Europapodden

Inför nästa års val i Storbritannien framstår anrika konservativa Tories som ett parti bortom räddning. Hör om det historiska tappet i väljarstöd och om Rishi Sunaks svårigheter att tygla de egna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har gått ett år sedan Liz Truss avgick som premiärminister i Storbritannien, efter en kaosartad och rekordkort tid i ämbetet. Rishi Sunak tog över med en tillsynes omöjlig uppgift framför sig – att ena ett sargat Toryparti och återvinna väljarnas förtroende. Nu, med ungefär ett år kvar till valet, framstår läget i Storbritannien som något mer stabilt, men splittringen i det konservativa partiet kvarstår och väljarstödet ligger på en historiskt låg nivå. Partiet gjorde uselt ifrån sig när det hölls fyllnadsval nyligen och bara var femte väljare anser idag att Torypartiet är kapabelt att leda landet. Så har Sunak någon plan för att rädda Tories undan en total kollaps? Disciplinen inom Tories framstår som helt urholkad och Liz Truss fortsätter att engagera en högröstad falang inom partiet. Hos Labour råder helt andra tongångar. Efter 13 år i opposition ser partiet ut att gå mot en promenadseger í nästa års val och segervittringen inom Labour är påtaglig. Vilken politik Labour går till val på är svårare att urskilja och de senaste veckorna har partiledaren Keir Starmer upplevt motvind för första gången. Han har fått kritik efter uttalanden om kriget mellan Israel och Hamas och frågan är om det är något som kan innebära långsiktiga problem för Starmer och Labour.Medverkande: Pontus Mattsson, Londonkorrespondent. Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Den organiserade brottsligheten i Sverige har förgreningar över hela kontinenten. Hör om hur EU-länderna kan samarbeta mot gängen och om början till ett europeiskt FBI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De kriminella gängen i Sverige drar stor nytta av EU:s fria rörlighet. Pengar, narkotika, vapen och utförare av grova våldsbrott rör sig över landgränserna i Europa. Europapodden går igenom vilka verktyg och ramar för samarbete som finns för brottsbekämpning på europeisk nivå idag och vad polis och åklagare kan göra för att komma åt gängen och den grova organiserade brottsligheten. Hör också om vilka begränsningar som finns för samarbetet och hur det skulle kunna utökas. Behövs ett europeiskt FBI? Sedan två år tillbaka finns en europeisk åklagarmyndighet, EPPO, som kan ses som ett första steg på en sådan utveckling. En viktig nyckelhändelse för Europa var den franska polisens insats mot det krypterade kommunikationsverktyget Enchrochat sommaren 2020. Insatsen blottlade den organiserade brottslighetens omfattning i Europa och blev en ögonöppnare. Medverkande: Lasse Wierup, författare och journalist på Dagens Industri. Erik Fågelsbo, åklagare vid Eurojust i Haag. Susanne Palme, Ekots EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Två terrorattentat i Europa på fyra dagar. Hör om varför terrorbekämpning över gränserna är så komplicerat och om dagens hotbild. Dessutom EU:s oförmåga när kriget rasar mellan Hamas och Israel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör också om maktskiftet efter helgens val i Polen och vad det innebär för stödet till Ukraina och relationen till EU. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Hans Brun, terrorforskare. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Kriget i Ukraina har förflyttat Europas tyngdpunkt österut. Men är maktspelaren Polen en ledare att förlita sig på i den nya säkerhetspolitiska verkligheten? Hör Europapodden från Warszawa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bråken med Bryssel och kritiken mot EU bubblar fortsatt i Polen. Men i det akuta säkerhetspolitiska läget som uppstod efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fick konflikterna med Polen stå tillbaka för EU. Nu behövde Europa plötsligt Polen på ett helt nytt sätt och även för USA har Polen blivit en viktigare partner att knyta an till på andra sidan Atlanten. Hör om Polens nya roll som tungviktare i Europa och hur regeringen i Warszawa förvaltat sin nya position under det senaste ett och ett halvt året. På söndag går Polen till val och på sistone har en osäkerhet uppstått kring hur stadigt Polen står i sitt stöd till Ukraina. Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Aaron Korewa, chef för Atlantic Councils Warszawakontor. Claes Wargskog, lektor i svenska vid SWPS-universitetet här i Warszawa. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Europas nya tungviktare Polen går till val på söndag och Europapodden är på plats i Warszawa. Insatserna är så höga de kan bli och tonen i valrörelsen är frätande som galla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Georg van der Weyden, pressfotograf. Magdalena Domeradzka, lärare och forskare i politisk diskurs vid universitetet SWPS i Warszawa.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Europas sanktioner pressar rysk ekonomi. Men nya maktspelare kliver fram och drar nytta av kryphål. Hör om EU:s utmaning att täppa till gluggarna. Dessutom om EU:s handfallenhet inför Azerbajdzjan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse: Det här avsnittet har uppdaterats den 18 oktober 2023. I den del som handlar om Nagorno-Karabach sades tidigare att EU:s civila insats skulle “se till” att hålla en korridor till enklaven öppen för att få in förnödenheter. Det här låg dock inte inom den civila insatsens mandat. EU:s insats övervakade korridoren, från armeniskt territorium. Den felaktiga formuleringen har nu tagits bort.I snart 600 dagar har EU:s sanktioner pressat den ryska krigsekonomin. Totalt har unionen enats om 11 sanktionspaket för att pressa Putin. Hör om vad som ännu inte omfattas av sanktionerna och vad EU skulle kunna tänkas göra i ett nästa steg. Samtidigt kommer regelbundna rapporter om att befintliga sanktioner kringgås och att kryphål utnyttjas. Det är inte olagligt i alla EU-länder att strunta i sanktionerna och en svår nöt för unionen nu är att öka efterlevnaden. Och kommer EU-länderna någonsin att kunna enas om ett 12:e sanktionspaket? Robert Ficos valvinst i Slovakien, med en linje om att stoppa stödet till Ukraina, reser frågan hur förutsättningarna ser ut framåt.EU:s svårigheter att agera i Nagorno-KarabachSom ett led i att slå sig fri från det ryska energiberoendet började EU under 2022 att se sig om efter nya partners på energiområdet. Ett val föll då på Azerbajdzjan, som EU-kommissionen beskrev som en pålitlig partner. Efter det korta kriget mot armenierna i Nagorno-Karabach häromveckan och de påföljande massflykten av näst intill alla etniska armenier i området är det nu påfallande tyst från EU:s sida. Hör om EU:s grusade förhoppningar och varför det är så svårt för Bryssel att agera nu, när enklaven är uträknad och i upplösning.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Vete och valfeber ser ut att kunna äventyra Polens stöd till Ukraina. Utspelet från bundsförvanten om att sluta skicka vapen oroar Kiev. Har Polen vänt Ukraina ryggen nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland framstår som vinnare när bandet mellan Ukraina och Polen ser ut att krackelera. Hör om vetet, som Ukraina är beroende av att exportera men som Polen inte vill ha på sin marknad. Spannmålet har nu slagit en kil mellan grannländerna, men i bakgrunden osar den polska valrörelsen. Lantbrukarnas och landsbygdens röster kan bli avgörande för det styrande partiet Lag och Rättvisa och det är tydligt att den sittande regeringen vill visa att man sätter polska intressen i första rummet. Ukraina å sin sida har dragit Polen och Ungern inför WTO på grund av spannmålshanteringen och när president Zelenskyj talade inför FN förra veckan anklagade han de europeiska grannarna för att bereda en scen för Moskva. Nu försöker Ukraina delvis backa och dra ner konfliktnivån, men det höjda tonläget och den nya kalla tonen mellan Polen och Ukraina sätter ändå fingret på en bräcklighet i grannrelation. Ovanpå den polska osäkerheten kommer nu ett val i Slovakien som kan kullkasta stödet till Ukraina därifrån. Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Nedräkningen har börjat inför EU-valet 2024 och podden är på plats i Bryssel. Ett handlingskraftigt Europa är avgörande i kristider, men frågan är om sammanhållningen i parlamentet är i upplösning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är mindre än 300 dagar kvar till Europaparlamentsvalet och på plats i Bryssel märks det tydligt. Partigrupperna börjar redan nu positionera sig och en ny nivå av polarisering har synts i parlamentet de gångna månaderna, konstaterar Susanne Palme i Europapodden. Den största partigruppen, konservativa EPP, har gått emot förslag inom den gröna given och där syns nu en splittring mellan de konservativa på ena sidan och socialdemokraterna på den andra. Samtidigt viker stödet för de gröna. Håller den partiöverskridande sammanhållningen, som traditionellt sett varit stark i parlamentet, på att falla isär?Flera tunga profiler lämnar parlamentetFlera tongivande EU-profiler lämnar Europaparlamentet i och med nästa års val och kanske går vi mot en mandatperiod där parlamentet snarare kommer att agera bromskloss än blåslampa. Europapodden ringar in personerna att hålla koll på framåt och frågorna som garanterat kommer att komma upp i valrörelsen. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Brysselkorrespondent för SvD.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Kriget i Ukraina, klimatomställningen, migration och vikande ekonomi. Hur mår EU 2023? Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har hållit det sista stora linjetalet innan valet nästa år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På onsdagen höll Ursula von der Leyen sitt årliga stora linjetal inför Europaparlamentet i Strasbourg. Europapodden analyserar och ringar de viktigaste beskeden. Ursula von der Leyen flaggade bland annat för en snabbare utvidgning av unionen, sade att unionen behöver fullbordas och hon signalerade att EU befinner sig vid ett historiskt vägskäl. Von der Leyen sade även att man, under hennes mandatperiod, bevittnat födelsen av ett nytt geopolitiskt EU. Europas framtida konkurrenskraft utgjorde också en stor del av talet.Hör Andreas Liljeheden, på plats i Strasbourg och Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator. Programledare: Caroline Salzinger.

EU:s ekonomiska draglok har grus i maskineriet och när Tyskland nyser blir hela kontinenten förkyld. Hör om hur den tyskan sjukan påverkar Europa och faktorerna bakom. Vi korar även bästa pirat-meme. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tysklands ekonomi krymper just nu och Europas motor får än en gång dras med det historiska epitetet ”Europas sjuke man”. Faktorerna bakom är flera, det handlar om brist på kvalificerad arbetskraft, energiomställningen och bortfallet av den ryska gasen. Samtidigt är den tyska bilindustrin hårt pressad av den nya globala konkurrens som uppstår när el ska ersätta bränslemotorer, inte minst pressas man av Kinas offensiva intåg på elbilsmarknaden.Scholz manar till kraftsamling – men har svårt styra skutanFörbundskansler Olaf Scholz har manat till nationell kraftansträngning och aviserat en ”Tysklandspakt” för att komma till rätta med problemen. Men koalitionsregeringen har många gånger svårt att komma överens och väljarstödet sviktar. För Sveriges del får Tysklands ekonomiska problem svallvågor som slår mot exporten och i förlängningen riskerar arbetslösheten att öka ytterligare. För länder såsom Tjeckien, Polen och Slovakien blir effekten kännbar inte minst för att den tyska bilindustrin förlagt en betydande del av sin tillverkning dit. Hör om striderna inom den tyska regeringen om vad som är rätt medicin just nu. Dessutom summerar vi veckan med kanslern bakom ögonlapp – vilket av alla piratskämt om Scholz var roligast? Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Kristian Åström, ekonomikommentator. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Åtta statskupper på tre år i forna franska kolonier. Europas inflytande i Afrika krymper efter årtionden av misslyckad politik. Hör om konsekvenserna och hur Ryssland eldar på misstron mot Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En epidemi av kupper. Så beskrev Emmanuel Macron nyligen utvecklingen i Sahel i Afrika. I samband med kupperna har misstro och ilska mot den forna kolonialmakten Frankrike framträtt tydligt, samtidigt som Ryssland är aktivt med en omfattande påverkanskampanj. Frankrike har under Emmanuel Macron strävat efter en ny roll, en mer jämlik relation till länderna i Afrika. Men i de gamla kolonierna har inflytandet i många avseenden bestått och i Europapodden konstaterar Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg att Ryssland för närvarande framstår som vinnaren i det pågående propagandakriget. EU:s utrikeschef sågar unionens politik i AfrikaI Paris finns nu en stor oro för vad som händer om kupperna fortsätter att sprida sig och når länder som affärsmässigt och strategiskt är ännu mer av nyckelländer för Frankrike. En annan farhåga i Europa är att ökad instabilitet i regionen kan medföra ett ytterligare ökat islamistiskt terrorhot. EU:s utrikeschef Josep Borrell har med anledning av kupperna i Niger och Gabon uttalat sig självkritiskt och flaggat för att EU nu måste förändra sin strategi och politik gentemot Afrika. Niger har sedan många år varit en viktig samarbetspartner till EU för stoppa migrantströmmar till Europa. Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Richard Myrenberg, Afrikakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Beskedet om stridsflyg till Ukraina är en seger för president Zelenskyj och troligen det tyngsta Europa kan tänkas bidra med. Samtidigt kan skiftet till modernare flyg påskyndas i länderna som ger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nederländerna, Danmark och Norge gav nyligen besked om att tillsammans skicka uppemot 60 amerikansktillverkade stridsflyg av typen F16 till Ukraina. Effekten på slagfältet dröjer till nästa år enligt bedömare, men i Ukraina knyts nu stora förhoppningar till stridsflygplanen. Hör om förbehållen, flaskhalsarna och förväntningarna som kommer med F16-beskedet. Därför kommer löftet om stridsflyg just nuFör de europeiska Nato-länderna finns flera incitament som kan ses ligga bakom att löftet om stridsflyg kommer just nu. Beskedet sammanfaller dels med ett större systemskifte för stridsflyg i Europa, där flera länder vill uppgradera till plan av typen F35, och dels med Finlands inträde i Nato. Försvarsalliansen kan nu tillräkna sig Finlands bestånd av F18-plan, vilket gör det lättare att frigöra F16 till Ukraina. För närvarande finns också pengar att söka via EU:s så kallade fredsfacilitet, vilket ytterligare kan bidra till förutsättningarna. Men vad händer sen, efter F16-leveranserna? Hör om vilken hjälp Ukraina behöver och vill ha på längre sikt och vad Europa kan bidra med när möjligheten att avvara tunga vapen nått sin bortre gräns. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan i Stockholm. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Krig, ekonomi och demokrati hur mår Europa? Hör korrespondenterna i ett livesamtal från Kulturhusets stora scen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Daniel Alling, Berlin, Andreas Liljeheden, Bryssel, Marie Nilsson Boij, Paris samt tillträdande respektive avgående korrespondenter i London: Pontus Mattson och Stephanie Zakrisson.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Hotet från Ryssland får Nato att skala upp sin beredskap. I Vilnius antogs nya planer för hur Europa ska försvaras. Samtidigt trappar Moskvas allierade upp provokationer vid den polska gränsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det beskrivs som de mest omfattande försvarsplanerna sedan kalla kriget, fyra tusen hemligstämplade sidor som Nato enats om och som handlar om hur medlemsstaternas territorier ska försvaras. Hör om hur Nato-området i Europa delas upp i regioner och om osäkerheten kring var Sverige kommer att ingå. Från de nordiska ländernas försvarsmakterna finns önskemål om en samordnad ledning av Östersjöregionen när Sverige kommer med i alliansen, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.– Ska man snabbt kunna förstärka Natos närvaro i Finland och de baltiska staterna och säkra försörjningslinjer, då är det praktiskt om man kan operera från svenskt territorium, säger Jacob Westberg i Europapodden.Polens svar på provokationerna österifrånHör också korrespondent Samuel Larsson om de senaste veckornas upptrappade provokationer från Belarus och hur Polen svarar. Det handlar bland annat om en kraftig förstärkning vid gränsområdena. Nu talas det i Polen om 10 000 soldater i gränsregionen som ska hantera den säkerhetspolitiska utmaningen och även stoppa migranter som pressas över gränsen. Samtidigt fortsätter Polen att sin historiska utbyggnad av försvaret och landet får en allt tyngre roll inom Nato.Medverkande: Samuel Larsson, korrespondent i Polen. Susanne Palme, EU-kommentator. Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Trots sexskandaler, korruptionsanklagelser och vänskapen med Rysslands president Vladimir Putin var han en konstant figur i italiensk politik. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Silvio Berlusconi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtalet spelades in några dagar innan Silvio Berlusconi dog och avsnittet publicerades som podd den 12 juni.Silvio Berlusconi inledde sin karriär som underhållare på kryssningsfartyg men skulle så småningom bli en av Italiens rikaste och mäktigaste män. Under sin drygt 60 år långa karriär hann han bland annat göra fotbollsklubben AC Milan till en av landets största, omdefiniera hela det italienska medielandskapet, grunda det konservativa partiet Forza Italia och vara landets premiärminister tre gånger om. Vad var det egentligen som drev Silvio Berlusconi? Och vad har han betytt för italiensk politik?SkandalernaRedan år 2009 påstod Berlusconi själv att han hade framträtt i rättssalar hela 2500 gånger, och det var ett uttalande som kom innan de uppmärksammade bunga bunga-rättegångarna och den så kallade Rubygate som slutade med en dom för sexköp av minderårig och maktmissbruk. Trots det studsade Berlusconi ständigt tillbaka till maktens centrum. Hur kom det sig att anklagelser som skulle knäcka de flesta inte verkade röra Silvio Berlusconi märkbart i ryggen? Och fanns det något tillfälle när till och med de mest hängivna anhängarna kände att droppen rann över?AvtrycketDen 12 juni 2023 dog entreprenören, mediemogulen och politikern Silvio Berlusconi efter en tids sjukdom. Vilket blir hans avtryck i Italien, och i Europa? Och hur kommer man att minnas Silvio Berlusconi?Medverkande: Alice Petrén, tidigare Sydeuropakorrespondent för Sveriges radio, Kristina Kappelin, mångårig korrespondent i Italien för bland andra SVT och Bruno Tiozzo (M), politiskt sakkunnig i EU-departementet i Silvio Berlusconis koalitionsregering mellan 2008 och 2011.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Han har gått från fattig pojke i efterkrigstidens Västtyskland till förbundskansler, Putins bästa vän och slutligen paria i sitt eget parti. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. I dag om Gerhard Schröder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den tidigare tyska förbundskanslern växte upp på en bondgård i delstaten Nordrhein-Westfalen med en arbetslös styvfar och en mamma som försörjde familjen med städjobb. Efter skolan lärde han upp sig som butiksbiträde för att kunna hjälpa den fattiga familjen ekonomiskt men på kvällarna läste han upp sina betyg och så småningom tog han juristexamen. Som 19-åring gick han med i de tyska socialdemokraterna och under åren arbetade han sig enträget uppåt i partihierarkin. När det var dags för val till förbundsdagen 1998 var han socialdemokraternas kanslerkandidat och han kom att styra Tyskland i sju år innan han förlorade makten till CDU:s Angela Merkel i ett nyval han själv utlyste. Bara 17 dagar efter att han lämnade kanslerposten blev Gerhard Schröder ordförande för det nygrundade, ryska aktiebolaget Nord Stream. Vad dominerade hans tid som Tysklands förbundskansler? Varför tog egentligen han jobbet som Putins lobbyist i Europa? Och hade Tysklands beroende av gas från Ryssland sett annorlunda ut utan Gerhard Schröder?IrakkrigetTrots att de flesta idag förknippar Gerhard Schröder med just naturgasledningen Nord Stream så var det helt andra utrikespolitiska frågor som dominerade agendan under Schröders tid som förbundskansler - inte minst Irakkriget. Den 18 mars 2003, två dagar innan USA:s invasion, vände sig Gerhard Schröder direkt till tyska folket tog tydligt avstånd från det annalkande kriget. Hur togs motståndet emot i resten av världen då? Och hur framstår hans tidiga ställningstagande mot Irakkriget idag?EftermäletLänge hölls Gerhard Schröder, trots sin vänskap med Vladimir Putin och sina roller i ryska bolag, om ryggen av ett nätverk affärsmän och partikollegor men när han efter inledningen av den fullskaliga invasionen av Ukraina förra året vägrade lägga skulden där den hör hemma, på Ryssland, och lämna alla uppdrag i Kreml-nära energibolag med motiveringen att “mea culpa” inte är hans grej så blev det snabbt ensamt omkring honom. Hans femte fru i ordningen, So-yeon Schröder-Kim, står visserligen vid hans sida och följer med honom på sina besök till Moskva men för de forna partikollegorna är Gerhard Schröder idag framförallt en pinsam belastning. Han har dessutom blivit av med sitt hedersmedborgarskap i staden Hannover och i flera fotbollsklubbar. Så kommer hans eftermäle helt att överskuggas av kopplingarna till Ryssland eller vilket blir egentligen Gerhard Schröders främsta avtryck i Europa?Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator för Sveriges radio och tidigare Tysklandskorrespondent och Carl Tham, tidigare minister i både socialdemokratiska- och borgerliga regeringar och före detta ambassadör i Berlin.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Som ung flydde hon från västtyska terrorister, idag är hon den som världen ringer när man vill tala med Europa. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Ursula von der Leyen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ursula von der Leyen föddes som Ursula Albrecht den 8 oktober 1958 som ett av sju syskon. Hennes släkt tillhör societeten i norra Tyskland men Ursula von der Leyen själv föddes i Bryssel där hennes far var en av de första höga EU-tjänstemännen. När familjen återvände till Västtyskland var tiderna oroliga - den vänsterextrema terrorgruppen Baader-meinhof-ligan riktade attentat mot företrädare för politik och näringsliv och hennes far, som nu var regeringschef i delstaten Niedersachsen, var en måltavla. 20 år gammal går hon därför i landsflykt till London under täcknamnet Rose. Så småningom blir Ursula von der Leyen gynekolog, gifter sig adligt och får sju barn innan hon blir först kristdemokratisk familjeminister och därefter försvarsminister i Angela Merkels regering. Den 16 juli 2019 utses hon till EU-kommissionens ordförande. Hur mycket av Ursula von der Leyens bakgrund skiner igenom idag? Och vilket intryck ger egentligen Ursula von der Leyen när man träffar henne personligen?Ett wildcardFör gemene europé utanför Tyskland var nog Ursula von der Leyen ett relativt okänt namn när hon 2019 presenterades av den franske presidenten Macron som förslag till ny ordförande för EU-kommissionen. Sedan dess har Europa genomlevt en pandemi, det blodigaste kriget på kontinenten sedan andra världskriget, en energikris, den allt mer märkbara klimatkrisen och inte minst en skyhög inflation. Hur har Ursula von der Leyen agerat som ledare genom utmaningarna? Och vilken har varit kritiken mot hennes ledarskap? DrivkrafternaUrsula von der Leyen beskrivs ofta som "arbetsnarkoman" och "perfektionist". Precis som när hon var försvarsminister i Tyskland bor hon bokstavligen på jobbet i en 25 kvadratmeter stor lägenhet i anslutning till sitt kontor på 13:e våningen i kommissionens byggnad i Bryssel. Hon sägs också vara oerhört disciplinerad i allt. Hon äter strikt vegetariskt, motionerar regelbundet och dricker ingen alkohol. Men vad är det egentligen som driver henne? Vilka frågor är henne närmast hjärtat? Och vilket avtryck kommer Ursula von der Leyen så småningom ha gjort på Europa? Medverkande: Cecilia Malmström, tidigare tidigare liberal minister och EU-kommissionär och Sigrid Melchior, EU-korrespondent för Dagens Nyheter.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Han var statschefen som tog Spanien från diktatur till demokrati. Men korruptionsanklagelser, otrohetsaffärer och en skjuten elefant tvingade honom att abdikera. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Juan Carlos I. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Juan Carlos av Bourbon föddes den 5 januari 1938 i Rom i Italien där den spanska kungafamiljen levde i exil. I Spanien härjade inbördeskriget men året därpå segrade general Francisco Franco. Diktatorn som styrde Spanien med järnhand återinförde monarkin och gav sig själv rätten att utse landets nästa härskare. General Franco träffade då Juan Carlos far och gjorde en uppgörelse över huvudet på den då tioårige pojken. Det bestämdes att Juan Carlos skulle återvända till Spanien och där växa upp i Francos närhet. Han blev därmed en spelbricka i uppgörelsen om styret av Spanien och några år senare, 1969, utnämnde general Franco den unga Juan Carlos till sin efterträdare. Förväntningarna var att kronprinsen skulle följa diktatorns fotspår men efter general Francos död 1975 frånsade sig kung Juan Carlos I den yttersta makten. Istället omdanade han Spanien till en konstitutionell monarki, tillät att minoriteter att tala sina språk och räckte ut handen till Spaniens socialister. Spaniens första demokratiska val hölls 1977 och året därpå antogs landets nya grundlag som befäste den spanska demokratin. Vilken betydelse har den tidigare kunden haft för den spanska demokratiseringsprocessen? Och hur har det påverkat den spanska monarkin?KuppförsöketEfter bara några år som kung av Spanien ställdes Juan Carlos I inför sitt livs kanske största prövning när Franco-trogna högernationalister försökte återta makten i ett kuppförsök 1981. Under ledning av överstelöjtnant Antonio Tejero Molina ockuperade 200 militärer det spanska parlamentet och höll parlamentarikerna gisslan under pistolhot. Kungen höll då ett uppmärksammat TV-sänt tal där han tog tydligt avstånd från ockupationen och stod upp för den spanska demokratin. Han lyckades få militärens stöd och överstelöjtnant Tejero gav upp kuppförsöket utan att någon kom till skada. Hur avgörande har den här insatsen varit för Juan Carlos I? Och hur stor risk tog han egentligen då, när han avvärjde kuppförsöket 1981?Elefantjakt och korruptionsskandalerTrots sin centrala roll i Spaniens demokratiseringsprocess är det andra sidor av kungen som dominerat de senaste åren. Det har handlat om otaliga kärleksaffärer, korruptionsskandaler och inte minst en bekostad elefantjakt i Botswana tillsammans med sin älskarinna samtidigt som ekonomisk kris och rekordhög arbetslöshet drabbade Spanien. Kontroverserna blev slutligen så många, och så stora, att Juan Carlos I den 2 juni 2014, efter nästan 40 år vid makten, tillkännagav att han abdikerar som kung till förmån för sin son Felipe. Hur mår den spanska monarkin idag? Vilken bild har spanjorerna av sin tidigare kung nu? Och hur mycket har skandalerna kommit att befläcka hans eftermäle?Medverkande: Jakob Lewander, Spanien expert och statsvetare vid SIEPS, Elisabeth Tarras-Wahlberg, tidigare hovmarskalk och informationschef vid hovet, idag kommunikationsrådgivare och Michael Cedercreutz, finsk affärsman som sålde en båt till Juan Carlos I.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Han har gått från liberal frihetsförespråkare till konservativ nationalist. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Viktor Orbán. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Viktor Orbàn föddes den 31 maj 1963. Han växte upp under enkla förhållanden och har senare beskrivit hänförelsen när han som 15-åring för första gången använde ett handfat med rinnande vatten. Som 25-åring var han med och grundade partiet han idag leder, Fidesz, och 1989 höll han ett anförande som skulle göra honom känd i hela Ungern. Inför en kvarts miljon människor krävde han fria val och att de sovjetiska trupperna skulle ge sig av från landet. På bilder från den här tiden har Viktor Orbán skägg, halvlångt hår och uppknäppt skjorta. Roxettes "Listen to your heart" var partiets kampanjlåt. Kort därpå fick Viktor Orbán ett stipendium för att studera i Oxford av en man han senare kom att demonisera - den ungersk-amerikanske finansmannen George Soros. När Orban  återvände till Ungern propagerade han för liberala reformer, mot nationalistisk och populistisk retorik. Men efter en valförlust bytte han fot och 1998 vann han valet med en konservativ och nationalistisk agenda. Idag har Orbán styrt Ungern i 13 år. Vad var det som fick honom att gå från frihetskämpe till auktoritär ledare? Och vem är egentligen Viktor Orbán?Den illiberala demokratinIdag har Viktor Orbán styrt Ungern knappt halva tiden som gått sedan kommunismens fall och landet har genomgått stora förändringar under hans tid vid makten. Stora delar av hans politiska projekt redogjordes i ett berömt tal 2014 där han myntar begreppet som ska bli hans mest citerade; det Ungern han vill bygga ska vara en “illiberal demokrati”. Men vad ligger i det begreppet? Och hur har han fört Ungern i den illiberala riktning han förespråkar?Stora ambitionerFörutom att göra ett stort avtryck på sitt eget land har Viktor Orbán ambitioner som sträcker sig utanför Ungerns gränser. Inte sällan syns med stor-Ungerns symboler och talar nostalgiskt om fornstora dar. I EU är han den ständiga nageln i ögat som kämpar inifrån för att unionen ska ha mindre makt över sina medlemsländer och till skillnad från andra tidigare Sovjetstater vägrar Viktor Orbán ta avstånd från Ryssland och Vladimir Putin. Vilken är hans långsiktiga politiska plan? Vad är det som driver honom? Och hur kommer man egentligen att minnas Viktor Orbán?Medverkande: Sara Svensson, statsvetare vid högskolan i Halmstad, Anamaria Dutceac Segesten, statsvetare och lektor i Europastudier vid Lunds universitet och Alf Svensson, före detta partiledare för Kristdemokraterna.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Hon har kommit att symbolisera baltstaternas knivskarpa linje mot Ryssland men den kompromisslösa hållningen mot Kreml ligger i släkten. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Kaja Kallas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kaja Kallas föddes den 18 juni 1977 i ett Estland under sovjetisk ockupation. Hennes familj var starkt präglad av det kommunistiska förtrycket efter att hennes mormors mor, mormor och hennes då sex månader gamla mamma efter andra världskriget deporterades till Sibirien i en boskapsvagn. När Sovjetimperiet började krackelera hade Kaja Kallas just fyllt tonåring och i familjen Kallas hem smeds planer för ett nytt, självständigt och demokratiskt Estland. Pappa Siim Kallas var en tongivande figur i det estländska samhället, bland annat i rollerna som riksbankschef, utrikesminister, premiärminister och EU-kommissionär, och runt köksbordet samlades de som snart skulle styra det nya Estland. Dotter Kaja Kallas fick sitta med och lyssna. Så småningom blev hon jurist innan hon 2010 gick in i politiken och åtta år senare blev hon partiledare för Reformpartiet. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina hade Kaja Kallas varit Estlands premiärminister i lite mer än ett år och när landet gick till val tidigare i år blev Reformpartiet den stora vinnaren och Kaja Kallas slog nytt estnisk rekord i personliga röster. Hur präglar den estländska premiärministerns bakgrund hennes politiska gärning idag? Och hur kommer det sig att en ledare för ett land med bara 1,3 miljoner invånare, det tredje minsta landet i EU, har hela världens öron riktade mot sig?Vad var det jag saMed sin historiska erfarenhet av sovjetisk ockupation har Estland länge varnat för Rysslands imperialistiska drömmar och när den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari förra året var det många som gav Kaja Kallas rätt. Bland andra har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen erkänt att man borde ha lyssnat på baltstaterna när de varnade för Putin och också den finländska ledningen har gett esterna rätt för sin stenhårda linje mot Ryssland. Få länder kan helt enkelt säga “vad var det jag sa” med sådan trovärdighet som Estland. Men hur gick det egentligen till när Estland befriade sig från Sovjet och närmade sig väst? Och hur ser det ryska inflytandet ut i landet idag?Stödet till UkrainaKaja Kallas har genomgående varit otvetydig i sitt stöd till Ukraina, mot den ryska invasionen, och Estland var bland de allra första länderna att skicka offensiva vapen till den ukrainska armén. I förhållande till sin egen storlek är Estland dessutom det land som har skickat flest vapen till Ukraina och samtidigt som andra Nato-länder brottas med att nå upp till försvarsalliansens tvåprocentsmål så lägger Estland hela tre procent av sin BNP på försvaret. Vilken betydelse har Estlands orubbliga stöd till Ukraina haft för kriget? Hur viktig har Kaja Kallas varit som spjutspets för hela EU:s stöd till Ukraina? Och var hade vi egentligen varit utan familjen Kallas mångåriga och ihärdiga kamp mot den ryska imperialismen?Medverkande: Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet, Hasse Svens, mångårig Finlands- och Baltikumkorrespondent för SVT och Dag Hartelius, tidigare ambassadör i Estland.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Finalvecka för Sveriges EU-ordförandeskap. Hör hur Sverige klarat uppgiften i Bryssel och om vårens viktigaste beslut. Dessutom om uppgörelserna som uteblev och det svenska PR-arbetet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under det svenska ordförandeskapet har EU stiftat ett 50-tal lagar, träffat ett 40-tal uppgörelser och organiserat ett 30-tal ministermöten. Europapodden summerar Sveriges 26 veckor med EU:s ledartröja och ringar in de viktigaste händelserna. Hör om sanktionerna mot Ryssland, stödet till Ukraina och vad som varit Sveriges roll för att hålla ihop enigheten inom unionen. Vidare om den historiska migrationspakten och om EU:s stora klimatpaket. Sverige har haft flera klara framgångar, men det finns också kritiska punkter och uppgörelser som inte blivit av. Hur rimmar leveransen med de prioriteringar som sattes upp i början? Saftiga köttbullar och tafatta PR-filmerI slutbetyget väger vi också in det svenska PR-arbetet. Hör om köttbulltallrikarna i Bryssel och om det svenska ordförandeskapets Youtube-kanal. Samtidigt återstår ännu ett par dagar innan Spanien tar vid och just som Europapoddens medverkande satt sina slutbetyg kommer en nyhet som får Andreas Liljeheden att rusa. En påminnelse om att sista ordet sällan är sagt i EU-sammanhang.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Ylva Nilsson, EU-journalist och fristående kolumnist hos Expressen. Programledare: Jan AnderssonProducent: Therese Rosenvinge

Om ett år ska Ungern ta över ordförandeklubban i EU. Men delar av unionen vill nu dra i nödbromsen. Gång på gång sabbar Ungern EU:s enighet om Ukraina och bryter mot unionens grundläggande värden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Bryssel växer oron allt eftersom Ungerns ordförandeskap kryper närmre i EU-kalendern. Enligt det roterande schemat ska Ungern ta över och fronta EU-samarbetet under andra halvåret 2024. EU-parlamentet antog nyligen en resolution som ifrågasatte om Ungern verkligen är lämpligt som ordförandeland, detta mot bakgrund av att Ungern inte håller sig till EU:s grundläggande värderingar. Banden till Ryssland anses göra frågan än mer akut. Hör om argumenten för- och emot, vilka möjligheter EU har att agera och hur Ungern självt slår tillbaka mot kritiken.Nya sprickan mellan Polen och UngernNär det kommer till den utdragna konflikten om rättsstatens principer och EU:s grundläggande värden har Polen och Ungern konsekvent hållit varandra om ryggen. Länderna förenas i kritik mot vad man anser är Bryssels inblandning i inre angelägenheter. Men Rysslands krig har varit uppslitande för vänskapen. Hör om hur bilden av Polen förändrats i EU och om den polska ilskan över att Ungern återkommande blockerar nya EU-sanktioner mot Ryssland. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Göran von Sydow, statsvetare och chef för Sieps.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Ukrainas offensiv för att återta sitt land är igång. Hör om hur Europa stödjer nästa kapitel i kriget och hur Zelenskyj nu sätter ökad press på Europa och Nato för att få säkerhetsgarantier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inför sommarens Nato-toppmöte i Vilnius tilltar nu diskussionen om behovet av att ge Ukraina tydliga villkor för medlemskap och säkerhetsgarantier längs vägen. Frankrikes Emanuel Macron har tagit position i frågan och efterlyser just säkerhetsgarantier till Ukraina, men frågan är vad det innebär i praktiken. Hör också om vad vi vet om motoffensiven såhär långt. Ännu befinner den sig i ett inledande skede, men klart är att utrymmet för att överraska på slagfältet har krympt i takt med att Ryssland dragit lärdomar.Brittisk dramatik – i både London och EdinburghVeckans megasnackis kommer från Storbritannien och Stephanie Zakrisson. Hör om reaktionerna efter Boris Johnsons plötsliga sorti och om spekulationerna som nu far runt. Nyheten följdes snabbt av en annan dramatisk nyhet: att den skotska ex-ledaren Nicola Sturgeon gripits av polis. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Engqvist, Rysslandskännare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Extrapodd. Silvio Berlusconi har avlidit, 86 år gammal. Trots sexskandaler, korruptionsanklagelser och vänskap med Rysslands president Vladimir Putin har han varit en konstant i italiensk politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör ett samtal med Italienkännarna Alice Petrén och Kristina Kappelin om hur Berlusconi format dagens Europa. Samtalet spelades in dagar innan Berlusconi gick bort. Programeldare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Extrapodd. Migrationsfrågan har splittrat EU i åratal. Men nu har länderna enats om ett gemensamt asylsystem. Hör om vad uppgörelsen innebär och om hur svenska strategin kan liknas vid en falukorv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) var påtagligt stolt när hon på torsdagskvällen i Luxemburg meddelade att en av EU:s svåraste knutar kunnat lösas ut under det svenska ordförandeskapet.– För att vara ärlig trodde jag inte att jag skulle sitta här idag och säga detta, sade Malmer Stenergard efteråt.Efter intensiva förhandlingar, med kompromisser och eftergifter, gick migrationsministrarna i mål med ett förslag på ett nytt gemensamt asylsystem. Uppgörelsen beskrivs som en stor framgång för det svenska ordförandeskapet och en historisk dag för EU-samarbetet. Men än återstår en bit innan uppgörelsen kan träda ikraft. Frågetecken återstår också om den praktiska tillämpningen. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Spanien går till val i förtid. Premiärminister Pedro Sánchez drag ses som ett försök att lägga krokben för högern. Och det är ett högt spel, just som Spanien ska ta över ordförandeklubban i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter att högern gick framåt i region- och lokalvalen häromveckan kom beskedet som överraskade många: Pedro Sánchez upplöser parlamentet och utlyser val redan i sommar. Vilka strategier kan ligga bakom det till synes drastiska tillkännagivandet? Hör om kandidaterna som står mot varandra och om högernationalistiska Vox växande inflytande i spansk politik.Så stöttar Spanien UkrainaAvståndet må vara geografiskt långt, men Spanien och Ukraina har sedan tidigare ett nära band. I Spanien är det folkliga stödet för att hjälpa Ukraina brett. Samtidigt har Sánchez framgångsrikt byggt upp sin egen position som en tung politiker i EU och nu skvallras det till och med om Sánchez som en kandidat att ta över posten som Natos generalsekreterare.Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Bremberg, statsvetare och Spanienkännare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Rysslands krig har påmint Europa om vikten av att ha USA som säkerhetsgarant. Men nu stiger nervositeten för vad som kan hända med den transatlantiska relationen efter presidentvalet 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA:s utrikesminister Antony Blinken har landat i Luleå för ett toppmöte mellan USA och EU. Trade and Technology är ett forum inriktat på handelsstrategier och gemensam teknikutveckling, men i år är även Sveriges Nato-process och den strategiska hållningen gentemot Kina viktiga teman. Hör om hur USA just nu omvärderar sin syn på det globala ekonomiska systemet och hur detta på sikt kan bli en utmaning för den transatlantiska relationen. Så kan ett maktskifte påverka Ukraina-stödet Att hantera Ryssland har varit ett överordnat gemensamt intresse det senaste året och tonen mellan EU och Washington har varit rosig och varm. Men stödet kan inte tas för givet och nu växer en oro i Europa för vad som kan hända 2024. Det må vara mer än ett år kvar till presidentvalet i USA men det sägs att förberedelser påbörjats i de europeiska huvudstäderna för Trump 2.0. Tidningen Spiegel uppger att Berlin redan knyter kontakter med republikaner som tros kunna ingå i en framtida Trump-administration, för att inte stå lika oförberedda som man gjorde 2016. Men vad är det Europa behöver förbereda sig på? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Rikard Bengtsson, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Har EU sin Kinarelation under kontroll? I ljuset av Rysslands invasion av Ukraina har larmklockorna aktiverats i Bryssel. Nu vill EU försöka minska sårbarheterna i sin viktigaste handelsrelation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Temat när EU:s utrikesministrar möttes i Stockholm häromveckan var den känsliga relationen till Kina. Att det är komplicerat verkar alla vara överens om. Ord som de-risking och de-coupling surrar runt och inom EU finns nu en stor diskussion om vägen framåt när det gäller Kina. EU vill riskminimera utan frikoppla sig. Man vill vara klarsynt utan att vara konfrontativ. Man talar om Kina som partner, medtävlare och samtidigt rival. EU tar nu fram en ny ekonomisk säkerhetsstrategi för att ringa in och bygga bort risker. Men går det att minska sårbarheten och samtidigt fortsätta handla med Kina i samma omfattning? Handelsutbytet mellan EU och Kina uppgår till 26 miljoner kronor om dagen, konstaterade Ursula von der Leyen nyligen.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Snustorrt redan i maj. I många grundvattenmagasin råder underskott och på sina håll leder vattenbristen till konflikter. Efter energikrisen kan vatten bli nästa stora strategiska utmaning för Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är århundradets utmaning, sade Emmanuel Macron när han presenterade Frankrikes nationella vattenplan nyligen. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har sagt att vattenbrist kommer att vara en av de centrala politiska debatterna och en källa till regionala motsättningar i Spanien de närmaste åren. Europeiska jordbrukare drabbas redan hårt av den omfattande torkan, på flera håll finns infekterade vattenkonflikter och på sikt kan Europas möjligheter att vara självförsörjande när det gäller mat hotas. Allt oftare pratas det nu om just vatten som en strategisk utmaning med geopolitiska dimensioner för Europa. Så vad gör de olika länderna åt saken? Och kommer vattenfrågan att behöva hamna högre upp på EU:s agenda?Medverkande: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Turkiet går till val och president Recep Tayyip Erdogan hänger löst för första gången på 20 år. Hör om allt som står på spel för Europa, om den smutsiga valrörelsen och hur gul lök kan avgöra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Demokratin i Turkiet. Den internationella maktbalansen. Sveriges entrébiljett till Nato. Söndagens president- och parlamentsval i Turkiet ses utan tvekan som det viktigaste valet i år för Europa. Europapodden ringar in vad som står på spel. Hör om varför Bryssel håller låg profil och hur Turkiets relation till EU kan förändras om det blir ett historiskt regimskifte i Turkiet.”Tråkmånsen” som utmanar ErdoganOppositionen leds av Kemal Kilicdaroglu från partiet CHP. Det är känt att Kilicdaroglus förebild är Mahatma Gandhi och han betraktas allmänt som en lågmäld och ganska tråkig politiker. Men den milda framtoningen kan visa sig vara ett starkt, kanske rentav vinnande, kort. Erdogans rival har utlovat reformer för demokratisering och en ny internationell diplomati om han vinner. På söndag är det dock ekonomin och de höga levnadskostnaderna som ser ut att kunna avgöra. För de stora utrikesfrågorna till trots är det priset på gul lök som blivit valrörelsens stora samtalsämne.Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, korrespondent i Istanbul. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Europas länder har utvisat hundratals misstänkta ryska agenter under det gångna året. Hör om hur historiens största spionutvisning påverkar och pressar Putins underrättelseverksamhet i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Europas länder utvisat hundratals personer som misstänks för spionage för Rysslands räkning. Aldrig förr i historien har så många misstänkta spioner utvisats och analytiker är eniga om att utvisningarna har gjort det avsevärt svårare för Ryssland att samla in information på europeisk mark. Men det är samtidigt en svår balansgång för Europa. Utvisningarna kan leda till att metoder och strategier förfinas, att inhämtningen blir mer aggressiv och att så kallade sovande agenter aktiveras.Europas främsta tummelplatser för spioner Bryssel och Wien. Norden och Schweiz. Hör om platserna i Europa som just nu är i fokus för Rysslands underrättelseaktiviteter och vilka ställen som traditionellt anses utgöra tummelplatser för spioner och varför. Vi dyker också ner i den europeiska spionhistorien. Följ med till Glienicker Brücke i Tyskland där uppmärksammade spionutväxlingar ägde rum under Kalla kriget. Hör också om Vladimir Putins tid som KGB-agent i Dresden, en period som anses ha varit formerande år för den ryske presidenten. Medverkande: Bo Torbjörn Ek, programledare och reporter för podden Gräns. Daniel Alling, korrespondent i Berlin. Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare och tidigare verksam inom underrättelsetjänsten. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

I skuggan av kriget i Ukraina ökar spänningarna på Balkan. Nato har soldater i Kosovo, Ryssland har inflytande i Serbien. Hör om EU:s giv för fred och hur minsta gnista kan utlösa en ny våldsspiral. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2008 deklarerar sig Kosovo självständigt, mot Serbiens vilja. Sedan dess har det regelbundet behövts blixtinsatser från internationella medlare. Och i vintras tände det till ordentligt, Serbien gick upp i den högsta nivån av stridsberedskap mot Kosovo och EU:s sändebud Miroslav Lajcak konstaterade att läget inte varit så spänt på två decennier som det var då. Hör om motsättningarna mellan länderna, riskerna för konfrontationer och EU:s senaste försök att normalisera relationen. Medlemskap i unionen kan användas som hävstång i förhandlingarna, men frågan är om moroten är tillräckligt lockande för länderna?Instabilitet på Balkan kan gynna Putin Serbien har sedan länge väl etablerade band till Ryssland och sticker ut i Europa som ett land som inte ställer sig bakom EU:s sanktioner. Samtidigt har Serbien i FN fördömt det ryska anfallet mot Ukraina. Hör också om lärdomarna från Balkan som får ny aktualitet i och med Ukraina. När det kommer till att pressa fram snabba avtal för att få slut på ett krig, utan att lösa underliggande motsättningar och säkra långsiktig stabilitet, kan Balkan framstå som ett avskräckande exempel. Medverkande: Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Ivan Gusic, statsvetare vid Uppsala universitet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Tre år efter skilsmässan mellan EU och Storbritannien är bodelningen nu klar, men långt ifrån accepterad. Hör om gränser som utmanar den sköra freden och om hur Storbritannien mår efter Brexit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har gått 25 år sedan Långfredagsavtalet på Irland som satte punkt för den blodiga konflikten mellan protestantiska unionister, som vill tillhöra Storbritannien, och katolska nationalister, som vill tillhöra Irland. Men – som USA:s president Joe Biden underströk när han besökte landet inför årsdagen – ett slut på konflikten var inte en självklarhet. Fredsavtalet vilade till viss del på att Storbritannien och Irland tillhörde samma union, vilket Brexit har satt stopp för. Hör om gränsdragningskonflikten som petar i gamla sår och Windsor-ramverket som klubbats formellt men fortsätter att lamslå det nordirländska, regionala styret.Så mår Storbritannien efter BrexitTre år efter det formella utträdet ur EU står Storbritannien inför stora utmaningar på hemmaplan, med skenande priser och ökad fattigdom. Hur mår Storbritannien efter skilsmässan och hur mycket av de nuvarande problemen kan skyllas på Brexit? Hör också om det grannlaga arbete som återstår när EU-avtrycket ska tvättas bort ur det brittiska rättssystemet.Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator och Nicholas Aylott, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Anna RoxvallTekniker: Adam Alvin

Halvtid för Sverige som ordförandeland i EU. Vi frågar oss hur det går och vad Sverige åstadkommit. Hör om framgångarna, initiativen, svårigheterna och de svenska PR-tricken. Dessutom quiz! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europapodden dyker huvudstupa ner i Brysslebubblan och synar första halvlek av det svenska ordförandeskapet. Sverige har varit drivande i flera frågor kopplade till EU:s svar på Rysslands krig i Ukraina, bland annat frågan om hur Putin ska kunna ställas inför rätta. Ett genombrott i migrationsfrågan kan också vara nära och om den eviga surdegen löses kan det bli en stor seger för Sverige i slutändan. De svenska tjänstemännen i Bryssel får överlag beröm, men under de tre gångna månaderna har Sverige spelat ganska defensivt, summerar Andreas Liljeheden. Mycket kan hända under försommaren. PR-glöden som falnade(?) efter KirunaHör även om den speciella uppgörelsen om förbränningsmotorer där Sveriges energiminister kanske försökte sig på att ge Sverige lite väl mycket cred. Vidare om svenska ministrars namnmissar som Brysseljournalisterna haft svårt att släppa och om vad journalisterna innerst inne tycker om mötesarrangemanget ute vid Arlanda. Brände Sverige allt PR-krut i Kiruna?Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent för Nyhetsbyrån TT.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stockhaus

Finland är nu inne i Nato och den nya maktbalansen runt Östersjön är ett faktum. Men mitt i havet utgör strategiskt belägna Åland ett demilitariserat undantag. Och Ryssland har en särställning på ön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På tisdagen hissades Finlands flagga utanför Natos högkvarter i Bryssel. I en framtid där även Sverige inträtt i Nato återstår bara två små områden runt Östersjön som inte är del av försvarsalliansen; den ryska exklaven Kaliningrad mellan Litauen och Polen och så St Petersburg längst in i Finska viken. Hör om hur den nya maktbalansen ser ut, om Östersjöns sårbarheter och om Rysslands aktuella militära närvaro i regionen. Rysslands inflytande på Åland får ny aktualitetMedan Bornholm och Gotland fått stärkt militär närvaro till följd av det nya säkerhetsläget i Östersjön har strategiskt belägna Åland en helt annan situation. Åland utgör en demilitariserad zon och det senaste avtalet från 1940-talet ger Ryssland en särställning som övervakare av demilitariseringen. Vad betyder det i praktiken? Hör om hur Finlands Nato-inträde nu påverkar Åland, i fred och krig, och om hur frågan om demilitariseringen och det ryska konsulatet i Mariehamn kommit upp till ytan på ett nytt sätt. Och är Åland en svag länk mitt i det som nu är snudd på att bli en innanhav till Nato? Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent i Finland. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Göran Djupsund, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi och bosatt på Åland. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joar Jonsson

Europas länder har gått från vankelmodiga till vapenbröder och nu rullar de omtalade tyska stridsvagnarna in i Ukraina. Samtidigt kvarstår flaskhalsar när Europa ska få ihop sin vapenekvation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från Tysklands hjälmar till Polens stridsflygplan. För ett år sedan började Europa på allvar diskutera tunga vapen till Ukraina. Den ryska jättekonvojen hade kört fast på sin väg mot huvudstaden Kiev och Ukrainas oerhörda försvarsförmåga slog omvärlden med häpnad. Nu i dagarna har såväl tyska som brittiska moderna stridsvagnar rullat in i Ukraina och sedan ett par veckor finns även polska Leopard 2-stridsvagnar på plats. Leveranserna beskrivs som mycket betydelsefulla, om än inte tillräckliga. Europa måste nu lösa flera problem och komma till rätta med flera flaskhalsar i industrin för att kunna fortsätta fylla på med vapen och ammunition och inte samtidigt helt tömma de egna förråden. Polens roll som pådrivare för vapenstödetHör korrespondent Samuel Larsson om Polens offensiva linje och retorik i fråga om att stötta Ukraina. Polens president Andrzej Duda har inte sällan i sina uttalanden tagit sikte på Tysklands avvaktande hållning och landet har utan tvekan drivit resten av Europa framför sig när det kommer till vapenstöd. Polen har också under det gångna året förvandlats till en logistikhub för västs stöd till Ukraina och landet vill nu bli Europas främsta militärmakt.Medverkande: Samuel Larsson, korrespondent i Polen. Susanne Palme, EU-kommentator. Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Stinkande sopor på Paris gator när ilskan växer mot Emmanuel Macron och pensionsreformen som blivit hans prestigeprojekt. Regeringen har klarat livhanken, men den franska krisen är långt ifrån över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emmanuel Macron har inte fått ihop en majoritet för sin reform av pensionssystemet, så i förra veckan höjde han insatsen genom att ta till en specialparagraf i grundlagen och runda parlamentet. Som svar på det höll nationalförsamlingen inte bara en utan två misstroendeomröstningar mot Macrons premiärminister Élisabeth Borne och hennes regering på måndagen. Regeringen kunde klamra sig kvar, men marginalen var inte särskilt betryggande. Och nu planeras nya massprotester i den franska huvudstaden. Anklagas för att agera maktfullkomligt Protesterna går nu bortom den omstridda pensionsreformen och handlar även om Frankrikes konstitution och det politiska tillvägagångssättet – att ta till den så kallade “atombombsparagrafen“ som vapen för att driva igenom en omstridd förändring. Odemokratiskt och maktfullkomligt, anser kritikerna vars röster tilltar i styrka. Samtidigt som krisen fördjupas på hemmaplan tar Frankrike strid för flera tunga frågor i EU. Inför veckans toppmöte är ett potentiellt storbråk mellan Frankrike och Tyskland under uppsegling. Medverkande: Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Jacob Gustavsson

EU-flaggan mot vattenkanoner i Tbilisi. Georgien slits mellan EU och Ryssland. Och ett år med skenande priser. Hör om hur Europa kan tämja inflationen och hur bankkollapsen i USA påverkar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter i Georgiens huvudstad Tbilisi har involverat brandbomber, tårgas och vattenkanoner. På ytan har protesterna handlat om ett lagförslag riktat mot organisationer och medier som får pengar från utlandet, det har kallats för “den ryska lagen”. Men under ytan handlar de starka bilderna om mycket mer – en dröm om Europa, men där Bryssel hittills inte ansett Georgien redo att bli en del av unionen.Så fortsätter inflationen att slå mot EuropaAlla länder är del av samma globala marknad och hela Europa har fått vänja sig vid kraftigt stigande priser det senaste året. Men inflationen och de skyhöga matpriserna slår olika hårt – i Ungern till exempel låg inflationen på strax över 26 procent nu i januari, i Spanien på strax under 6 procent. Hör om skillnaderna och om svårigheterna att komma åt spöket. Till detta läggs nu även oron på marknaden efter att den nischade banken SVB kraschat i USA. Hör om hur Europa kan påverkas. Medverkande: Johanna Melén, utrikesreporter Ekot. Susanne Palme, EU-kommentator. Kristian Åström, ekonomikommentator. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Behzad Mehrnoosh

I Estland har Kaja Kallas återvalts och i Finland bubblar valrörelsen. Hör om hur Rysslands krig präglar de båda länderna och om hur Finland släppt Sveriges hand på vägen mot Nato. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Estland och Finland har tillsammans merparten av EU:s gräns mot Ryssland. Regeringscheferna Kaja Kallas och Sanna Marin har varit tongivande för EU:s stöd till Ukraina och i de båda länderna hålls det val i dessa dagar. I Finland är det en knapp månad kvar och i Estland hölls val den gångna helgen. Det liberala Reformpartiet blev med bred marginal största parti och premiärminister Kaja Kallas får i uppdrag att bilda regering.Så ser Finland på Sveriges Nato-strulI Estland har det varit ett val helt präglat av kriget och där det massiva stödet till Ukraina till viss del blivit omstritt. I Finland däremot råder konsensus om Ukraina-stödet och det är istället statsskuld och skatter som får mest fokus. Även Nato-debatten har lagt sig och i Finland talar man helst tyst om att man kanske nu går före Sverige in i försvarsalliansen. Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Baltikum. Marianne Sundholm, politikreporter Yle. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Mariette Parling

Hör om Internationella brottmålsdomstolen i Haag och hur Putin kan dömas. EU stöttar arbetet med att samla bevis och utreda misstänkta krigsbrott i Ukraina. Men vägen till en rättsprocess är snårig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Ukraina pågår ett febrilt arbete för att samla in bevis och registrera misstänka krigsförbrytelser. Lubna El-Shanti har träffat offer och krigsbrottsutredare och totalt har över 70 000 misstänkta krigsbrott registrerats. I Ukraina finns en stark förhoppning om att kunna åtala och döma Putin för invasionen, aggressionsbrottet. Ukraina sätter stort hopp till folkrättenSvårigheterna inför en framtida rättsprocess är många – immunitet för ledare, att Ryssland inte erkänt Internationella brottmålsdomstolen ICC, möjligheten att gripa Putin med mera. Förslag finns om att upprätta en ny särskild internationell tribunal för att runda vissa av problemen. Men flera komplikationer återstår och frågan om hur rättvisa ska kunna skipas för det som nu sker i Europa har hamnat högt upp på EU:s dagordning. Flera europeiska länder bedriver också egna utredningar, däribland Sverige. Ukraina sätter stort hopp till det internationella rättsväsandet. – Alla de mest ansvariga ledarna i krigen i Jugoslavien har hamnat i tribunalen förr eller senare. Så tiden verkar för rättvisan, säger Pål Wrange, professor i folkrätt i Europapodden.Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker Tor: Sigvardsson

Det ryska anfallskriget har fått EU att ompröva sin roll på världsscenen. Nu samarbetar unionen tätare än någonsin med Nato och Kina pekas ut som nästa strategiska utmaning efter Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen undertecknade EU och Nato en ny säkerhetsdeklaration och organisationerna stärker nu sin gemensamma front. Hör om hur samarbetet mellan EU och försvarsalliansen blir allt mer praktiskt orienterat, i allt från att tackla cyberhot och skydda viktig infrastruktur till att hantera Kina, som i det nya dokumentet pekas ut som en rival. Europa jobbar även för att snabba på och bygga ut sin försvarsindustri och EU tar nu steg mot gemensam finansiering som hade varit otänkbara för ett år sedan.– Det blir ett helt annat EU och Europa som kommer ut ur den här konflikten, säger Björn Fägersten seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Medverkande: Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vid för analysföretaget Politea. Katarina Engberg, freds- och konfliktforskare samt senior rådgivare på Sieps. Susanne Palme, EU-kommentator. Programeldare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Mariette Parling

Stängsel och taggtråd har gått från dystopi till realitet när snart sagt hela EU har hägnats in. Hör om hur EU bytt morot till piska i migrationspolitiken och hur nästa migrationskris ska avvärjas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fortress Europe, Fästning Europa. Efter millennieskiftet dök det 40-tals osande begreppet upp som något av ett skällsord, när europeiska liberaler anklagade högerkrafter för att vilja skärma av Europa från resten av världen. Nu är förskansningen snudd på ett faktum. Medlemsländerna har byggt sammanlagt mellan 1000-2000 kilometer stängsel längs med unionens yttre gränser. Samtidigt ökar antalet migranter som kommer till EU, inte sedan flyktingkrisåret 2016 har så många människor sökt asyl i EU som 2022 och fler väntas i år. Det brinner därmed i knutarna att ta sig an det som fler befarar kan bli en ny migrationskris och en stor fråga som fått ny aktualitet är huruvida EU ska bekosta gränsstängsel eller inte. – Det här att migranter används som vapen mot EU. Det ledde till panik häromåret och en mycket hårdare hållning från EU:s sida, säger Susanne Palme om det skiftade tonläget i unionen. Hör också om den senaste dramatiska utvecklingen i Moldavien, där premiärministern avgick i fredags. Dagen innan hade Ukrainas president Zelenskyj besökt Bryssel och berättat om ryska långtgående planer på en statskupp i landet. Uppgifter som senare även bekräftats av Moldaviens president. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

En förödande jordbävning försätter Turkiet i landssorg. Katastrofen blandar om korten inför presidentvalet och kanske kan omvärldens hjälp i räddningsarbetet rent av överbrygga politiska klyftor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Turkiets president har utlyst sju dagars landssorg efter jordbävningen tidigt på morgonen den 6 februari. Även om omfattningen ännu inte är fullt ut känd står det klart att det inträffade är en historisk katastrof och ett nationellt trauma för Turkiet. Få saker sätter ett lands strukturer och ledare på prov så som en naturkatastrof. Så med dryga tre månader kvar till vårens president- och parlamentsval är det nu upp till bevis för Recep Tayyip Erdoğan, som haft makten i Turkiet i 20 år. Kommer han att kliva fram som en trygg ledare och samla det chockade landet eller snarare bli en måltavla för kritik från oppositionen?Nödhjälp har tidigare påverkat Turkiets relationerSamtidigt skyndar världens länder nu till Turkiets undsättning. Inte minst Sverige, som EU:s ordförandeland, har en uppgift i att samordna medlemsländernas bistånd. I samband med tidigare jordbävningar har det skett närmanden mellan Turkiet och länder med vilka landet haft en komplicerad relation, berättar statsvetaren Paul Levin. Så frågan är om omvärldens hjälp i räddningsarbetet även den här gången kan få infekterade omvärldsrelationer, däribland relationen till Sverige, att läka.Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tim Kellerman

Kärnvapen, militärbaser, smältande isar och outnyttjade naturresurser. Världens stormakter positionerar sig och Rysslands krig ritar om den geopolitiska kartan norr om polcirkeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Suget efter blottlagda naturtillgångar och nya handelsvägar till sjöss får stormakterna att intressera sig alltmer för Arktis. Ryssland, USA, Kina och Europa – alla vill spela en aktiv roll och få del av kakan. Men intressena i regionen kolliderar på flera områden och stormaktsrivaliteten blir allt mer påtaglig. Rysslands invasion av Ukraina har kullkastat förutsättningarna för samarbeten och exempelvis Arktiska rådet sattes snabbt på paus. Från Rysslands sida märks en militär upprustning i regionen med nygamla militärbaser, bland annat för att skydda strategiska kärnvapen vid Kolahalvön. Så ritar klimatförändringarna om kartanDen globala uppvärmningen, som enligt forskning går snabbare i Arktis än någon annanstans, ritar bokstavligen om kartan. Samtidigt pekas Arktis ut som ett hett område för att klara av den gröna omställningen. Här vill även EU vara med och dra nytta av sina nordligaste områden och de senaste tio åren har EU börjat bedriva en mer aktiv politik för Arktis. Hör också om hur de arktiska staterna i Norden var och en tacklar det nya säkerhetspolitiska läget.Medverkande: Samuel Larsson och Carina Holmberg, Nordenkorrespondenter på plats i Tromsö. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Christer Tjernell

Tyskland har tvekat och Polen pressat på om att skicka stridsvagnar till kriget. Hör om Leopard-striden som fått enigheten bland Ukrainas bundsförvanter att krackelera och vad det betyder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den tysktillverkade stridsvagnen Leopard har allt mer kommit att porträtteras som det ukrainska försvarets heliga graal. Finland, Polen och Lettland har sagt sig vilja skicka delar av sina leopardbestånd till Ukraina men Tyskland har tvekat och hållit inne med klara besked. Samtidigt har Storbritannien utlovat 14 stridsvagnar av typen Challenger till Ukraina.Tysklands oro för eskalering Många bedömare utgick ifrån att Tyskland skulle släppa Leoparderna fria i samband med mötet på militärbasen Ramstein i fredags. Hör om vad som hände inne på mötet och om hur det uteblivna beskedet från Tyskland tagits emot i Europa. I Tyskland är frågan mycket laddad av en rad skäl. Ett tungt argument för att inte skicka stridsvagnar har varit att undvika en eskalation av kriget. Samtidigt pekas allt tyngre vapen ut som ett måste för Ukraina.Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Adam Alvin

Milt väder och fyllda gaslager gör att Europa klarar energikrisen bättre än väntat denna vinter. Men att ställa om från den ryska gasen tar tid och nu växer oron för vad som väntar nästa år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Energipaniken spred sig i Europa när Putin vred om gaskranen. Priserna skenade och i Tyskland vidtogs drastiska åtgärder för att spara energi. Europa befarade en krisvinter. Men även om läget är svårt på många håll och energifattigdom blivit ett begrepp har lyckosamma omständigheter gjort att Europa klarar sig bättre än väntat genom vintern. Inte minst i Tyskland andas man nu ut över att lagren räcker.Varningar om nästa vinterMen vad händer när gaslagren, som till stor del består av rysk sparad gas, har tömts? Nu kommer varningar om att nästa vinter kan bli den verkliga prövningen för Europa. Hör om de nya utmaningarna som hopar sig och om allt som måste göras för att åstadkomma en ny, hållbar och långsiktig energiförsörjning i Europa. Hör också om Ulf Kristerssons utfrågning i EU-parlamentet. Förra veckan var det uppvisningsdagar i Kiruna, men nu är det skarpt läge och Sverige ska leda sitt första möte i EU:s ministerråd senare i veckan.Medverkande: Elin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Hanna Melander

En polisräd i skymningen, ovikta eurosedlar i väskor och en parlamentsledamot bakom galler. De misstänkta mutbrotten skakar Bryssel. Hör berättelsen om Qatargate. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är en skandal av historiska mått, den misstänka korruptionen som nu rullas upp. Enligt brottsmisstankarna ska bland andra Qatar ha mutat högt uppsatta personer i Bryssel för att vinna fördelar. Bland de misstänkta finns en profilerad grekisk EU-parlamentariker, Eva Kaili, och hennes sambo. Så sent som i november pratade Kaili gott om Qatar inför parlamentet och beskrev landet som ett föregångsland när det gäller arbetares rättigheter i arabvärlden. Kaili sitter häktad men nekar till alla anklagelser. Även Qatar förnekar mutor.Korruptionshärvan briserar just när Sverige tar överKorruptionsmisstankarna är ett hårt slag för parlamentet och riskerar även att spilla över på de andra institutionerna och skada allmänhetens förtroende för EU i stort. Härvan nystas upp samtidigt som Sverige tar över ordförandeskapet. I veckan samlas kommissionen i Kiruna, en resa som handlar om att presentera Sverige som nytt ordförandeland och där Brysselhöjdarna uppmanats att packa med mössor och vantar. Hör om Sveriges första tio dagar med klubban. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Svenska Dagbladet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stockhaus

Hur står det till med personkemin mellan höjdarna i Bryssel? Vad kommer hända med alla vapen som skickas till Ukraina? Och varför pratar vi aldrig om Island? Europapodden svarar på era frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför envisas Storbritanniens premiärministrar med att stå bakom ett podium mitt ute i gatan och hålla tal? Kan Europas Förenta Stater bli en realitet i framtiden? Och har frukostutbudet i EU-byggnaderna förändrats efter Brexit? I årets första avsnitt svarar Europapodden på frågor från er lyssnare.Medverkande: Claes Aronsson, Caroline Salzinger, Susanne Palme och Carina Holmberg.Producent: Therese RosenvingeTekniker: Rasmus Allansson

2022 går till historien som året då kriget återvände till Europa. Hör om hur Rysslands krig mot Ukraina förändrar vår del av världen och utmanar den europeiska sammanhållningen och identiteten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter pandemin fanns förhoppningar om ett lugnare år för Europa och världen, men när Vladimir Putin inledde sitt invasionskrig mot Ukraina fann sig Europa i stället i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vad innebär denna nya verklighet? Med tre gäster i studion diskuteras året som har gått och hur Europa förändras av att återigen uppleva ett fullskaligt krig.Hör historieprofessor Dick Harrison om var 2022 placerar sig i framtidens historieböcker, försvarsforskaren och Nato-experten Malena Britz om konsekvenserna för Europa när försvarsalliansen utvidgas, samt chefen för Centrum för Östeuropastudier och den tidigare diplomaten Fredrik Löjdquist om krigets konsekvenser för det europeiska projektet och vad som står på spel för Europa. Vi framåt för 2023 och diskuterar vilka beslut Europa kommer att behöva fatta och vilka förutsättningar som finns för att Putins krig ska ta slut.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese Rosenvinge & Anna RoxvallTekniker: Elvira BjörnfotSamtalet är inspelat i december 2022.

Kriget påverkar tillvaron i Europa och gör årets jul annorlunda på sina håll. Hör om hur julen fått en ny betydelse i Ukraina och våra korrespondenter i London och Berlin om hur julen firas där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För första gången på nästan 80 år ska vi fira jul med ett stort krig pågående i Europa. Det innebär till exempel att julen är tidigarelagd i Ukraina. Hör om hur folket i Ukraina uppmuntrats att hålla fast i traditionen, om än anpassat och småskaligt. Vi står inför några svåra månader och kanske är julen just därför viktigare än på mycket länge i Europa. Ett tillfälle att ta paus från allt det jobbiga i vardagen och njuta några dagar. Hör från våra korrespondenter i Berlin och London om hur julen är där. Vilka är ämnena man kanske gör bäst i att inte ta upp vid julbordet om man vill värna familjefriden exempelvis. Dessutom julklappsutdelning till Europa. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Elin HagmanAvsnittet sänds i P1 på julafton.