Europapodden

Kriget i Ukraina kommer att prägla allt under Sveriges ordförandeskap i EU, konstaterar Ulf Kristersson. Hör om regeringens prioriteringar inför ordförandeskapet i detta extraavsnitt av Europapodden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med ett krig i Europa, galopperande energikris och en explosiv korruptionsskandal som fond, tar Sverige över ordförandeklubban i EU den 1 januari nästa år. En ansvarstyngd Ulf Kristersson har presenterat regeringens prioriteringar under ordförandeskapet, inför riksdagen.Säkerheten vår tids "stora frihetsfråga"Europas säkerhet är en frihetsfråga och det närmaste halvåret kommer helt att präglas av Rysslands olagliga krig i Ukraina, konstaterar Sveriges statsminister. Men vad innebär det?Hör om de svenska prioriteringarna under ordförandeskapet, hoten mot enigheten i såväl Sverige som EU, förhandlingarna som Sverige kommer att behöva leda och om frågorna där ordförandelandet mest behöver peta förhandlingsbollen i mål. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och EU-journalisten Ylva Nilsson.Programledare: Claes AronssonProducent: Anna RoxvallTekniker: Alma Segeholm

Ett omfattande stöd till inhemsk produktion i USA skapar stor oro i Europa. Nu måste EU lägga i en högre växel för att rädda den europeiska industrin och undvika ett skadligt handelskrig med USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inflation Reduction Act, IRA, har på kort tid seglat upp som en jättefråga för EU. Det omfattande amerikanska stödpaketet till företag som når upp till en viss nivå av inhemsk produktion retar gallfeber på europeiska makthavare. Från Europas sida ser man en risk att företag i heta branscher i framtiden lägger sina fabriker i Nordamerika istället för i Europa för att kunna få del av skattelättnaderna. Det talas till och med om risken för en ”avindustrialisering” i Europa. Hör om det nya handelshotet, som från USA:s sida egentligen handlar mer om Kina, och vad EU vill göra för att tackla situationen. Vi pratar också om den misstänkta korruptionen med mutor i EU-parlamentet. Hur stor är skandalen som nu rullas upp? Samt förra veckans dramatiska nyhet som skakade Tyskland, om razzian mot en högerextrem grupp som planerade en statskupp. Medverkande: Fredrik Erixon, ekonom och chef för tankesmedjan Ecipe i Bryssel. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tor Sigvardson

Kriget i Ukraina, energikris och ekonomisk kräftgång. Sverige tar över ordförandeklubban i EU i ett exceptionellt svårt läge. Har Sverige det som krävs för att axla ledarrollen och hålla ihop unionen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 1 januari tar Sverige över ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Perioden ser till stora delar ut att präglas av krishantering till följd av Rysslands krig i Ukraina och dess konsekvenser. Utrymmet att sätta en nationell prägel på ordförandeskapet är litet. Mycket handlar det om att vara en neutral medlare som driver EU:s dagordning framåt.EU-topparna besöker KirunaPå grund av det osäkra omvärldsläget kan förmågan att ta snabba initiativ och hantera akuta ärenden ändå komma att avgöra om det blir ett framgångsrikt ordförandeskap för Sverige eller inte. När Sverige inleder sitt ordförandeskap kommer EU-kommissionen att besöka Kiruna. Sverige kommer sedan att leda omkring 2000 möten i Bryssel och Luxemburg och cirka 150 möten kommer att hållas i Sverige. Europapodden tar tempen på förberedelserna.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Johanna Carell

Ungern går på tvären inom EU och Bryssel håller inne med utlovade pengar. Miljardbråket skapar en spricka som blir ett problem när Europa vill hålla enad linje mot Putin. Vilken sida står Ungern på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungerns premiärminister Viktor Orbán är urstark efter valsegern tidigare i år. I 16 år sammanlagt har han styrt landet och inte ens när hela oppositionen gick ihop i en allians kunde han besegras. Med den här förnyade kraften tar han sig nu an EU som hans parti Fidesz inte är särskilt förtjust i. Bryssels bästa motvapen är att hålla inne med pengar som Ungern blivit lovade. Ungern fortsätter köpa rysk gasStriden mellan Bryssel och Budapest är extra problematisk just när EU behöver visa enad front mot Ryssland och Putin. Och gång på gång obstruerar Ungern i frågor som rör EU:s linje mot Ryssland. Ungern har varit emot sanktioner och samtidigt fortsatt köpa rysk gas. Vidare har Ungern hotat med att blockera EU:s beslut om budgetstöd till Ukraina för nästa år. Viktor Orbán själv framhåller att han alltjämt agerar för Ungerns bästa. Men andra håller inte med. Ungerns oklara hållning inför kriget har inte minst irriterat Polen och mellan de tidigare vännerna syns nu en splittring. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Sara Svensson, Ungernkännare och statsvetare vid Högskolan i Halmstad. Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker Svenska Dagbladet.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Andreas Ericsson

Ett robotnedslag som dödar två i Polen och en bombad kraftledning som slår ut ström i Moldavien. Hör om hur Ukrainas närmsta grannar påverkas av kriget, om oron för vintern och hur hotbilden hanteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Polen har Rysslands anfallskrig eldat på en enorm militär upprustning. Krigskunskap har blivit ett skolämne och elever i högstadiet ska lära sig att använda vapen. Samtidigt har Polen stöttat Ukraina med stora mängder vapen och krigsmateriel. I norr, mot Kaliningrad, byggs nu stängsel med rullad rakbladstråd längs den ryska gränsen, berättar korrespondent Samuel Larsson. EU knyter band till MoldavienI våras fanns uppgifter om att Ryssland hade konkreta planer på att utvidga kriget västerut genom ett anfall även mot Moldavien. Nu har Putins armé pressats tillbaka i Ukraina och hotbilden är inte lika akut. Men alltjämt fortsätter kriget att påverka vardagen. EU har gett Moldavien ett snabbspår till att bli kandidatland och nyligen kom också ett stödpaket som ska hjälpa Moldavien genom vintern. Tidigare har Moldavien haft ett starkt beroende av rysk gas, vilket idag gör landet såbart ur energisynpunkt. EU ser det samtidigt som strategiskt viktigt att knyta Moldavien närmre övriga Europa, då rysk påverkan i landet ses som en riskfaktor. Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tor Sigvardsson

Med utländska vapen fortsätter Ukraina att pressa Putins armé. Från Cherson sprids bilder på firande människor och blågula flaggor som åter hissas. Hör om besluten som kan avgöra krigets fortsättning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Det här är början på slutet av kriget”, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framför den samlade världspressen i Cherson på måndagen. Bilder har pumpats ut från den befriade staden, bilder som visar hur människor samlas på gator och torg för att fira. Men vad ligger bakom den ryska reträtten och Ukrainas så tydliga övertag på marken? Överstelöjtnant Joakim Paasikivi pekar ut det amerikanska raketartillerisystemet Himars som avgörande.– Det ryska tillbakadragandet är en ren funktion av inget underhåll på grund av knäckta broar och två månaders kompetent ukrainsk offensiv med stridsvagnar, artilleri och soldater. Men utan Himars hade det inte gått tror jag. Ungern blockerar förslag om nya EU-pengarUkraina uppmanar samtidigt omvärlden att fortsätta fylla på med vapen, ammunition och pengar. EU-kommissionen lade nyligen fram förslag om budgetstöd till Ukraina 2023, där man vill låna ut totalt motsvarande nästan 200 miljarder svenska kronor. Men Ungern sätter sig på tvären, vilket skapar osäkerhet inför nästa år. Osäkert är också om allt det som skickas i form av pengar och vapen kommer att räcka för att nå en slutgiltig seger och fred på Ukrainas villkor. Under veckans G20-möte har världens blickar också riktats mot Kina, som på sistone börjat svikta i sitt stöd för Ryssland. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Brady Juvier

EU-ledarna åker till klimatmötet i Egypten med ambitionen att gå i bräschen för en global grön omställning. Men Rysslands krig överskuggar COP27 och riskerar sätta käppar i hjulen för klimatåtgärder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU vill fortsätta bära en global ledartröja i klimatarbetet. Kommissionen har de senaste åren lagt fram förslag om ambitiösa mål. EU- kommissionen vill minska unionens utsläpp med 55 procent till 2030 och vidare göra EU helt klimatneutralt till 2050. Men på FN:s klimatmöte i Egypten överskuggar nu Rysslands anfallskrig i Ukraina förhandlingarna. På hemmaplan sviktar ekonomierna vilket får Europas regeringar att fatta beslut som på kort sikt går stick i stäv med ett offensiv klimatarbete. Något som i sin tur riskerar att påverka EU:s trovärdighet i förhandlingarna.Svårt för EU att pressa KinaKina står samtidigt för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp.– Kina och Indien är de stora elefanterna här. Det är helt avgörande att de är med på tåget. Och EU måste verkligen fundera på hur man ska göra för att få med de här länderna, säger nationalekonomen Runar Brännlund.Men frågan är hur mycket press EU kan sätta på en supermakt som Kina.– Det finns en kvarvarande bitterhet kring de historiska utsläpp som Europa och USA står för och som har lett oss till den klimatkris vi har nu, säger Mona Hambraeus, Ekots utsända på klimatmötet i Sharm el-Sheikh.Medverkande: Mona Hambraeus, Ekots utsända. Mats Engström, klimatanalytiker vid Sieps och tidigare biträdande socialdemokratisk statssekreterare. Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Umeå universitet.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Jari Hänninen

Europa vill fortsätta skicka vapen till Ukraina, men har inte alls rustat för dagens situation. Nu växer oron för sinande vapenförråd och röster höjs för att vapentillverkningen måste snabbas på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Uppdatering 2/11: Avsnittet har uppdaterats och kompletterats med ett förtydligande om Saabs ägande. Saab är till största del svenskägt, men har amerikanska minoritetsägare. Redan nu syns tecken på att vapenlagren i Europa kan vara på väg att ta slut. Inte minst finns en brist på ammunition. Samtidigt går Rysslands anfallskrig mot Ukraina in i en ny svår fas när det blir vinter. Men frågan är hur upprustning och effektiviserad tillverkning av vapen och försvarsmateriel kan gå till. Inom EU finns nu förslag till ett nytt upphandlingsdirektiv på försvarsområdet, ett förslag som om det blir verklighet skulle innebära ett skifte. Försvarsmateriel och upphandling av vapen har tidigare betraktats som en nationell fråga. I Sveriges riksdag finns en samsyn om att EU-förslaget om en gemensam strategi för tillverkning och upphandling av vapen är fel väg att gå.Hårt tryck på Tyskland att skicka tyngre vapenTyskland har i mångt och mycket fått omvärdera hela sin säkerhetspolitiska inställning sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes. Om man tidigare har trott på handel och relationer för att skapa stabilitet i omvärlden, har man nu behövt inse ett behov av militär upprustning. Trycket är fortsatt stort på Tyskland att skicka tyngre vapen till Ukraina. Men då finns en stor oro att man ska dras in i kriget.Medverkande: Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

Blockpolitiken kan brytas upp och hela kartan ritas om när Danmark nu går till val. Hör om frågorna som dominerar, vilka som gör upp om makten och om heta namnet som plötsligt föll bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Statsminister Mette Frederiksen ser ut att kanske kunna sitta kvar när Danmark går till val den 1 november. Men hennes parti Socialdemokratiet saknar egen majoritet att döma av opinionsmätningarna och det ser ut att kunna bli rejält komplicerat att bilda en ny regering efter valet. En starkt utmanare är den tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen. Han har gjort sensationell comeback med sitt nya mittenparti Moderaterne och kan komma att bli en kungamakare som får en avgörande roll i regeringsbildningen. Eller kan Lars Løkke Rasmussen rentav bli statsminister en tredje gång? Så sent som i september var även Søren Pape Poulsen en het statsministerkandidat, men skandaler och uttalanden gjorde att han senare rasade i opinionen. Därför balanserar Dansk Folkeparti på spärrenInvandringsfrågan har legat långt ner på dagordningen under valrörelsen. – Det är inte längre en issue i Danmark. I stort sett alla är överens om en stram migrationspolitik, säger Kristina Olsson, Politikens korrespondent i Sverige. Dansk Folkeparti har i det närmaste imploderat i opinionen. Andra uppstickare har dykt upp i Dansk folkepartis tomrum. Men i Danmark idag är det svårt att hitta näring via en invandringsdebatt. Istället är det sjukvården som varit den dominerande frågan. Avsnittet spelades in på förmiddagen den 28 oktober. Medverkande: Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent. Kristina Olsson, Politikens korrespondent i Sverige. Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stillberg

Efter en kaosartad höst har Storbritanniens nya premiärminister Rishi Sunak nu en tillsynes omöjlig uppgift i knät. Han måste rädda såväl landets ekonomi som ett sargat Toryparti. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter en hård fajt inom Torypartiet i somras föll Rishi Sunak i slutändan mot Liz Truss. Men på måndagen blev det klart att Sunak nu tar över som ny ledare för konservativa Tories och som ny premiärminister i Storbritannien. Detta efter Liz Truss korta stormiga tid vid makten, endast 45 dagar.– Hopplösheten sprider sig i Torypartiet och har gjort så under lång tid. Även hos väljarna, säger Mikael Sundström, statsvetare och expert på brittisk politik. Så djup är splittringen i ToriesUnder sommarens partiledarkampanj varnade Rishi Sunak för Liz Truss planer. Kraftiga skattesänkningar för att få fart på tillväxten var en farlig väg att gå, ansåg Sunak. Nu får han den svåra uppgiften att återta kontrollen och reda upp i ett ekonomiskt och politiskt kaos. Men vad kan en ny premiärminister göra? Och är det ens möjligt att ena det djupt splittrade partiet?– Idag är Torypartiet nästan som ett paraplyparti med olika förgreningar, säger Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Hör också om Rishi Sunaks politiska bakgrund och om vem han är. Rishi Sunak är 42 år gammal och därmed den yngsta på den brittiska premiärministerposten sedan 1700-talet. Han är också den första hindun och den första icke-vita premiärministern.I avsnittet avhandlas också de senaste turerna i Bryssel. Toppmötet i förra veckan var Ulf Kristerssons första som svensk statsminister. Bland annat kom det att hetta till i frågan om EU:s, framförallt Tysklands, relation till Kina. Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Mikael Sundström, statsvetare och expert på brittisk politik. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese RosenvingeTekniker: Brady Juvier

Extrapodd. Efter 45 dagar präglade av finanskaos och desperat krishantering rann bägaren över och Storbritanniens premiärminister Liz Truss fick avgå. Inom sargade Tories är nästa strid redan igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. U-svängar, avskedanden och ursäkter räckte inte. Liz Truss har fajtats för sitt politiska liv, men tappade i slutändan kontrollen. Hör om hur de senaste veckornas kaos ledde fram till att Liz Truss klev ut genom dörren på 10 Downing Street och meddelade sin avgång på torsdagen.Kan Boris Johnson göra comeback?På bara en vecka ska nu det djupt splittrade och sargade Torypartiet utse en ny ledare. Men frågan är om partiet kommer att kunna återta kontrollen. I brittiska medier genererar den tidigare premiärministern Boris Johnson återigen rubriker, sedan en kampanj inletts för att få honom att göra en politisk comeback. Hör om striden som redan inletts och om vilka som är de hetaste namnen.Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. James Savage, chefredaktör för The Local.Programledare: Claes AronssonProducent: Anna Roxvall och Therese RosenvingeTekniker: Monica Bergmark

Runt om i Europa har högernationalistiska partier medvind och i Sverige får SD nu ett tydligt inflytande över EU-politiken. Hör om hur ytterhögern knyter band och påverkar i Bryssel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverigedemokraternas valframgång och partiets nya inflytande har fått tämligen stor uppmärksamhet utanför Sverige. Men den politiska utvecklingen i Sverige stämmer väl överens med ett europeiskt mönster. Nationell Samling i Frankrike, Vox i Spanien, FPÖ i Österrike – runt om i Europa syns starka partier på den yttre högerkanten. I Italien bildar Italiens bröder i detta nu en koalitionsregering. Hör om hur SD:s systerpartier samarbetar, bildar allianser och förändrar maktbalansen i EU.Attityden gentemot Ryssland har splittratSamtidigt finns frågor som splittrar. Inställningen till Ryssland har delat ytterhögern i Europa och har tidigare satt käppar i hjulet för planer på en stor gemensam partigrupp i EU-parlamentet. Bilden av en högernationalistisk trend i Europa är inte heller helt entydig. I Danmark har Dansk Folkeparti rasat dramatiskt i opinionen sedan senaste valet där.Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Ann-Cathrine Jungar, statsvetare.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Jesper Timan

Efter den djupa splittringen under pandemin har det nordiska äktenskapet återhämtat sig. Hör om hur Nato, säkerheten i Östersjön och energikrisen återigen fått kärleken att spira. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gränserna stängdes och det nordiska samarbetet kollapsade under coronapandemin. Splittringen blev en påminnelse om att grannsämjan inte kan tas för given. Men idag är spelplanen en annan och nytändningen i den nordiska relationen är ett faktum. Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och det nya säkerhetspolitiska läget har på nytt fört de nordiska länderna närmre varandra. Men frågan vad som händer om energikrisen förvärras ytterligare. Hör även om Finlands försäkran om gå hand i hand med Sverige genom Nato-processen. Hur starkt är löftet i ljuset av Turkiets president Erdogans försök att så split mellan Sverige och Finland?Minkslakten hann ifatt Mette Frederiksen – nyval utlystMinkskandalen ledde till allvarlig kritik mot den danska regeringen och statsminister Mette Frederiksen. Nu har hon utlyst nyval som hålls den första november. Hör om hur spelplanen ser ut och vad som krävs för ett maktskifte. Medverkande: Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Norge. Johan Strang, biträdande professor vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet. Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Fabian Begnert

Sabotaget i Östersjön gör kriget mer komplicerat. Än är mycket ovisst, men Europa har utan tvekan ett nytt säkerhetspolitiskt läge att navigera i. Hör om europeisk självrannsakan och höjd beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skyddet av viktig infrastruktur kommer nu tas upp inom EU som en följd av det misstänkta sabotaget. Ett pikant sammanträffande var att gasledningen Baltic Pipe som korsar Nord Stream i Östersjön invigdes samma vecka som det började uppdagas att det rörde sig om ett sabotage mot Nord Stream. Sprängningarna på havsbotten ses av många som ett uttryck för en ny typ av hybridkrigföring. Finns det risk att Europas fokus flyttas, bort från kriget i Ukraina?I Tyskland har infrastrukturprojektet Nord Stream tidigare betraktats som ett projekt med stabiliserande effekt. Hör om hur debatten förs i Tyskland idag. Hör också i avsnittet om Tysklands nya energipaket som får andra länder i EU att se rött.Medverkande: Caroline Salzinger, tidigare Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Fägersten, geopolitisk analytiker på Politea (tidigare chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet).Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese RosenvingeTekniker: Alma Segeholm

Ryska män flyr Putins mobilisering. Men Estland, Lettland och Litauen håller gränsen stängd. Hör om hur säkerhetsfrågorna präglar det lettiska valet och hur Baltikum nu fått ett större erkännande i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De baltiska länderna har varit pådrivande i EU för att få till stånd en hård linje mot Ryssland. Och många av de frågor som Europa nu brottas med, har man lång erfarenhet av i Baltikum. Till exempel har de baltiska länderna sedan tidigare jobbat hårt för att bli kvitt ett ryskt gasberoende. Hör om hur Estland, Lettland och Litauen nu, under kriget, fått ett större erkännande inom unionen. Vi borde ha lyssnat på er, sade till exempel kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt stora linjetal nyligen. Så driver Baltikum på i EUEfter Putins storskaliga mobilisering diskuterar nu EU nya sanktioner mot Ryssland. Där är de baltiska länderna drivande. Likaså har man drivit på i frågan om att stänga gränserna för ryska medborgare. Hör om hur stort det faktiska inflytandet varit. Inför valet i Lettland den 1 oktober är säkerhetsfrågorna högst på agendan, följt av energi och de höga priserna i vardagen. I avsnittet följer vi även upp det italienska valet och valresultatet där. Medverkande:Susanne Palme, EU-kommentator.Carina Holmberg, korrespondent som bevakar Baltikum.Péteris F Timofejevs, statsvetare vid Umeå universitet.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Det högernationalistiska partiet Italiens bröder med Giorgia Meloni blev de stora vinnarna i valet i Italien. Hör en längre intervju med Bruno Tiozzo, som tidigare varit partikamrat med Meloni. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Italien får av allt att döma sin första kvinnliga premiärminister, Girogia Meloni. Hennes parti, högernationalistiska Italiens bröder, blev i söndagens val vinnare med den högerkoalition som också består av Matteo Salvinis Lega och Silvio Berlusconis Forza Italia.Italiens bröder är ett nytt parti som bildades 2012. Men partiet består också av äldre politiker som har starka kopplingar till den postfascistiska rörelsen. Meloni har i sin ungdom hyllat den tidigare italienske diktatorn Mussolini som en skicklig politiker, men tar i dag avstånd från honom.Hör här en längre intervju med Bruno Tiozzo som var partikamrat med Giorgia Meloni innan hon blev ledare för Italiens Bröder. Bruno Tiozzo bor i dag i Sverige och är moderat kommunpolitiker i Göteborg och advokat.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese Rosenvinge

Giorgia Meloni från nationalkonservativa Italiens bröder kan snart ta makten i Italien. Hör om vad hon vill, hur hennes parti stöttar Ungern i EU-bråket och om vad partiets fascistiska rötter betyder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Energifrågan och Italiens ekonomi har stått i fokus under valrörelsen. Även sanktionerna mot Ryssland har funnits på agendan. Hör om hur Giorgia Meloni väntas positionera sig inom EU om hon vinner och blir Italiens första kvinnliga premiärminister på söndag. Meloni håller ett starkt grepp om opinionen och går till val i en högerkoalition tillsammans med Silvio Berlusconis Forza Italia och Matteo Salvinis Lega.Fascistiska arvet förföljer och splittrarItaliens bröders ideologiska grund beskrivs som nationalistisk, värdekonservativ och EU-kritisk. Partiets motståndare har varnat för att Italien kan vara på väg att få en odemokratisk regering med koppling till högerextremism. Men partiledaren Giorgia Meloni menar att detta är lögn. Vad betyder det att Italiens bröder beskrivs som ett postfascistiskt parti? Hör om hur partiets rötter värderas och debatteras i Italien.Medverkande:Claes Aronsson, programledareMarie Nilsson Boij, korrespondent i SydeuropaSusanne Palme, EU-kommentatorGöran von Sydow, statsvetare och chef för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).Bruno Tiozzo, kommunpolitiker för Moderaterna i Göteborg med bakgrund inom italiensk politik.Tekniker: Jacob GustavssonProducent: Therese Rosenvinge

En total omgörning av elmarknaden. Det var något av det som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen flaggade för i sitt stora linjetal. Ett tal där kriget i Ukraina fick känslor att flöda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Putin kommer att misslyckas, sade Ursula von der Leyen i inledningen av sitt tal om tillståndet i unionen. Klädd i de ukrainska färgerna gult och blått höll Ursula von der Leyen sitt årliga linjetal inför Europaparlamentet i Strasbourg på onsdagen. Det var ett ovanligt känslosamt tal med stort fokus på Rysslands krig och Europas roll i att stötta Ukraina. Ursula von der Leyen manade till enighet inom EU. – Det är också ett krig mot vår energi, ett krig mot vår ekonomi, ett krig mot våra värderingar och ett krig mot vår framtid, sade hon inför parlamentet.Europapodden analyserar, reder ut och förklarar. Hör om de viktigaste beskeden, de största överraskningarna och de tydligaste signalerna om framtiden.Ett tydligt besked som kom längre in i talet var att Ursula von der Leyen kommer att initiativ till en fördragsändring för att möjliggöra fortsatt utvidgning av unionen.Sedan 2010 håller EU-kommissionens ordförande ett linjetal inför Europaparlamentet varje år. Onsdagens tal (State of the Union) var Ursula von der Leyens tredje.Medverkande:Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, Ekots EU-kommentatorAndreas Liljeheden, BrysselkorrespondentYlva Nilsson, EU-journalist och fristående kolumnist Expressen

Putins armé pressas tillbaka av Ukraina. Men stödet från Europa är inte vad Kiev hoppas på. Hör om uteblivna vapenleveranser och de ukrainska förväntningarna på Storbritanniens nya ledare Liz Truss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett missnöje gror över att Europa inte hjälper till ännu mer nu när Ukraina går på offensiven och återtar territorium. Bland annat har man efterfrågat tyska stridsvagnar, som inte skickas. Även det finansiella stödet är oerhört viktigt för Ukrainas möjligheter att fortsätta stå emot den ryska invasionen. Men även där går det mycket trögt från EU:s sida. Varför tar det så lång tid och vad får det för konsekvenser?Johnson sågs som hjälte – nu hoppas Ukraina på TrussVolodymyr Zelenskyj och Boris Johnson hade nära och tät kontakt. Den tidigare brittiske premiärministern var en av de första ledarna i världen att besöka Kiev efter Rysslands invasion och i Ukraina har Boris Johnson hyllats som en hjälte. Nu frågar sig många hur Liz Truss kommer att ta över stafettpinnen. Behåller Storbritannien Europas ledartröja när det kommer till att stötta Ukraina? Hör om den nya premiärministerns första tunga vecka som helt kom att överskuggas av drottning Elizabeths död. Medverkande:Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, Ekots EU-kommentatorKristian Åström, Ekots ekonomikommentatorStephanie Zakrisson, Londonkorrespondent

Drottning Elizabeth satt 70 år på den brittiska tronen. Hon har haft 15 brittiska premiärministrar under sig. Hör om hur hennes inflytande sett ut och om det politiska arv som hon lämnar efter sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje vecka har drottning Elizabeth tagit emot den sittande brittiska premiärministern på Buckingham Palace. Den förste var Winston Churchill. Under pandemin fick audienserna ske över telefon. Mötena har varit hemliga, men tidigare premiärministrar har beskrivit drottningen som en viktig och trevlig samtalspartner och hon har beskrivits i termer av en rådgivare. Vad innebär det? Vilket politiskt inflytande har Drottning Elizabeth haft och utövat?Monarkins ställning kan förändras efter drottningens dödHör också om rollen som samväldets överhuvud och hur debatten om den brittiska monarkin förändrats över tid. Hur kommer monarkins ställning i Storbritannien och runt om i världen att förändras nu under kung Charles? Hör också om drottning Elizabeths person och omtalade humor. Sveriges Radios nuvarande och tidigare Londonkorrespondenter samtalar i ett extraavsnitt från Europapodden.Medverkande:Agneta Ramberg, tidigare LondonkorrespondentDaniel Alling, tidigare LondonkorrespondentStephanie Zakrisson, Londonkorrespondent Claes Aronsson, programledare

Ryssland har nu helt stoppat gasen till Europa. Detta ovanpå redan skyhöga priser och rekordinflation. Energikrisen fördjupas och EU:s energiministrar samlas till krismöte. Men vad kan EU göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rysslands agerande mot Europa beskrivs nu allt oftare i termer av ett energikrig. Gazprom har skyllt på reservdelsbrist, men i veckan har Ryssland också sagt rakt ut att gasstoppet genom Nord Stream 1 kvarstår tills sanktionerna mot Ryssland hävs. "Helt nya tongångar inom EU"I Europa växer oron inför vintern. Ett lapptäcke av åtgärder, stödpaket och subventioner har införts runt om i Europa. Tyskland kom i helgen med ett omfattande stödpaket för att hjälpa hushållen, men långt ifrån alla länder har råd att tackla krisen på samma sätt. Nu ökar pressen på EU att kliva in och göra om elmarknaden och det talas om nödåtgärder. Ett antal långtgående förslag ligger på bordet, så som pristak, beskattning av övervinster och att frikoppla gaspriset från elpriset. Hör om några av förslagen och vilken effekt åtgärderna skulle kunna få. Hör också om hur energikrisen slår olika hårt på olika håll i Europa. Och kan Putin lyckas med att så split i EU när det kommer till att stötta Ukraina? Medverkande:Claes Aronsson, programledare.Susanne Palme, Ekots EU-kommentator.Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator.Daniela Marquardt, Tysklandskorrespondent.Producent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Liz Truss blir Torypartiets nya ledare och därmed Storbritanniens nya premiärminister efter Boris Johnson. Men vem är hon? Vad vill hon? Hör historien om Liz Truss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Liz Truss växte upp i Leeds i norra England och framhåller ofta sin bakgrund som otypisk för en konservativ politiker. Men vid 47 års ålder har Truss en lång politisk karriär bakom sig. Hon har varit minister under tre konservativa primärministrar, nu senast utrikesminister i Boris Johnsons regering. Under sin kampanj har Truss upprepat löften om skattesänkningar. Och på måndagen stod det alltså klart att Liz Truss löften gått hem hos partiets medlemmar och att hon besegrat partikamraten Rishi Sunak i kampen om ledarposten i Tories.Jämförs ofta med Margaret Thatcher"Den nya järnladyn" har blivit ett epitet som återkommer när det gäller Liz Truss. Men åsikterna går isär om hur rättvis jämförelsen med landets första kvinnliga premiärminister Margaret Thatcher egentligen är. Även de många politiska u-svängar som Liz Truss stått för har fått stort utrymme i kampen om partiledarposten, inte minst att Liz Truss helt bytt fot i fråga om Brexit. Hur länge kommer u-svängarna att förfölja Truss när hon nu flyttar in på 10 Downing Street? Och vad betyder det för framtiden att hon inte vill svara på om Emmanuel Macron är en vän eller fiende?Medverkande:Claes Aronsson, programledareStephanie Zakrisson, LondonkorrespondentJames Savage, chefredaktör för The Local

Frågan om de ryska turistvisumen splittrar EU. Är det rimligt att straffa en hel befolkning? Eller riskerar ett visumstopp bara att spä på russofobi och spela Putin i händerna? Frågan är dessutom juridiskt snårig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tjeckien, Finland och Baltikum driver på och vill försvåra för ryssar att resa in i Europa.Men visumfrågan är besvärlig för EU. Andra EU-ledare varnar för konsekvenserna av att bestraffa ett helt folk. Dessutom finns juridiska komplikationer och visumfrågan prövas nu rättsligt av EU. Stora principfrågor om fri rörlighet och öppenhet står på spel.Så kommer Europa att kunna enas? Samtidigt pågår en intensiv debatt om ökad russofobi till följd av Putins krig i Ukraina. Hur är det att vara ryss och åka på solsemester till södra Europa idag?Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorJohanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentMarianne Sundholm, politisk reporter på YLE

Polen har försett Ukraina med vapen under kriget och satsar nu stort på militär upprustning. Mängder av vapen köps in. Vad betyder detta för Sverige och EU på sikt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Polen har varit Ukrainas nära vän under kriget. Engagemanget för grannlandet är starkt och går långt tillbaka i historien. Samtidigt gror en konflikt med EU. Korruption inom rättsväsendet går emot EU:s regler och leder till att Polen måste betala höga böter. Polen får inte heller ut sitt coronastöd. Inom EU finns nu en växande oro för att Polen kan sätta sig på tvären i allt fler frågor inom unionen och i det tysta finns förhoppningar om ett maktskifte efter nästa års val.Medverkande:Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på FörsvarshögskolanPeter Johnsson, författare, översättare och Polenkännare

Korrespondenterna Andreas Liljeheden (Bryssel),Caroline Salzinger (Berlin), Stephanie Zakrisson (London), Marie Nilsson Boij (Paris) och EU-kommentatorn Susanne Palm om läget i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här avsnittet av Europapodden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.Programledare: Claes Aronsson.

Hur utvecklas kriget i Ukraina, vilken sida har momentum och när väntas nästa stora sammandrabbning? Hör om hur Ryssland strider med gamla vapen medan Ukraina får alltmer avancerade vapenslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareMartin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska InstitutetJoakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan i Stockholm

Kolkraft och kärnkraft är tillbaka som "räddare" när Putin drar åt gaskranarna till Europa. Men det räcker inte och alternativa energislag för att förse Europa med tillräckligt mycket energi för att klara en kall vinter kommer enligt energianalytiker att ta 2-3 år att bygga upp. Vad som återstår är att dra ner på energianvändningen, men hur kommer medborgare och företag runt om i Europa att acceptera det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareDaniela Marquardt, tidigare Tysklandskorrespondent Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för europapolitiska studier, SiepsElin Akinci, energianalytiker på ELS Analysis

Nyligen kom Ukraina och Ryssland överens om ett avtal som skulle leda till att omkring 20 miljoner ton spannmål skulle kunna skeppas ut genom Svarta havet. Men direkt efter det bombade Ryssland på nytt hamnen i Odessa. Vad som utspelas i Svarta havet har inte uppmärksammats på samma sätt som krigsföringen i land påpekar Niklas Granholm på FOI, men just i havet kan styrkeförhållandena i kriget avgöras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareMaria Persson Löfgren, RysslandskorrespondentNiklas Granholm, vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI Torbjörn Jansson, utredare på Agrifood Economics Centre vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

På onsdag kommer bara två kandidater till premiärministerposten efter Boris Johnson finnas kvar, hör om vilka det troligen står mellan och vad dom står för. Klart är i alla fall att nästa brittiska premiärminister inte är en vit man. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledare Hanna Malmodin, sommarkorrespondent i Storbritannien James Savage, chefredaktör på The Local Gabriele Messori, forskare och lektor i meteorologi vid Uppsala Universitet

Hör om vapenleveranser, strategier och förluster. Ukraina vill skapa en miljonarmé och Putin säger att Ryssland "inte ens har börjat nåt seriöst i Ukraina". Vilken sida har initiativet i kriget och vad är att vänta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareMaria Persson Löfgren, RysslandskorrespondentJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan

Efter två dygn av kaos och strömhopp från Boris Johnsons regering gick han till slut med på att avgå som Toryledare men sitter kvar som premiärminister tills det finns en efterträdare. Hör om skandalerna som ledde fram till fallet och hur han blir ihågkommen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareAgneta Ramberg, Ekots tidigare utrikeskommentator och Londonkorrespondent James Savage, chefredaktör för The Local

Turkiets president Erdogan agerar på många olika internationella spelplaner just nu. Hör om problemen och hoten mot Erdogans position på hemmaplan som kanske är dom viktigaste orsakerna till hans agerande i NATO-frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorAndreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Peter Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet

Vi lever i en omvälvande tid och den tyska identiteten kanske påverkats än mer än den svenska sedan Ukrainakriget inleddes. Tyska politiker har börjat använda ord som inte hörts sedan andra världskriget, med innebörd att ta på sig en ledarroll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorCaroline Salzinger, BerlinkorrespondentNina Benner, Sommarkorrespondent i Finland

Ryssland anklagas för utpressning med världens fattigaste länder som gisslan, men Ryssland skyller Ukrainas problem med att exportera sitt spannmål på sina motståndare. Vad som väntar är utbredd svält i delar av världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorKristian Åström, Ekonomikommentator Johanna Melén, Rysslandskorrespondent

På söndag sker andra omgången av det franska parlamentsvalet. Emmanuel Macron sitter ju kvar som president men kommer han att kunna driva igenom sin politik eller kommer vänstern som lyckats enats bakom Jean-Luc Mélenchon att rubba hans nuvarande majoritet. Allt tycks hänga på dom unga väljarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareMarie Nilsson Boij, PariskorrespondentMarie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent Tomas Lindbom, frankrikekännare och författare

Polens status - tysk/ryska gasledningen - Nato - vapenleverenser. Fyra områden som förändrats radikalt till följd av Ukrainakriget. Hör ochså om den sköra tråd som Storbritanniens premiärminister Boris Johnson hänger i. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorAndreas Liljeheden, BrysselkorrespondentGöran von Sydow, chef för Institutet för Europapolitiska Studier, SIEPSAgneta Ramberg, Ekots tidigare utrikeskommentator

En fjärdedel av oljan som EU konsumerar kommer från årsskiftet behöva köpas på annat håll. Men EU- länderna hade denna gång svårt att komma överens, och några undantag fick göras. Frågan är om detta blir det sista av EU:s totalt sex sanktionspaket mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareAndreas Liljeheden, BrysselkorrespondentSusanne Palme, EU-kommentatorTeresa Küchler, som bevakar EU för Svenska Dagbladet

EU:s klimatarbete har delvis snabbats på till följd av Ukrainakriget, vi ser större satsningar på förnybar energi och minskad användning av rysk gas. Men samtidigt kommer förslag från EU att finansiera omställningen genom att sälja fler utsläppsrätter, vilket minskar möjligheten att nå klimatmålen. Det är ett steg fram och två tillbaka när EU:s klimatarbete rankas i Europapodden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorMarie-Louise Kristola, KlimatkorrespondentCaroline Salzinger, Tysklandskorrespondent

Är det ett nytt Nato som växer fram, där på sikt Nato och EU blir i stort sett samma sak? Hör om alliansens styrka och svaghet och om hur USA:s intresse för Nato kanske svalnar. Sverige och Finlands medlemskap lär leda till ett mer sammanhållet Norden och vi svenskar blir lite mer av européer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareBjörn Fägersten, seniorforskare vid Europaprogrammet på Utrikespolitiska InstitutetBengt Lindroth, journalist och författareSusanne Palme, EU-kommentator

EU lyckas inte enas om ytterligare sanktioner mot Ryssland, Ungern vill inte minska på importen av rysk olja. Frankrikes president Macron vill se ett "EU Light" men bland annat Sverige motsätter sig en sån utveckling. Hör dessutom om den åldrade brittiska drottningen och alla politikerskandaler. Festandet fyller media i Storbritannien där "partygate" har följts av "beergate". Tories skakas av resultaten från lokalvalen och vad händer när Sinn Fein blir största parti på Irland? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU kommentatorStephanie Zakrisson, Londonkorrespondent

I Finland bär varje familj på en egen historia av krig mot den stora grannen i öster. Finland har en 130 mil lång gräns mot Ryssland och nu står ett NATO-medlemskap för dörren. Hör om hur finländare präglats av relationen till Ryssland och vad den betyder idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Meinander professor i historia vid Helsingfors UniversitetSusanna Ginman, politisk redaktör på HufvudstadsbladetBengt Linderoth, författare och journalistClaes Aronsson, programledare

Catarina Spåre Gustafsson med gäster om dramatiken och politiken i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, Eu-kommentatorCaroline Salzinger, Berlinkorrespondent Göran von Sydow, chef för SIEPS, Svenska Institute för Europapolitiska Studier

Emmanuel Macron vann med nära 59 procent mot Le Pens 41 procent, och han blir därmed den förste franske president som blivit omvald på drygt 20 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareMarie Nilsson Boij, PariskorrespondentBeatrice Janzon, Ekots utsände och tidigare PariskorrespondentTomas Lindbom, författare

Vem blir Frankrikes president dom kommande fem åren, inte ens våra experter är helt säkra trots att Emmanuel Macron ser ut att ha ett rejält försprång. Hör om varför Marine Le Pen lyckats bättre denna gång och om vad ett hårigt bröst har med valrörelsen att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, ProgramledareMarie Nilsson Boij, Pariskorrespondent Anja Sahlberg, Ekots utsände i Marseille Marie Louise Kristola, Klimatkorrespondent Alice Petrén, journalist och författare

Hur har kriget i Ukraina påverkat debatten i andra EU-länder som heller inte är med i NATO? Och vad är det som egentligen gäller för medlemmar, måste ett land tillåta t.e.x amerikanska Nato-förband på sin mark? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareMedverkande:Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentatorCaroline Salzinger, TysklandskorrespondentStephanie Zachrisson, LondonkorrespondentHör dessutom Eva Hagström Frisell, Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI

President Emmanuel Macron har redan börjat flörta med unga och klimatintresserade väljare. Deras kandidater gick inte vidare i första omgången och nu tilltar striden om denna viktiga väljargrupp som riskerar att avstå från att rösta i det avgörande presidentvalet 24 april. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Claes Aronsson, programledareMedverkande:Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios PariskorrespondentBeatrice Janzon, Ekots utsändeAxel Gylden, journalist vid LéxpresseGustaf Arrhenius, VD för Institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi

Första valomgången i det franska presidentvalet är klart, striden kommer stå mellan den sittande presidenten Emmanuel Macron och högernationalisten Marine Le Pen. Den politik dom båda vill föra är så vitt skild från den andre att man nog kan tala om två helt skilda världar. Programledare Claes Aronsson Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios Pariskorrespondent Fanny Härgestam, författare och medarbetare på Svenska Dagbladet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har varit en ovanlig valrörelse på många sätt, men också en ovanlig uppställning politiker. Kommer slutstriden stå mellan Emmanuel Macron och högernationalisten Marine Le Pen eller vänsterradikalen Jean-Luc Mélenchon? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare Claes AronssonMedverkande Marie Nilsson Boij, PariskorrespondentMargareta Svensson, Ekots utsändeAlice Petrén journalist och författareSylvain Briens professor i nordisk litteratur och kulturhistoria vid Paris-Sorbonne-universitetetProducent Lena Bejerot

På söndag går Frankrike till val. President Emmanuel Macron som ägnat sig åt storpolitik och samtal med Putin istället för att driva valkampanj har tappat sitt försprång mot högernationalisten Marine Le Pen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare Claes Aronsson, medverkande Susanne Palme, Eu-kommentator, Maria Nilsson Boij, Sveriges Radios Pariskorrespondent och Margareta Svensson Ekots utsände under valet.

Ungerns premiärminister Viktor Orban har gjort en tvärvändning och blivit fredsduva. Orban har tidigare varit Putins närmsta allierade i EU, men nu är gäller det att vinna valet på söndag. Programledare Claes Aronsson, medverkande Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator och Sara Svensson, docent i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Producent Lena Bejerot Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.