Filosofiska rummet

Samtidigt som över en miljon svenskar tar antidepressiva mediciner fylls de sociala medierna och populärkulturen av bilder på perfekta hem och underbara liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är det strävan efter perfektion som jagar oss - förväntningar på att allt vi gör och är ska vara i toppklass medan en hel del, på sin höjd, blir sisådär? Vad innebär det i så fall att någonting är perfekt?Kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson, musikern José Gonzalez och idéhistorikern Michael Azar letar i stoicism och japansk tradition efter värdet av, och skönheten i, det imperfekta och ett förhållningssätt som gör att ribban hamnar på en rimlig nivå.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Full sysselsättning, arbetslinjen, arbete som integrationsinstrument, lön för hemarbete, medborgarlön Hur ska arbete värderas och hur skiljer sig de politiska ideologierna åt när det gäller synen på arbete? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiska rummets serie om politiska begrepp och slogans tar sig an arbete. Vad är arbete? Platon och Aristoteles såg ner på arbete. Arbete var slavgöra. Sedan dess har synen på arbete förändras genom historien och idag blåser de politiska vindarna åt ett håll där du ska göra rätt för dig och arbeta för att bidra till samhället. Är arbete en samhällelig plikt eller bör fler befrias från arbete? Hur värderar olika ideologier individens värde i samhället beroende på vilket arbete som utförs? Hur värderas den arbetslöse? Och hur ideologiskt het är frågan om synen på arbete?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Ska koranbränningar förbjudas, ska individen själv få bestämma över sin könstillhörighet, ska visitationszoner införas? Fler av dagens stora politiska frågor utmanar frågor om frihet. Frihet för vem? Frihet från vad? En ny version har ersatt den gamla poddfilen pga en felaktighet i originalfilen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiska rummet inleder en serie om olika politiska begrepp och slagord och först ut är frihet. Hur har man genom historien sett på politisk frihet och hur förhåller sig de olika ideologierna till begreppet frihet? Hur kan balansen mellan statens makt och den individuella friheten se ut? Hur kan frihet för en socialist vara ofrihet för en liberal? I tider av ekonomisk kris, krig i vårt närområde och en ökad gängkriminalitet har begreppet frihet kommit att användas i samma andetag som trygghet. Vad står begreppet frihet för inom politiken idag? Håller frihetens stjärna på att dala?Medverkande: Ludvig Beckman professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Man måste springa fortare och fortare bara för att hålla sig kvar, säger sociologen Hartmut Rosa som skriver mycket om tid och hastighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns mycket som är problematiskt i vår tid - senmoderniteten - som sociologerna säger: klimatkris, miljöförstöring, stress, utbrändhet och känslor av ensamhet, oro och alienering - för att nämna några saker. Den tyske sociologen Hartmut Rosa, professor vid universitet i Jena, har i flera böcker satt fingret på detta, t ex i Acceleration, modernitet och identitet, i boken Det vi inte kan råda över - om vårt förhållande till världen och i den senaste: Resonans. Det här avsnittet nystar i vad begrepp som resonans och social acceleration säger om vår tid och om vi med hjälp av Hartmut Rosa kan se konturerna av ett annorlunda samhälle. Gäster är filosofen Jonna Bornemark, sociologen Bo Isenberg och nationalekonomen Andreas Bergh.Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

Bokbål var länge någonting som associerades med Nazityskland. Nu är det i Sverige som böckerna brinner. Men vad handlar det om i grunden är det yttrandefriheten kontra skyddet av heliga symboler? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eller är det helt enkelt rädsla för terrorister och trubbel för svenska intressen utomlands, som gör att allt fler ropar efter förbud mot koranbränning?I det här avsnittet av Filosofiska rummet försöker vi ta ett steg tillbaka för att granska och väga några av grundkomponenterna i debatten; hur principiella och hur pragmatiska bör vi vara, vilka är de bästa argumenten för och emot ett förbud mot skändandet av heliga skrifter? Gäster är Kashif Virk, imam vid Islams Ahmadiyya församling med en masterexamen i religionshistoria vid Stockholms universitet, prästen och etikprofessorn vid Lunds universitet Elisabeth Gerle och Per Bauhn som är filosof, professor emeritus vid Linnéuniversitetet.Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Kvantfysik och vissa naturvetenskapliga fenomen är svåra att förstå. Kan skönlitteratur och metaforer hjälpa oss att få en glimt? Om det samtalar Julia Ravanis, Helena Granström och Patrik Svensson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan litteraturen ge oss kunskap och tröst eller fungerar metaforerna bara som lekfulla tomtebloss i det eviga mörkret?Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.Programmet sändes första gången den 25 februari 2022.

Teknikoptimism eller klimatkollaps, berättelserna om framtiden sporrar och skrämmer. Men vad är egentligen framtiden och hur ska vi hantera den? Programmet sändes första gången 9 januari 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är framtiden något långt borta i en egen bubbla, eller sitter den ihop med oss i vår samtid?Behöver vi demokratisera framtiden, göra den mer konkret och möjlig för fler att påverka?Vi lever i en värld där ideologiska rörelser drar åt olika håll och demokratin har svårt att hantera frågor som sträcker sig över både generationer och nationsgränser.Vad kräver det av samhället för att människor ska ta hänsyn till framtida generationer?Går det att skapa nya framtidsvisioner?Hur styr vi framtidsvisionerna och hur styr framtidsvisionerna oss?Filosofiska rummet gästas av Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Gustaf Arrhenius, vd för institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi och Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Vi lever i ständig förändring från födsel till död. Kroppen förändras, familjen, arbetet, samhället och världen. Hur ska vi handskas med livets föränderlighet? Programmet sändes första gången 5 februari 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom historien har människan beskrivit förändring och hur vi bör förhålla oss till den. Filosofen Herakleitos tillskrivs uttrycket panta rei – allting flyter  - och brukar nämnas som den första filosofen som ansåg att allt var i förändring. Vad har filosofin genom historien sagt om hur vi kan hantera tillvarons föränderlighet? Finn det något att hämta hos de antika filosoferna för den som precis förlorat jobbet?Utvecklingen går fort, för 20 år sedan fanns det varken smarta mobiler eller sociala medier. Är den moderna människan med all sin teknik och kunskap bättre rustad för att ta sig an livets och samhällets förändringar  - eller skapar det moderna samhället, där tiden upplevs gå allt fortare, mer existentiell ångest?  Påverkar tidsandan hur vi ser på förändring och är det alltid av godo att vara förändringsbenägen? Och vilka tankar väcker förändring hos våra samtida tänkare?Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet, Hans Ruin och Charlotta Weigelt, båda professorer i filosofi vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. Repris från 19 sept 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av 2022 sa regeringen ja till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Ett beslut som har ett tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv.Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021?Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Om man lever i nuet, kan man då förhålla sig till det förflutna och planera för framtiden? Ett samtal mellan historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tiden går. Så tycks det i alla fall. Dagarna, veckorna och åren passerar rentav förbi i ett allt högre tempo ju längre vi lever. Matematiskt är det möjligt att förklara den illusionen: Varje år som förflyter utgör en procentuellt mindre del av den sammanlagda tiden man erfarit sen födseln. Varje nytt år upplevs kanske därmed som allt kortare.Hur vi förhåller oss till tiden, den som varit, den som är, den som går och den som förhoppningsvis kommer – är ämnet för Filosofiska rummet, med historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.Programmet sändes första gången den 11 januari 2015.

Tar vi en paus för att kunna bli mer effektiva, eller gör vi det för att pausen har ett egenvärde? Bör vi göra något annat eller inget alls när vi pausar? Två av frågorna i veckans samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofer har sedan Platon grubblat över varför människor inte så sällan tenderar att veta vad som är rätt och vad som måste göras, för att sedan göra någonting helt annat i stället. Eller inget alls. Det kan vara en mekanism bakom prokrastinering, ett ack så spritt uppskjutande-beteende.En del av oss vill vänta på inspiration innan de sätter igång, medan andra ser den mer som ett resultat av våra handlingar. Passivitet ges oftast en negativ klang, men betänk att det har samma etymologiska bakgrund som passion!Gäster är filosoferna Stina Bäckström vid Södertörns högskola och MartinGustafsson vid Åbo Akademi, samt psykologen Alexander Rozental som forskarvid KI.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.Programmet sändes första gången den 23 maj 2021.

Ingen undkommer tiden sägs det, men finns den på riktigt? Filosofiska rummet tar sig an tidens gåta i veckans samtal. Programmet sändes första gången den 23 juni 2019. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Både kvantmekaniken och Einsteins allmänna relativitetsteori säger saker om tiden som inte utan vidare går att förena med våra vardagliga upplevelser. Och forskningen har knappast gjort det lättare för oss under det dryga sekel som förflutit sedan dessa upptäckter. Är det förflutna så avgjort och framtiden så öppen som vi tror? Var finns nuet? Och går det att förstå vår subjektiva upplevelse av tid utifrån naturvetenskapens objektiva kalkyler? Filosofiska rummet tar sig an tiden tillsammans med Ingemar Bengtsson, professor vid Fysikum i Stockholm, författaren Helena Granström samt Rögnvaldur Ingthorsson, filosof knuten till universiteten i Lund och Linköping. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Jag gick till skogs för att leva medvetet. Jag ville leva innerligt och suga märgen ur livet. För att utdriva allt som ej är liv, och inte vid min död upptäcka att jag aldrig levat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henry David Thoreau är lika mycket en citatmaskin som någonsin Churchill, Mark Twain eller Colette. Hans dagboksanteckningar och böcker, inte minst Walden, är fulla av slagkraftiga aforismer om människans predikament. Kanske vore hans civilisationskritik värd ännu en läsning idag, 157 år efter hans död, när såväl vår uppstressade och uppkopplade vardag som jordens uppvärmning pockar på ett närmare förhållande till naturen.Författaren Peter Handberg har översatt hans magnum opus igen, och han samtalar i Filosofiska rummet med journalisten och författaren Therese Uddenfeldt och litteraturvetaren Ann-Sofi Ljung Svensson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.Programmet sändes första gången den 8 december 2019.

Existerar vi i en virtuell verklighet? Kan vi överhuvudtaget tänka fritt? Varför talar vi och tänker om politik som vi gör idag? Frågor som väcks i böckerna gästerna i Filosofiska rummets säsongsavslutning valt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Författaren och skribenten Lena Andersson har valt Natural Right and History av filosofen Leo Strauss. Boken sammanfattar Leo Strauss intellektuella livsprojekt. Strauss gick emot tanken att människan ständigt utvecklas som politisk varelse. Han menar att vi med fördel kan använda oss av Platons och Aristoteles kunskap om samhället och moralen. Lena Andersson tycker att Leo Strauss väcker viktiga frågor om hur vi talar och tänker om politik i vår tid, varför vi är så fixerade vid det politiska spelet, samt orsakerna till att människorna lever tillsammans som samhällsmedborgare.Filosofen Karim Jebari har valt Virtuella världar – filosofiska problem av David J Chalmers. Chalmers utgår från modern teknik som VR och AI för att göra en exposé av de klassiska filosofiska frågorna. Karim Jebri har valt boken för att den både rolig och full av tankeexperiment. Vad är verkligheten? Existerar vi i en virtuell värld? Kan det finnas medvetande i en digital värld?Cecilia Sjöholm, professor i estetik har valt Theodor W Adornos Minima Moralia. Boken är skriven i kölvattnet efter exilen undan nazismen och dess undertitel är: "reflektioner från det skadade livet." Den är skriven i fragment som handlar om hur vi i våra moderna liv påverkas av kapitalismen, hur vi i vår kultur har blivit alienerade i förhållande till naturen, och hur vi i grunden är ofria. Vad innebär det att tänka fritt? Adorno kritiserar tanken att filosofin alltid ska hålla på med sådant som anses vara nyttigt för samhället, istället bör den uppmärksamma fenomen som på nya sätt säger något om våra liv, som konsten, vilket Cecilia Sjöholm håller med om.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Gensaxen CRISPR-cas9 ger forskarna möjlighet att styra evolutionen på ett fullständigt nytt sätt. Detta leder till både moraliska och filosofiska frågor. Hur långt får vi gå i mixtrandet? Programmet sändes första gången 13 mars 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapen kan förhindra sjukdom. Men forskarna skulle nog också kunna genredigera dina barn så att de inte blir överviktiga. Kanske även passa på att trimma vissa anlag eller talanger.Hur mycket i oss kan bytas ut om vi fortfarande ska räknas som människor? Och hur mycket kan vi förändra i oss och ändå fortsätta att tala om sådant som medmänsklighet och mänskliga rättigheter?Gäster Jessica Abbott, evolutionsbiolog, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och kulturskribent samt Madeleine Hayenhjelm, filosof. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte, Lokatt Media.

Tankarna swishar förbi därinne varje sekund, varje dag utan stopp. Trots att vi tänker jämt vet vi förvånansvärt lite om hur tänkandet går till. Så vad gör vi när vi tänker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofen Pär Sundström beskriver det som att tanken har vingar, för att den är inte bunden av tid, rum eller vår perception. Men hur hänger tänkandet ihop med språket? Och hur kan vi tänka på det vi inte har ord för?I det här avsnittet hör vi Pernilla Berglund, poet och författare samt Pär Sundström, filosofiprofessor vid Umeå universitet och Nils Franzén, lektor i filosofi med fokus på språk- och medvetandefilosofi, också han vid Umeå universitet. Programledare är Lars Mogensen, research av Paulina Witte och producent är Thomas Lunderquist.

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel? Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel – smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  

Vissa plågas av tanken på att lämna sin by. Andra kastar sig ut i världen och flyttar så långt bort som möjligt. Alla har vi någon relation till våra rötter och platsen vi kommer ifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men vad innebär det att ha rötter i vår globaliserade tid där människor, idéer, religioner, traditioner och tiktokfilmer ständigt rör sig över världen?För Tobias Poggats, poet och journalist från Gällivare är hans samiska uppväxt och historia viktig. Han samtalar med författaren Karin Smirnoff som ser sig mer som en rastlös vagabond med en stark dragning till Västerbotten.Är det viktigt att ha rötter, och vad händer om vi förlorar dem? Det är frågor i Filosofiska rummet: Livet – en rotsak. Om människor och deras ursprung. Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Är AI ett hot mot demokratin? Eller kan AI, rätt använt, stärka demokratin och till och med skapa en mer jämlik värld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. AI används alltmer för att fatta beslut hos myndigheter och företag, om våra lånevillkor, skolval och bidrag. Algoritmerna i sociala medier styr samhällsdebatten och AI öppnar för närgången övervakning av medborgarna. Vad betyder det att en maskin fattar beslut som påverkar våra liv?Blir det opartiskt och effektivt eller förstärkt ojämlikhet? AI och demokratinLedande personer inom tech-branschen vill sätta AI-utvecklingen på paus eftersom den nya generationens algoritmer blir allt svårare att skilja från människor. I EU tar man nu fram regelverk för att främja innovation och samtidigt garantera säkerhet och mänskliga rättigheter. Kan vi ens kontrollera algoritmerna, när de blir alltmer komplexa? Och hur bråttom är det att skapa regleringar?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet vid framtidsstudier, Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, knuten till Karolinska institutet och Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers i Göteborg. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Finns det objektivt bra kulturell smak? Vi diskuterar estetik, kvalitet och smak med en filosofisk blick på kalkonfilmer, konst, Mello, action och Epa-dunk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om kommersialism och elitism och varför en film eller något annat konstnärligt försök ibland verkar vara så dåligt att det faktiskt är bra.Vid mikrofonerna på scen på Kulturhuset Väven i Umeå har vi Per Nilsson, filosof, Maria K Olsson, konstnär och Daniel Tollefsen Altamirano, biografföreståndare på Folkets bio och en av arrangörerna av Den dåliga filmfestivalen här i Umeå.Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.

Kommer AI någonsin någonsin kunna ta över? När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom människan som får den fyrkantiga tekniken att funka? Programmet sändes första gången april 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flygkrascher, tågkrockar och fartyg som går på grund illustrerar hur människan står bakom stora katastrofer trots avancerad teknik och AI.Om vi å andra sidan pratar om det mänskliga bidraget: flygkaptenen som just på grund av sin erfarenhet och förmåga att avläsa det oförutsägbara räddar människor från döden, vårdteamet som har koll på varandra och övervakar utrustningen för att gripa in om det oförutsägbara händer, så handlar det om att aktivt söka lösningar på ett kreativt sätt som många gånger är bortom vad de tekniska systemen klarar av.Så vad är det mänskliga bidraget? Hur ska teknik och människa samspela? Hur ser vi till att vi inte bygger system som skapar distans till det som vi kallar det mänskliga? Och kommer AI någonsin att kunna ersätta människan, ja rent av ta över, som en del hävdar?För att samtala om detta har Filosofiska rummet bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Anders Hedman, docent i människa-datorinteraktion vid KTH i Stockholm.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie LiljedahlFilosofer som tas upp i programmet:John SearleHubert DreyfusFilosofiska rummet intervjuar Hubert DreyfusRené Descartes

När filosofer diskuterar etik blir det ofta på ett ganska teoretiskt plan. Men vad sker när en praktiker får ett filosofiskt verktyg i handen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lärarstudenter, läkare, klimatforskare eller programmerare som i konkreta situationer måste fatta moraliska beslut - vad kan de lära sig av filosofer? Och vad kan filosoferna lära sig av dem? Umeåfilosoferna Sofia Jeppsson och Lars Samuelsson diskuterar med Dan Borglund som är kursansvarig för en kurs som heter Att utbilda för hållbar utveckling.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskrivent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl 

Filosoferna talar om paritetsprincipen, andra tänker på äpple och päron. Hur kan man välja när alternativen verkar ojämförbara? Detta avsnitt handlar om svåra val, både privat och i samhällsplanering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofen Anders Herlitz är en av författarna till boken Value Incommensurability som undersöker ojämförbarhet. Kognitionsvetaren Annika Wallin arbetar också med frågor om hur människor fattar beslut. Jenny Maria Nilsson är kulturjournalist och författare och har via både buddhismen, stoicismen och utilitarismen försökt finna de bästa sätten att göra välgrundade val.Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra? Programmet sändes första gången 29 november 2020. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan begränsa åldrandet, förbättra vårt intellekt och våra fysiska förmågor. Transhumanismen sätter också det individuella självbestämmandet högt.  Men hur sätter vi i så fall upp de moralistiska måttstockarna för hur långt vi kan driva den mänskliga utvecklingen? Vad händer med de som inte vill förbättra sig själva med vetenskapens hjälp och när slutar människan vara människa? Filosofiska rummet gästas av filosofen Karim Jebari, författaren Lyra Koli och vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt. Programledare: Tithi HahnProducent Marie Liljedahl

Pandemin lärde oss att en hel del kan vi vara med om hemma från soffan: All världens musik kan strömmas in i våra telefoner; arbete och fest kan ske på länk. Men vad ensamt det skulle bli i längden! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tänk dig istället euforin på den fullsatta VM-läktaren sekunderna efter mål eller att svettig klappa i takt till jublet av ditt favoritband. Där blomstrar gemenskap och empati mellan människor. Även fast samma kraftfulla vi-känsla kan få folk att storma Kapitolium och göra attentat i gruppens namn.Vad gör dessa starka gemensamma upplevelser med oss? Det diskuterar vi i Filosofiska rummet: Ju mer vi är tillsammans. Om kollektiv upprymdhet. Vid mikrofonerna Anna Gavanas, dj och socialantropolog vid Uppsala universitet med fokus på kulturen i den elektroniska dansmusiken, sociologiprofessor Mikael Klintman vid Lunds universitet och Nadin Al Khalidi, sångerska i Malmöbandet Tarabband.Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Det talas allt oftare om att vi befinner oss i ett nytt kallt krig. Vad gör det nya säkerhetspolitiska läget med vår världsbild och hur påverkar det våra fri- och rättigheter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det globala säkerhetspolitiska läget förändrats radikalt och världen målas upp i svart-vita färger där ideologier står mot varandra. Sverige har ansökt om medlemskap i Nato, polisen har satt stopp för koranbränning och det införs nya lagar mot spioneri och terrorism. Vad kan vi göra avkall på utan att dagens demokratiska samhälle hotas? Hur påverkas vi av att leva under hot? Lärdomar från kalla krigets dagarUnder det kalla krigets dagar mellan 1945-1991 stod USA och Sovjetunionen och deras allierade stater mot varandra där de ideologiska skiljelinjerna gick mellan kapitalism och kommunism och kärnvapenupprustningen pågick för fullt. Vad finns det för paralleller mellan dagens politiska klimat och det kalla krigets dagar och vilka lärdomar kan vi dra?Medverkande: Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitet, Malena Britz, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och Aryo Makko, professor i historia vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl 

Fascineras du lika mycket av dikten om du vet att den är skapad av en dator? Kan artificiell intelligens förmedla mening, eller måste avsändaren vara mänsklig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här avsnittet diskuterar mening och mänsklighet i AI-tider tillsammans med Julia Ravanis som är teknikhistoriker vid Chalmers, Amir Haj-Bolouri, som forskar i informatik och meningsfullt lärande i Virtual Reality vid Högskolan Väst och översättaren Thomas Andersson.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Putins krig mot Ukraina tvingar oss att tänka efter: kan jag räkna med din hjälp om den vanliga tryggheten upphör? Kan du lita på mig? Solidaritet låter fint, men vad innebär det att vara solidarisk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Har vi en plikt att vara solidariska? Mot vem och varför? Det diskuterar våra gäster Elin Jönsson, SVTs Ukrainakorrespondent, Nils-Eric Sahlin, professor i teoretisk filosofi och medlem av European Group on Ethics samt Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet. Programledare Lars Mogensen.Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Dansimprovisation är som filosofi, för att den ifrågasätter det förutbestämda och bekanta. Det menar filosofen och dansaren Emma Bigé, som utforskar sambandet mellan de till synes olika disciplinerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Improvisatörer försöker reducera det förutbestämda, det redan kända till en form som Emma Bigé kallar för ett ”tjockt nu”, något som inte bara är att vara i nuet utan att maximalt bemäktiga sig varenda liten förnimmelse i en given miljö.Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat Emma Bigé för ett samtal om poängerna med att improvisera med dans, och i studion samtalar Lars Mogensen med Ingar Brinck, kognitionsvetare och professor i teoretisk filosofi och Tuva Hildebrand, koreograf och dansare som arbetar med somatisk praktik. Research Paulina Witte.

Har människan en själ som andra levande varelser saknar? I sökandet efter själens eventuella existens prövar vi idén om att det kan vara bättre att veta att man är troende än att tro att man vet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är ämnet i det här avsnittet där vi också tar exemplet med vad som sker i en konstupplevelse. Vad är det som svajar till i människan när hon lyssnar på Beethovens tredje symfoni eller gråter till en stark film – är det själen som väcks till liv eller kan även den mest ateistiske naturvetare försättas i samma existentiella gungning av konsten? Gäster i samtalet är Eric Schüldt, kulturjournalist, bl a programledare i P2-programmet Text & Musik, Farshid Jalalvand, fil doktor i mikrobiologi och kulturskribent samt Per Eriksson, tidigare rektor för Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Givet hur styrda vi är av normer, har vi någon handlingsfrihet kvar? Statsvetaren Elsa Kugelberg på Oxford och Stanford diskuterar med etnologen Jesper Fundberg och filosofen Lena Halldenius. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sociala normer är oskrivna regler som är viktiga för att människor ska fungera tillsammans. Men hur påverkar normerna individens handlingsutrymme? Det här avsnittet handlar om förhållandet mellan moral, lagar och sociala normer. Gäster i samtalet är Jesper Fundberg, professor i etnologi vid Malmö universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet samt Elsa Kugelberg, statsvetare och gästforskare vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Filosoferna Åsa Wikforss, Karim Jebari och Lena Halldenius i samtal om vad vi tar med oss från 2022 och filosofiska frågor för 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2022 var året då vi släpptes åter ut i det fria efter år en lång tid av restriktioner på grund av covid-pandemin. Kort därefter invaderade Ryssland Ukraina och Europa upplevde återigen krig och stora flyktingströmmar. Inflationen blev större än på 30 år, klimatåtgärder ställdes mot ekonomin, samtidigt som forskarna kom med nya klimatlarm. I USA upphävde Högsta domstolen den grundlagsstiftade aborträtten. AI blev allt mer avancerat och frågan om AI kan ha ett medvetande blommade upp när en dataingenjör på Google stängdes av från sitt arbete när han påstod att deras konversations-AI LaMDA hade utvecklat ett medvetande. Och djur som rymde och till med sköts till döds väckte frågor om djurens rättigheter.Filosofi 2023Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid, vilka trender kan vi se inom filosofin och vilka kan bli de stora filosofiska frågorna 2023?Medverkande:  Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, docent i filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Karim Jebari filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel. Programmet sändes första gången 17 oktober 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall? Filosofiska rummet gästas av Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och  forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Skäl är ett grundläggande begrepp inom både etiken, den politiska filosofin och rättsfilosofin. Men vad får människor att handla som de gör? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De flesta beslut rör struntsaker men vi utför och bestämmer oss också för handlingar som får långsiktiga konsekvenser, som definierar oss själva och som i högsta grad påverkar andra.Så hur gör man för att syna sig själv och de motiv som lett en hit eller dit? Vad finns det i grunden för olika slags skäl för handling?Stina Björkholm, filosof vid Institutet för framtidsstudier och Toni Rønnow-Rasmussen, professor i filosofi vid Lunds universitet, diskuterar detta, bland annat i termer av normativa, motiverande och förklarande skäl. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd,  vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället? Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Det finns forskare som ser en stor risk att mänskligheten går under inom detta sekel. Vore det bra för den övriga skapelsen om människorna försvann? Hur långsiktiga bör vi vara i vårt beslutsfattande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I mitten av november blev vi åtta miljarder människor på jorden och under vår relativt korta tid på den här planeten har vi roffat, skövlat och förstört.En del forskare bedömer att det finns en avsevärd risk för mänsklighetens undergång redan under detta sekel. Det förklarar Oxfordfilosofen Hilary Greaves som forskar vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och tidigare var chef för Global Priorities Institute i Oxford.Och om vi har ett perspektiv på en miljon år – blir då vår tids krig, klimatförändringar och tragedier bara “små krusningar på ytan till livets stora hav”, som filosofen Nick Bostrom har uttryckt saken?I det här avsnittet möter vi, förutom Hilary Greaves, Signe Savén, filosof vid Lunds universitet och Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier.Producent Thomas Lunderquist, research Paulina Witte, programledare Lars Mogensen

Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?Fascismens historiaI år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik.Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl 

Otrohet förekommer överallt men det saknas konsensus om vad det innebär: är det handlingen att ligga med någon annan än sin partner, eller är flört lika illa? Börjar otrohet redan i fantasin om andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För att gå till grunden med dessa svek och felsteg kanske vi måste börja med att titta på vad en relation är, vilka uttalade och outtalade löften som finns och vad tvåsamhetsnormen gör med relationerna. Det gör vi i Filosofiska rummet: Otrohet i sex och tanke, från Dunkers Kulturhus i Helsingborg.På scenen har vi Marta Johansson Werkmäster och Jakob Werkmäster – två filosofer som studerar otrohet och sexualitetens filosofi. Catrine Andersson är sociolog och forskar om intima relationer, sexualitet och polyamori.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist. Tekniker Christian Karström.

Cicero hyllade historia som livets läromästare. Men har människan förmåga att lära av historien eller måste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig? Programmet sändes första gången 5 september 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Generationerna som överlevde förintelsen eller som deltog i världskrigen finns snart inte kvar och vi hänvisas  till museer, böcker och föremål för att få del av historien. Men vad kan vi förstå, när inte den egna erfarenheten finns bland oss? Hur relevanta är berättelser om krig och samhällsbyggen för 100 eller 300 år sen för oss idag? Är historien en karta som leder oss vilse eller kan den föra oss förbi hinder och förhindra nya katastrofer? I Filosofiska rummet för att samtala om historia, minne och lärdomar medverkar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Elisabeth Åsbrink, journalist och författare. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

En arkitekt ritar hus, en busschaufför kör buss och en kompositör skriver musik. Men vad gör egentligen en konstnär, vad är det att göra konst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med utgångspunkt i intrycken från den pågående utställningen, I staden växer ett fält på Malmö konsthall, diskuteras den konstnärliga processen, kreativiteten och konst som källa till kunskap.Gäster är konstnärerna Johan Nahoj, Jesper Veileby och António Leal samtsamt konstkritikern Linda Fagerström.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Vi är omgärdade av lagar och regler - juridiska, moraliska, religiösa och profana. En del är fästa på pränt medan andra är oskrivna. Som om det inte räckte hittar många människor på egna livsregler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kan handla om LCHF-diet, veganism, handla klimatsmart eller traska tio tusen steg om dagen. Men dessa regler - styr de våra handlingar eller är de bara en moralisk snuttefilt? Kan jag hävda att jag har en viktig princip om jag inte följer den i handling? Att flyga på semestern till exempel, inte alls bra för klimatet, men visst måste jag väl ändå få unna mig en flygtur då och då? Cykla eller hyckla?Gäster i det här avsnittet är Toni Rönnow-Rasmussen som är professor i praktisk filosofi i Lund, psykologen Eugenia Rozenberg och prästen och psykoterapeuten Albin Tanke. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist

Individens frihets i centrum och en marknad som skapar välstånd och mångfald. Eller en rå värld där avregleringar och privatiseringar skapar orättvisor och ökade klyftor. Idag går vi mot stängda gränser och hårdare tag från staten. Är det nyliberalismens logiska fortsättning eller en motreaktion mot en marknadsorienterad ideologi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyliberalismens ideologiska födelse brukar tillskrivas Mont Pelerin-sällskapet som bildades i en alpby i Schweiz 1947 med  Friedrich Hayek i spetsen. I en tid där socialistiska och kommunistiska strömningar växte sig allt starkare ville sällskapet forma ett intellektuellt försvar för den liberala marknadsekonomin i rädsla för ett allt för starkt folkstyre.Nyliberalismen i SverigeNyliberalismens tankegods tog sig in i politiken och den offentliga förvaltningen från 1980-talet och framåt. Privatisering av välfärden och utförsäljning av statliga företag var ett svar på tankar om att den offentliga sektorn hade blivit för stor och att statens inflytande behövdes minskas. Istället var det ord som valfrihet och konkurrens som fick allt större genomslag. Det som fanns kvar inom den offentliga sektorn skulle styras enligt marknadens principer. Var finns kvar av den nyliberala eran och var hittar vi nyliberalismen i svensk politik idag?Medverkande: Jenny Andersson, professor i idéhistoria, Erik Angner, professor i praktisk filosofi, Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl 

Bekvämt och behändigt lockas vi in i famnen på de stora techjättarna på internet. Vi ger dem vår tid och uppmärksamhet. Mycket av livet händer online. Det är där många pratar, bråkar och blir kära. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Författaren och journalisten Andreas Ekström menar i sin nya bok att den digitala revolutionen har blivit en bekvämlighetens tyranni.Men bekvämligheten och bristen på tålamod märks också i den fysiska tillvaron. Vad gör den omedelbara behovstillfredsställelsen med oss och våra relationer? Och med vår förmåga att ta till oss sådant som kräver lite tålamod - konst och litteratur till exempel.Det diskuterar vi i Filosofiska rummet: En bedövande bekvämlighet med Melina Tsapos som är filosof och kognitionsvetare, Sigrid Combüchen författare och Andreas Ekström, författare till boken Bekvämlighetens tyranni. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Den amerikanska filosofen Amie Thomasson ser sig själv som en språk-ingenjör. Hon går till filosofins försvar och detta inom ett av disciplinens snårigaste fält metafysiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Naturvetenskapen har i stort sett tagit över uppgiften att undersöka vad som existerar och hur världen är beskaffad. Vad blir då kvar för filosofin? Amie Thomasson har kommit fram till att filosofin är bättre på att besvara frågor om vad vi bör göra, hur vi bör leva. Frågor som naturvetenskapen inte intresserar sig för. Hon menar att begreppen som vi använder gör en enorm skillnad för hur vi lever och vad vi gör, och hon kallar sitt filosofiska arbete med språket för “conceptual engineering”, alltså ungefär begrepps-ingenjörskonst.I det här avsnittet hör vi Amie Thomasson, som är verksam vid Dartmouth College i New Hampshire, utveckla sina idéer. I studion filosoferna Åsa Burman och Robin Stenwall. Programledare Lars Mogensen. Research och intervju Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Var det ett val som handlade om vilken ideologisk inriktning vi vill ha på politiken eller var det ett val där sakpolitiken tog över? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu när valet är avgjort särskådar Politiska rummet de ideologiska inslagen i valrörelsen. Från vänster har det hetat att den liberala demokratins värden står på spel medan högersidan har tryckt på att Sverige är illa ute, med kriminalitet och energikris och att det behövs en förändring.Men hur ideologisk var valrörelsedebatten? Har konservatismen vunnit mark på liberalismens bekostnad? Och hur mår socialismen?Det är snart dags att bilda ett nytt styre i Sveriges riksdag. Vad finns det för ideologiska kollisionsrisker? Medverkande: Catarina Kärkkäinen, projektledare för borgerlig idéutveckling på Timbro, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl 

Det här avsnittet borrar i hur moralfilosofin kan uttryckas i skönlitteratur. Finns det en konflikt mellan spänningsmomentet i bra litteratur och tydligheten i bra filosofi? Eller kan romanförfattaren ge en bättre beskrivning av etikens dilemman än vad som sker inom moralfilosofins annars rätt schematiska och långsökta tankeexperiment? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosoferna Nora Hämäläinen och Per Bauhn har båda ägnat sig åt de här frågorna och samtalar med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte.

I tider av krig och upprustning frågar vi oss i Filosofiska rummet: Vad är fred? Räcker det med att våldet upphör? När fred krockar med rättvisa vad väger tyngst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har föreslagits att Ukraina ska avstå landområden i utbyte mot fred med Ryssland. Många skulle slippa dö i ett förödande krig, men många ukrainare skulle förlora sin frihet och angriparen skulle belönas. Våld föder våld, och bara förhandlingar kan få slut på krig, säger pacifister. Är sanktioner och diplomati moraliskt bättre än militära insatser?När ett nytt krig i Europa är ett faktum och Sverige är på väg in i Nato – förändrar det även vårt tänkande om krig och fred?Medverkande i samtalet är historikern och författaren Peter Englund, filosofen Magnus Jiborn och Lisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Om konsekvenserna av storföretagens engagemang i sociala och politiska frågor. Med Andreas Bergh, Lena Halldenius och Torbjörn Elensky. Programledare: Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns gott om exempel på stora företag som i kampanjer och reklam engagerar sig i sociala och politiska frågor. Det kan gälla t ex klimat- och miljöfrågor eller rättighetsfrågor för hbtq-personer. Men är det företagens uppgift att vara moraliska och politiska aktörer? Eller blir det ett hot mot demokratin när agendan för ont, gott och behjärtansvärt sätts i anonyma styrelserum utan demokratisk insyn?Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter diskuterar woke-kapitalism och VD-aktivism med nationalekonomen Andreas Bergh och Torbjörn Elensky, författare och kulturskribent.Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Researcher Paulina Witte. 

Ideologin ska vara partiets kompass. Hur mycket styr ideologin svensk politik? Har pragmatismen fått en allt större roll? Programmet sändes första gången den 26 juni 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla partier bekänner sig till någon ”ism” när de presenterar sig: socialism, liberalism, grön ideologi, kristdemokrati, nationalism, konservatism och feminism i olika kombinationer. Hur ser balansen ut mellan ideologi och pragmatism i svensk politik?Ideologins historia och plats i svensk politikDe klassiska politiska ideologierna har flera hundra år på nacken. Är de fortfarande applicerbara på dagens moderna samhälle? Redan på 50-talet sa den tongivande statsvetaren och publicisten Herbert Tingsten att ideologierna var döda och demokratin istället tagit över som en slags överideologi. Idag är det få som skulle skriva under på detta, men frågan är vilken plats ideologierna har i dagens svenska politiska landskap. Ser vi stora skillnader mellan partierna? Är det lättare att vara ideologisk när man befinner sig i opposition? Och är det rakryggat att vara ideologisk eller kan man bli dum av ideologi?Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria i praktisk filosofi och Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl