Europapodden

Europas länder har gått från vankelmodiga till vapenbröder och nu rullar de omtalade tyska stridsvagnarna in i Ukraina. Samtidigt kvarstår flaskhalsar när Europa ska få ihop sin vapenekvation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från Tysklands hjälmar till Polens stridsflygplan. För ett år sedan började Europa på allvar diskutera tunga vapen till Ukraina. Den ryska jättekonvojen hade kört fast på sin väg mot huvudstaden Kiev och Ukrainas oerhörda försvarsförmåga slog omvärlden med häpnad. Nu i dagarna har såväl tyska som brittiska moderna stridsvagnar rullat in i Ukraina och sedan ett par veckor finns även polska Leopard 2-stridsvagnar på plats. Leveranserna beskrivs som mycket betydelsefulla, om än inte tillräckliga. Europa måste nu lösa flera problem och komma till rätta med flera flaskhalsar i industrin för att kunna fortsätta fylla på med vapen och ammunition och inte samtidigt helt tömma de egna förråden. Polens roll som pådrivare för vapenstödetHör korrespondent Samuel Larsson om Polens offensiva linje och retorik i fråga om att stötta Ukraina. Polens president Andrzej Duda har inte sällan i sina uttalanden tagit sikte på Tysklands avvaktande hållning och landet har utan tvekan drivit resten av Europa framför sig när det kommer till vapenstöd. Polen har också under det gångna året förvandlats till en logistikhub för västs stöd till Ukraina och landet vill nu bli Europas främsta militärmakt.Medverkande: Samuel Larsson, korrespondent i Polen. Susanne Palme, EU-kommentator. Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Stinkande sopor på Paris gator när ilskan växer mot Emmanuel Macron och pensionsreformen som blivit hans prestigeprojekt. Regeringen har klarat livhanken, men den franska krisen är långt ifrån över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emmanuel Macron har inte fått ihop en majoritet för sin reform av pensionssystemet, så i förra veckan höjde han insatsen genom att ta till en specialparagraf i grundlagen och runda parlamentet. Som svar på det höll nationalförsamlingen inte bara en utan två misstroendeomröstningar mot Macrons premiärminister Élisabeth Borne och hennes regering på måndagen. Regeringen kunde klamra sig kvar, men marginalen var inte särskilt betryggande. Och nu planeras nya massprotester i den franska huvudstaden. Anklagas för att agera maktfullkomligt Protesterna går nu bortom den omstridda pensionsreformen och handlar även om Frankrikes konstitution och det politiska tillvägagångssättet – att ta till den så kallade “atombombsparagrafen“ som vapen för att driva igenom en omstridd förändring. Odemokratiskt och maktfullkomligt, anser kritikerna vars röster tilltar i styrka. Samtidigt som krisen fördjupas på hemmaplan tar Frankrike strid för flera tunga frågor i EU. Inför veckans toppmöte är ett potentiellt storbråk mellan Frankrike och Tyskland under uppsegling. Medverkande: Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Jacob Gustavsson

EU-flaggan mot vattenkanoner i Tbilisi. Georgien slits mellan EU och Ryssland. Och ett år med skenande priser. Hör om hur Europa kan tämja inflationen och hur bankkollapsen i USA påverkar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter i Georgiens huvudstad Tbilisi har involverat brandbomber, tårgas och vattenkanoner. På ytan har protesterna handlat om ett lagförslag riktat mot organisationer och medier som får pengar från utlandet, det har kallats för “den ryska lagen”. Men under ytan handlar de starka bilderna om mycket mer – en dröm om Europa, men där Bryssel hittills inte ansett Georgien redo att bli en del av unionen.Så fortsätter inflationen att slå mot EuropaAlla länder är del av samma globala marknad och hela Europa har fått vänja sig vid kraftigt stigande priser det senaste året. Men inflationen och de skyhöga matpriserna slår olika hårt – i Ungern till exempel låg inflationen på strax över 26 procent nu i januari, i Spanien på strax under 6 procent. Hör om skillnaderna och om svårigheterna att komma åt spöket. Till detta läggs nu även oron på marknaden efter att den nischade banken SVB kraschat i USA. Hör om hur Europa kan påverkas. Medverkande: Johanna Melén, utrikesreporter Ekot. Susanne Palme, EU-kommentator. Kristian Åström, ekonomikommentator. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Behzad Mehrnoosh

I Estland har Kaja Kallas återvalts och i Finland bubblar valrörelsen. Hör om hur Rysslands krig präglar de båda länderna och om hur Finland släppt Sveriges hand på vägen mot Nato. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Estland och Finland har tillsammans merparten av EU:s gräns mot Ryssland. Regeringscheferna Kaja Kallas och Sanna Marin har varit tongivande för EU:s stöd till Ukraina och i de båda länderna hålls det val i dessa dagar. I Finland är det en knapp månad kvar och i Estland hölls val den gångna helgen. Det liberala Reformpartiet blev med bred marginal största parti och premiärminister Kaja Kallas får i uppdrag att bilda regering.Så ser Finland på Sveriges Nato-strulI Estland har det varit ett val helt präglat av kriget och där det massiva stödet till Ukraina till viss del blivit omstritt. I Finland däremot råder konsensus om Ukraina-stödet och det är istället statsskuld och skatter som får mest fokus. Även Nato-debatten har lagt sig och i Finland talar man helst tyst om att man kanske nu går före Sverige in i försvarsalliansen. Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Baltikum. Marianne Sundholm, politikreporter Yle. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Mariette Parling

Hör om Internationella brottmålsdomstolen i Haag och hur Putin kan dömas. EU stöttar arbetet med att samla bevis och utreda misstänkta krigsbrott i Ukraina. Men vägen till en rättsprocess är snårig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Ukraina pågår ett febrilt arbete för att samla in bevis och registrera misstänka krigsförbrytelser. Lubna El-Shanti har träffat offer och krigsbrottsutredare och totalt har över 70 000 misstänkta krigsbrott registrerats. I Ukraina finns en stark förhoppning om att kunna åtala och döma Putin för invasionen, aggressionsbrottet. Ukraina sätter stort hopp till folkrättenSvårigheterna inför en framtida rättsprocess är många – immunitet för ledare, att Ryssland inte erkänt Internationella brottmålsdomstolen ICC, möjligheten att gripa Putin med mera. Förslag finns om att upprätta en ny särskild internationell tribunal för att runda vissa av problemen. Men flera komplikationer återstår och frågan om hur rättvisa ska kunna skipas för det som nu sker i Europa har hamnat högt upp på EU:s dagordning. Flera europeiska länder bedriver också egna utredningar, däribland Sverige. Ukraina sätter stort hopp till det internationella rättsväsandet. – Alla de mest ansvariga ledarna i krigen i Jugoslavien har hamnat i tribunalen förr eller senare. Så tiden verkar för rättvisan, säger Pål Wrange, professor i folkrätt i Europapodden.Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker Tor: Sigvardsson

Det ryska anfallskriget har fått EU att ompröva sin roll på världsscenen. Nu samarbetar unionen tätare än någonsin med Nato och Kina pekas ut som nästa strategiska utmaning efter Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen undertecknade EU och Nato en ny säkerhetsdeklaration och organisationerna stärker nu sin gemensamma front. Hör om hur samarbetet mellan EU och försvarsalliansen blir allt mer praktiskt orienterat, i allt från att tackla cyberhot och skydda viktig infrastruktur till att hantera Kina, som i det nya dokumentet pekas ut som en rival. Europa jobbar även för att snabba på och bygga ut sin försvarsindustri och EU tar nu steg mot gemensam finansiering som hade varit otänkbara för ett år sedan.– Det blir ett helt annat EU och Europa som kommer ut ur den här konflikten, säger Björn Fägersten seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Medverkande: Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vid för analysföretaget Politea. Katarina Engberg, freds- och konfliktforskare samt senior rådgivare på Sieps. Susanne Palme, EU-kommentator. Programeldare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Mariette Parling

Stängsel och taggtråd har gått från dystopi till realitet när snart sagt hela EU har hägnats in. Hör om hur EU bytt morot till piska i migrationspolitiken och hur nästa migrationskris ska avvärjas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fortress Europe, Fästning Europa. Efter millennieskiftet dök det 40-tals osande begreppet upp som något av ett skällsord, när europeiska liberaler anklagade högerkrafter för att vilja skärma av Europa från resten av världen. Nu är förskansningen snudd på ett faktum. Medlemsländerna har byggt sammanlagt mellan 1000-2000 kilometer stängsel längs med unionens yttre gränser. Samtidigt ökar antalet migranter som kommer till EU, inte sedan flyktingkrisåret 2016 har så många människor sökt asyl i EU som 2022 och fler väntas i år. Det brinner därmed i knutarna att ta sig an det som fler befarar kan bli en ny migrationskris och en stor fråga som fått ny aktualitet är huruvida EU ska bekosta gränsstängsel eller inte. – Det här att migranter används som vapen mot EU. Det ledde till panik häromåret och en mycket hårdare hållning från EU:s sida, säger Susanne Palme om det skiftade tonläget i unionen. Hör också om den senaste dramatiska utvecklingen i Moldavien, där premiärministern avgick i fredags. Dagen innan hade Ukrainas president Zelenskyj besökt Bryssel och berättat om ryska långtgående planer på en statskupp i landet. Uppgifter som senare även bekräftats av Moldaviens president. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

En förödande jordbävning försätter Turkiet i landssorg. Katastrofen blandar om korten inför presidentvalet och kanske kan omvärldens hjälp i räddningsarbetet rent av överbrygga politiska klyftor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Turkiets president har utlyst sju dagars landssorg efter jordbävningen tidigt på morgonen den 6 februari. Även om omfattningen ännu inte är fullt ut känd står det klart att det inträffade är en historisk katastrof och ett nationellt trauma för Turkiet. Få saker sätter ett lands strukturer och ledare på prov så som en naturkatastrof. Så med dryga tre månader kvar till vårens president- och parlamentsval är det nu upp till bevis för Recep Tayyip Erdoğan, som haft makten i Turkiet i 20 år. Kommer han att kliva fram som en trygg ledare och samla det chockade landet eller snarare bli en måltavla för kritik från oppositionen?Nödhjälp har tidigare påverkat Turkiets relationerSamtidigt skyndar världens länder nu till Turkiets undsättning. Inte minst Sverige, som EU:s ordförandeland, har en uppgift i att samordna medlemsländernas bistånd. I samband med tidigare jordbävningar har det skett närmanden mellan Turkiet och länder med vilka landet haft en komplicerad relation, berättar statsvetaren Paul Levin. Så frågan är om omvärldens hjälp i räddningsarbetet även den här gången kan få infekterade omvärldsrelationer, däribland relationen till Sverige, att läka.Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tim Kellerman

Kärnvapen, militärbaser, smältande isar och outnyttjade naturresurser. Världens stormakter positionerar sig och Rysslands krig ritar om den geopolitiska kartan norr om polcirkeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Suget efter blottlagda naturtillgångar och nya handelsvägar till sjöss får stormakterna att intressera sig alltmer för Arktis. Ryssland, USA, Kina och Europa – alla vill spela en aktiv roll och få del av kakan. Men intressena i regionen kolliderar på flera områden och stormaktsrivaliteten blir allt mer påtaglig. Rysslands invasion av Ukraina har kullkastat förutsättningarna för samarbeten och exempelvis Arktiska rådet sattes snabbt på paus. Från Rysslands sida märks en militär upprustning i regionen med nygamla militärbaser, bland annat för att skydda strategiska kärnvapen vid Kolahalvön. Så ritar klimatförändringarna om kartanDen globala uppvärmningen, som enligt forskning går snabbare i Arktis än någon annanstans, ritar bokstavligen om kartan. Samtidigt pekas Arktis ut som ett hett område för att klara av den gröna omställningen. Här vill även EU vara med och dra nytta av sina nordligaste områden och de senaste tio åren har EU börjat bedriva en mer aktiv politik för Arktis. Hör också om hur de arktiska staterna i Norden var och en tacklar det nya säkerhetspolitiska läget.Medverkande: Samuel Larsson och Carina Holmberg, Nordenkorrespondenter på plats i Tromsö. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Christer Tjernell

Tyskland har tvekat och Polen pressat på om att skicka stridsvagnar till kriget. Hör om Leopard-striden som fått enigheten bland Ukrainas bundsförvanter att krackelera och vad det betyder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den tysktillverkade stridsvagnen Leopard har allt mer kommit att porträtteras som det ukrainska försvarets heliga graal. Finland, Polen och Lettland har sagt sig vilja skicka delar av sina leopardbestånd till Ukraina men Tyskland har tvekat och hållit inne med klara besked. Samtidigt har Storbritannien utlovat 14 stridsvagnar av typen Challenger till Ukraina.Tysklands oro för eskalering Många bedömare utgick ifrån att Tyskland skulle släppa Leoparderna fria i samband med mötet på militärbasen Ramstein i fredags. Hör om vad som hände inne på mötet och om hur det uteblivna beskedet från Tyskland tagits emot i Europa. I Tyskland är frågan mycket laddad av en rad skäl. Ett tungt argument för att inte skicka stridsvagnar har varit att undvika en eskalation av kriget. Samtidigt pekas allt tyngre vapen ut som ett måste för Ukraina.Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Adam Alvin

Milt väder och fyllda gaslager gör att Europa klarar energikrisen bättre än väntat denna vinter. Men att ställa om från den ryska gasen tar tid och nu växer oron för vad som väntar nästa år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Energipaniken spred sig i Europa när Putin vred om gaskranen. Priserna skenade och i Tyskland vidtogs drastiska åtgärder för att spara energi. Europa befarade en krisvinter. Men även om läget är svårt på många håll och energifattigdom blivit ett begrepp har lyckosamma omständigheter gjort att Europa klarar sig bättre än väntat genom vintern. Inte minst i Tyskland andas man nu ut över att lagren räcker.Varningar om nästa vinterMen vad händer när gaslagren, som till stor del består av rysk sparad gas, har tömts? Nu kommer varningar om att nästa vinter kan bli den verkliga prövningen för Europa. Hör om de nya utmaningarna som hopar sig och om allt som måste göras för att åstadkomma en ny, hållbar och långsiktig energiförsörjning i Europa. Hör också om Ulf Kristerssons utfrågning i EU-parlamentet. Förra veckan var det uppvisningsdagar i Kiruna, men nu är det skarpt läge och Sverige ska leda sitt första möte i EU:s ministerråd senare i veckan.Medverkande: Elin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Hanna Melander

En polisräd i skymningen, ovikta eurosedlar i väskor och en parlamentsledamot bakom galler. De misstänkta mutbrotten skakar Bryssel. Hör berättelsen om Qatargate. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är en skandal av historiska mått, den misstänka korruptionen som nu rullas upp. Enligt brottsmisstankarna ska bland andra Qatar ha mutat högt uppsatta personer i Bryssel för att vinna fördelar. Bland de misstänkta finns en profilerad grekisk EU-parlamentariker, Eva Kaili, och hennes sambo. Så sent som i november pratade Kaili gott om Qatar inför parlamentet och beskrev landet som ett föregångsland när det gäller arbetares rättigheter i arabvärlden. Kaili sitter häktad men nekar till alla anklagelser. Även Qatar förnekar mutor.Korruptionshärvan briserar just när Sverige tar överKorruptionsmisstankarna är ett hårt slag för parlamentet och riskerar även att spilla över på de andra institutionerna och skada allmänhetens förtroende för EU i stort. Härvan nystas upp samtidigt som Sverige tar över ordförandeskapet. I veckan samlas kommissionen i Kiruna, en resa som handlar om att presentera Sverige som nytt ordförandeland och där Brysselhöjdarna uppmanats att packa med mössor och vantar. Hör om Sveriges första tio dagar med klubban. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Svenska Dagbladet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stockhaus

Hur står det till med personkemin mellan höjdarna i Bryssel? Vad kommer hända med alla vapen som skickas till Ukraina? Och varför pratar vi aldrig om Island? Europapodden svarar på era frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför envisas Storbritanniens premiärministrar med att stå bakom ett podium mitt ute i gatan och hålla tal? Kan Europas Förenta Stater bli en realitet i framtiden? Och har frukostutbudet i EU-byggnaderna förändrats efter Brexit? I årets första avsnitt svarar Europapodden på frågor från er lyssnare.Medverkande: Claes Aronsson, Caroline Salzinger, Susanne Palme och Carina Holmberg.Producent: Therese RosenvingeTekniker: Rasmus Allansson

2022 går till historien som året då kriget återvände till Europa. Hör om hur Rysslands krig mot Ukraina förändrar vår del av världen och utmanar den europeiska sammanhållningen och identiteten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter pandemin fanns förhoppningar om ett lugnare år för Europa och världen, men när Vladimir Putin inledde sitt invasionskrig mot Ukraina fann sig Europa i stället i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vad innebär denna nya verklighet? Med tre gäster i studion diskuteras året som har gått och hur Europa förändras av att återigen uppleva ett fullskaligt krig.Hör historieprofessor Dick Harrison om var 2022 placerar sig i framtidens historieböcker, försvarsforskaren och Nato-experten Malena Britz om konsekvenserna för Europa när försvarsalliansen utvidgas, samt chefen för Centrum för Östeuropastudier och den tidigare diplomaten Fredrik Löjdquist om krigets konsekvenser för det europeiska projektet och vad som står på spel för Europa. Vi framåt för 2023 och diskuterar vilka beslut Europa kommer att behöva fatta och vilka förutsättningar som finns för att Putins krig ska ta slut.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese Rosenvinge & Anna RoxvallTekniker: Elvira BjörnfotSamtalet är inspelat i december 2022.

Kriget påverkar tillvaron i Europa och gör årets jul annorlunda på sina håll. Hör om hur julen fått en ny betydelse i Ukraina och våra korrespondenter i London och Berlin om hur julen firas där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För första gången på nästan 80 år ska vi fira jul med ett stort krig pågående i Europa. Det innebär till exempel att julen är tidigarelagd i Ukraina. Hör om hur folket i Ukraina uppmuntrats att hålla fast i traditionen, om än anpassat och småskaligt. Vi står inför några svåra månader och kanske är julen just därför viktigare än på mycket länge i Europa. Ett tillfälle att ta paus från allt det jobbiga i vardagen och njuta några dagar. Hör från våra korrespondenter i Berlin och London om hur julen är där. Vilka är ämnena man kanske gör bäst i att inte ta upp vid julbordet om man vill värna familjefriden exempelvis. Dessutom julklappsutdelning till Europa. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Elin HagmanAvsnittet sänds i P1 på julafton.

Kriget i Ukraina kommer att prägla allt under Sveriges ordförandeskap i EU, konstaterar Ulf Kristersson. Hör om regeringens prioriteringar inför ordförandeskapet i detta extraavsnitt av Europapodden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med ett krig i Europa, galopperande energikris och en explosiv korruptionsskandal som fond, tar Sverige över ordförandeklubban i EU den 1 januari nästa år. En ansvarstyngd Ulf Kristersson har presenterat regeringens prioriteringar under ordförandeskapet, inför riksdagen.Säkerheten vår tids "stora frihetsfråga"Europas säkerhet är en frihetsfråga och det närmaste halvåret kommer helt att präglas av Rysslands olagliga krig i Ukraina, konstaterar Sveriges statsminister. Men vad innebär det?Hör om de svenska prioriteringarna under ordförandeskapet, hoten mot enigheten i såväl Sverige som EU, förhandlingarna som Sverige kommer att behöva leda och om frågorna där ordförandelandet mest behöver peta förhandlingsbollen i mål. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och EU-journalisten Ylva Nilsson.Programledare: Claes AronssonProducent: Anna RoxvallTekniker: Alma Segeholm

Ett omfattande stöd till inhemsk produktion i USA skapar stor oro i Europa. Nu måste EU lägga i en högre växel för att rädda den europeiska industrin och undvika ett skadligt handelskrig med USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inflation Reduction Act, IRA, har på kort tid seglat upp som en jättefråga för EU. Det omfattande amerikanska stödpaketet till företag som når upp till en viss nivå av inhemsk produktion retar gallfeber på europeiska makthavare. Från Europas sida ser man en risk att företag i heta branscher i framtiden lägger sina fabriker i Nordamerika istället för i Europa för att kunna få del av skattelättnaderna. Det talas till och med om risken för en ”avindustrialisering” i Europa. Hör om det nya handelshotet, som från USA:s sida egentligen handlar mer om Kina, och vad EU vill göra för att tackla situationen. Vi pratar också om den misstänkta korruptionen med mutor i EU-parlamentet. Hur stor är skandalen som nu rullas upp? Samt förra veckans dramatiska nyhet som skakade Tyskland, om razzian mot en högerextrem grupp som planerade en statskupp. Medverkande: Fredrik Erixon, ekonom och chef för tankesmedjan Ecipe i Bryssel. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tor Sigvardson

Kriget i Ukraina, energikris och ekonomisk kräftgång. Sverige tar över ordförandeklubban i EU i ett exceptionellt svårt läge. Har Sverige det som krävs för att axla ledarrollen och hålla ihop unionen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 1 januari tar Sverige över ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Perioden ser till stora delar ut att präglas av krishantering till följd av Rysslands krig i Ukraina och dess konsekvenser. Utrymmet att sätta en nationell prägel på ordförandeskapet är litet. Mycket handlar det om att vara en neutral medlare som driver EU:s dagordning framåt.EU-topparna besöker KirunaPå grund av det osäkra omvärldsläget kan förmågan att ta snabba initiativ och hantera akuta ärenden ändå komma att avgöra om det blir ett framgångsrikt ordförandeskap för Sverige eller inte. När Sverige inleder sitt ordförandeskap kommer EU-kommissionen att besöka Kiruna. Sverige kommer sedan att leda omkring 2000 möten i Bryssel och Luxemburg och cirka 150 möten kommer att hållas i Sverige. Europapodden tar tempen på förberedelserna.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Johanna Carell

Ungern går på tvären inom EU och Bryssel håller inne med utlovade pengar. Miljardbråket skapar en spricka som blir ett problem när Europa vill hålla enad linje mot Putin. Vilken sida står Ungern på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungerns premiärminister Viktor Orbán är urstark efter valsegern tidigare i år. I 16 år sammanlagt har han styrt landet och inte ens när hela oppositionen gick ihop i en allians kunde han besegras. Med den här förnyade kraften tar han sig nu an EU som hans parti Fidesz inte är särskilt förtjust i. Bryssels bästa motvapen är att hålla inne med pengar som Ungern blivit lovade. Ungern fortsätter köpa rysk gasStriden mellan Bryssel och Budapest är extra problematisk just när EU behöver visa enad front mot Ryssland och Putin. Och gång på gång obstruerar Ungern i frågor som rör EU:s linje mot Ryssland. Ungern har varit emot sanktioner och samtidigt fortsatt köpa rysk gas. Vidare har Ungern hotat med att blockera EU:s beslut om budgetstöd till Ukraina för nästa år. Viktor Orbán själv framhåller att han alltjämt agerar för Ungerns bästa. Men andra håller inte med. Ungerns oklara hållning inför kriget har inte minst irriterat Polen och mellan de tidigare vännerna syns nu en splittring. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Sara Svensson, Ungernkännare och statsvetare vid Högskolan i Halmstad. Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker Svenska Dagbladet.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Andreas Ericsson

Ett robotnedslag som dödar två i Polen och en bombad kraftledning som slår ut ström i Moldavien. Hör om hur Ukrainas närmsta grannar påverkas av kriget, om oron för vintern och hur hotbilden hanteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Polen har Rysslands anfallskrig eldat på en enorm militär upprustning. Krigskunskap har blivit ett skolämne och elever i högstadiet ska lära sig att använda vapen. Samtidigt har Polen stöttat Ukraina med stora mängder vapen och krigsmateriel. I norr, mot Kaliningrad, byggs nu stängsel med rullad rakbladstråd längs den ryska gränsen, berättar korrespondent Samuel Larsson. EU knyter band till MoldavienI våras fanns uppgifter om att Ryssland hade konkreta planer på att utvidga kriget västerut genom ett anfall även mot Moldavien. Nu har Putins armé pressats tillbaka i Ukraina och hotbilden är inte lika akut. Men alltjämt fortsätter kriget att påverka vardagen. EU har gett Moldavien ett snabbspår till att bli kandidatland och nyligen kom också ett stödpaket som ska hjälpa Moldavien genom vintern. Tidigare har Moldavien haft ett starkt beroende av rysk gas, vilket idag gör landet såbart ur energisynpunkt. EU ser det samtidigt som strategiskt viktigt att knyta Moldavien närmre övriga Europa, då rysk påverkan i landet ses som en riskfaktor. Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tor Sigvardsson

Med utländska vapen fortsätter Ukraina att pressa Putins armé. Från Cherson sprids bilder på firande människor och blågula flaggor som åter hissas. Hör om besluten som kan avgöra krigets fortsättning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Det här är början på slutet av kriget”, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framför den samlade världspressen i Cherson på måndagen. Bilder har pumpats ut från den befriade staden, bilder som visar hur människor samlas på gator och torg för att fira. Men vad ligger bakom den ryska reträtten och Ukrainas så tydliga övertag på marken? Överstelöjtnant Joakim Paasikivi pekar ut det amerikanska raketartillerisystemet Himars som avgörande.– Det ryska tillbakadragandet är en ren funktion av inget underhåll på grund av knäckta broar och två månaders kompetent ukrainsk offensiv med stridsvagnar, artilleri och soldater. Men utan Himars hade det inte gått tror jag. Ungern blockerar förslag om nya EU-pengarUkraina uppmanar samtidigt omvärlden att fortsätta fylla på med vapen, ammunition och pengar. EU-kommissionen lade nyligen fram förslag om budgetstöd till Ukraina 2023, där man vill låna ut totalt motsvarande nästan 200 miljarder svenska kronor. Men Ungern sätter sig på tvären, vilket skapar osäkerhet inför nästa år. Osäkert är också om allt det som skickas i form av pengar och vapen kommer att räcka för att nå en slutgiltig seger och fred på Ukrainas villkor. Under veckans G20-möte har världens blickar också riktats mot Kina, som på sistone börjat svikta i sitt stöd för Ryssland. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Brady Juvier

EU-ledarna åker till klimatmötet i Egypten med ambitionen att gå i bräschen för en global grön omställning. Men Rysslands krig överskuggar COP27 och riskerar sätta käppar i hjulen för klimatåtgärder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU vill fortsätta bära en global ledartröja i klimatarbetet. Kommissionen har de senaste åren lagt fram förslag om ambitiösa mål. EU- kommissionen vill minska unionens utsläpp med 55 procent till 2030 och vidare göra EU helt klimatneutralt till 2050. Men på FN:s klimatmöte i Egypten överskuggar nu Rysslands anfallskrig i Ukraina förhandlingarna. På hemmaplan sviktar ekonomierna vilket får Europas regeringar att fatta beslut som på kort sikt går stick i stäv med ett offensiv klimatarbete. Något som i sin tur riskerar att påverka EU:s trovärdighet i förhandlingarna.Svårt för EU att pressa KinaKina står samtidigt för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp.– Kina och Indien är de stora elefanterna här. Det är helt avgörande att de är med på tåget. Och EU måste verkligen fundera på hur man ska göra för att få med de här länderna, säger nationalekonomen Runar Brännlund.Men frågan är hur mycket press EU kan sätta på en supermakt som Kina.– Det finns en kvarvarande bitterhet kring de historiska utsläpp som Europa och USA står för och som har lett oss till den klimatkris vi har nu, säger Mona Hambraeus, Ekots utsända på klimatmötet i Sharm el-Sheikh.Medverkande: Mona Hambraeus, Ekots utsända. Mats Engström, klimatanalytiker vid Sieps och tidigare biträdande socialdemokratisk statssekreterare. Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Umeå universitet.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Jari Hänninen

Europa vill fortsätta skicka vapen till Ukraina, men har inte alls rustat för dagens situation. Nu växer oron för sinande vapenförråd och röster höjs för att vapentillverkningen måste snabbas på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Uppdatering 2/11: Avsnittet har uppdaterats och kompletterats med ett förtydligande om Saabs ägande. Saab är till största del svenskägt, men har amerikanska minoritetsägare. Redan nu syns tecken på att vapenlagren i Europa kan vara på väg att ta slut. Inte minst finns en brist på ammunition. Samtidigt går Rysslands anfallskrig mot Ukraina in i en ny svår fas när det blir vinter. Men frågan är hur upprustning och effektiviserad tillverkning av vapen och försvarsmateriel kan gå till. Inom EU finns nu förslag till ett nytt upphandlingsdirektiv på försvarsområdet, ett förslag som om det blir verklighet skulle innebära ett skifte. Försvarsmateriel och upphandling av vapen har tidigare betraktats som en nationell fråga. I Sveriges riksdag finns en samsyn om att EU-förslaget om en gemensam strategi för tillverkning och upphandling av vapen är fel väg att gå.Hårt tryck på Tyskland att skicka tyngre vapenTyskland har i mångt och mycket fått omvärdera hela sin säkerhetspolitiska inställning sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes. Om man tidigare har trott på handel och relationer för att skapa stabilitet i omvärlden, har man nu behövt inse ett behov av militär upprustning. Trycket är fortsatt stort på Tyskland att skicka tyngre vapen till Ukraina. Men då finns en stor oro att man ska dras in i kriget.Medverkande: Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

Blockpolitiken kan brytas upp och hela kartan ritas om när Danmark nu går till val. Hör om frågorna som dominerar, vilka som gör upp om makten och om heta namnet som plötsligt föll bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Statsminister Mette Frederiksen ser ut att kanske kunna sitta kvar när Danmark går till val den 1 november. Men hennes parti Socialdemokratiet saknar egen majoritet att döma av opinionsmätningarna och det ser ut att kunna bli rejält komplicerat att bilda en ny regering efter valet. En starkt utmanare är den tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen. Han har gjort sensationell comeback med sitt nya mittenparti Moderaterne och kan komma att bli en kungamakare som får en avgörande roll i regeringsbildningen. Eller kan Lars Løkke Rasmussen rentav bli statsminister en tredje gång? Så sent som i september var även Søren Pape Poulsen en het statsministerkandidat, men skandaler och uttalanden gjorde att han senare rasade i opinionen. Därför balanserar Dansk Folkeparti på spärrenInvandringsfrågan har legat långt ner på dagordningen under valrörelsen. – Det är inte längre en issue i Danmark. I stort sett alla är överens om en stram migrationspolitik, säger Kristina Olsson, Politikens korrespondent i Sverige. Dansk Folkeparti har i det närmaste imploderat i opinionen. Andra uppstickare har dykt upp i Dansk folkepartis tomrum. Men i Danmark idag är det svårt att hitta näring via en invandringsdebatt. Istället är det sjukvården som varit den dominerande frågan. Avsnittet spelades in på förmiddagen den 28 oktober. Medverkande: Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent. Kristina Olsson, Politikens korrespondent i Sverige. Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stillberg

Efter en kaosartad höst har Storbritanniens nya premiärminister Rishi Sunak nu en tillsynes omöjlig uppgift i knät. Han måste rädda såväl landets ekonomi som ett sargat Toryparti. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter en hård fajt inom Torypartiet i somras föll Rishi Sunak i slutändan mot Liz Truss. Men på måndagen blev det klart att Sunak nu tar över som ny ledare för konservativa Tories och som ny premiärminister i Storbritannien. Detta efter Liz Truss korta stormiga tid vid makten, endast 45 dagar.– Hopplösheten sprider sig i Torypartiet och har gjort så under lång tid. Även hos väljarna, säger Mikael Sundström, statsvetare och expert på brittisk politik. Så djup är splittringen i ToriesUnder sommarens partiledarkampanj varnade Rishi Sunak för Liz Truss planer. Kraftiga skattesänkningar för att få fart på tillväxten var en farlig väg att gå, ansåg Sunak. Nu får han den svåra uppgiften att återta kontrollen och reda upp i ett ekonomiskt och politiskt kaos. Men vad kan en ny premiärminister göra? Och är det ens möjligt att ena det djupt splittrade partiet?– Idag är Torypartiet nästan som ett paraplyparti med olika förgreningar, säger Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Hör också om Rishi Sunaks politiska bakgrund och om vem han är. Rishi Sunak är 42 år gammal och därmed den yngsta på den brittiska premiärministerposten sedan 1700-talet. Han är också den första hindun och den första icke-vita premiärministern.I avsnittet avhandlas också de senaste turerna i Bryssel. Toppmötet i förra veckan var Ulf Kristerssons första som svensk statsminister. Bland annat kom det att hetta till i frågan om EU:s, framförallt Tysklands, relation till Kina. Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Mikael Sundström, statsvetare och expert på brittisk politik. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese RosenvingeTekniker: Brady Juvier

Extrapodd. Efter 45 dagar präglade av finanskaos och desperat krishantering rann bägaren över och Storbritanniens premiärminister Liz Truss fick avgå. Inom sargade Tories är nästa strid redan igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. U-svängar, avskedanden och ursäkter räckte inte. Liz Truss har fajtats för sitt politiska liv, men tappade i slutändan kontrollen. Hör om hur de senaste veckornas kaos ledde fram till att Liz Truss klev ut genom dörren på 10 Downing Street och meddelade sin avgång på torsdagen.Kan Boris Johnson göra comeback?På bara en vecka ska nu det djupt splittrade och sargade Torypartiet utse en ny ledare. Men frågan är om partiet kommer att kunna återta kontrollen. I brittiska medier genererar den tidigare premiärministern Boris Johnson återigen rubriker, sedan en kampanj inletts för att få honom att göra en politisk comeback. Hör om striden som redan inletts och om vilka som är de hetaste namnen.Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. James Savage, chefredaktör för The Local.Programledare: Claes AronssonProducent: Anna Roxvall och Therese RosenvingeTekniker: Monica Bergmark

Runt om i Europa har högernationalistiska partier medvind och i Sverige får SD nu ett tydligt inflytande över EU-politiken. Hör om hur ytterhögern knyter band och påverkar i Bryssel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverigedemokraternas valframgång och partiets nya inflytande har fått tämligen stor uppmärksamhet utanför Sverige. Men den politiska utvecklingen i Sverige stämmer väl överens med ett europeiskt mönster. Nationell Samling i Frankrike, Vox i Spanien, FPÖ i Österrike – runt om i Europa syns starka partier på den yttre högerkanten. I Italien bildar Italiens bröder i detta nu en koalitionsregering. Hör om hur SD:s systerpartier samarbetar, bildar allianser och förändrar maktbalansen i EU.Attityden gentemot Ryssland har splittratSamtidigt finns frågor som splittrar. Inställningen till Ryssland har delat ytterhögern i Europa och har tidigare satt käppar i hjulet för planer på en stor gemensam partigrupp i EU-parlamentet. Bilden av en högernationalistisk trend i Europa är inte heller helt entydig. I Danmark har Dansk Folkeparti rasat dramatiskt i opinionen sedan senaste valet där.Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Ann-Cathrine Jungar, statsvetare.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Jesper Timan

Efter den djupa splittringen under pandemin har det nordiska äktenskapet återhämtat sig. Hör om hur Nato, säkerheten i Östersjön och energikrisen återigen fått kärleken att spira. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gränserna stängdes och det nordiska samarbetet kollapsade under coronapandemin. Splittringen blev en påminnelse om att grannsämjan inte kan tas för given. Men idag är spelplanen en annan och nytändningen i den nordiska relationen är ett faktum. Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och det nya säkerhetspolitiska läget har på nytt fört de nordiska länderna närmre varandra. Men frågan vad som händer om energikrisen förvärras ytterligare. Hör även om Finlands försäkran om gå hand i hand med Sverige genom Nato-processen. Hur starkt är löftet i ljuset av Turkiets president Erdogans försök att så split mellan Sverige och Finland?Minkslakten hann ifatt Mette Frederiksen – nyval utlystMinkskandalen ledde till allvarlig kritik mot den danska regeringen och statsminister Mette Frederiksen. Nu har hon utlyst nyval som hålls den första november. Hör om hur spelplanen ser ut och vad som krävs för ett maktskifte. Medverkande: Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Norge. Johan Strang, biträdande professor vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet. Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Fabian Begnert

Sabotaget i Östersjön gör kriget mer komplicerat. Än är mycket ovisst, men Europa har utan tvekan ett nytt säkerhetspolitiskt läge att navigera i. Hör om europeisk självrannsakan och höjd beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skyddet av viktig infrastruktur kommer nu tas upp inom EU som en följd av det misstänkta sabotaget. Ett pikant sammanträffande var att gasledningen Baltic Pipe som korsar Nord Stream i Östersjön invigdes samma vecka som det började uppdagas att det rörde sig om ett sabotage mot Nord Stream. Sprängningarna på havsbotten ses av många som ett uttryck för en ny typ av hybridkrigföring. Finns det risk att Europas fokus flyttas, bort från kriget i Ukraina?I Tyskland har infrastrukturprojektet Nord Stream tidigare betraktats som ett projekt med stabiliserande effekt. Hör om hur debatten förs i Tyskland idag. Hör också i avsnittet om Tysklands nya energipaket som får andra länder i EU att se rött.Medverkande: Caroline Salzinger, tidigare Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Fägersten, geopolitisk analytiker på Politea (tidigare chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet).Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese RosenvingeTekniker: Alma Segeholm

Ryska män flyr Putins mobilisering. Men Estland, Lettland och Litauen håller gränsen stängd. Hör om hur säkerhetsfrågorna präglar det lettiska valet och hur Baltikum nu fått ett större erkännande i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De baltiska länderna har varit pådrivande i EU för att få till stånd en hård linje mot Ryssland. Och många av de frågor som Europa nu brottas med, har man lång erfarenhet av i Baltikum. Till exempel har de baltiska länderna sedan tidigare jobbat hårt för att bli kvitt ett ryskt gasberoende. Hör om hur Estland, Lettland och Litauen nu, under kriget, fått ett större erkännande inom unionen. Vi borde ha lyssnat på er, sade till exempel kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt stora linjetal nyligen. Så driver Baltikum på i EUEfter Putins storskaliga mobilisering diskuterar nu EU nya sanktioner mot Ryssland. Där är de baltiska länderna drivande. Likaså har man drivit på i frågan om att stänga gränserna för ryska medborgare. Hör om hur stort det faktiska inflytandet varit. Inför valet i Lettland den 1 oktober är säkerhetsfrågorna högst på agendan, följt av energi och de höga priserna i vardagen. I avsnittet följer vi även upp det italienska valet och valresultatet där. Medverkande:Susanne Palme, EU-kommentator.Carina Holmberg, korrespondent som bevakar Baltikum.Péteris F Timofejevs, statsvetare vid Umeå universitet.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Det högernationalistiska partiet Italiens bröder med Giorgia Meloni blev de stora vinnarna i valet i Italien. Hör en längre intervju med Bruno Tiozzo, som tidigare varit partikamrat med Meloni. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Italien får av allt att döma sin första kvinnliga premiärminister, Girogia Meloni. Hennes parti, högernationalistiska Italiens bröder, blev i söndagens val vinnare med den högerkoalition som också består av Matteo Salvinis Lega och Silvio Berlusconis Forza Italia.Italiens bröder är ett nytt parti som bildades 2012. Men partiet består också av äldre politiker som har starka kopplingar till den postfascistiska rörelsen. Meloni har i sin ungdom hyllat den tidigare italienske diktatorn Mussolini som en skicklig politiker, men tar i dag avstånd från honom.Hör här en längre intervju med Bruno Tiozzo som var partikamrat med Giorgia Meloni innan hon blev ledare för Italiens Bröder. Bruno Tiozzo bor i dag i Sverige och är moderat kommunpolitiker i Göteborg och advokat.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese Rosenvinge

Giorgia Meloni från nationalkonservativa Italiens bröder kan snart ta makten i Italien. Hör om vad hon vill, hur hennes parti stöttar Ungern i EU-bråket och om vad partiets fascistiska rötter betyder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Energifrågan och Italiens ekonomi har stått i fokus under valrörelsen. Även sanktionerna mot Ryssland har funnits på agendan. Hör om hur Giorgia Meloni väntas positionera sig inom EU om hon vinner och blir Italiens första kvinnliga premiärminister på söndag. Meloni håller ett starkt grepp om opinionen och går till val i en högerkoalition tillsammans med Silvio Berlusconis Forza Italia och Matteo Salvinis Lega.Fascistiska arvet förföljer och splittrarItaliens bröders ideologiska grund beskrivs som nationalistisk, värdekonservativ och EU-kritisk. Partiets motståndare har varnat för att Italien kan vara på väg att få en odemokratisk regering med koppling till högerextremism. Men partiledaren Giorgia Meloni menar att detta är lögn. Vad betyder det att Italiens bröder beskrivs som ett postfascistiskt parti? Hör om hur partiets rötter värderas och debatteras i Italien.Medverkande:Claes Aronsson, programledareMarie Nilsson Boij, korrespondent i SydeuropaSusanne Palme, EU-kommentatorGöran von Sydow, statsvetare och chef för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).Bruno Tiozzo, kommunpolitiker för Moderaterna i Göteborg med bakgrund inom italiensk politik.Tekniker: Jacob GustavssonProducent: Therese Rosenvinge

En total omgörning av elmarknaden. Det var något av det som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen flaggade för i sitt stora linjetal. Ett tal där kriget i Ukraina fick känslor att flöda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Putin kommer att misslyckas, sade Ursula von der Leyen i inledningen av sitt tal om tillståndet i unionen. Klädd i de ukrainska färgerna gult och blått höll Ursula von der Leyen sitt årliga linjetal inför Europaparlamentet i Strasbourg på onsdagen. Det var ett ovanligt känslosamt tal med stort fokus på Rysslands krig och Europas roll i att stötta Ukraina. Ursula von der Leyen manade till enighet inom EU. – Det är också ett krig mot vår energi, ett krig mot vår ekonomi, ett krig mot våra värderingar och ett krig mot vår framtid, sade hon inför parlamentet.Europapodden analyserar, reder ut och förklarar. Hör om de viktigaste beskeden, de största överraskningarna och de tydligaste signalerna om framtiden.Ett tydligt besked som kom längre in i talet var att Ursula von der Leyen kommer att initiativ till en fördragsändring för att möjliggöra fortsatt utvidgning av unionen.Sedan 2010 håller EU-kommissionens ordförande ett linjetal inför Europaparlamentet varje år. Onsdagens tal (State of the Union) var Ursula von der Leyens tredje.Medverkande:Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, Ekots EU-kommentatorAndreas Liljeheden, BrysselkorrespondentYlva Nilsson, EU-journalist och fristående kolumnist Expressen

Putins armé pressas tillbaka av Ukraina. Men stödet från Europa är inte vad Kiev hoppas på. Hör om uteblivna vapenleveranser och de ukrainska förväntningarna på Storbritanniens nya ledare Liz Truss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett missnöje gror över att Europa inte hjälper till ännu mer nu när Ukraina går på offensiven och återtar territorium. Bland annat har man efterfrågat tyska stridsvagnar, som inte skickas. Även det finansiella stödet är oerhört viktigt för Ukrainas möjligheter att fortsätta stå emot den ryska invasionen. Men även där går det mycket trögt från EU:s sida. Varför tar det så lång tid och vad får det för konsekvenser?Johnson sågs som hjälte – nu hoppas Ukraina på TrussVolodymyr Zelenskyj och Boris Johnson hade nära och tät kontakt. Den tidigare brittiske premiärministern var en av de första ledarna i världen att besöka Kiev efter Rysslands invasion och i Ukraina har Boris Johnson hyllats som en hjälte. Nu frågar sig många hur Liz Truss kommer att ta över stafettpinnen. Behåller Storbritannien Europas ledartröja när det kommer till att stötta Ukraina? Hör om den nya premiärministerns första tunga vecka som helt kom att överskuggas av drottning Elizabeths död. Medverkande:Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, Ekots EU-kommentatorKristian Åström, Ekots ekonomikommentatorStephanie Zakrisson, Londonkorrespondent

Drottning Elizabeth satt 70 år på den brittiska tronen. Hon har haft 15 brittiska premiärministrar under sig. Hör om hur hennes inflytande sett ut och om det politiska arv som hon lämnar efter sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje vecka har drottning Elizabeth tagit emot den sittande brittiska premiärministern på Buckingham Palace. Den förste var Winston Churchill. Under pandemin fick audienserna ske över telefon. Mötena har varit hemliga, men tidigare premiärministrar har beskrivit drottningen som en viktig och trevlig samtalspartner och hon har beskrivits i termer av en rådgivare. Vad innebär det? Vilket politiskt inflytande har Drottning Elizabeth haft och utövat?Monarkins ställning kan förändras efter drottningens dödHör också om rollen som samväldets överhuvud och hur debatten om den brittiska monarkin förändrats över tid. Hur kommer monarkins ställning i Storbritannien och runt om i världen att förändras nu under kung Charles? Hör också om drottning Elizabeths person och omtalade humor. Sveriges Radios nuvarande och tidigare Londonkorrespondenter samtalar i ett extraavsnitt från Europapodden.Medverkande:Agneta Ramberg, tidigare LondonkorrespondentDaniel Alling, tidigare LondonkorrespondentStephanie Zakrisson, Londonkorrespondent Claes Aronsson, programledare

Ryssland har nu helt stoppat gasen till Europa. Detta ovanpå redan skyhöga priser och rekordinflation. Energikrisen fördjupas och EU:s energiministrar samlas till krismöte. Men vad kan EU göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rysslands agerande mot Europa beskrivs nu allt oftare i termer av ett energikrig. Gazprom har skyllt på reservdelsbrist, men i veckan har Ryssland också sagt rakt ut att gasstoppet genom Nord Stream 1 kvarstår tills sanktionerna mot Ryssland hävs. "Helt nya tongångar inom EU"I Europa växer oron inför vintern. Ett lapptäcke av åtgärder, stödpaket och subventioner har införts runt om i Europa. Tyskland kom i helgen med ett omfattande stödpaket för att hjälpa hushållen, men långt ifrån alla länder har råd att tackla krisen på samma sätt. Nu ökar pressen på EU att kliva in och göra om elmarknaden och det talas om nödåtgärder. Ett antal långtgående förslag ligger på bordet, så som pristak, beskattning av övervinster och att frikoppla gaspriset från elpriset. Hör om några av förslagen och vilken effekt åtgärderna skulle kunna få. Hör också om hur energikrisen slår olika hårt på olika håll i Europa. Och kan Putin lyckas med att så split i EU när det kommer till att stötta Ukraina? Medverkande:Claes Aronsson, programledare.Susanne Palme, Ekots EU-kommentator.Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator.Daniela Marquardt, Tysklandskorrespondent.Producent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Liz Truss blir Torypartiets nya ledare och därmed Storbritanniens nya premiärminister efter Boris Johnson. Men vem är hon? Vad vill hon? Hör historien om Liz Truss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Liz Truss växte upp i Leeds i norra England och framhåller ofta sin bakgrund som otypisk för en konservativ politiker. Men vid 47 års ålder har Truss en lång politisk karriär bakom sig. Hon har varit minister under tre konservativa primärministrar, nu senast utrikesminister i Boris Johnsons regering. Under sin kampanj har Truss upprepat löften om skattesänkningar. Och på måndagen stod det alltså klart att Liz Truss löften gått hem hos partiets medlemmar och att hon besegrat partikamraten Rishi Sunak i kampen om ledarposten i Tories.Jämförs ofta med Margaret Thatcher"Den nya järnladyn" har blivit ett epitet som återkommer när det gäller Liz Truss. Men åsikterna går isär om hur rättvis jämförelsen med landets första kvinnliga premiärminister Margaret Thatcher egentligen är. Även de många politiska u-svängar som Liz Truss stått för har fått stort utrymme i kampen om partiledarposten, inte minst att Liz Truss helt bytt fot i fråga om Brexit. Hur länge kommer u-svängarna att förfölja Truss när hon nu flyttar in på 10 Downing Street? Och vad betyder det för framtiden att hon inte vill svara på om Emmanuel Macron är en vän eller fiende?Medverkande:Claes Aronsson, programledareStephanie Zakrisson, LondonkorrespondentJames Savage, chefredaktör för The Local

Frågan om de ryska turistvisumen splittrar EU. Är det rimligt att straffa en hel befolkning? Eller riskerar ett visumstopp bara att spä på russofobi och spela Putin i händerna? Frågan är dessutom juridiskt snårig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tjeckien, Finland och Baltikum driver på och vill försvåra för ryssar att resa in i Europa.Men visumfrågan är besvärlig för EU. Andra EU-ledare varnar för konsekvenserna av att bestraffa ett helt folk. Dessutom finns juridiska komplikationer och visumfrågan prövas nu rättsligt av EU. Stora principfrågor om fri rörlighet och öppenhet står på spel.Så kommer Europa att kunna enas? Samtidigt pågår en intensiv debatt om ökad russofobi till följd av Putins krig i Ukraina. Hur är det att vara ryss och åka på solsemester till södra Europa idag?Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorJohanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentMarianne Sundholm, politisk reporter på YLE

Polen har försett Ukraina med vapen under kriget och satsar nu stort på militär upprustning. Mängder av vapen köps in. Vad betyder detta för Sverige och EU på sikt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Polen har varit Ukrainas nära vän under kriget. Engagemanget för grannlandet är starkt och går långt tillbaka i historien. Samtidigt gror en konflikt med EU. Korruption inom rättsväsendet går emot EU:s regler och leder till att Polen måste betala höga böter. Polen får inte heller ut sitt coronastöd. Inom EU finns nu en växande oro för att Polen kan sätta sig på tvären i allt fler frågor inom unionen och i det tysta finns förhoppningar om ett maktskifte efter nästa års val.Medverkande:Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på FörsvarshögskolanPeter Johnsson, författare, översättare och Polenkännare

Korrespondenterna Andreas Liljeheden (Bryssel),Caroline Salzinger (Berlin), Stephanie Zakrisson (London), Marie Nilsson Boij (Paris) och EU-kommentatorn Susanne Palm om läget i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här avsnittet av Europapodden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.Programledare: Claes Aronsson.

Hur utvecklas kriget i Ukraina, vilken sida har momentum och när väntas nästa stora sammandrabbning? Hör om hur Ryssland strider med gamla vapen medan Ukraina får alltmer avancerade vapenslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareMartin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska InstitutetJoakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan i Stockholm

Kolkraft och kärnkraft är tillbaka som "räddare" när Putin drar åt gaskranarna till Europa. Men det räcker inte och alternativa energislag för att förse Europa med tillräckligt mycket energi för att klara en kall vinter kommer enligt energianalytiker att ta 2-3 år att bygga upp. Vad som återstår är att dra ner på energianvändningen, men hur kommer medborgare och företag runt om i Europa att acceptera det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareDaniela Marquardt, tidigare Tysklandskorrespondent Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för europapolitiska studier, SiepsElin Akinci, energianalytiker på ELS Analysis

Nyligen kom Ukraina och Ryssland överens om ett avtal som skulle leda till att omkring 20 miljoner ton spannmål skulle kunna skeppas ut genom Svarta havet. Men direkt efter det bombade Ryssland på nytt hamnen i Odessa. Vad som utspelas i Svarta havet har inte uppmärksammats på samma sätt som krigsföringen i land påpekar Niklas Granholm på FOI, men just i havet kan styrkeförhållandena i kriget avgöras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareMaria Persson Löfgren, RysslandskorrespondentNiklas Granholm, vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI Torbjörn Jansson, utredare på Agrifood Economics Centre vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

På onsdag kommer bara två kandidater till premiärministerposten efter Boris Johnson finnas kvar, hör om vilka det troligen står mellan och vad dom står för. Klart är i alla fall att nästa brittiska premiärminister inte är en vit man. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledare Hanna Malmodin, sommarkorrespondent i Storbritannien James Savage, chefredaktör på The Local Gabriele Messori, forskare och lektor i meteorologi vid Uppsala Universitet

Hör om vapenleveranser, strategier och förluster. Ukraina vill skapa en miljonarmé och Putin säger att Ryssland "inte ens har börjat nåt seriöst i Ukraina". Vilken sida har initiativet i kriget och vad är att vänta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareMaria Persson Löfgren, RysslandskorrespondentJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan

Efter två dygn av kaos och strömhopp från Boris Johnsons regering gick han till slut med på att avgå som Toryledare men sitter kvar som premiärminister tills det finns en efterträdare. Hör om skandalerna som ledde fram till fallet och hur han blir ihågkommen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareAgneta Ramberg, Ekots tidigare utrikeskommentator och Londonkorrespondent James Savage, chefredaktör för The Local

Turkiets president Erdogan agerar på många olika internationella spelplaner just nu. Hör om problemen och hoten mot Erdogans position på hemmaplan som kanske är dom viktigaste orsakerna till hans agerande i NATO-frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorAndreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Peter Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet

Vi lever i en omvälvande tid och den tyska identiteten kanske påverkats än mer än den svenska sedan Ukrainakriget inleddes. Tyska politiker har börjat använda ord som inte hörts sedan andra världskriget, med innebörd att ta på sig en ledarroll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorCaroline Salzinger, BerlinkorrespondentNina Benner, Sommarkorrespondent i Finland

Ryssland anklagas för utpressning med världens fattigaste länder som gisslan, men Ryssland skyller Ukrainas problem med att exportera sitt spannmål på sina motståndare. Vad som väntar är utbredd svält i delar av världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorKristian Åström, Ekonomikommentator Johanna Melén, Rysslandskorrespondent

På söndag sker andra omgången av det franska parlamentsvalet. Emmanuel Macron sitter ju kvar som president men kommer han att kunna driva igenom sin politik eller kommer vänstern som lyckats enats bakom Jean-Luc Mélenchon att rubba hans nuvarande majoritet. Allt tycks hänga på dom unga väljarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareMarie Nilsson Boij, PariskorrespondentMarie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent Tomas Lindbom, frankrikekännare och författare