FollowTheMoney

Med hjälp av en konstgjord kris har Kina nyttjat pandemin för att rasera den rådande västerländska hegemonin i världsekonomin för att inom 20 år kunna kalla sig dominant. Så löd konspirationsteorin när Kina under två månader låst dörrar och fönster runt miljontals storstadsbor och genom strikta karantänsåtgärder påverkat flera hundra miljoner invånare via den totala nolltoleransen mot covid-19. Kritiken mot den totalitära regimens strategi kom från hela världen - till och med världshälsoorganisationen WHO - och till sist också från de kinesiska medborgarna i en så stor anstormning att inte ens censurmyndigheterna hann med att tysta de desperata ropen om förändring och krav på frihet. Kina stod mitt i ett avgörande vägval och våren 2022 blev den demografiska tryckkokare landet förvandlats till hetare än på mycket länge. Kommer regimen stå pall när världeskonomin skakar, eller ska förhållandet mellan västs demokratier och Kina återgå till att bli som det mellan katt och hund? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Klockan 9.57 måndagen den 2 maj 2022, nästan på dagen 12 år efter den närmast legendariska blixtnedgången som kom att uppkallas The Great Flash Crash på Wall Street, gick ett sus genom Finanssverige när storbolagsindexet OMXS30 plötsligt och oförklarligt kollapsade. Aktiemarknaden sjönk med 8 procent på fyra minuter och flera andra storbörser ute i Europa följde med efter i ett chockartat fall samtidigt som marknadsaktörer famlade efter kontexten. Hade en rysk atom-ubåt som sjunkit i Svarta havet, ett kärnvapenangrepp satts in mot Kiev eller var det en algoritm som löpt amok hos någon av de utskällda robotarna? I brist på fundamentalt kopplade händelser som kunde förklara utvecklingen började köpare repa mod för att utnyttja raset, och lika snabbt och plötsligt som marknadsraset ägt rum så klättrade indexet tillbaka nästan hela vägen upp till ursprungsnivåerna. När dimman skingrades över aktiemarknadens slagfält och stupade aktörer började räknas in låg storbanken Citigroup där blödande, men trovärdigheten för börsen som general-institution var kanske den mest namnkunniga bland de sårade. Vad var det egentligen som hände och HUR kan det hända, vilket det ju uppenbarligen fortsatt gör från tid till annan? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Redan när 2019 gick mot sitt slut började prognosmakare att förklara de glada dagarna för riskfyllde tech- och tillväxtaktier som räknade. En stundande svacka i konjunkturen skulle sätta p för trenden med låga räntor och centralbanksledda stödköp i marknaden, vilket möjliggjort för ovana investerare att slå index och rutinerade moguler med hästlängder, utifrån den grogrund som skapats för investeringskonceptet att ta så hög risk som möjligt i börs- och kryptomarknaden. Tråkiga boomer-investerarmodeller, som utgick från Warren Buffetts fundamentala värdeanalyser, hade kallats döende samtidigt som nya, techfokuserade tillväxtförvaltare, gjort sig till namn att räkna med. Men som ett dråpslag för siare om att gammal är äldst kom pandemiåren 2020 och 2021 och fick värdeinvesterare att slita sitt sista kvarvarande hår. Plötsligt var det ännu lättare att tjäna grova pengar på hutlösa äventyr i ett hyperexpansivt ränteläge som möjliggjorde stora lån att finnansiera hög risk till låg kostnad. Ur detta unika börsklimat kom 2022 till sist, med avmattad pandemi, att bli ett sällan skådat dråpslag mot riskinvesterare, och med detta rörde sig också finansvärldens gråa eminenser tillbaka till börsgolvet med kassor uppumpade till rekordstorlek efter åratal av utdelningar som inte återinvesterats under rekordvärderingarnas tid. Hade paradigmskiftet mot techonomin, med evig tillväxt som mål, varit ett falskt sådant eller skulle värdeinvesterarna somna in igen när ränteskräcken lagt sig och de nya unga namnen komma tillbaka ur dyn som var 2022 års techkrasch? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Världens rikaste man vill köpa en av världens största digitala kommunikationsplattformar för att trygga yttrandefriheten och demokratin i världen. Så skrevs nyhetsingresserna om Elon Musk och hans budförslag på mikrobloggen Twitter, när det stod klart att han var redo att lägga fram ett bud värt 43 miljarder dollar för att ta fullt ägarskap över plattformen. Efter några dagar av kontemplation tycktes dock såväl berättelsen om Tesla-vd:n, som förvandlat elbilsbatterier till guld för bolagets aktieägare och vars visionära intresse för rymden och underjorden gjort honom till vår tids största vd, och hans förvärvsförsök av Twitter hamna i en ny dager hos både offentligheten och i styrelserummet. Vad finns det för förklaring bakom Elon Musks plötsliga intresse, och vad är det med alla hans knarkskämt, kan alltsammans bara vara ett nytt pojkstreck från näringslivets störste entreprenör men också joker snarare än ett sätt att befria ordet? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 En pandemi följd av ett stort krig i Europa tycktes under våren 2022 sätta punkt för den förutsägbara trygga säkerhet som västvärldens medborgare vilat i, en epok om runt 80 år där de tekniska framstegen varit enorma men tillväxten i välfärdsekonomierna samtidigt varit märkbart avtagande. För första gången på en generation fick välståndsländer nu uppleva konsekvenserna av inflation, något som varit otänkbart sedan igångsättandet av krafter som dödat inflationen i form av hyperglobalisering, demografiska förändringar och avtagande effektivitet. Nu förebådades stagnation följa av ett mardrömsläge i ekonomin, där räntornas uppgång av allt att döma skulle trycka ner ekonomin i en eventuellt lågkonjunktur i ett försök att stoppa inflationen från att nå krisartat höga nivåer. Skulle det gå, innan recessionen blev katastrofal, eller behövdes en depression för att städa upp ekonomin och börja om på nytt i en revolution för industrier och arbetssätt där nästa megatrend skulle kunna ta fart och dra upp tillväxt och levnadsstandarden kunde öka igen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Det är någonting som inte stämmer med svensk bostadsmarknad. Den föresatsen har repeterats i upprepade propåer från EU-kommissionen, OECD, det välrennomerade institutet Oxford Economics, den svenska opinionen och även landets styrande politiker. För trots att pandemin spåddes sätta punkt för prisrusningarna och kanske till sist leda till nödvändiga reformer, en medicin mot den marknad som gjort svenskarna till världens näst mest skuldsatta folk, så sattes i stället en turbo in i bostadsjakten. Hösten 2022 var trösklarna högre än någonsin för att ta sig in på marknaden och det började talas om en regelrätt utslagning i form av en generationskris vi aldrig skådat tidigare, där unga och andra av olika skäl oförmögna till lägenhets- och husköp förvisades till en tillvaro på den lika ohållbara andrahandsmarknaden. Den socialdemokratiska regeringens agerande kom till slut, efter att densamma nästan vält i spåren av ett reformförslag året innan, och nu rörde förslaget så kallade startlån för förstagångsköpare. Men förslaget kallades direkt för fjäsk inför höstens riksdagsval, och kritikerna ropade vargen kommer och drog paralleller till de ökända amerikanska subprime-lånen som föranledde en av våra värsta finanskrascher i världshistorien. Hur blev det så här, och hur ska vågorna på det stormiga penninghav som är modern svensk bostadsmarknad tämjas så att inte hela den svenska ekonomin plötsligt kantrar - kan den hastigt uppseglade inflationsstormen tvinga politikerna att likt tidigare i historien till sist kasta ankare i stora strukturfrågor som hyresreglering och planmonopol? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, idag i en vindlande färd genom Lort-Sverige och en ny potentiell krisen i, eller åtminstone för, befolkningsfrågan.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 En svält av bibliska proportioner hotar världens befolkning, deklarerade företrädare för FN:s livsmedelsprogram i en rapport under våren 2020, i takt med att pandemin bredde ut sig. Två år senare tillerkändes den profetian ytterligare en grad av sannolikhet sedan ett land känt som en av världens viktigaste brödkorgar, det bördiga Ukraina, angripits av Ryssland i ett storskaligt krig vars humanitära lidande plötsligt riskerade sprida sig över hela världen via utarmade leverantörskedjor av livsmedel. I den här podden har det på senare tid mest pratats om leverantörskedjor i termer av flaskhalsar med högteknologiska komponenter, men det här avsnittet handlar om något mycket viktigare och basalare. Följdeffekterna av allt dyrare livsmedel blev tidigt synliga i ekonomin genom skenande inflationstal, men i många länder i världen tycks nu hungersnöder och revolter oundvikliga. Ukraina om något land vet hur det kan gå, 90 år efter landets egen kusliga svältkatastrof. Eller finns det något alternativ till den digra förkunnelsen från FN? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Inte sedan den stora oljekrisen 1973 hade energimarknadens omvälvning och priskaos varit ett så intensivt hot mot världens tillväxt som under våren 2022, då Rysslands överfall mot Ukraina ledde till stora omvälvningar för ekonomin genom ett plötsligt kaos i olje- och gasmarknaderna. Senast det begav sig fick Europas och USA:s medborgare vänja sig vid ransonering och bilfria dagar för att möta utbudskrisen med minskad efterfrågan - och det var långt innan världen hamnat i en klimatkris som i sin tur ställde stora krav på minskat användande av fossila bränslen. Med den paradoxala utvecklingen efter att Ryssland förbjudits sälja sin olja följde nu plötsligt behov av satsningar på de koldioxidintensivaste av bränslen för att inte ekonomier skulle stanna och arbetslösheten breda ut sig, samtidigt som FN skrek i högan sky om avgiftning från olja, kol och gas för att undvika klimatkollaps. Hur ska den tillsynes omöjliga frågan hanteras, och när sätter ransoneringsdebatten igång, frågar sig programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning i FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Från att ha varit en auktoritär ledare förvandlades Rysslands president under vårvintern 2022 till en människorättsförbrytare och diktator som inte bara jagade fiender, utan också förrädare, på ett sätt som bara kunde kallas totalitärt. Ukrainas och Europas krig kommer för evigt vara förknippat med Vladimir Putins ofred. Så lät flera analyser efter att kriget i Ukraina gått i stå och invasionen kunde konstateras ha misslyckats med den blixterövring som varit enda sättet att förklara seger mot såväl grannlandet som västvärlden. Men vad skulle hända därifrån - i det läge med den "trängda ryska björnen" som så många varnat för - i det långa och det korta? Kunde läget förändras, och fred skölja över Europa i närtid, på annat vis än genom en palatskupp där diktatorn avsattes och hur sannolik var i så fall ett sådant händelseförlopp? Eller fanns det försvårande faktorer mycket större än Vladimir Putin och hans kinesiske bundsförvant Xi Jinping, som gjorde framtiden oviss i detaljerna men ändå förutsägbar i konturerna? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 En amerikansk president tycktes i likhet med Europa ånyo ha målat in sig i ett hörn med svart oljefärg under våren 2022. Kaoset i energimarknaden satte stora risker i ljuset - risker för ekonomisk överhettning med inflation, en global recession och i det långa loppet till och med hela världens valutahegemoni med petrodollar i centrum. Kampen om inflytandet över hur världens makt och tillgångar skulle delas upp hade via Ukraina och det ryska överfallet beskrivits som den största händelsen sedan slutet av andra världskriget. Krisen som följde av maktförskjutningen drabbade snabbt de fattigaste, och mitt i tolkningskaoset runt de hastiga omkastningarna i råvarupriser som skett sedan Europa krigshärjats var förflyttningen redan i full gång i Afrika, Mellanöstern och Asien. Fiender och allierade blev dubbelagenter så väl handelsmässigt som militärt när de gick in i och ut ur stridslinjerna i ett slagfält som tedde sig alltmer svårförklarlig för den som ville förstå sin omvärld. Säkerhet mot näringslivsutbyten, där välbeväpnade länders maktinflytande tog form via en ny sorts exploatering, var vad som tycktes forma den nya tidens dikotomi. Men hur? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Veckorna efter överfallet på Ukraina under våren 2022 stod faktum klart för alla inblandade: Den rådande världshegemonin hade förändrats permanent i och med att Ryssland gjort verklighet av hotelserna om "militärtekniska åtgärder" för att göra anspråk på en maktsfär i Europa, utanför landets egna gränser. Till undsättning kom gräddan av världens demokratier och satte sig till motvärn och den statskapitalistiska diktaturkolossens ekonomi puttades raskt mot ruinens brant. I ett slag stod det också klart att Kreml under rådande finansiella sanktionsregim tids nog skulle tvingas mot förhandlingsbordet. Men skulle kvävningen av Ryssland vara tillräckligt snabb för att fasorna i Ukraina skulle upphöra innan landets försvarsförmågor imploderade, och längs vägen på bekostnad av ytterligare tusentals oskyldiga civila? Och Kina, som lurade i kulissen, vad tänkte dom om västerlandets stryptag på Moskva? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Under några förfärliga vinterveckor i början av 2022 gick Ryssland från utstött till paria och vidare ned för trappstegen till själva rännstenen i den europeiska kontinentens gemenskap. Olikt föregångaren Boris Jeltsin uppträder president Vladimir Putin alltid nykter. Men nu är han persona non grata hos de regeringar i väst som strävat efter nedtonade förhandlingslösningar, efter att den ryske presidenten farit fram som ett burdust fyllo i de diplomatiska rummen. Ukraina är i krig efter ett ryskt anfall som förfärade nästan hela världen och dödstalen närmade sig femsiffrigt redan innan en vecka gått. I Moskva och andra ryska städer stormade samtidigt medborgare mot bankomaterna för att säkra sina besparingar när sanktioner träffade ekonomin, för bakom den ukrainska fronten hände något dramatiskt i de nämnda diplomatiska rummen. Det pratades om ett plötslig enighet i Europa, och forna splittringar lades därhän i demokratierna. Hade den självutnämnt sobre Vladimir Putin, som plötsligt hotade med kärnvapen, missbedömt Europa och Ukrainas övriga västallierade? Kunde de heroiska ukrainarna bita ihop och hålla emot, med hjälp av svenskar, schweizare och tyskar som i sin tur tycktes yrvaket tillnyktrade på väg upp ur neutralitet och 80-årig pacificering? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Under Ukrainakrisen år 2022 kom Kina att hamna i en genant knipa mellan de intressen som definierats i den nydanade stormaktens multipolära världsbild. Sprödheten i de band som Peking just knutit till Ryssland och invadören Vladimir Putin var plötsligt uppenbar när ministrar och diplomater fick byta fot och i det närmaste fördöma det nordliga grannlandets kränkning av Ukrainas suveränitet. Det var dessutom band som nyligen beskrivits som de starkaste någonsin. Hur kom det sig att Kina plötsligt satt fast med skägget i brevlådan när den ryske presidentens löften om att avstå ett invasionsföretag mot grannlandet visade sig vara lögner? Det brukade ju heta att det var Ryssland som betraktade Kina som en frekvent kappvändande bundsförvant som när som helst kunde bli en opålitlig fiende - något som hållits för sant ända sedan det mongoliska väldet lade Peking under sig och började diktera villkor för stabiliteten i östra Asien på 1200-talet. Vad förebådar egentligen Rysslands maktdemonstration i Ukraina för Kinas försök att ta greppet om inte bara östra Asien utan hela världsordningen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Rysslands självbild hamnade i geopolitikens fokus under vintern 2022, då ännu en invasion förebådades i grannlandet Ukraina. Få i västvärlden kunde för sitt liv förstå vad som utgjorde grund för att en Vladimir Putin som ständigt tycktes finta och bedra sina rivaler och deras regelbaserade världsordning ånyo riktade ryska vapen mot slaviska bröder och systrar. Men Ryssland är gränslöst, enligt Vladimir Putins egna ord, och utan att helt kunna bestämma om det ska tolkas bildligt eller bokstavligt ska vi nu gå så djupt vi kan i ett försök att hitta in i den ryske presidentens idévärld för att ställa oss frågan om vad Ryssland egentligen är och hur djupt landets identitetskris går. För att hitta in i huvudet på Vladimir Putin tar vi vägen förbi tsarerna, klassikerförfattarna Leo Tolstoj, Fjodor Dostojevskij och Nikolaj Gogol via filosofer som Vissarion Belinskij och Nikolaj Danilevskij. Det är göbbar vi nog alla hört namnet på i förbifarten, men som väl få av oss egentligen kan koppla till Moskvas revanschlystna maktapparat av idag. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Sammanklippt avsnitt av den tredelade serien som sändes för första gången sommaren 2020. DEL 1 Den baltiska penningtvättshärvan kom med flera nordiska banker involverade att helt dominera nyhetsflödet under slutet av 2010-talet, då hela världens finansmedier vände sina blickar mot banker som Swedbank, SEB, Nordea och Danske Bank. Härvans magnitud var närmast astronomisk och det svenska anseendet som moralisk väktarstat drogs i smutsen. En av de främsta uppgiftslämnarna var dock inte varken svensk, balt eller ryss, utan amerikan. Eller är han egentligen britt, finansmannen Bill Browder? Som självutnämnd penningtvättsjägare kom han samtidigt som den jättelika härvan rullades upp att göra en stor figur av sig. Han tycktes samtidigt vara en man med många ansikten och en rafflande livshistoria. Vem är han, egentligen, den omtalade miljardären? Den saken ska vi försöka klarlägga i en tredelad serie, som tar oss från den svenska myllan, ut i en rysk maffiavärld, hela vägen in i Vita huset och tillbaka igen. Först av allt ska vi titta närmare på det land och det gangsterlika system som utgjorde spelplats för penningtvätten: Ryssland och den ryska ekonomin. Det här är avsnitt ett som vanligt av och med Nyhetsbyrån Direkts programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. DEL 2 Vi avslutade avsnitt ett i FollowTheMoneys sommarserie med att berätta om hur ryska oligarker sedan slutet på 90-talet tagit sin tillflykt till London, och hur samma stad de senaste 20 åren blivit en kuliss för ett flertal uppmärksammade spionmord och oförklarliga försvinnanden. En som i stället helt och hållet för egen maskin har tvingats att försvinna är Bill Browder. Den jagade finansmannen reste i motsatt riktning från London till Moskva för snart 30 år sedan i hopp om att finna guld när Ryssland öppnades upp efter Sovjets fall - och han fann det. Men vad som nästan lät för bra för att vara sant skulle också visa sig vara just det, och när allt kraschade samman fördes Bill Browder ut på en äventyrlig kamp mot Putins Ryssland. Vad var det egentligen som hände, och hur kom en hoper självutnämnt renhåriga nordiska banker att falla pladask från sina höga moralhästar och dras i smutsen? Det här är avsnitt två i FollowTheMoneys sommarserie om Bill Browder och de nordiska storbankerna, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. Dagens avsnitt är en berättelse om kommunistiska genier, girighet och om den största penningtvättshärvan i Europas historia. DEL 3 Det har beskrivits som en rysk människorättshjältes död, när Sergej Magnitskij mördades i Butyrkafängelset i Moskva i november 2009. Dödsfallet har väckt stor uppmärksamhet internationellt och Bill Browders kampanj för Magnitskij fått en helt egen lag uppkallad efter sig i bland annat USA, i dag ofta nyttjad mot diktatorer och allehanda människorättsförbrytare runtom i världen. Bill Browders framgångar med att straffa de förbrytare som först låg bakom förskingring av hans 230 miljoner skattedollar och därefter mördade revisorn och visselblåsaren Sergej Magnitskij när han på egen hand ertappat och just skulle avslöja personerna bakom har dock lyst med sin frånvaro, och nu ska vi rikta blicken mot fallet i sig. Hur ligger det egentligen till med Bill Browders bakgrund, och vem är det egentligen som smutskastar vem? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storpolitik och finans av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i det tredje och sista avsnittet av sommarserien gräver djupare i fallet Magnitskij och ställer sig frågan: Är Bill Browder egentligen en skojare?

Börsfesten tog abrupt slut en kort bit in på 2022 och efter en stegring i inflation och räntor var det till slut Vladimir Putins indirekta hot att stänga av elen som fick efterfestens sist kvarvarande deltagare att fundera på refrängen. Krigets återvändande till Europa, i form av en rysk invassion av Ukraina, spred uppenbarligen skräck över börsinvesterarnas känslostämning och tycktes vara dödsstöten mot de rekordhöga värderingarna. Men hur låg det till egentligen, var risken för krig i Europa med avstängd energiförsörjning som följd en reell risk eller rörde det sig om att ett så kallat Havannasyndrom som smittat börsen och satt psyken och känslor i spel? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som är tillbaka i Ryssland, eller Ukraina närmare bestämt, men som också går till Mellanöstern för att rota i en historisk ledtråd för att bedöma energikrisens fortsättning.

Idrott och politik hör inte ihop, brukar det heta när idrottens potentater inom världsorganisationer såsom Fifa och Internationella olympiska kommittén försvarar sina beslut att lägga mästerskap i auktoritära länder. Men under de senaste åren har det kunnat konstateras att skandaltätheten och korruptionen inom idrotten lett till att en slående mängd av dessa gubbar numer tillhör en växande elefantkyrkogård. Något tycks vara på väg att hända i sportens världsordning, där "sportswashing" blivit en alltmer välanvänd glosa och så väl fans som atleter syns ta upp kampen mot de odemokratiska krafterna. Men är det genomgående, eller lurar det något större i vassen när nu FBI tagit i med hårdhandskarna och OS återvänt till demokratier i de senaste avgörandena? OS i Peking är det mest aktuella exemplet, och vad avser världens största evenemang, fotbolls VM, så står totalitära Qatar som värdland 2022. Har Mellanösterns regimer och de andra diktaturerna en gemensam plan som förklarar maktgreppet över idrotten, där striden om Europas fotbollsklubbar utkämpas mellan fans och medlemmar och de oljestinna statskassorna på Arabhalvön? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Svensk försvarsdebatt vaknade med ett ryck när det nya året 2022 skulle ta sin början och plötsligt var så väl dags- som kvällspress fullt upptagna med att ropa "ryssen kommer". Det "säkerhetspolitiska läget" bestod plötsligt inte längre bara av ett lynnigt Ryssland och cyberattacker mot Coop, utan av en kravlista mot försvarsalliansen Nato med punkter som för första gången på mycket länge innebar explicita hot mot Europa och där Sveriges suveränitet ifrågasattes. Kunde Ryssland verkligen mena allvar med det plötsligt uppskruvade tonläge som för svenska medier tycktes komma som blixt från klar himmel? Var det egentligen inte bara ännu ett spratt från en president Vladimir Putin, som ånyo noterade svaga opinionssiffror och behövde ett slagfält att samla befolkningen bakom? Här för att demontera frågeställningarna om ett nytt eventuellt stundande storkrig i Europa, är utrikesredaktör Joakim Rönning och Martin Nilsson, som är programledare för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

Bland all elände och bedrövelse som pandemin förde med sig var det förmodligen mest skadliga symtomet för världsekonomin inte virusets dödliga lunginflammation, utan det faktum att handeln tappat andan. Något så stillsamt ointressant som godslogistik var plötsligt en högpolitisk fråga, med säkerhetspolitiskt eftertryck, men också i en fråga där fiender mer eller mindre tvingades att samverka för att hålla ekonomin flytande på de gigantiska båtar som i dag till 90 procent utgör vår handel. Flaskhalsar i leveranskedjorna är något vi - och många andra - pratat oss hesa om under pandemin, men nu är det dags att gå till botten med frågan och titta närmare på hur det blev så här. Kommer den just nu så kritiserade just-in-time-lagerhållningen över huvud taget komma tillbaka, eller väntar en ny kostsam standard för att säkerställa att företagen inte hamnar i samma situation igen och riskerar vår varuförsörjning, fortsatta tillväxt och välfärdsökning? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Ända sedan mänsklighetens begynnelse har vi blickat upp mot skyn och undrat vad som egentligen finns där ute. Frågan som i dag främst tycks intressera gräddan av världens rikaste män - entreprenörer varav flera engagerar sig i utforskningen av vad som finns inom och bortom vårt solsystem - liknar nästan religion i sin strävan att söka svar på det oförklarliga. Kärnfrågan om människan är ensam i universum eller inte är, i alla fall hittills, betraktad som evig. I takt med att kulturen bearbetar ufon och utomjordingar i fiktiva tv-serier och med konspirationsteori har digitaliseringen gjort att volymen av nya och svårförklarade vittnesmål aviserade av högt uppsatta militära befälhavare nu också rönt uppmärksamhet ända upp i den amerikanska kongressen. Politikerna kräver och har också börjat få redogörelser och offentliggöranden från de hemligaste av hemliga myndigheter om icke-identifierade flygfarkoster som bryter mot fysikens lagar som vi känner dem. Samtidigt gnuggar deltagarna i den nya, företagsdrivna, rymdkapplöpningen händerna i en tävling som trappats upp med bolag som Spacex, Blue Origin och Virgin Galactic. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, som öppnar en Pandoras ask av ufologisk konspirationsteori för ett tankeexperiment av sällan skådat slag. Vi, som frågar oss vad som skulle hända med vår världsordning om det visade sig att vi inte är ensamma i universum, är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Handeln och globaliseringen fick sig en rejäl törn under slutet av 2010-talet och i stället för att resa sig som en fågel Fenix ur askan i elden blev inledningen av 2020-talet ännu värre, med en krasch närapå ner till nollpunkten för allt vad export- och import av varor mellan länder innebar. Flera bedömare och agitatorer på de politiska kanterna var inte sena med att förklara globaliseringen färdig för altaret när pandemins lieman satte världsekonomin i ett skruvstäd. Vad vet vi egentligen om globaliseringens skick - vad händer om handeln får en permanent låsning? Är globala handelskrig och isolation något nytt eller är det en välbekant utveckling vi nu går till mötes och som vi kan prognosticera efter? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Mitt i den smällkalla vintern 2021 vaknade den ryska björnen mer irriterad än på länge. Frågan om Ukraina stod i centrum och med ny truppmobilisering vid grannlandets gräns varslade plötsligt rysskännare om att invasionskrig i Europa var under uppsegling för första gången sedan kalla krigets slut - och då genom att Europas största land förberedde sig på att skicka in arméförband i Europas näst största land. På helt andra breddgrader märktes en annan typ av björn föra det kallaste av krig om en region som under lång tid vilat slumrande i idet, men som genom klimatförändringar och nyutvecklad vapenteknik blivit ett av geopolitikens mest intressanta områden för agendasättandet i den framtida världshegemonin, både geopolitiskt och ekonomiskt. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i det här avsnittet vrider jordgloben på sned och inleder med att konstatera att isbjörnarnas kylslagna hemman hettat upp - och då inte bara av klimatförändringar.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Risken för en djup ekonomisk kris med hyperinflation, kollapsad valuta och nya storskaliga protester lyftes dagligen fram som ett alltmer troligt scenario på bron mellan Europa och Mellanöstern, där den diktatorslike presidenten Recep Tayyip Erdogan befäst sitt grepp om Turkiet. Men envåldshärskaren Erdogan har avvärjt oppositionen gång efter gång och till och med genomfört en konstitutionell omstöpning för att säkra tronen. Den liberala finansvärldens oro över det folkrika landets president och dennes omvända uppfattning om förhållandet mellan inflation och ränta förebådas dock kunna bli hans fall, i takt med att matpriserna ökar samtidigt som centralbankens oberoende tycks vara ett minne blott och västvärldens banker tvekar om att ge förnyat förtroende till landet under den rebelliske presidentens styre. Hur långt kan han gå egentligen, mannen som av belackarna kallas för sultan-pretendent? Kommer han göra Turkiet stort igen genom skapandet av en ny osmansk dynasti, eller ska landet ännu en gång förfalla ekonomiskt och kallas för Europas sjuke man? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 En nyupptäckt virusmutation, B.1.1.529, slog i fredags klorna i nyhetsflödet och orsakade ånyo skräck och vanmakt i samhällen och finansmarknader. Oljepriserna rasade och börshandlare flydde från alla sorters risktillgångar och när röken lagt sig tävlade analytiker och strateger om att förutsäga vad som väntar och när finansmarknaderna kan känna fast mark under fötterna igen. Till och med oljekartellen Opec+ agerade på det nya viruset och senarelade produktionsbeslut för att den här gången agera utifrån fakta och hindra en kollaps likt den under våren 2020 när pandemin bröt ut, vilket kanske kunde få tjäna som en termometer på hur marknadens oro skulle komma att hanteras framåt. Hur skiljer sig egentligen tillvägagångssätten nu jämfört med vid pandemins intåg - och hur rädda behöver vi vara för virusets åverkan på allt från liv och hälsa till aktieportfölj och plånbok? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, med ett extrainsatt omikron-avsnitt som börjar med en i många öron nog ganska kontroversiell spaning om att den här virusmutationen skulle kunna vara något positivt.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 I en värld med superlåga räntor, gratis pengar och frodiga börsvärderingar står vi nu mitt i ett skeende liknande det som senast när det bar iväg söderut för en av våra mest omhuldade företagsstrukturer, som dessutom tenderat att ständigt ta sig nya former. Vi pratar om konglomeraten, vars tidevarv återigen är nu. Trots att få bevis finns för att de synergieffekter som existerar i teorin när flera bolag samlas under gemensam fana i generella termer är verkliga, så tycks växande omsättningar och högre vinster på pappret fortfarande attraktivt för börsens investerare. Flera av våra största succéer på svensk börs är så kallade förvärvskonglomerat, som lockat till sig så väl professionella miljardärer som småsparare på jakt efter avkastning och samtidigt tycks flera av de allra mest utbombade industrikonglomeraten, bolag som tyska Thyssenkrupp och amerikanska GE, ha letat sig ut mot en ny vår efter årtionden på konkursens rand genom att gå motsatt väg och stycka upp verksamheter. Vad kan vi egentligen utläsa av händelseförloppet - rör det sig om en så kallad "kanariefågel i kolgruvan" eller har vi hittat stordriftsfördelarnas magiska formel? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning som i avsnitt 92 avhandlar sanning och myt kring konglomerat och den galna historien bakom serieförvärvande bolag.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ju bättre vi har det desto mer vill vi ha: Mycket vill ha mer och fan vill ha fler. Ordspråket anspelar på dödssynden girighet, och att den som redan har mycket och ändå inte är nöjd kommer att hamna i helvetet enligt den regelbok som kallas bibeln. Fåfängans och egots makt och vanmakt verkar kanske som allra starkast i finansvärlden, där tillgångarna flödar och känslor - sentiment - är en mer påverkande faktor än nog någon egentligen vill erkänna. Det vet alla som köpt och vunnit eller förlorat på börsen eller kryptomarknaden de senaste åren. Och nog finns det skäl att ifrågasätta den alltmer framträdande strukturen i dagens investerarklimat, där erfarna förståsigpåare sågar de skyhöga värderingarna längs fotknölarna och sprider övertygelse om att vi är i en "everything"-bubbla som kommer explodera likt en vätebomb förr eller senare, medan någon på andra sidan av handlarkollektivets känslospektrum glatt sätter sprätt på avkastningen från meme-aktiernas senaste uppvärdering med ett köp av en ny digital kryptoapa till kostnaden 80 miljoner dollar. Hur huvudlös är egentligen marknaden just nu, efter 15 år av exemplariska investeringsförutsättningar och gigantiska uppvärderingar? Svaret tycktes av debatten hösten 2021 att vila på den stora fråga som tornade upp sig och blev alltmer svårhanterlig för såväl centralbankschefer som politiker: Är den plötsliga inflationen en temporär chock orsakad av pandemin eller här för att stanna? Det är ämnet för avsnitt 91 av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Den svenska oljeindustrins mäktigaste man åtalas för medhjälp till ett folkrättsbrott med tusentals dödsoffer mitt i ett Afrika sönderslitet i råvaruförbannelsens mörker. Rubriken är i det närmaste som hämtad från en Hamiltonfilm, men nu har den långa utredningen hos den internationella åklagarkammaren nått i mål och den 11 november väcktes åtalet mot Ian Lundin, rockstjärnan i den gigantiska Lundinsfären och ordförande i Lundin Energy. Åtalet är unikt, och följer efter årtionden av affärer i högriskområden som gjort familjen Lundin ofantligt rik, men också omåttligt kontroversiell. Nu riskerar arvtagaren ett långt fängelsestraff för brottsanklagelser rörande händelser från 25 år tillbaka i tiden. Vad var det som hände egentligen, och varifrån kommer alla konspirationsteorier? Det ska vi föröka reda ut i det här extrainsatta avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, och med "vi" menas programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Mitt i Europa blåste det upp till storm på flera fronter under hösten 2021. Lagom till dess att vintern nalkades kunde en ny flyktingkris konstateras vara ett faktum med tusentals migranter fast i ett ingenmansland mellan å ena sidan EU-medlemmen Polens arméförband och Belarus diton efter en operation som beskrevs som statsfinansierad flyktingsmuggling. EU visste inte råd, och de misslyckade sanktioner som riktats mot Europas siste diktator Aleksandr Lukasjenko efter ännu en omisskännelig valstöld under 2020 skrattades ut i Moskva och Minsk, och de allt djärvare hybriddiktaturerna tog de stora demokratiernas bekymmersamma utveckling som ett klartecken för att öppna för ytterligare händelseutveckling i sydöstra Europa. FN varslade plötsligt om att risken för nytt krig mellan de nu EU-medlemskapsköande länderna på västra Balkan inte varit så här hög sedan regionens etniska konflikter ledde till krig, förföljelser, folkmord och den största flyktingvågen sedan andra världskriget på 90-talet. Har EU:s expansion gått för långt, eller för långsamt, i den fundamentala strävan att hålla fred och friheten i skick på kontinenten där nu ryskt och kinesiskt inflytande blir allt tydligare och kampen om östra Europas geopolitiska ingenmansland ska avgöras? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 FN:s klimatkonferenser beskrivs ständigt som "sista chansen" att åstadkomma de förändringar som krävs för att leda till den varaktiga hållbarhet vi måste få till innan det är för sent att hålla havslinjen nere, och vi ska göra det med ett regelbaserat angreppssätt. Samtidigt står finansmarknaderna nära rekordnivåer och det pratas om att vi är på väg att få genomleva ett nytt "glatt 20-tal", där vi nu ska få njuta högkonjunkturens frukter likt människor kunde göra för 100 år sedan. Då slutade alltihop i en förödande spekulativ bubbla och den finansiella kollaps som banade väg för nazister, kommunister och totalt krig och en helt ny världsordning. Läget är sedan dess stabilare än någonsin, och det tycks finnas driv åt så väl marknadsliberalisering som åtstramningar för att tömma systemet på risk. Men de alltmer globala utmaningarna är minst lika stora, och alltmer gemensamma i en fragmanterad världsordning som nu slåss mot en hydra som närts av klimathotande koldioxid. Är klimathydran lika besvärlig att tas med som i den grekiska myten, som väl få minns hur den slutar, och går den att betvinga med nutida regelbaserade förhållningssätt i ett FN bestående av representanter från så vitt skilda politiska system? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Initierade rapporter från Financial Times har under hösten berättat om att Kina uppfunnit en science fiction-lik kärnvapenbestyckad rymdmissil som kan kringgå alla världens luftvärnsförsvar och slå till var som helst, när som helst. USA:s och Natos generaler och vapenstrateger famlar hittills i mörkret efter en förklaring av hur missilen, som tycks bryta mot fysikens lagar, ens är möjlig samtidigt som den interna oordningen inom Nato blivit allt stökigare trots president Donald Trumps sorti där det mesta kom att handla om just Kina snarare än den tidigare primära antagonisten Ryssland. Den regelbaserade världsordningen har förfallit, och med ett upprustande Kina på väg mot världsdominans i vapentekniken är den nukleära balansen på väg att tippa över - och därmed också den yttersta påtryckningsmakten inom allt från politiska till ekonomiska frågor om hur världen ska formas kring oss. Kräver Kinas upprustning att övriga stormakter nu trappar upp takten i racet om framtidens militära maktmedel, och att vi är på väg in i ny kapprustning med rymdvapen i fokus, eller har det andra kalla kriget redan startat? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Brexit var nätt och jämnt lagt till handlingarna under hösten 2021, samtidigt som hotet om "grexit" och "italeave" hade börjat kännas avlägset, när plötsligt en uppslitande konflikt med rötter i östra Europa nådde kokpunkten och risken för en ny splittring tycktes närmast oundviklig. Över huvudet på rasande politiker i Bryssel konstaterade bedömare att en polsk sorti - ett Polexit - inte längre såg annat än högst sannolikt ut och farhågan växte dessutom för att blocket inte bara hotades av Warsawa-regeringens sorti - utan att en sådan också förebådade ytterligare avhopp från dessutom nyinvalda medlemsländer i det forna östblocket. Kärnan i konflikten var de maktdelningsprinciper som vilat till grund för demokratier i hela världen ända sedan upplysningstiden och Montesquieus dagar. De själva grundstenarna som freds- och demokratiprojektet EU vilade på hade nu blivit stötestenar, där raseriet österifrån hörs ljuda om att Europa inte kommer överleva bakom enad front utan reformer och nya statuter som ger medlemsländer utvidgad rätt att diktera lagar som frångår EU:s nuvarande förhållningssätt till unison lag och rätt. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ända sedan kalla krigets dagar på 1950 -talet har Taiwan befunnit sig mitt i ett ingenmansland mellan den kinesiska och den amerikanska intressesfären. Mellan kommunism och kapitalism, och själv valt det senare. Nu är ön, vars befolkning vill vara självständig, en rik och mäktig men onekligen också svag länk i en kedja vars brott skulle äventyra hela världsordningen och under inledningen av 2020-talet kunde supermakterna ännu en gång konstateras rusta ikapp för att vrida makten över världens viktigaste handelsfarled ur fiendens grepp. I det ena lägrets ögon har Taiwan aldrig varit något annat än en kinesisk provins tillhörande Folkrepubliken Kina. I det andras är det en liberal demokrati vars trygghet försäkras av västmakterna och USA:s sjunde flotta, som nu seglar upp till en ny kris i Taiwansundet, mitt i en era då den livsviktiga handelsvägen i Sydkinesiska havsregionen har blivit ännu mer ömtålig efter en förödande pandemi. Västvärldens allierade satsar fortsatt på handelsförbindelser och mjuk diplomati för att bringa ordningen åter till ett fritt Taiwan. Men frågan är om de allierades engagemang är tillräckligt, med ett Kina som talar allt mer tydligt om att man kommer göra vad som krävs för att Taiwans framtid ska vara som införlivat i folkrepubliken under Pekings obestridliga och diktatoriska myndighet, även om detta leder till våldsam och militär konflikt. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. I avsnitt 86 ställs frågan om var Taiwan egentligen hör hemma, och om svaret kommer leda till ett fortsatt kallt eller ett nytt hett krig när kedjan väl brister.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Under våren 2021 steg en ny stjärna på den svenska småspararnas himmel, när diagnostikbolaget Aegirbio blev en pandemivinnare utan dess lika med ett börsvärde som gick från 50 miljoner till 5 miljarder. Men på bara två månader, efter att avtal med Folkhälsomyndigheten tecknats och miljonbeställningar börjat strömma in från Asien, så rasade allt, och de svenska småspararna satt återigen med svarte Petter på hand när aktiekursen kraschade med över 80 procent. Särskilt den senaste veckan har varit mardrömslik för Aegirbio, och vi är här för att sammanfatta: Vad är det som hänt och vem bär ansvaret för den stora kollapsen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Tesen att bostadsmarknaden är trasig har i många länder kommit att bli ett av få påståenden som kunnat förena parter över den politiska höger-vänsterskalan i ett allt mer infekterat och polariserat debattklimat. Frågan om vad som ska göras är förvisso ständigt brännhet, men oftast faller reformförslagen ner i den storpolitiska malpåsen. Vårens svenska regeringskris kan tjäna som exempel. En statsminister avsatt i misstroendeförklaring på initiativ från forna vapenbröder i Vänsterpartiet speglar också frågans komplexitet. Hyresmarknaden fortsätter gå på kryckor med svårt underutbud medan miljonprogrammens gamla paniksatsningar på stora betonggrå kaserner och de sentida gängkrigen tjänar som en dyster påminnelse om hur snett det kan gå och hur viktig frågan är för hela samhället. De vidgande klyftorna som följt bostadsmarknadens utveckling går lätt att reflektera i hur priserna på privat lägenhetsägande skenat vidare i innerstädernas till synes konstanta urbaniseringsvåg - och med det blivit allt mer oåtkomliga för den som står just utanför. Inte ens en pandemi lyckades välta komplexet - utfallet blev i stället helt tvärt om när covid-19 mot alla prognoser blev en turbo för priserna. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som frågar sig om det finns något tak för hur högt en bostadsmarknad kan gå, om det finns en lösning på krisen där förstagångsköpare nu sliter sitt hår och om det går att hitta någon historisk tröst bortom den marknadshausse som ofta beskrivs som unik.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Världsekonomins trevande efter fotfäste under hösten 2021, ett år som färgats av pandemin, fälldes plötsligt av en energikris som kom att spridas globalt i allt högre hastighet. Plötsligt var det inte bara klimatets förespråkare som fick genomslag i debatten när omställningen började skörda offer i form av tillväxten. Exempel hittades i Kina, där el-ransoneringen redan satts i verket, ungefär samtidigt som bilder från Storbritannien vittnade om drivmedelspanik vid landets bensinmackar. Blott ett år efter brexit fick EU-vänner nu skrocka av självbelåtenhet åt den brittiska regeringen. Kort efter att premiärminister Boris Johnson slagit sig för bröstet med gröna satsningar och lagar för att säkerställa koldioxidneutralitet nalkades dessutom värdskap för FN-klimattoppmötet i Glasgow, där nu deltagarna eventuellt skulle få hålla värmen med kolenergi. Men risken att för att skrattet skulle fastna i halsen på EU-vänner och globala klimatförespråkare kunde alltså konstateras vara hög i det närmast ironiska skede världsekonomin befann sig i efter pandemin. För lagom till dess att alla skulle ha elbil och industrierna slet med grön ståltillverkning som för bara några år sedan kallats omöjlig och absurd, stod i princip hela världen med underutvecklade elnät med sinande kraft samtidigt som logistiknät och leverantörskedjor fastnat upp till halsen i sirap. Och på ett annat håll i ekonomin rullade en alltmer svårsåld noteringsvåg, med bolag som Polestar och ett förgrönat Volvo Cars ämnade att slå mynt ur den gröna revolutionens era av transportlösningar, in över börsmarknaden samtidigt som amerikanska politiker närmade sig konkursens rand och inte tycktes kunna dra jämnt om att upprätta en grön budget, eller någon budget alls, och således var dagar från en konkurs av världens mest stabila tillgång: Amerikanska statsobligationer. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Europa stod mitt i en kraftig ekonomisk återhämtning från pandemin när vintern plötsligt nalkades och ett antal sammanfallande faktorer renderade i en energikris. Det var en energikris som många röster inom så väl näringslivet som energilobbyn gastat om i flera år. Energimixen med allt större andel av grönt i blandningen var del av bekymret, och i den råvarubransch som alltid varit själva mittpunkten för geopolitisk konflikt skramlades med vapen som den här gången antagit gasform. Gaslarm hade nämligen hörts ljuda från hjärtat av Europa, i Tyskland, ända sedan en japansk tsunami utlöst en politisk lavin i kärnkraftsfrågan under 2011. Men hur blev hela Europa försänkt i krisen, kommer det innebära att invånare och företag snart får uppleva blackouter - och vilken påverkansmakt får energikungen Vladimir Putin om den omstridda gasledningen Nord Stream 2 öppnar? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Kinesiska kommunistpartiets krafttag i ekonomin, där techbolag och deras chefer jagades med blåslampa under hösten 2021, kom i början av september att överskuggas av en akut skuldkris i fastighetsgiganten Evergrande Group - ett av världens i tillgångar räknat största fastighetsbolag. Plötsligt slogs rubriker upp om att "Kinas Lehman Brothers-krasch" stundade, att ett skuldhål skulle öppnas upp i den ekonomiska rymden och suga in världsfinansen i nästa globala kris, just när pandemins nödläge började tona ut. Kina har precis som många andra länder i världen - inte minst Sverige - en historia av kollapsande fastighetsbolag. Men hur har Evergrande kunnat bli så gigantiskt, skuldsatt och farligt? I det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, ställs frågan om vad det egentligen är som händer i Kina, om regeringen kommer kliva in och rädda Evergrande eller om samma utveckling som bedömare i världens finansmedier varslat om faktiskt är vad som nu kommer ske.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Över gräddan av världens högst värderade bolag skiner en slående realitet, som varit gällande sedan de globala techbolagen fick sitt stora genombrott under 2010-talet. Bland de tio högst värderade företagen i världen lyser nämligen det rika Europa - världens efter USA näst mest välbärgade ekonomiska område - med sin fullständiga frånvaro. Trots att den svenska techscenen ofta omtalas som världsunik är fortfarande USA med sitt Silicon Valley den oomstridda ledaren inom mjuk- och hårdvaruutveckling i sin helhet, och just utvecklingen av enheter och verktyg som ska göra oss digitalare har blivit en storpolitisk fråga som inkluderar alla välutvecklade länder. Men 2021 har det i coronavirusets spår tyckts hända något som tycks kunna indikera att vinden har vänt för Europa. Och den främsta orsaken till det bär färgerna blått och gult. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Genom att driva upp kostnader för smutsiga bolag skulle världsfinansens hållbarhetsfigurer skapa incitamentsstrukturer för att driva kapital till nödvändiga investeringar i världs- och klimatförbättrande verksamheter inom ramen för vad som inryms under akronymen ESG. Intresset för de påstått hållbara ESG-fonderna, som marknadsförs av samma finansvärlds fondbolag, har också charmat allmänheten och blivit en mycket populär sparform de senaste åren och dessutom genererat kraftig avkastning för dem som investerat. Men samtidigt gror misstron mot idén om hållbar finans som rätt väg att gå för att eller är det bara ännu ett snillrikt men den här gången domedagslikt skådespel, en grön hägring Wall Street nyttjar för att dra ut avgifter för att placera våra pengar? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 För västs räkning var vaccinframgångarna närapå redo för skörd med en återhämtning i full gång under hösten 2021, samtidigt som en ny våg, med farligare och mer smittsamt virus, träffade det södra halvklotets låginkomstländer. Kritiken mot det norra halvklotets hamstring av vaccin spred sig i takt med att läget förvärrades för de sämre ställde, i takt med att pandemins epicentrum flyttade. I stället för Wuhan, Lombardiet, New York i första vågen och Rio de Janeiro och New Dehli i den andra, kom nyhetsreportagen om sinande lager av syrgas och sjukvårdskollaps från Nairobi och Jakarta, och från statistiken formulerades den sorgesamma idén om att det som brutit ut inte skulle kallas något annat än ett vaccin-apartheid. Vad är det som händer i virusets väg, och vad har egentligen de välbestälda länderna att vinna på att lägga vantarna på fem gånger mer vaccin än vad som går att nyttja, och varför produceras och distribueras det ännu inte tillräckligt? Det frågar vi oss i det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med mig programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Under hösten 2021 tog en ny våg av konflikt greppet om den sårbara regionen i Centralasien och när vi sekulära västerlänningar försökte hitta förklaringen till de oheliga allianser som återigen färgade Afghanistans jord blodröd. Farhågor om att den islamistiska terrorn skulle sprida sig var högt på agendan, och därmed sattes fingret på roten till det snåriga politiska mysteriet Afghanistan och kopplingen till närliggande länder i den muslimska världen. Kartan berättar inte hela bilden och förklaringsmodellen om USA:s hunger efter olja haltar. För att reda ut begreppen om de oheliga allianser mellan världsmakter och terrorstater som möjliggjort talibanernas förhatliga återkomst måste vi gå till botten, och försöka förklara varför vi i väst, med USA i spetsen, tycks blunda för Saudiarabiens extremistiska och kvinnoförtryckande regim samtidigt som vi förfäras mangrant över talibaner? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Stormakten USA har förlorat sitt längsta krig och sällar sig nu till raden av imperier som gått till Afghanistan för att dö. Rubriker av den arten prydde tidningssidor och nyhetssändningar i USA:s rivaler i kampen om att sätta dagordningen för världsherraväldet efter att Kabul fallit i händerna på talibanerna söndagen den 15 augusti 2021. Går det att hävda att den Biden-doktrin som anammats i Afghanistan - denna elefantkyrkogård för imperier - blir slutpunkten för vad som sedan andra världskrigets slut kommit att kallas för Pax Americana? Och vad väntar nu för afghanerna under överinseendet av den kvinnoförtryckande islamistregim som också härbärgerade de män som kom att känneteckna vad modern terrorism innebär i samband med attackerna mot World Trade Center den 11 september 2001? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i dag fyra månader senare återvänder till Centralasien.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Samtidigt som pandemin satte handklovar på den fysiska ekonomin i inledningen av coronakrisen uppstod en explosion i efterfrågan mot den mest futuristiska delen av vår ekonomi. Efter sex kvartal i pandemin, vars orkanvindar format ett ekonomiskt landskap likt ett ekonomiskt Edens lustgård för techbolag, tycktes vinden till sist ha mojnat. Pandemin blev en dödlig global kris som kom att bygga om det globala näringslivet och ekonomin, men parallellt med den digitalekonomiska boomen följde också ett rekordsnabbt materialiserande av djupgående problem för våra demokratier. Hur ska vi hädanefter hantera den nya normaliteten med kapitalstarka globala techbolag som med vårt uttryckta godkännande övervakar oss och samlar in identitetskodad användardata i realtid, kan vi göra något för att utvecklingen inte ska ske på bekostnad av vår demokrati, eller är vi på väg att skapa digitala diktaturer i vad som kommit att kallas för The Metaverse? De frågorna ställer programledaren Martin Nilsson utrikesredaktör Joakim Rönning i det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 FN:s klimatpanel IPCC slår i en lika omfattande som alarmerande rapport fast att vi är på väg att missa utsläppsmål som satts upp för att hindra allt extremare väder och en förödande höjning av havsnivån. Rapporten släpps mitt i ett nyhetsflöde färgat i apokalyptiskt brandgult. Ändå fortsätter vi utvinna och bränna mer fossila bränslen som olja, gas och metan. Det här är ett extraavsnitt av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med mig, programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, där vi frågar oss vad ska vi göra, och varför gör vi det inte?

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Utvecklingsmarknadernas börser har varit bland de svagaste i världen hittills i år, och orsaken till det stavas Kina. De senaste veckorna har den Xi Jinping-ledda regeringen kanske mer än någonsin bidragit till att befästa bilden om att utvecklingen för enskilda aktier i kommunistländer kan te sig betydligt mer oförutsägbart än i västerlandets demokratier. Det regimangrepp mot techsektorn som ägt rum har varit en gåta för europeiska och amerikanska investerare med innehav i moderna Kinas tech-titaner, Alibaba, Tencent och Baidu. Vad är det egentligen frågan om, vill inte regeringen att bolagen, som många trodde skulle definiera framtidens Kina, ska lyckas och därigenom bidra till att lyfta den tillväxt som alltmer krampaktigt försöker hålla sig vid målet kring i en större kontext av moderna ekonomier enorma 5 procent? I det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning får du veta allt om vad det är som just nu försiggår i den kinesiska cyberrymd vari kommunistpartiets dominans gjort sig allt mer påtaglig, och om de aktiefall som även spillt över hela vägen till svenska börsen.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor. Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomier Taiwan, Singapore och Hongkong. I detta fjärde avslutande avsnitt möter vi en region som reser sig från århundraden kuvade av inre och yttre fiender och i flera fall utvecklas från bondesamhällen till hypermoderna stater i rekordfart.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor. Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong. I detta tredje avsnitt tar vi tu med den blodigaste perioden i regionens moderna tid. För första gången vill vi varna känsliga lyssnare. Och det är inte bara de japanska generalernas fel, utan också något män som Ho Chi Min, Robert McNamara och Pol Pot är högst bidragande till.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor. Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong. I avsnitt två beger vi oss söderut i regionen, men olikt historiens europeiska kolonialister i en jakt på förförståelse för just de vågor av imperialism som européerna sköljde över regionen mellan 1500- och 1800-talen - vågor som faktiskt ledde till skapandet av moderna aktiebolag.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor. Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. Vi uppmanar alla att spetsa öronen och bli en västerländsk Marco Polisk drömare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in i den moderna tidens handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasien, tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 I samband med brexit blev piskades ånyo liv i den bortglömda Nordirlandskonflikten, i samband med att hot om skarpa gränser på ön började segla upp i takt med att den brittiska regionen plötsligt blev ett ingenmansland där EU:s yttre gräns skulle definieras. Under våren 2021, strax efter ett provisoriskt avtal, blossade också skärmytslingar upp och nya bomber detonerade. Europas medier drog omedelbart upp oroligheternas Belfast och Londonderry på löpsedlarna igen. Vad är det som håller på att hända egentligen - trappas en ny spiral av terror och våldsdåd upp i Västeuropas yttersta hörn? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning. I det här avsnittet ska vi titta närmare på vad den irländska oron bottnar i och ställa oss frågan om det verkliga hotet mot den brittiska stabiliteten vilar någon annanstans än på den bångstyriga gröna ön?