlare och analytiker för att uttyda orsak och verkan - och inte minst för att spå när den historiska krisen kan nå en botten i graferna. Och när den geopolitiska kartan ritas om efter krisen - är oljeberoende diktaturer, länder och kartellorganisationer som Saudiarabien, Ryssland Opec ofrånkomligt körda i botten? I det dagsfärska avsnittet av Nyhetsbyrån Direkts podcast FollowTheMoney, med nyhetsankaret Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, kan du höra mer om vad som egentligen pågår i världens största råvarumarknad.

Ända sedan Platons dagar har det sagts att den nödställde ofta blir ovanligt uppfinningsrik. Under pandemivåren 2020 verkade kärnan av det synnerligen begagnade ordspråket mer aktuellt än någonsin, när företag och hushåll skulle räddas undan från något som bara veckor tidigare närmast upplevts som en omöjlighet: En epokgörande ekonomisk depression, massarbetslöshet och stagnation. Men vad var det för idéer som slog rot och vad var det för begrepp som skulle födas fram i viruskrisens paradigmskifte? Ekonomin går genom cykler - långa så väl som korta - och när centralbanker tömt sina arsenaler med kraftiga stödköp i marknaden och räntesänkningar till under nollan så ställdes frågan: Vad skulle bli nästa penningpolitiska vapen. Analytikerna varslade om att pandemin banat väg för deflation kombinerat med stagnation - ett scenario som det till skillnad från den motsatta stagflationen saknas ett beskrivande ord för. Hur ser en modernare penningpolitik ut egentligen, och vad var det som ledde dithän att ett skifte såg ut att komma allt närmare, där andra nyord som helikopterpengar och medborgarlön tedde sig allt verkligare. Och är det så som det har sagts: Att den uppfinningsrikedom som föds i nöd alltför ofta frambringar farliga idéer?

De finansiella stödpaketen stod som spön i backen under en pandemikatastrof som tornade upp sig under den absoluta inledningen av 2020-talet. Goda råd var dyra och likt så ofta i tider av kris uppmätta i skattepengar som skulle fördelas till de nödställda. Världen över skyndade regeringar till med lån ämnade att rädda de bolag som plötsligt stod några veckor från konkurs. Den ekonomiska härdsmältan var verklig och kännbar för alla parter i det finansiella systemet, från utdelningslösa ägare till arbetstagare som blev av med jobb och många hushåll därigenom plötsligt stod utan tryggad försörjning, vilket drog ekonomin djupare ner i den onda spiralen. Men kan finanspolitik rädda en ekonomi från ett aldrig tidigare skådat scenario där efterfrågan försvunnit, mitt i en epokgörande pandemi där nationalekonomer skriker för full hals att åtgärderna är på väg att bli mer kostsamma än smittan själv både räknat i människoliv och finansiella kostnader? Historiens domar över tidigare försök att rädda företag från konkurs - där räddningspaket lämnats i utbyte mot statligt inflytande har vilat tungt över dem som fattat besluten – inte minst efter vågen av bank-bailouter från den förra krisen. Hur väljs de bolag ut som ska räddas den här gången, och är det ens rimligt eller lämpligt att staten går in och kräver bestämmanderätt i privata bolag? Till syvende och sist måste frågan också ställas: Är pandemikrisen ens jämförbar med tidigare kollapser, eller väger våra skattepengar den här gången för lätt i kampen att rädda världsekonomin undan en analkande katastrof?

Den ekonomiska katastrofen gjorde sig påmind på samtliga världens marknader under våren 2020, när länder förbjöd medborgare att leva sina vardagsliv under pandemin orsakad av covid-19. Men på den globalt viktigaste råvarumarknaden nådde spänningarna aldrig tidigare skådade proportioner. Ända sedan coronavirusutbrottet i Kina under årets absoluta inledning hade det bespottade men för den moderna världen livsnödvändiga svarta guldet fallit brant, priset raderade ut nära 70 procent på bara några dagar, och i mars stod oljebranschen plötsligt med den egna handelsvaran upp över öronen. Fler och fler oljebranschaktörer drog sina sista andetag - men inte av coronaviruset i sig utan som drunkningsoffer i den egna handelsvaran. Priskraschen var brutalare än någonsin tidigare och kedjeeffekterna har slagit världens förståsigpåare med häpnad sedan efterfrågekraschen följts av en maktstrid mellan några av världens mäktigaste producentländer – skurkstaterna Saudiarabien och Ryssland. Hur länge kan priskraschen fortsätta innan det innebär dödsstöten för hela oljebranschen - och vad är det för världsordning vi kommer se när coronapandemins ekonomiska katastrofscenario kan betraktas i backspegeln och maktstriden i världens viktigaste råvarumarknad är över?

Det var ännu långt kvar tills det skulle gå att bedöma kostnaderna från pandemins härjningar när debatten bara några veckor efter att coronautbrottet nått Europa under våren 2020 skulle komma att ta en tvär gir in på ekonomispåret och landa i en moraletisk mardröm. De omfattande karantänsrekommendationerna för att dämpa smittspridningen blandades upp med allt fler kritiska röster - nationalekonomer, företagare och en amerikansk president som menade att dödligheten av att svälta ut hela världsekonomin med långvarig karantän ofrånkomligt välter världsekonomin i depression och därmed renderar i livshotande konsekvenser för mångdubbelt fler än de som riskeras av själva pandemin. På hemmaplan var trots allt den svenska staten trots allt relativt sparsmakade i sina restriktionsåtgärder jämfört med övriga Europa, där till och med grannländerna stängde skolor och gränser medan Sverige avvaktade med drakoniska åtgärder. Men hur är det egentligen, stämmer det att ekonomin ofrånkomligen måste offras på pandemins altare för att besegra covid-19 och företagen plötsligt står utan både efterfrågan och produktion, eller finns det en alternativ väg att gå? Kan det rent av vara så att förutsättningarna finns för att en ny svensk modell snabbt kan byggas upp, där den svenska industrin blir spjutspets i den stridslinje som hela världen nu samlat sig bakom bortom alla debatter: Själva kampen mot viruset. FollowTheMoney är en podcast från Nyhetsbyrån Direkt - Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans - av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Under vårvintern besannades till synes alla farhågorna i ett värsta tänkbart scenario på en gång. Världen stod plötsligt mitt i en pandemikris, som länge negligerats som en inte helt ovanlig släng av influensa i bortre orienten. Pandemin utvecklade sig med blixtens hastighet till en global finansiell panik, där yrvakna centralbanker och regeringar tvingades skynda till. Men inget tycktes hjälpa mot de skoningslösa börsras som fortsatte dag efter dag. Frågan väcktes om det redan var för sent och vi bara sett början av en härdsmälta på världens finansmarknader. I avsnitt 16 frågar sig programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning vad det är som händer när de svårt nödställda företagens kreditlinor - hela obligationemarknaden - plötsligt fryser till is. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans.

Den amerikanska läkemedelsmarknaden är hårt ansatt av en allt mer enig opinion. 80 procent av väljarna har angett att sänkta medicinpriser är huvudfrågan inför det stundande presidentvalet och bolagen hotas av kraftiga reformer och ett rubbat status quo. I bakgrunden finns ett faktum att amerikaner betalar multum för sina mediciner. Det är en konsekvens av frihetsivran med hoppet ställt till en öppen kapitalism - idéer som gått i baklås när de kombinerats med häftiga patentlängder och fri prissättning. Men vad är det som väntar för branschen, som täljt guld med fällkniv i den gigantiska USA-marknaden, och hur direkt är hotet egentligen? Både Republikanernas president Donald Trump och Demokraternas mest trolige kandidat, Joe Biden, har lyft att det dysfunktionella systemet inom kort ska ses över. Men vad händer om socialiststämplade Bernie Sanders spurtar i mål som segrare med löften om att krossa girigheten och den fortsatt helt legala korruption som kringgärdar Big Bad Pharma? En alternativ utveckling är att opinionens vindar vänder, och att läkemedelsbranschen tragikomiskt nog plötsligt sitter med trumf på hand. Jakten på ett vaccin mot en global pandemi blir allt mer bråd och läkemedelsbolagen har ju alltid hävdat att de är beroende av sina höga marginaler för att forska fram botemedel till svåra sjukdomar och epidemier. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och svenska börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och programledaren Martin Nilsson.

Vecka 9 och 10 år 2020 bestod rubrikerna i världspressen av en enda sak: Coronavirus, och finansmarknadernas yrvakna svar blev en säljhets vars motsvarighet vi inte sett sedan den senaste finanskrisen 12 år tidigare. Nu tävlar analytiker, sparekonomer och investerare i att förutspå hur långt det är kvar tills raset når sin botten och vi kan blåsa faran över. Många ställer sig samtidigt frågan hur mycket värde vi egentligen kan tillmäta prognoser kring ett så komplext skeende som en global pandemi, med kedjor som bryts i sina svagaste länkar och vållar dominoeffekter som är tillsynes omöjliga att förutspå. Prognosmakarnas sentida renommé kan dessutom ifrågasättas. Krisen i aktiemarknaden dröjde ju långt efter att faktum var klarställt kring att viruset faktiskt smittat tiotusentals kineser och andra tillgångsmarknader uppvisade svaghet desto mer direkt. Finns det något att hämta därur, när man ska bedöma prognosernas tillförlitlighet? I avsnitt 14 plockar programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning återigen upp epidemin och ställer sig frågan alla vill ha reda på: Vad är det som händer, när vet vi hur stora effekterna blir och har börsen rasat färdigt? Dessutom tas frågan upp om det är så att den perfekta stormen i marknaden bäddat för det ökända fenomenet analytikermassage.

En yrvaken börsmarknad klappade hastigt ihop fullständigt måndagen den 24:e februari, när börsen såldes av med den största kraften sedan det chockerande utfallet i brexitomröstningen 2016. Men vad var det som hände egentligen? Visste inte marknadens aktörer att viruset varit en högst väsentlig faktor att prisa in sedan länge, tre månader efter utbrottet i Kina? Det här är Followthemoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans. Vi pratar om makt, storfinans och svenska börsen. I dagens avsnitt frågar vi oss om börsfesten är slut nu, efter att ha eldats på av billig likviditet från centralbankerna ett decennium, eller om viruset blott triggat en övergående rethosta och bara gör ännu ett hack i kurvan. Podcasten görs av programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Flyghistorien är en ökenvandring längs en stig kantad av skelett från kostsamma misslyckanden. Det sa en brittisk premiärminister redan på 60-talet, långt innan ett pärlband av flygbolagsjättar skulle komma att kraschlanda i kampen om resenärerna. De senaste tio åren har i snitt ett flygbolag gått i konkurs varannan månad och inte sällan har de dukat under efter stora och oförutsägbara omvärldshändelser. Vårt eget SAS har störtat runt 95 procent på börsen sedan finanskrisen och pressas under våren 2020 av inställda linjer till Kina i spåren av coronaviruset. Kan vi vara på väg åt något annat håll än att allt fler och allt större bolag står på tur? Flygets marginaler pressas ständigt, men just nu tycks omvärlden särskilt omild mot branschen. Svensk flygskam har blivit ett världsfenomen, flygplanstillverkaren Boeing genomlever sin värsta kris hittills och kampen mot fackförbund förs med kniven mot strupen, fjärran den luxuösa profil kring livet i skyn som skapades under 70-talets glada dagar. Samtidigt har lågprisbolagens framfart de senaste tio åren varit skoningslös mot Europas tidigare dominanter som SAS, Lufthansa, British Airways och Air France, vid sidan av faktumet att de statssponsrade Mellanösternjättarna lagt beslag på långdistansflyget. Goda råd är dyra och frågan måste ställas om flyget mot alla odds kan resa sig ur askan likt en fågel fenix och till sist få vingar som faktiskt bär, eller om branschen som vi känner den är på väg mot avgrunden. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och svenska börsen från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans. Podden görs av utrikesredaktör Joakim Rönning och programledaren Martin Nilsson.

Ett börsrally på flera hundra procent ledde under vårvintern 2020 till att Teslas börsvärde, blott 17 år efter bolagets bildande, blev näst störst i världen. Detta trots en försvinnande låg marknadsandel. Teslas rusning har rört upp känslor i hela världen och delat investerare och analytiker i två läger medan vd Elon Musk uppfyllt sitt löfte om att "bränna blankarna" – dem som aldrig trott att raketutvecklingen skulle vara möjlig. Men hur ligger det till egentligen, har Elon Musk tagit patent på nyckeln till framtiden, eller är allt bara en enda stor fet bluff? I skymundan har samtidigt en av de globalt största börssuccéerna de senaste åren växt fram i vår egen svenska mylla, med en närliggande men avvikande affärsidé. Vätgasbolaget Powercell får efter en rusning på nästan 4.000 procent sedan börsnoteringen 2014 Teslas börsrally att blekna, mot bakgrund av samma behov att elektrifiera fordonsbranschen. Kan det vara så att det snarare är före detta Volvo-bolaget Powercell som sitter på klimatgåtans svar och kommer revolutionera allt som har med transport att göra? Det här är FollowTheMoney, av och med Nyhetsbyrån Direkts programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. FollowTheMoney är en podd in makt, storfinans och svenska börsen från Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans. Det tionde avsnittet tar avstamp i det glödande stålbad som klassiska fordonstillverkare som Volvo, Volkswagen och Daimler har dragits in i och blickar mot vad som väntar i en mobilitetsbransch som vi alla berörs av.

I början av 2020 var det muntra tongångar på världens börsgolv. Statistik från industrin uppvisade tecken på att konjunkturvändningen uppåt var ett faktum i så väl Europa som Asien, särskilt för världens största fabriksnation Kina. Men profetian om lättnad kom plötsligt på skam när en svart svan landade mitt i världshavet - en svart svan med coronavirus från Kina. Börserna darrade initialt betänkligt av minsta vink om att sjukan var på väg att bli en global pandemi och stora delar av januari månads uppgångar raderades ut efter att utbrottet tillkännagavs av Kina. Där står miljonstäder i karantän, städer med produktion till stora börsbolag – bland annat de svenska. Samtidigt som coronaviruset breder ut sig över världen frågar sig Nyhetsbyrån Direkts studioankare Martin Nilsson utrikesredaktör Joakim Rönning om vi faktiskt har anledning att oroa oss, om världens börser har gått och blivit hypokondriker och vilka bolag som kan tänkas tjäna på den hälsokris som nu även kommit till Sverige. FollowTheMoney är en podcast om makt, storfinans och svenska börsen från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans.

De makropolitiska orosmolnen har hopat sig runt världen de senaste åren. Nya hot mot globalekonomin och världsordningen har utgjorts av ett handelskrig och en ny våg av väpnad konflikt i Mellanöstern. Men det kanske största hotet mot världens stabilitet finns kanske i skuggorna, något som aktualiserats flera gånger de senaste åren. Det finns nämligen ett mycket enklare sätt att attackera fiender än med bomber och granater som är både enklare, billigare och som oftast leder till en mycket större förödelse, i alla fall för det finansiella systemet. Det nionde avsnittet handlar om bitcoindopade hackare från cyberondskans axelmakter, och om några svenska börsbolag som försöker dra vinning av kampen.

"Svarta svanar" har länge varit ett välkänt begrepp i ekonomivärlden för att beskriva risken för oförutsedda krishändelser som hotar det finansiella systemet. Men den här gången är svanen kanske snarare grön, när behovet av att byta ut smutsiga koldioxidutsläpp mot gröna energialternativ, samtidigt som skogsbränder färgar kvällshimlen blodröd världen över. Det här är FollowTheMoney, en podcast där vi pratar makt, storfinans och svenska börsen. Jag heter Martin Nilsson, jag är studioankare och programledare på Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans, med mig har jag utrikesredaktör Joakim Rönning. Idag ska vi prata om en helt ny bransch som kallas cleantech, som växt fram mot en fond av det senaste decenniets klimatkatastrofer, och ställa oss frågan om det verkligen är där vi kommer hitta lösningen på klimatekvationen?

En våg av marijuanalegalisering i Nordamerika under 2010-talet ledde under 2018 till att en helt ny bransch fick vingar och när bolagen flyttade in på börsen sköt kurserna snabbt i höjden. Några av de mest omtalade cannabisbolagen blev 2018 års stora kursvinnare när flera av de största bolagens börsvärden tiofaldigades. Cannabishajpen nådde också snart Sverige, där flera aktier blev bland de mest köpta och eftersökta även bland svenska småsparare på Avanza och Nordnet. 2019 brast plötsligt bubblan och kursslakten skördade skoningslöst offer genom sektorn. Men vad var det som hände egentligen? Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och programledaren Martin Nilsson dyker ner i en obelyst historia om hur girighet och övertro på det som kom att kallas cannabusiness nu gått upp i e-cigarettånga, om ond bråd död och om en otippad och syndig vinnare: Tobaksbranschen. FollowTheMoney är en podcast om makt, storfinans och svenska börsen från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans.

Den militära stormakten USA har under två presidentadministrationer misslyckats i försök att dra sig tillbaka från de två längsta militära kampanjerna i landets historia. Kampanjerna har förts med den krutdurk som är Mellanöstern som skådeplats och haft en jakt på terrorister och massförstörelsevapen som förevändning. Men är det verkligen så enkelt? Samtidigt som söktermen "World War III" trendar på Twitter ställer vi oss frågan vad det militärindustriella komplexet är för något, om det eviga kriget är en ofrånkomlighet, varför upprustningen av världsmakterna nått sin högsta nivå sedan det senaste världskriget tog slut, och vilka det är som vinner på den ökade hotnivån - inkluderat en hoper svenska börsbolag. Det här är FollowTheMoney, en podcast där vi pratar makt, storfinans och svenska börsen av och med Joakim Rönning, utrikesredaktör på Nyhetsbyrån Direkt och studioankaret och programledaren Martin Nilsson. FollowTheMoney är en produktion från Nyhetsbyrån Direkt och Direkt Studios.

Visionärerna talar om en snart ankommande teknologisk revolution och en verklighet som för bara några tiotals år sedan hade kallats magi. Den femte generationens höghastighetstelekom har en kapacitet som ska möjliggöra artificiell intelligens, bilar som kör av sig själva, total robotifiering av industrin och smarta uppkopplade städer. Möjliggörare är telekomsektorn och svenska Ericsson är återigen i centrum genom den kommande generationsväxling som ska leda till ett helt nytt samhälle, knappt 20 år efter att ha varit en drivande faktor i den IT-hausse som slutade i ett blodbad på Wall Street kring slutet av förra sekelskiftet. Hur ska det bli den här gången; öppnar 5G verkligen dörren till i en futuristisk Matrixtillvaro, vad för risker bär den kommande revolutionen med sig? Det enda som i ett tillräckligt långt tidsperspektiv är säkert är att allting förr eller senare kommer att förändras. I det femte avsnittet av FollowTheMoney skiljer Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och studioankaret Martin Nilsson ut förhoppningar från fria fantasier i fråga om självkörande bilar, sakernas internet och artificiell intelligens. FollowTheMoney är en podcast om makt, storfinans och svenska börsen av och med Martin Nilsson, studioankare och programledare på Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans, och byråns utrikesredaktör Joakim Rönning

Kemiska vapen och gifter har i århundraden använts som ett medel för att destabilisera fiender i väpnad strid. Vad många inte vet är att sådana vapen även blivit högaktuella i den geopolitiska strid som blossat upp mellan USA och Kina. Det är en konflikt som inte bara förs i av handelsdelegationer på varsin sida om förhandlingsbordet, utan också i kinesiska läkemedelslaboratorier. Vi ska berätta historien om ett föga omtalat opiumkrig och de bakomliggande krafter som fått några svenska börsbolag att försöka dra nytta av det katastrofläge som nu råder i USA, där 10 miljoner amerikaner missbrukade morfinpreparat under förra året och där ungefär en miljon människor nu har dött i en epidemi av högpotent narkotika som tar livet av fler amerikaner än någonsin. FollowTheMoney är en produktion av Direkt Studios och Nyhetsbyrån Direkt, Nordens största finansiella nyhetsbyrå, av och med utrikesredaktör Joakim Rönning och studioankaret Martin Nilsson.

Totalitära och terrorpräglade regimer som Saudiarabien och andra erkänt anti-demokratiska gulfstater har länge tillåtits köpa vapen från Sverige och andra västländer - trots den goda vetskapen om ländernas människorättsbrott. Varför är det så? Och vad innebär det egentligen för små skattletande små oljebolag - som svenska Maha Energy - när Opec växer eller krymper med länder som är centrala för verksamheten?

Det andra avsnittet rotar fram det sämsta ur fenomenet börspsykologi via följarskaran bakom börsbolag som växt fram under det senaste decenniets globala börshausse. Med dedikerade privatinvesterare som frodas i sociala medier har intresset ökat lavinartat kring enskilda småbolag och alltför ofta har det varit upp som en sol och ned som en pannkaka när de storslagna planer i hajpade affärsidéer getts näring på Twitter, Facebook och i chattgrupper men inte omsatts i verkligheten. Martin Nilsson och Joakim Rönning reder ut några av de mer rysliga sentida exemplen.

I det första programmet av FollowtheMoney avhandlas en pågående och till synes ändlös kris för hela det finansiella systemet som vi känner det. Det är inte bara hägrande penningtvättsböter för anklagelser som får Swedbanks och SEB:s bekymmer att blekna i jämförelse som ställt till det. Storbanker över hela kontinenten plågas av sviktande lönsamhet och problem att ställa om och modernisera sedan finanskrisen 2008. Hur gick det till när Deutsche Banks börsvärde kraschade med 95 procent på drygt 10 år?