Filosofiska rummet

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vem som förstår musik bäst: den som studerar kontrapunktisk musikteori eller den som gråter när en sorgsen låt spelas. Ahmad undrar om vi har en fri vilja och om vi inte har det, har vi då inget ansvar för våra handlingar. Hur ska man stå emot chefer som enbart bryr sig om statistik och använder härskartekniker frågar Tanja. Och från Linköping kommer en fråga om vi har skyldighet att förvalta vårt pundVad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  

USA, världens äldsta demokrati som föddes med löften om frihet och jämlikhet, men också med slaveri och rasism. Vilka är amerikansk politiks ideologiska rötter och hur präglar de politiken idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den amerikanska självständighetsdeklarationen från 1776 står det att federationen ska styras genom folkets samtycke, att alla föds lika och har samma rätt till frihet. Men USA:s historia handlar också om slaveriet och fördrivningen av urbefolkningen. Det var först 1965 som rösträtten började gälla alla amerikaner.Vilka idéer kom från de första presidenter: Jefferson, Adams och Washington, som också ses som betydelsefulla politiska tänkare? Hur fick de ihop skrivningarna om frihet och jämlikhet med slaveriet?Amerikansk politiks ideologiska rötterFrihet är amerikansk politiks ledstjärna. Men vad innebär denna frihet som finns inskriven i grundlagen? För vem ska friheten gälla och från vad?Frihet kan vara individuella rättigheter så som rätten att bära vapen eller rätten till religionsfrihet. Frihet kan också innebära gruppers rättigheter så som antidiskriminering och kvinnors rätt till sina kroppar. Vad betyder ordet frihet för demokrater och för republikaner? Medverkande: Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet och David Östlund, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:These Truths. A History of the United States - Jill LeporeToward Democracy: The Struggle for Self-Rule in European and American Thought - James T. KloppenbergFöreläsning och panelsamtal med James T. Kloppenberg på Södertörns högskola 3 oktober:Föreläsning med Kloppenberg på Södertörns högskola

Är hoppet vår räddning i en tid av krig och klimathot? Nu kommer flera böcker om hopp och hoppet används återigen som politisk slogan. Kan hoppet förändra världen? Eller kan hoppet passivisera oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När kriget i Ukraina bröt ut förundrades det norske filosofen Lars Svendsen över ukrainarnas hopp när de stod inför den ryska övermakten. Vad är hopp och är det alltid bra att hoppas blev utgångspunkten när han skrev boken Håpets filosofi. Svendsen menar att hoppet kräver en rationell grund, att det man hoppats på faktiskt ska kunna ske och han menar att hopp också förpliktigar till handling.Hoppets filosofiFilosofer har genom historien varit ganska kyliga när det gäller hoppet. Det är snarare något som religionen har fått handskas med. Spinoza menade att hoppet gör oss ofria och Nietzsche att hoppet bara förlänger människans lidande.Så vad är hopp? Vad kräver hoppet av oss människor? Är hopp alltid bra? Och varför verkar hoppet komma tillbaka i en tid av klimatkris och krig? Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och gästforskare vid Princeton.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Håpets filosofi - Lars Fr. H. SvendsenAktivitet:Utsätt dig för nya miljöer och träffa nya människor.Fördjupa dig böcker och upplevelser istället för snabb konsumtion av nyheter och sociala medier.

Genom historien har människan försökt hitta ett svar på vad jaget är. Finns jaget eller är det en illusion? Vad får synen på jaget för konsekvens för moral och politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det sägs ofta att vi lever i en jagfixerad tid. Jaget exponeras i sociala medier, i litteraturens autofiktion och i vår individualistiska kultur ska vi utveckla våra jag. Samtidigt finns strömningar som går åt andra hållet och som snarare vill lösa upp jaget, ofta med inspiration från österländsk filosofi. Men vad är jaget? Finns det ett fast jag i varje människa eller skapas det i relation till andra och är i ständig förändring? Hallucinerar vi fram ett jag?Jakten på jaget genom historienNär 1600-tals filosofen Descartes formulerade “jag tänker, därför är jag” pekade han ut förnuftet som jagets fundament, en själ åtskild från kroppen.  Några hundra år senare gav Freud jaget snarast rollen som mellanchef, klämd mellan det stränga överjaget och de otyglade drifterna. Den nutida tyska filosofen Thomas Metzinger anser att jaget är en illusion som skapas av processer i hjärnan.Hur påverkar synen på jaget hur vi ser på oss själva och på samhället? Om vi skulle får ett svar på vad jaget är – skulle det ha någon betydelse?Medverkande: Johan Brännmark, docent i filosofi och Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, båda vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Konturer - Rachel CuskFöreläsning:Politiques de lámour - Patrick BoucheronLänk:Politiques de l'amour (första delen) (på franska)

Följ oss i appen Sveriges Radio Play och aktivera push-notiser så missar du inte nästa avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället? Programmet är från 28 maj 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel? Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel – smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedah

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse. Programmet är från april 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskribent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter. Programmet är från juni 2023 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Över hela världen far djur illa på grund av människan. Allt från plast i haven till trånga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna och det har också lett till nya moraliska och juridiska frågor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det är dags för människan att ta ansvar för den orättvisa som djur lever under. I boken Justice for animals – Our collective responsibility, eller Rättvisa åt djuren, utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gå till. Martha Nussbaum är professor i rättsetik och en av samtidens mest kända filosofer.Filosofen Martha Nussbaum om djur och rättvisaMartha Nussbaum är professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kända filosofer.Vad är nytt med hennes sätt att se på djurs rättigheter?Och vad blir följderna om hönan får rätt till hönsliv och valen till valliv?Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa? Programmet är från oktober 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättvisa i förhållande till stad och land, klimaträttvisa, skattepolitik och vem som ska få vilken vård. Exempel på ämnen där rättvisa står i centrum i politiken. Men vilken sprängkraft har rättvisa i den politiska debatten idag?Inom den politiska filosofin handlar rättvisa om hur resurser och makt fördelas i ett samhälle, men behöver man också vidga begreppet och tala om rättvisa utifrån hur förutsättningarna ser ut för att medborgare ska kunna leva ett fullgott mänskligt liv där alla är inkluderade?Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka? Programmet är från november 2022 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?Fascismens historiaI år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik.Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Programmet är från december 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd,  vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Full sysselsättning, arbetslinjen, arbete som integrationsinstrument, lön för hemarbete, medborgarlön Hur ska arbete värderas och hur skiljer sig de politiska ideologiernas syn på arbete? Programmet är från september 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiska rummets serie om politiska begrepp och slogans tar sig an arbete.Vad är arbete? Platon och Aristoteles såg ner på arbete. Arbete var slavgöra. Sedan dess har synen på arbete förändras genom historien och idag blåser de politiska vindarna åt ett håll där du ska göra rätt för dig och arbeta för att bidra till samhället. Är arbete en samhällelig plikt eller bör fler befrias från arbete? Hur värderar olika ideologier individens värde i samhället beroende på vilket arbete som utförs? Hur värderas den arbetslöse? Och hur ideologiskt het är frågan om synen på arbete?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Programmet sändes första gången i februari 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren. Freuds relevans idagHur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freud för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vad innebär det att vara barn? Om den personliga identiteten förändras genom livet, hur påverkar det hur mycket omsorg man skall ha om sig själv och andra? Vilken vägledning kan liberalismen ge den som vill vara hedervärd? Frågor som väcks i sommarens filosofiska lästips. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Författaren och filosofen Lyra Ekström Lindbäck har valt socialpsykologen Jonathan Haidts omdebatterade bok The Anxious generation, där han beskriver ett starkt samband mellan skärmanvänding och psykisk ohälsa hos unga. Lyra Ekström Lindbäck har valt boken eftersom hon tycker att boken är intressant som en berättelse om den förändrade barndomen: barn tillbringar allt mindre tid med att leka, och alltmer tid med att stirra på sina skärmar. Vad innebär det för den generation som nu börjar bli vuxen? Vad är lek, och varför begränsas barns möjligheter till lek idag?  Filosofen Johan Brännmark har valt en moralfilosofisk klassiker: Derek Parfits Skäl och personer. Det som han tycker är mest spännande i boken handlar om personlig identitet. I vilken mening jag är samma person nu som när jag var barn eller när jag blir gammal (om jag blir det). Parfit argumenterar för att där inte finns någon identitet i strikt bemärkelse, utan bara mer eller mindre kontinuitet. Han menade att skillnaderna mellan en själv vid olika tidpunkter och mellan en själv och andra då blir mindre. Vad innebär det här då för hur mycket omsorg man skall ha om sig själv kontra om andra? Hur skall man se på sin ”egen” död? Kan man rimligen hålla någon ansvarig för saker den gjorde för väldigt länge sedan? Helena Rosenblatts The Lost History of Liberalism är filosofen Jesper Ahlin Marcetas val. Boken, tillsammans med en serie andra, bidrar till ett slags nystart för liberalt tänkande som han inspireras av. Rosenblatt spårar själva termen liberal genom historien och noterar att den från romersk-republikansk tid och fram till det förra sekelskiftet har haft en moralisk laddning. Att vara liberal är att vara hedervärd. Att leva liberalt är att leva så som bör förväntas av en fri medborgare. Vilken vägledning kan den som vill vara hedervärd i dag hitta i liberalismen? Med stöd i liberalismen, vad kan vi säga om hur en medborgare borde leva i dag? Medverkande: Lyra Ekström Lindbäck, författare och doktor i filosof, Johan Brännmark, docent i filosofi vid Stockholms universitet, Jesper Ahlin Marceta, doktor i filosofi, författare och chefredaktör för Svensk filosofiProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Debatten går hög om universitetens autonomi och om den akademiska friheten är hotad. Vad är universitetets roll i samhället? Ska forskningen vara fri eller ska samhällsnyttan styra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I högskolelagen står det att den akademiska friheten ska främjas och värnas. En del anser att den akademiska friheten är hotad genom krav från politiken, finansiärer, av cancelkultur som kräver politisk korrekthet och även genom rena hot mot enskilda forskare. Enligt en färsk rapport från myndigheten UKÄ, anser hälften lärare, doktorander och forskare på svenska lärosäten att den akademiska friheten i Sverige är utmanad.  Men vad är akademisk frihet? Universitetets roll i samhälletUniversitetens roll som kunskapens högsäte utmanas från olika håll. Genom internet kan många människor få tillgång till kunskap och kunskapsproduktion. Det skapas nya synsätt om vad kunskap är. Vetenskapen ifrågasätts av exempelvis klimatskeptiker och andra som gör anspråk på att ha “verklig” kunskap.  Är den akademiska auktoriteten i förfall? Och finns det något för universiteten att lära av kritiken?Medverkande: Åsa Wikforss, professor i filosofi, Jesper Ahlin Marceta, författare och chefredaktör för Svensk filosofi, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése LagerVeckans tips:Fotboll: Tuva Ölvestad BPManchester CityBöcker:Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle - Sverker Sörlin och Anders EkströmVar landar vi? - Bruno LatourUpplysningen: en essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället - Gunnar PetriVarför ska man lita på vetenskapen? - Naomi Oreskes

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofiska rummet har bett våra lyssnare att komma med frågor till filosoferna. Denna gång handlar frågorna om det är någon idé att göra något för klimatet? Hur ska vi ska hitta nya sätt att tänka för att lösa världens kriser? Och finns det nåt som kan ersätta det flummiga begreppet naturrätt?Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  Research: Therése Lager

EU:s självbild är en liberal, gränslös fredsskapare och bärare av mänskliga rättigheter. Men stämmer det? Vilken roll spelar EU i en värld med krig, migration och konkurrerande stormakter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU:s fördrag vilar på principer som frihet, demokrati, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna. Värden som beskrivs inspirerade av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv. EU ska också främja dessa värden i världen. Men bilden av EU som förkämpe för mänskliga rättigheter och friheter har ifrågasatts. Kritiker menar att EU är inkluderande och gränslöst inåt, men inte utåt. Ett slags utökad nationalism, men på unionsnivå.Hur påverkar EU:s självbild vilken politik EU bedriver? Och lever EU upp till sina ideal och sin självbild?EU:s roll i världenVärlden har förändrats. EU:s grundidé var att samarbete och handel skulle leda till fred, men så blev det inte. USA har tappat sin stora dominans och länder som Kina och Ryssland har visat att det går att använda handeln som vapen. Med Rysslands krig i Ukraina är det åter krig i Europa. Vad ska EU vara i en värld med andra spelregler? Hur förändras EU:s identitet i det nya säkerhetspolitiska läget? Medverkande: statsvetarna Ulrika Mörth och Niklas BrembergProgramledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie LiljedahlResearch: Therése LagerVeckans tips:Bok:Postwar: A History of Europ since 1945 - Tony JudtArtikel: Rethinking liberal order: the EU and the quest for global justice - Helene SjursenRethinking liberal order: the EU and the quest for global justice

Ytterhögergrupper väntas växa stort i samband med EU-valet. Vad betyder det för EU:s framtida sammanhållning och beslutsförmåga? Och vad betyder det för demokratin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Partier på högerns ytterkant spås nå stora framgångar i EU-valet. Vissa beräkningar säger att de kan få upp till 25 procent av EU-parlamentets platser. Partierna benämns ofta som populistiska men är en ganska splittrad skara med olika fokus på EU:s makt, migration och nationalism. EU brukar beskrivas som ett förhandlingsmaskineri där de partipolitiska agendorna läggs undan för att hitta konsensus och kunna fatta beslut. Hitintills har man hållit partierna på ytterkanten utanför. Kan detta komma att förändras? Vad betyder det för EU:s framtid om ytterhögern får mer inflytande inom EU? EU, ytterhögern och demokratinEU har vuxit med allt fler politiskt laddade frågor på bordet. Samtidigt har Europas politiska landskap förändrats. 1999 kom Jörg Haiders nationalkonservativa FPÖ till makten genom en koalition med Kristdemokraterna. Då reagerade EU med sanktioner.  Sedan dess har den här typen av nationalistiska, populistiska, illiberala partier flyttat fram sina positioner.  Längst har utvecklingen gått i Ungern med kraftigt beskuren frihet för medier och hbtq-personer, regeringspartiet Fidesz makt har stärkts, bland annat genom ändrade vallagar. Hur tolerant ska demokratin vara mot ickedemokratiska rörelser? Är högerpopulismen ett hot mot demokratin? Medverkande: Folke Tersman, professor i filosofi vid Uppsala universitet, och Ludvig Norman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése LagerVeckans tips:Bok:Contesting Democracy - Political Ideas in Twenties-Century Europe - Jan-Werner MüllerFilm:Civil War - Alex Garland

Alltmer makt hamnar hos EU, trots bristande demokrati. Har EU politisk legitimitet för att fatta beslut om framtidens stora frågor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU växer. Från sex länders samarbete om produktionen av kol och stål, till dagens union med 27 länder med gemensam marknad, delvis gemensam valuta och samarbete kring utrikes- och säkerhetspolitik. Alltmer hamnar på EU:s bord: pandemistödpaket, klimat- och migrationspolitik , stöd till vapen och ammunition till Ukraina. Samtidigt har unionen ett demokratiskt underskott och nationalismen växer i Europa. Har EU tillräcklig demokratisk förankring för att bestämma på allt fler områden? EU och maktfördelningenMycket av den svenska debatten handlar om vad EU ska bestämma över och vad som ska vara kvar på nationell nivå. Hälften av de frågor som är uppe på de svenska kommunernas dagordning påverkas av EU. Hur ska man förstå att EU ska vägledas av subsidiaritetsprincipen, att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå, samtidigt som allt fler områden påverkas av EU:s lagstiftning och regler. Vad är det som driver på att allt fler frågor hamnar i EU? Är det medlemsländerna eller kommissionen? Fler länder vill komma med i unionen. Från början var det fredstanken som drev på Europasamarbetet, men vad ska vi med EU till idag?Medverkande:  Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap och Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps (svenska institutet för europapolitiska studier). Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Efter Europa - Ivan KrastevUtredning: EU-arbetet i riksdagen

EU beskrivs ofta som en teknokratisk maskin, styrd av experter och byråkrater. Men vad finns det för ideologier som spinner under ytan? Första delen i Filosofiska rummets serie inför EU-valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU föddes ur askan av två världskrig. Förintelsen, fascismen och nazismen hade lagt Europa i ruiner både andligt och materiellt. Ett nytt Europa där ekonomiskt samarbete skulle bygga välstånd och vara en garant för fred var de tankar som fanns bakom skapandet av Kol- och stålunionen 1951.Men hur skulle samarbetet se ut och hur skulle beslut fattas? Vilket ideologiskt tankegods präglade bygget av det som skulle att komma att bli EU?Vilka ideologier hittar vi i EU idag?När EU föddes var målet att minska rivaliteten mellan Europas nationalstater. EU har vuxit från sex till 27 medlemsstater. Nya generationer EU-medborgare saknar erfarenheten av världskrigen och har vuxit upp med euron och fri rörlighet. EU anklagas ibland för att vara ett tomt teknokratiskt projekt som bara rullar på mot ett tätare och större samarbete, men utan mål.  Vad av EU:s ideologiska grundstenar finns kvar?  Medverkande:  Annika Ström Melin, journalist och författare och Göran von Sydow, statsvetare och VD för Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier). Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:Huvudstaden - Robert MenasseÄr vi framme snart?: drömmen om Europas förenta stater - Per WirténTV-serie: Parlament/I unionens tjänst - Axess-TV 

I mars dog psykologen och ekonomipristagaren Daniel Kahneman och Filosofiska rummet återvänder till ett samtal som tar avstamp i hans bok Brus. Programmet är från oktober 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel.Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall?Medverkande: Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och  forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlEtt tidigare räknefel som fanns med i originalsändningen är bortklippt i denna poddfil.

Avslöjanden om hästar som plågas och drivs hårt har startat en debatt inom ridsporten om hästarnas välmående och sportens överlevnad. Kan man tävla med hästar utan tvång och våld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I sommar är det dags för hästeliten att visa upp sig i OS i Paris. Ett OS som ska ha hästväldfärd som fokus. Ridsporten är ifrågasatt som OS-sport efter uppmärksammade fall där hästar skadats och piskats under tävling. Debatten fick ny fart när en dansk tevedokumentär hösten 2023 avslöjade hur hästar misshandlas på ett stall som tränar och säljer tävlingshästar. I Sverige har också Aftonbladet kommit med liknande avslöjanden.Ridsportens etiska utmaningarDet finns de som menar att vi inte bör tävla med hästar överhuvudtaget eftersom vi tvingar hästen att göra saker som är onaturliga för dem och att det krävs våld eller hot om våld för att få hästen att lyda. Vilket ansvar har människan i sin relation till hästen? Vad går gränsen för våld och tvång? Och bör vi överhuvudtaget tävla med hästar?Medverkande: Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Petra Andersson forskare i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och Anna Lundberg doktor i etologi vid Statens lantbruksuniversitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  Veckans tips:Sajter:Hästsverige: https://hastsverige.se/SLU:s bibliotek: https://slu.se/site/bibliotek/Belöningsbaserad hästträning i Sverige: https://bhis.se/Läsning:Filosofen Martha Nussbaum och sociologen Kendra Coulter

Rättvisa med teknikens hjälp ställs mot känsla och spontanitet. Vad är viktigast i fotboll? Frågan delar fotbollssverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Runt om i världen införs VAR- assisterande videodomare, som med filmkamerors hjälp granskar matchen för att hjälpa huvuddomaren att fatta rättvisa beslut om mål, straffar och röda kort.  Men ett land gör motstånd - Sverige. Svenska fotbollförbundet vill införa VAR i Sverige, men klubbar och supportrar håller emot. Argument för VAR är att det blir mer rättvist medan argumenten mot är att upplevelsen av matchen förstörs av ständiga avbrott.Vad är fotbollens själ?  Och vilka värden i fotbollen står på spel i frågan om VAR?  Medverkande: Kutte Jönsson, idrottsfilosof vid Malmö universitet och Malena Johansson, sportjournalist på Dagens nyheterProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése LagerVeckans tips:Böcker:Den sista utposten: en berättelse om svensk fotboll - Noa BachnerFever Pitch - Nick HornbyPodd: Soul Music: Sunshine on Leith - BBC

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofiska rummet tar ett nytt grepp denna vecka och låter lyssnarna ställa frågor direkt till tre filosofer. Det blir frågor om hur vi ska hantera vår stora okunskap, om att sörja en mamma som inte är död och finna hjälp i filosofin, och om mångfalden av könsidentiteter kommer påverka kommande generationer och ställa nya krav på samhällets institutioner. Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i filosofi vid Stockholms universitet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författareProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése Lager

Psykedelika genomgår en renässans idag, men användningen av psykoaktiva droger går långt tillbaka i historien. Hur har psykedelika använts för att hitta nya sanningar och finns det kunskap att hämta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige är det förbjudet att använda psykedelika, men från att ha varit i vanrykte har det tänts ett nytt intresse för psykedelikans effekter. På Karolinska institutet pågår forskning om det psykedeliska ämnet psilocybin kan hjälpa mot depression, och det arrangeras resor till Holland i svensk regi för den som vill utforska sig själv med hjälp av psykoaktiva droger.Psykedelika genom historienGenom historien har det funnits ett intresse för psykedeliska preparat och vad det gör med vårt psyke och vår kunskap om hur världen är beskaffad. Psykedeliska erfarenheter har nedtecknats av filosofer, konstnärer och intellektuella. Läkare intresserade sig för psykedelika redan under antiken, men i mitten av 1900-talet fick ämnet ny uppmärksamhet inom vetenskapen. Då forskades det flitigt på psykedelika, ända fram tills att substanserna narkotikaklassades på 70-talet.Hur kommer det sig att vi ser ett nytt intresse för psykedelika i vår tid? Hur skiljer sig det genom historien? Kan psykedelika ge oss nya kunskaper – i så fall om vad?Medverkande: Isabelle Ståhl, författare och doktor i idéhistoria och Leonidas Aretakis, skribent, författare och chefredaktör på Flamman.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Research: Therése LagerVeckans tips:Böcker:Inebriantia (Berusningsmedel) - Carl von Linné Psykonauterna - Ernst JüngerManiac - Benjamín LabatutOm hasch - Walter Benjamin

Lita inte blint på auktoriteter och experter. Skaffa dig egen kunskap, och ifrågasätt också dina egna uppfattningar. Det sa 1700-talsfilosofen Immanuel Kant. Vad innebär det idag? Hur ska det gå till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I år är det 300 år sedan filosofen Immanuel Kant föddes i tyska Königsberg, det som nu är ryska Kaliningrad. Han var en av upplysningens mest centrala tänkare och har gjort avtryck på en mängd områden: moral, kunskapsteori, metafysik och estetik. Plikt och förnuft är ord som beskriver Kants filosofi. Men vad är mest intressant idag med Kant?Vi djupdyker i tre områden som upptog Kant, idéer som i allra högsta grad är aktuella idag: kritiskt tänkande, universalism och drömmen om den eviga freden.Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet, Johan Brännmark docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Låt: There Is a Kingdom – Nick Cave & The Bad SeedsPjäs: En pjäs (än så länge utan titel) om ett fiktivt möte mellan Kant, Swedenborg och Linné av Steve Fuller sätts upp i London i höst.Bok: Kant: Die Revolution des Denkens – Marcus Willaschek 

En ny rymdkapplöpning pågår. Kan vi använda Mars, eller bör Mars bevaras? Ska vi ta hänsyn till utomjordiskt liv? Vad får vi göra i rymden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människan är på väg att kolonisera rymden. Mängder av satelliter skjuts upp, det finns planer på att öppna gruvor på asteroider, inrätta baser på månen och skicka människor till Mars. Här finns stora intressen som rör naturresurser, forskning, kommunikationer och säkerhet. Vad har vi rätt att göra i rymden, och vem ska få del av rymdens tillgångar?Vad händer om vi hittar liv därute? Vilka rättigheter har det livet, och vad gör en sådan upptäckt med vår bild av oss själva?Medverkande: Erik Persson, docent i filosofi vid Lunds universitet och forskningsinstitutet RISE och Sandra Siljeström, astrobiolog vid forskningsinstitutet RISEProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips: Film: Contact - Robert Zemeckis, Arrival - Denis VilleneuveYoutube-kanal: EAI - European Astrobiology Institute

Idag interagerar människan allt oftare med AI. AI kan få oss människor att känna glädje och till och med kärlek, men kan AI ha känslor och vad skulle de betyda om AI hade riktiga känslor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. AI-utvecklingen tar hela tiden nya steg, till exempel utvecklingen av de stora språkinlärningsmodellerna som Chat GPT. På nolltid skapar de nya avancerade texter, naturtrogna bilder och ljud. Ibland inställsamt och lögnaktigt, men ofta imponerande.  Man tycka att man får kontakt med ett geni, men i botten är det en massa algoritmer och sannolikhetskalkyler som löser de problem som de är programmerade att lösa.Emotion AI - AI som tolkar mänskliga känslorEtt av AI-områdena är emotion AI. AI används för att av läsa av mänskliga känslor genom att registrera och tolka sådant som ansiktsuttryck, kroppsspråk, röst. Har det någon betydelse om det är AI eller en människa som gör en jobbintervju, ger dig rådgivning eller kärleksbetygelser?Kan vi ens veta om AI utvecklar känslor eller inte? Redan idag pratar man om svarta lådan-effekten, att vi inte kan känna till vad som ligger till grund för datorns slutsatser, det är för komplicerat.Medverkande: Karim Jebari, forskare vid Institutet för framtidsstudier och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och författare till nya boken Världen vaknar - känslornas plats i människans livProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése LagerVeckans tips:Film: Solaris - Andrej TarkovskijBöcker: Maken - Gun-Britt SundströmMoral - Lyra Ekström LindbäckAftonland - Therese BomanYtterligare en bok som nämndes i programmet:Död robot (The Robots of Dawn) - Isaac Asimov

Hur kommer Natomedlemskap att påverka relationen mellan Sverige och Finland, och vad gör den relationen med ländernas självbilder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sida vid sida har Sverige och Finland befunnit sig genom historien, men ändå har våra länders verkligheter sett så olika ut. Finland med Ryssland som granne och en befolkning som präglats av krig och hotet om krig. Sverige som levt i fred i över 200 år och som haft alliansfriheten som en del av sin självbild. Vilka har vi varit och vilka kommer vi att bli?Vad händer med relationen Sverige-Finland när vi kliver in i Nato?Kriget i Ukraina förändrade det säkerhetspolitiska läget. Det fick båda länderna att ansöka om Natomedlemskap. Vad betyder det för relationerna länderna emellan och identiteten i Sverige och Finland? Välkommen till ett samtal om relationen Sverige-Finland i nya tider.Programmet spelades in inför publik i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm den 6 mars.Medverkande: Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi vid Åbo Akademi och styrelseledamot i Samfundet Sverige-Finland, Philip Teir, kulturjournalist och författare, Thella Johnson, journalist och SR:s fd Finlandskorrespondent, författareProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Film: Höstlöv som faller – Aki Kaurismäki, The Mission – Tania AndersonBöcker: Kupé nr 6 och Älven – Rosa Liksom (Älven finns nu som ljudbok på Radioföljetongen & Radionovellen i Sveriges radio), Portal – Edith Hammar

Det sägs att det finns ett speciellt värde när något - eller någon - är äkta eller autentisk. Men vad innebär det egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi går till en genuin kvarterskrog, läser autofiktion, ser dokumentärer, vill uppleva den lokala kulturen när vi reser. Varumärken, influencers och artister vill gärna framstå som äkta, antingen för att stå för vissa värderingar eller för att stå för vem man faktiskt är.  För med idén om autenticitet följer också idén om det autentiska jaget, ett unikt jag, en sanning om sig själv. Begreppet autenticitet känns i allra högsta grad modernt, men redan på 1700-talet - med filosofer som Rousseau - och i 1800-talets romantik fanns tankar om autenticitet som ett ideal att sträva efter. Tankar som även kändes igen hos de existentialister som kom senare, då med idéer om att leva ett autentiskt liv, ett liv där man skapar sig själv genom sina medvetna och fria handlingar. Men finns det verkligen något som kan kallas för ett autentiskt jag? Filosofiska rummet om vår besatthet med det autentiska.Medverkande: Isabelle Ståhl, doktor i idéhistoria och författare, samt Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskolaProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Böcker: Barndom i Berlin kring 1900 – Walter Benjamin, Elias Canettis självbiografi (Den räddade tungan är den första av tre böcker i hans självbiografiska serie) Teater: Tre systrar – Anton Tjechov, sätts upp av Eirik Stubø på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm

Är självmord priset för den mänskliga hjärnans förmåga? Förmågan att tänka om liv och död, om huruvida livet är värt att leva. Vad händer om vi betraktar självmord som en del av att vara människa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Synen på självmord har varierat under olika tider i olika kulturer. I antikens Rom kunde det ses som ett brott mot staten, med kyrkan blev det en synd, men det har också setts som ett sätt att återupprätta sin egen heder. I vår tid ses självmord i regel som uttryck för psykisk sjukdom – om det inte gäller en person som snart ska dö och vill förkorta livet för att undvika lidande. Då pratar vi istället om dödshjälp, något som är olagligt i Sverige men som möts av en allt större acceptans i samhället. Dödshjälp pga fysisk smärta går att få i flera länder i Europa, men i Nederländerna och Belgien tillåter man nu även den med psykisk sjukdom att få hjälp att förkorta livet. Ur ett filosofiskt perspektiv väcker självmord frågor om moral och autonomi. Äger jag själv rätten att bestämma över min egen kropp, över mitt eget liv? Eller är livet heligt, något du som människa måste fortsätta leva för andras skull även om du själv inte vill? Medverkande: Christian Rück, professor i psykiatri och Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofiProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David RuneResearch: Therése LagerVeckans tips: Bok: Virtuous Violence – Alan Page Fiske/Tage Shakti Rai/Steven PinkerMusik: How To Dissappear Completely – Ane Brun

Den romantiska kärleken ses som central för att finna lycka och mening i livet - men vad är kärlek egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även om det pratas om kärlek hela tiden och överallt så är det inte helt lätt att definiera romantisk kärlek. Vissa menar att kärleken kommer utifrån, som en naturkraft med styrkan att förändra allt. Andra menar att det kommer inifrån, som en eld som tänds av den vi älskar. Så vad är egentligen kärlek? Hur vet man att man är kär? Vad är kärlek när förälskelsen har svalnat? Och är kärleken alltid något bra?Medverkande: Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns Högskola.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David RuneResearch: Therése LagerVeckans tips: Böcker: SCUM Manifest (Society for Cutting Up Men) av Valerie Solanas, Att älska: om kärlekens natur av Lone Frank. Dokumentär: P1 Dokumentär: Klimataktivisterna som stoppar flygplan av Simon Folger.

Vad har samvetet för plats i samhället idag, när företag driver undermåliga skolor för skattepengar och klimatutsläppen ökar trots klimatkrisen? Är ett gott eller ont samvete något att bry sig om? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människans samvete beskrivs ibland som en moralisk kompass som berättar för oss vad som är rätt och fel. Men vad innebär det egentligen att ha ett samvete? Vilken status har det idag? Och är samvetet en konstant eller förändras det i takt med att samhällets normer ändras? Är samvetet pålitligt?Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik och författare till boken Utan samvete och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare till boken Moral: en roman.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése LagerVeckans tips: Bok: Dagbok (två delar) – Klara JohansonFilm: Killers of the Flower Moon – Martin Scorsese

Det svenska medborgarskapet handlar ytterst om att försvara Sverige med vapen i hand, sa statsminister Ulf Kristersson. Hur ser det moraliska kontraktet ut mellan stat och medborgare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tider när det talas om att svenskarna måste inse att det kan bli krig lyfts också frågan om vad staten kan kräva av sina medborgare? Är det det yttersta lojalitetsbeviset gentemot staten att dö med vapen i hand för sitt land? Är det mer värt än att riskera sitt liv på andra sätt för att försvara landet? Och vad kan medborgarna kräva av staten?Samhällskontraktet nu och dåSamhällskontraktet är en tankefigur som formulerades på 1600-talet och som beskriver relationen mellan stat och medborgare. Medborgarna ger upp en del av sin frihet i utbyte mot att staten garanterar trygghet och säkerhet. Hur ser det moraliska kontraktet mellan stat och medborgare ut i Sverige idag?Påverkar t ex bristande sjukvård i glesbygd och flytt av försäkringskassa och arbetsförmedling från förorter medborgarnas skyldigheter och lojalitet gentemot staten? Krävs det en samhällelig gemenskap för att relationen stat/medborgare ska fungera?Filosofiska rummet om det moraliska kontraktet mellan stat och medborgareMedverkande: Statsvetarna Ludvig Beckman och Helen LindbergProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Film: Snowpiercer – Bong Joon-hoBok: The Napoleonic Wars – Alexander Mikaberidze

Vår tid beskrivs ofta som en mörk tid. Krig, skjutningar och klimathot. Kriserna radas på varandra. Vad gör det med vårt sätt att tänka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi är nog många som känner att vi lever i en särskilt dyster tid, med krigen i Ukraina och Gaza, höstens terrordåd i Israel och Bryssel, den brutala gängkriminaliteten och förra årets globala rekordvärme. Enligt en EU-undersökning i somras tycker omkring 70% av svenskarna att det går åt fel håll i landet. Och inom politiken beskrivs vår tid oftast som mörk.Men är vår tid utpräglad mörk, är det synen på vår samtid eller vår framtid som präglar vårt tänkande och finns det lärdomar att dra av historien?Filosofiska rummet om tänkandet i mörka tider.Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier och Henrik Berggren författare och historiker.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok: Mästaren och Margarita – Michail BulgakovPodd: Once and Tooze – med idéhistorikern Adam ToozeDataspel: Baldur’s gate 3

Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Över hela världen far djur illa på grund av människan. Allt från plast i haven till trånga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna och det har också lett till nya moraliska och juridiska frågor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det är dags för människan att ta ansvar för den orättvisa som djur lever under. I boken Justice for animals – Our collective responsibility utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gå till. Martha Nussbaum är professor i rättsetik och en av samtidens mest kända filosofer.Filosofen Martha Nussbaum om djur och rättvisaMartha Nussbaum är professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kända filosofer.Vad är nytt med hennes sätt att se på djurs rättigheter? Och vad blir följderna om hönan får rätt till hönsliv och valen till valliv?Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vi lever i en demokrati, men på arbetsplatsen råder företagets diktatur enligt den amerikanska filosofen Elizabeth Anderson. Gör arbetet oss mer eller mindre fria? Programmet sändes första gången 11 juni 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Företagsledare har inte samma makt och kraftiga sanktioner som stater, men de kan reglera sina anställda mer i detalj. Företaget bestämmer när du ska jobba och när du har fritid. Arbetsuppgifter kan minutplaneras och kameraövervakas och toabesök klockas. Arbetsgivaren kan ha synpunkter på kläder och attityd och vad du lägger ut på sociala medier. I utbyte får du lön, pengar som ger självständighet och frihet. Gör arbetet oss mer eller mindre fria? Hur mycket  av våra friheter är det rimligt att ge upp för lönen? Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet och Roland Poirier Martinsson, filosof och författare, doktor i teoretisk filosofi.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Programmet sändes första gången i februari 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren. Freuds relevans idagHur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freud för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vilket är värdet av, poängen och meningen med, att samtala? Filosofiska rummet bjuder på ett meta-samtal på årets sista dag. Dessutom prövar gästerna samtalsformen med var sin filosofisk tanke. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett samtal som handlar om sig själv mellan Farshid Jalalvand, vaccinforskare, kulturskribent och författare till boken Apan & Filosofen, Peter Gärdenfors, filosof och professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, vars senaste bok heter Hur orden får mening, samt Ulrika Carlsson, filosof bosatt i Warszawa som disputerat vid Yale på en avhandling om Kierkegaard.Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

Om sparande, bevarande och viljan att återuppleva det som förlorats. Med Hans Ruin, Maja Hagerman och Ola Larsmo. Programmet sändes första gången 3 september 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Djurarter dör ut. Byggnader blir ruiner. Kulturarv glöms eller till och med bombas bort. Historien kan beskrivas som en lång rad av förluster. Men vad händer när vi sörjer det som försvunnit? Vem avgör vad som bevaras och vad som raderas? Går det att återuppväcka det som förlorats?Med utgångspunkt i Judith Schalanskys bok Förteckningar över några förluster diskuterar Maja Hagerman och Ola Larsmo, bägge författare som ägnat sig åt historia, tillsammans med Hans Ruin, professor i filosofi vid Söderstörns högskola.Programmet spelades in live inför publik på Elverket Dansens Hus i Stockholm i samarbete med Kompani Giraff som gör en koreografisk och metaforisk tolkning av Schalanskys texter.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin.Producent: Tommie Jönsson

Inom det filosofiska forskningsfältet social ontologi försöker man på ett grundläggande sätt förstå till synes självklara begrepp som t ex kvinna, makt eller vad 500-lapp har och hade för innebörd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det pågår det en inomfilosofisk diskussion om hur den sociala ontologin ska användas eller bedrivas. Detta kan få betydelse för oss människor ute i samhället och verkligheten och för hur vi kan förstå oss på vår tids komplicerade fenomen som gängkriminalitet och nationalism.Vid mikrofonerna tre filosofer: Åsa Burman och Johan Brännmark vid Stockholms universitet, Lena Halldenius vid Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Jämlikhet eller valfrihet, hårdare straff eller sociala insatser? Dina värderingar styr hur du ställer dig i olika frågor. Men kan värderingar vara mer eller mindre sanna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi är vana att betrakta värderingar och moral som något subjektivt, att det är nåt personligt hur man förhåller sig till om ”dödstraff är rätt” eller ”demokrati är bra”.Men kanske mina värderingar är bättre än dina? Det finns filosofer som anser att även moraliska påståenden kan vara objektivt sanna eller falska. Vem avgör i så fall, och hur, om det är objektivt sant att dödsstraff är rätt eller demokrati är bra? Vad händer med politiken om vi säger att det finns sanna moraliska värden? Om man ens kan prata om subjektiva och objektiva värderingar – kanske ska man hellre prata om kollektiva? Filosofiska rummet handlar om värderingar, precis som fakta, kan vara sanna.Medverkande:  Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och Olle Risberg, doktor i filosofi vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Översvämningar och torka, smältande isar och kollapsande. Å ena sidan skulle man vilja dra täcket över huvudet och å andra sidan skulle man ju vilja göra någonting. Men har vi något personligt ansvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan inleddes den stora miljökonferensen COP28 i Dubai och nyligen kom nya mycket dystra uppgifter från FN:s miljöorgan om att världens länder måste minska sina utsläpp betydligt snabbare än vad de lovat. 2023 blir för nionde året i rad världens varmaste år hittills, enligt Meteorologiska Världsorganisationen.Veckans avsnitt av Filosofiska rummet ställer frågan: vilket ansvar har vi som individer för att rädda jorden från klimatkatastrofer? Det kvittar väl hur ”lilla jag” beter mig? Ja, det finns faktiskt argument för det synsättet. I det här avsnittet får du veta att du i princip kan tuta på som vanligt med dina resor och din konsumtion; vad du gör spelar ingen roll för hur mycket olja som bränns. Men detta är en omdiskuterad hållning och den kommer inte att stå oemotsagd.Ett samtal mellan klimatforskaren Kimberly Nicholas, filosofen Karim Jebari och klimatpsykologen Frida Hylander. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Inom vården går trenden mot att patienten ska bestämma allt mer själv, men varje år tvångsvårdas tusentals människor. För en del pågår detta i månader och år. Är det rätt att tvinga på människor vård? Programmet sändes första gången den 28 november 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag kan människor med en allvarlig psykisk störning eller missbruksproblematik tvångsvårdas för att inte skada sig själva eller någon annan, medans personer som missköter sin diabetes eller säger nej till blodtransfusion på grund av sin tro får bestämma det själva.  Hur dåliga beslut ska människor få fatta om sina liv och när kan man motivera att samhället griper in? Och för vem skull har vi tvångsvård: för patienten, samhället, de anhöriga? Går det att utföra tvångsvård utan att kränka individen?Medverkande i detta samtal är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Stefan Sjöström, professor i socialt arbete och  Antoinette Lundahl, specialistläkare i psykiatri och doktorand i medicinsk etik. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Sex veckor av krig där civila dödats, tagits som gisslan och drivits på flykt. Vem bär det yttersta ansvaret för våldet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Israels bombning av Gaza verkar besinningslös. Men hur försvarar man sig mot en fiende som inte skyr några medel för att försöka utplåna en?Enligt siffror från opinionsinstitutet Arab Barometer hade Hamas i höstas ett ganska lågt stöd bland människor i Gaza. Och bland sekulära och sansade israeler vill förstås också de allra flesta bara leva i fred och lugn med sina palestinska grannar. Det är extremister som eldar på hat och våld. Hur botar man en fanatiker?Ett samtal mellan statsvetaren Isabell Schierenbeck och filosoferna Magnus Jiborn och Per Bauhn. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Just nu pågår en häftig debatt om vem som är den största förövaren i kriget mellan Israel och Hamas. Men handlar det om att relativisera våldet och på sätt förminska övergreppen på båda sidor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hamas terrorattack var avskyvärd, men ”den skedde inte i ett vacuum…” sa FN:s generalsekreterare. Israel krävde hans avgång eftersom de menade att uttalandet rättfärdigade Hamas terrorattack. Går det i dagsläget att tala om förtrycket av palestinier utan att indirekt försvara Hamas terror? Att relativisera, det vill säga jämföra något med något annat, görs ofta för att förminska enskilda handlingar. Men kan relativisering också användas för att sätta en handling i ett sammanhang för att förstå vad som har lett fram till handlingen? Måste vi relativisera fruktansvärda våldshandlingar som krig, gängkriminalitet och terror för att förstå? Eller blir det automatiskt en ursäkt för våldet?Finns det sammanhang där det är moraliskt fel att relativisera?  Och finns det risker med att relativisera för lite?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, Stina Björkholm, doktor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro förlag. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Med smarta mobiler och AI ständigt till hands blir intrycken och möjligheterna oändliga. Men vad sker med vårt intellekt, förmågan att resonera och fantisera när vi ständigt går med näsan i skärmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Appar, knappar, push och poddar: Blir vi dumma i huvudet av all smart teknik?Det frågar vi oss i det här avsnittet där Filosofiska rummet bjuder in etnologen Jonas Rosenqvist, forskningsansvarig vid Umeå universitet, Sissela Nutley som är hjärnforskare som doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och som är författare till boken Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom, samt sociologen David Wästerfors vid Lunds universitet.

Alla ska med, ett etiskt modersmål, nationen behöver hitta VI-känslan. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag pratas det allt oftare om svenska värderingar som minsta gemensamma nämnare för att tillhöra den svenska gemenskapen. Och allt oftare blickas det tillbaka till en tid då det påstås att vi fortfarande var ett vi och kände en samhörighet med varandra. Vilka är vi-och-dom idag och vilka var vi då? Behöver samhällsmedborgare ha ett känslomässigt förhållande till sitt land eller räcker det med att att man är en sammanslutning med en gemensam uppgift? De politiska ideologiernas ger olika svar på vilka gemenskaper som krävs i ett fungerande samhälle.Medverkande: Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Kan vi verkligen bli bättre föräldrar genom att tänka som ekonomer? Och vilket slags kunskap krävs för att rädda klimatet och stoppa hatet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad kan vi veta och vilket slags kunskap krävs för att rädda världen? Filosofen och nationalekonomen Erik Angner hävdar att vi både kan bli bättre föräldrar, få ordning på klimatet och helt enkelt rädda världen genom att tänka som nationalekonomer.I det här avsnittet möter han filosofen och akademiledamoten Åsa Wikforss som föreslår en rad olika filosofiska klarlägganden för att få bukt med tidens utmaningar och demokratins kris.Vår tredje gäst är Jesper Ahlin Marceta, chefredaktör för on-line-tidskriften Svensk Filosofi. Programledare Lars Mogensen.Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Eller är det mest rättvisa att se till att alla har möjlighet att leva ett bra liv? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiska rummet fortsätter sin serie om politiska begrepp och tar sig an rättvisa.Rättvisa i förhållande till stad och land, klimaträttvisa, skattepolitik och vem som ska få vilken vård. Exempel på ämnen där rättvisa står i centrum i politiken. Men vilken sprängkraft har rättvisa i den politiska debatten idag?Inom den politiska filosofin handlar rättvisa om hur resurser och makt fördelas i ett samhälle, men behöver man också vidga begreppet och tala om rättvisa utifrån hur förutsättningarna ser ut för att medborgare ska kunna leva ett fullgott mänskligt liv där alla är inkluderade?Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl