Europapodden

Uppgifter om röstköp, sprängladdningar och EU-läckor till Kreml. Viktor Orbán utmanas på allvar och Bryssel håller andan när Ungern går till val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungern går till val den 12 april och premiärminister Viktor Orbán står inför sin största utmaning på 16 år. Samtidigt har Ungern blivit en geopolitisk kokpunkt där stormakternas intressen sammanfaller i Europa. För Putin finns starka skäl att vilja påverka det ungerska valet och även Trump-administrationen ger sig in i slutspurten när JD Vance besöker Budapest för att backa Orbán.Viktor Orbán vs Péter MagyarViktor Orbán och hans Fidesz ställs mot utmanaren Peter Magyar, partiledare för mittenhögerpartiet Tisza. Ungernkännaren Anders Blomqvist beskriver hur Orbán förändrat det ungerska samhället i grunden och Östereuropakorrespondent Milan Djelevic berättar vilka frågor som driver de ungerska väljarna. Samtidigt finns utbredd kritik om att valet inte är fritt, utan att påtryckningar och press är en realitet som många ungerska väljare känner av.Röstköp, läckor och desinformationSlutspurten kantas av uppgifter om läckor inifrån EU-möten, rysk påverkan och röstköp. En dokumentär med vittnesmål om hur röster kan köpas för pengar och mutor har skakat valspurten, men avfärdas av Fidesz som smutskastning. Europarådets observatörer varnar samtidigt för en aggressiv valrörelse med vilseledande kampanjer. Hur påverkar allt detta väljarna och valet? Medverkande: Milan Djelevic, Östereuropakorrespondent. Anders Blomqvist, Ungernkännare och historiker vid Högskolan i Dalarna. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Marcus Östlund

Höga energipriser slår hårt mot Europa och finansminister Svantesson varnar om att ransonering inte kan uteslutas om energikrisen blir långvarig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Storbritannien pressas premiärminister Starmer hårt av energifrågan, oppositionen menar att regeringen istället borde utvinna mer fossilt i ishavet.I Frankrike genomförs stora protester mot höga bensinpriser medan Spanien (som har betydligt bättre statsfinanser än Frankrike) redan valt att subventionera både bensin och höjda elpriser.Norge är en av energikrisens kortsiktiga vinnare men kan Europa räkna med Norges energitillgångar i det långa loppet? Rättelse: I ursprungsversionen av avsnittet uppgavs felaktigt att Spaniens premiärminister Pedro Sanchez sagt att en kilowattimme (kWh) kostade 14 euro i Spanien och mer än 100 euro i Frankrike, Tyskland och Italien i mars. Korrekt är att siffrorna gäller per megawattimme (mWh). Uppgiften har tagits bort den 2:a april 2026. Medverkande:Programledare Catarina Spåre GustafssonNina Benner, korrespondent för Storbrittanien och IrlandCecilia Blomberg, SydeuropakorrespondentElin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS AnalysisProducent Lena BejerotResearch Oskar Sellström

Parisa Höglund tipsar om att Det politiska spelet numera släpper två avsnitt i veckan varje tisdag och torsdag i Sveriges Radios app! Inför riksdagsvalet i höst växlar Sveriges största politikpodd Det politiska spelet upp och släpper två avsnitt i veckan - på tisdagar och torsdagar. Tisdagens avsnitt, där du hör Parisa Höglund tillsammans med Monica Saarinen, hör du bara hos Sveriges Radio, så lyssna i Sveriges Radios app.

Viktor Orbáns blockering av Ukrainastödet irriterar EU, frågan är om Orbán använder EU-konflikten för att försöka vinna det stundande valet i Ungern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungern går till val 12 april och allt står på spel för landets premiärminister Viktor Orban, som innehaft posten i hela 16 år. Iinför valet har en infekterad strid om utlovade EU-stödpengar till Ukraina blossat upp. Ungern som tidigare sagt ja till stödpengarna vände tvärt och EU kunde därmed inte ta något beslut på toppmötet i Bryssel som planerat. Orban skyller vändningen på att den ledning som förser Ungern med rysk olja, och som Ryssland bombat sönder, ännu inte lagats. Nu har EU lovat stå för kostnaderna för att laga ledningen, men tills dess att den ryska oljan flödar fritt till Ungern tämker Viktor Orban inte rösta ja till nödlånet på 90 miljarder Euro till Ukraina, som landet så väl behöver. Men om ett par veckor kan Ungern ha en ny premiärminister - så kanske Orban spelat ut sitt sista kort mot EU! Programledare Catarina Spåre Gustafsson Medverkande:Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent Lubna El-Shanti , Ukrainakorrespondent Producent Lena Bejerot

Danmarks statsminister Mette Frederiksen hoppas att hanteringen av Grönlandskrisen ska säkra en valseger. Men hon utmanas från både höger och vänster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Valspurten i Danmark går in i slutskede inför valet till Folketinget den 24 mars. Statsminister Mette Frederiksen siktar på en tredje rak valseger och sätter sitt hopp till det opinionslyft som syntes efter Grönlandskrisen i början av året. Stormaktsrivaliteten i Arktis och runt Grönland ger årets valrörelse i Danmark en tydlig geopolitisk fond, även det är inrikespolitiska frågor som dominerar valrörelsen. Så frågan är hur stark ”Trumpeffekten” blir för Frederiksen i slutändan? Partiledarna gör reality-TVDen nuvarande danska mittenregeringen med Socialdemokraterna, Moderaterna och Venstre i koalition utmanas från både höger och vänster. Höstens lokalval i Köpenhamn blev ett svidande nederlag för Socialdemokraterna och vi frågar oss hur pass ombytliga de danska väljarna är och vilka strategier för att fiska röster som går hem. Under valrörelsen har de 12 partiledarna bland annat låtit sig stängas in på en högskola i 24 timmar för en reality-TV-show, där de syntes laga mat, dricka vin och ha musikquiz tillsammans. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Samuel Larsson, tidigare Danmarkskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

Spaniens kritik mot kriget i Iran skiljer sig från andra ledares balansgång och får Trump att se rött. Samtidigt bävar EU för en ny energikris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern gör Europas relation till USA mer laddad. Donald Trumps beska utspel om att stoppa all handel med Spanien och den syrliga kommentaren att Storbritanniens Keir Starmer ”inte är någon Churchill”, väcker reaktioner. Europas linjer går isär när Spaniens Pedro Sanchez sätter hårt mot hårt medan Keir Starmer har en linje om kriget som uppfattas mer luddig. Samtidigt som Tysklands förbundskansler Friedrich Merz får kritik för att inte ha markerat hårdare mot Trump vid deras möte i Vita huset förra veckan.Risken för ny energikris stressar EuropaStoppet i Hormuzsundet och krigets inverkan på energimarknaden ökar nervositeten i Europa. Runt köksbord i Tyskland, Storbritannien och Spanien finns en oro för ökade energi- och levnadskostnader. Hur sårbart är Europa för oljepriser som åker berg- och dalbana och för avbrott i leveranser? Hör om EU:s lärdomar från 2022 och hur väl rustat Europa är den här gången.Medverkande: Andreas Liljeheden, EU-korrespondent i Strasbourg. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Nina Benner, korrespondent StorbritannienKatarina von Arndt, Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Olof Sjöström

Frankrike, Tyskland och Storbritannien har öppnat för militära åtgärder när kriget i Mellanöstern eskalerat. Hör också om Macrons nya plan för att skydda Europa med fler kärnvapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När kriget sprider sig och även berör europeiska intressen i Mellanöstern utesluter Frankrike, Storbritannien och Tyskland inte militära defensiva militära åtgärder mot Iran. Samtidigt manar EU och Ursula von der Leyen till deeskalering och att begränsa konflikten. Men EU är splittrat och unionen saknar hårda verktyg. En iransk drönarattack mot en brittisk bas på Cypern tar dock konflikten in i Europa och frågan är hur Nato och EU kan komma att svara då. Enligt USA och Donald Trump är motivet bakom attacken Irans förmåga att utveckla kärnvapen. En oro som delas av Europa samtidigt som debatten om ett europeiskt kärnvapenparaply intensifierats det senaste året. När Emmanuel Macron på måndagen presenterade Frankrikes kärnvapendoktrin, var budskapet att Frankrike kommer att bygga ut sin arsenal och inleda ett fördjupat kärnvapensamarbete med en rad europeiska länder. Hör om hur Rysslands agerande, men även Donald Trump, triggat den senaste europeiska utvecklingen när det gäller kärnvapen och hur ett utfällt franskt kärnvapenparaply är tänkt att fungera.Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Cecilia Blomberg, Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, Karl Sörenson, forskningsledare och kärnvapenanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge Researcher: Oskar SellströmTekniker: Jacob Lalér

Fyra år med krig har inneburit svåra prövningar för Ukraina och samtidigt förändrat Europa. Kan ett oenigt EU fortsätta ge Ukraina det stöd som behövs? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det brutala kriget i Ukraina har inte bara inneburit en katastrof för ukrainarna, utan även omformat Europa. Kriget har prövat Europas enighet och de EU-system där enskilda länder kan sätta sig på tvären. Fyra år efter den ryska fullskaliga invasion i Ukraina har EU infört en lång rad sanktioner mot Ryssland och stöttat Ukraina både med pengar och militär utrustning. Men på årsdagen reser EU-ledarna till Kiev tomhänta, varken nya sanktioner eller stödpaket har fått grönt ljus. Frågan är nu hur Bryssel ska komma runt Ungern och Slovakien som bromsar EU-hjälpen och hur stark den europiska viljan att hjälpa Ukraina är?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget PoliteaProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Mattias DellertTekniker: Christian Barter

Var det ett nytt europeiskt självförtroende som tog plats på scen på säkerhetskonferensen i München? Och hur glad är Orbán över ryggdunk från Rubio? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA klarar sig inte utan oss, var ett av budskapen från europeiska ledare på plats i München när den årliga säkerhetskonferensen gick av stapeln i helgen. Den transatlantiska länken är inte på något sätt lagad och Natos kris är inte över. Men är det en ny europeisk Trump-strategi vi såg glimten av på det bayerska lyxhotellet? En viral grimas från Kaja Kallas kanske också var en del av det. Efter säkerhetskonferensen åkte USA:s utrikesminister Marco Rubio vidare till Ungern och Slovakien. I Budapest fick premiärminister Orbán både ryggdunk och amerikanska löften om fördjupat samarbete. Vad betyder stödet från Trump-administrationen för Orbán och Fidész med bara två månader kvar till det ungerska valet i april? Och är EU:s bästa och snabbaste väg framåt nu ett fördjupat samarbete mellan ett mindre antal länder? I Bryssel diskuteras idén alltmer flitigt. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmTekniker: Jakob Gustavsson

Epstein-filerna har utlöst en lavin som verkar kunna dra med sig allt i sin väg: den norska självbilden, kungligheter och kanske även Keir Starmers karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Storbritannien har avgångskraven mot premiärminister Keir Starmer haglat när skandalen kring den tidigare partikollegan Peter Mandelsons Epstein-kontakter vuxit. Regeringens stabschef och kommunikationschef har avgått men frågan är om det räcker – hur länge kan Starmer klamra sig fast vid sin post? Epsteinstormen drar också in över Norge där både kungahus och utrikesdepartement nu krishanterar. Hör Ekots reporter Trygve Ulriksen Skogseth som den senaste veckan grävt djupt i den enorma mängden Epstein-dokument. Har det värsta från filerna uppdagats eller kan den norska självbilden få ytterligare anledning att skälva? Samtidigt finns exempel på fler europeiska höjdare som dragits in i skandalen, men som hamnat i skuggan när medier riktat sitt främsta sökarljus mot London och Oslo. Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese RosenvingeLjudklipp: House of Commons, VG, BBC.

Nya mega-avtal med Indien och Latinamerika har pushats över mållinjen. En smart strategi när EU vill stärka sitt geopolitiska inflytande i världen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Alla avtals moder” kallade Ursula von der Leyen EU:s nya uppgörelse med Indien. Det handlar om sänkta tullar, men också utökad samarbete på försvarsområdet. Vad betyder de tätare banden med New Delhi för Europa och varför kom genombrottet just nu? Kan EU påverka Indien bort från Ryssland eller är det en naiv tanke? Även i Latinamerika har EU baxat det historiska handelsavtalet Mercosur över mållinjen. En viktig geopolitisk manöver, men där oro och kritik kvarstår inom unionen. Vi frågar oss om de båda handelsavtalen tillsammans gör Europa och EU starkare och vilka värden EU kanske också måste kompromissa bort.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Stormen Trump har blåst över och Europa blickar återigen mot Ukraina. Kan nya samtal leda till verklig och hållbar fred? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mötet i Davos kom att kretsa kring Trump, Grönland och hot om tullar, istället för att som tänkt om Ukrainas framtid.Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visade påtaglig ilska mot EU:s ledare för deras oförmåga att få saker gjorda och uppmanade dem att nu agera.Dom USA-ledda fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina ser ut att gå på sparlåga men i dagarna framkom att ett avtal med USA om säkerhetsgarantier som ska gälla för Ukraina efter ett krigsavslut, nu kan vara nära, dock kvarstår några avgörande punkter.Andreas Liljeheden, BrysselkorrespondentLubna El-Shanti, UkrainakorrespondentGöran von Sydow, statsvetare och chef för SIEPS Svenska institutet för europapolitiska studier Programledare Sharon JåmaProducent Lena Bejerot

Lyssna på The Swedes med Martin Wicklin för nya, och lite oväntade, perspektiv på Sverige. En panel beståendes av internationella korrespondenter och akademiker ger varje vecka omvärldens syn på Sverige, svensk politik och kultur.Lyssna på The Swedes – nya avsnitt kommer varje tisdag i Sveriges Radios app.

Extrapodd: Efter en dramatisk vecka har EU:s ledare haft ännu ett toppmöte om relationen med USA. Är faran över och vilken roll spelar Natochefen Mark Rutte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En minst sagt krisartad vecka i världen går mot sitt slut. USA:s president Donald Trump hotade med strafftullar mot flera europeiska länder i kölvattnet av Grönlandskrisen, något som fick EU:s ledare att dra ihop ett blixtinkallat toppmöte. Därefter drog Trump tillbaka vissa av sina hot, inte minst efter ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte. Men är relationen mellan Europa och USA verkligen bättre nu och är de europeiska ledarna eniga i hur de ska hantera situationen? Och vilken roll spelar Storbritannien när EU och USA stångas med varandra?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Europa försöker samla sig till ett gemensamt svar på president Donald Trumps nya tullhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hoten handlar om höjda tullar mot europeiska länder om inte om inte USA får köpa Grönland.Frankrikes president Macron vill ta i med hårdhandskarna mot Trump medan Tyskland försöker sig på en mjukare linje. Mycket kan stå på spel: Grönland, ekonomiska värden och samarbetet med USA om stödet till Ukraina. I dagens avsnitt medverkar fyra av Sveriges Radios Europakorrespondenter som samlats i Bryssel för att reda ut dessa frågor. Andreas Liljeheden, BrysselkorrespondentKatarina von Arndt, TysklandskorrespondentNina Benner, Londonkorrespondent Cecilia Blomberg, SydeuropakorrespondentProgramledare: Sharon JåmaProducent: Lena Bejerot

Extrapodd: Kan Danmark och Grönland andas ut efter mötet med USA? Och vad innebär det att Danmark ska öka den militära närvaron på Grönland? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Danmarks och Grönlands utrikesministrar har besökt USA för att diskutera Grönlands status med USA:s utrikesminister samt med vice president JD Vance. Efter mötet upprepade USA:s president Donald Trump att han vill ha ett amerikanskt övertagande av Grönland. Den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen har samtidigt sagt att idéer som inte respekterar Grönländskt självstyre och Danmarks territoriella integritet är oacceptabla. Men, mötet resulterade i att man enades om att bilda en grupp för att undersöka möjligheter till en gemensam lösning. Vad hände egentligen under mötet i Washington DC, spelar Natos agerande någon roll och går det att läsa in något i Lars Løkke Rasmussens rökpaus efter mötet?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Hur ska Europa svara på Trumps krav gällande Grönland. Räcker det med europeisk enighet, ska EU höja rösten eller är en ny Nato-satsningen lösningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europapodden spelas in på plats i Sälen under Folk och Försvars årliga rikskonferens. Efter den amerikanska attacken mot Venezuela har Donald Trump höjt tonläget mot Grönland. Skulle de amerikanska hoten realiseras kan det innebära enorma problem för försvarsalliansen Nato och då även hota Europas säkerhet.Har Europas ledare varit för naiva gällande USA:s planer för Grönland och vad kan de europeiska länderna nu göra för att lugna ner USA? EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius har pratat om mer militär enighet inom unionen, är det en lösning? Samtidigt har flera europeiska länder nyligen föreslagit att Nato ska lansera en ny satsning som innebär större militär närvaro på Grönland. Det senare skulle vara ett sätt att möta ryska och kinesiska aktiviteter i Arktis, något som Donald Trump säger sig vara oroad över. Och, hur stadigt står Natosamarbetet när relationen mellan USA och Europa gungar?Medverkande: Jonas Haggren, vice amiral och Sveriges militära representant i EU och Nato. Göran von Sydow, direktör för Sieps. Anna Wieslander, Nordeuropachef på Atlantic Council. Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias DellertTekniker: Mattz Larsson

Frågespecial. Om kläderna som portar dig i Bryssel. Varför EU älskar(?) krångliga regler och hur det kommer sig att en EU-armé inte lär bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse 12/1-26: I en tidigare version av det här avsnittet sades att USA tidigare sagt nej till en affär där Colombia ville köpa JAS Gripen. Det framstod därmed felaktigt som att USA stoppat affären. Rätt är att affären undertecknades i november 2025. Den felaktiga uppgiften har klippts bort.Europapodden startar 2026 med en frågespecial. Varför har många EU-länder varit rädda för att använda de frysta ryska tillgångarna för att stötta Ukraina? Hur och när kan det franska skuldberget slå mot övriga Europa? Vi ringer även upp Berlin och får reda på vad Angela Merkel egentligen sagt om Vladimir Putin i närtid. Och så sist men inte minst: var tog Londons coolhetsfaktor vägen?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, frilansande Brysselkorrespondent knuten till Svenska Dagbladet. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Har Kung Charles och tiara-diplomati blivit ett europeiskt trumfkort för att tygla Trump? Och hur mycket makt har egentligen den brittiska kungen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under året har kung Charles III hunnit med att bearbeta Donald Trump, dra upp linjer för samarbeten med Frankrikes president Emmanuel Macron och visat upp överväldigande stöd för Volodomyr Zelenskyj. Kungen har haft hela tre möten med Ukrainas president, och bjudit in den amerikanske presidenten till en ovanligt påkostad statsbankett på Windsor Castle. Tidigare under året, efter Donald Trumps utspel om att göra Kanada till USA:s 51:a delstat, åkte kungen även till Kanada och höll tal i det kanadensiska parlamentet. Kung Charles, som är Kanadas statsöverhuvud, pratade om ömsesidig respekt och konstruktivt utbyte.Är den brittiska kungen mer politiskt aktiv än hans mamma var under hennes långa regenttid, eller handlar det mest om att den brittiska regeringen vill använda sin monark mer för tillfället? Var 2025 ett ovanligt bra år för det som brukar kallas “tiara-diplomati” eller ser vi början på en era där kungahusens geopolitiska makt ökar?Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent. Ebba Kleberg von Sydow, hovexpert i podden Monarkerna. James Savage, journalist och vd för The Local.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Mattias Dellert

Hör om spelet bakom EU:s nödlösning för att stötta Ukraina. Och så om trion som frontar Europa på världsscenen, men som har politisk motvind på hemmaplan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Årets sista EU-toppmöte resulterade i ett nytt miljardlån för att stötta Ukraina. Men splittringen inom unionen blev synlig och kompromissen är ett bakslag för EU-kommissionen och flera länder som hellre hade använt de frysta ryska tillgångarna. Inte heller gick EU i mål med frihandelsavtalet Mercosur och vidare har kommissionen fått backa från prestigemålet om att förbjuda försäljning av nya bensinbilar 2035. Medan bakslagen duggat tätt i Bryssel summerar vi också ett europeiskt år där ledare som Merz, Macron och Starmer fått mycket strålkastarljus på den diplomatiska scenen. Nu senast Friedrich Merz, som efter förra veckans toppmöte i Berlin nöjt konstaterade att ”Tyskland är tillbaka på den internationella scenen”. Men trion förenas i att behöva tampas med politiska motgångar på respektive hemmaplan. Europapodden reder ut vem som haft det jobbigast och så ringar vi in några europeiska händelser som fick mindre uppmärksamhet 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Krigsdiplomatin går på högvarv och europeiska ledare visar enighet i Berlin. Men hur långt räcker säkerhetsgarantier för Ukraina när frågan om territorier är olöst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa har flyttat fram positionerna i fredssamtalen och under måndagen enades Ukraina, flera europeiska länder och USA om nya bud för en fred. Det handlar om säkerhetsgarantier och en multinationell fredsbevarande styrka till Ukraina. Men vad betyder de nya löftena i praktiken när Putin fortsatt kräver att Ukraina avsäger sig territorium till Ryssland? Zelenskyj har den senaste tiden öppnat för vissa kompromisser och att frysa frontlinjen, men att ge upp hela Donbass fortsätter vara en röd linje.Årets sista EU-toppmöte – ett ödesmöte för KievSamtidigt drar det ihop sig inför årets sista EU-toppmöte i Bryssel. På bordet ligger frågan om de frysta ryska tillgångarna och att använda dessa som säkerhet för att stötta Ukraina finansiellt. Eftersom motståndet mot att använda tillgångarna ökat inom unionen är det bäddat för tuffa förhandlingar. Behoven i Ukraina är enorma och frågan är hur pengar kan lösas om EU-länderna fortsätter köra fast om tillgångarna.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge

Enligt USA:s nya säkerhetsstrategi står Europa inför civilisationskollaps, vad innebär det? Samtidigt kan EU:s migrationspolitik snart bli tuffare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I USA:s nya säkerhetsstrategi har Europa en väsentlig roll. Bland annat slår amerikanerna fast att Europa står inför sin egen undergång på grund av invandring, lågt barnafödande och politisk censur. Samtidigt har USA en mer försonlig inställning till Ryssland. De av EU:s toppolitiker som har kommenterat dokumentet har varit försiktiga i sitt bemötande. Varför tassar européerna på tå och varför är Trumpadministraionen hårdare i tonen gentemot Europa än mot gamla ärkefienden Ryssland? Vad innebär det här dokumentet för europeisk säkerhet och finns det politiska krafter inom EU som välkomnar att USA utmanar den transatlantiska gemenskapen?Samtidigt är EU:s migrationspolitik på tapeten just nu. I veckan möttes unionens migrationsministrar för att diskutera olika delar av den migrationspakt som ska träda i kraft i sommar. Efter mötet kallades överenskommelse för historisk. Mycket pekar mot att unionen nu får en betydligt hårdare migrationspolitik. Vad kom ministrarna fram till och hur står det till med solidariteten mellan EU:s länder?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid utrikespolitiska institutet. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap och migrationsexepert vid Sieps.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Europa har återigen hamnat vid sidlinjen av fredssamtalen där USA förhandlar med Ryssland. Samtidigt går åsikterna isär om framtida europeisk trupp till Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Donald Trumps sändebud åker till Moskva för att möta Vladimir Putin är det återigen tydligt att USA håller i taktpinnen och Europa hamnar vid sidan av. Samtidigt fortsätter Europas tungviktare att betona vikten av europeiskt inflytande och säkerhetsgarantier för Ukraina, men frågan om framtida fredsbevarande europeisk trupp till Ukraina splittrar. Frankrike och Emmanuel Macron har varit drivande i diskussionen tillsammans med Storbritannien, men för Tyskland och Friedrich Merz är frågan om att skicka soldater utomlands känslig. Både Tyskland och Frankrike är just nu samtidigt i färd med att införa ny frivillig militärtjänst för att stärka sina respektive försvarsmakter. Hör om hur det står till med försvarsviljan i de båda länderna och hur diskussionen låter när fler unga fransmän och tyskar nu ska motiveras till att vilja göra militärtjänst. Tyskland inspireras uttryckligen av Sverige och försvarsminister Pistorius pratar om ”den svenska modellen” som en förebild.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Europa försöker hävda sin position i de pågående förhandlingarna om fredsplaner för Ukraina. Hur påverkas utsikterna framåt av att Trumps ursprungliga förslag gav Ryssland stora fördelar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Det mullrar i den brittiska inrikespolitiken. Problemen hopar sig för Labour och partiet gör nu en skarp gir i migrationspolitiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brittiska Labour har gått från en historisk jordskredsseger i valet 2024 till usla förtroendesiffror och besvärande uppgifter om interna maktstrider. Vad ligger bakom den snabba förändringen av den brittiska spelplanen och kommer premiärminister Keir Starmer kunna behålla greppet om regeringsmakten? Partiets förslag till omläggning av den brittiska migrationspolitiken visar hur Labour försöker behålla kommandot i en fråga där högerpopulistiska Reform UK med stor framgång utmanar de traditionella statsbärande partierna. Samtidigt som de nya förslaget bäddar för kritik från motsatt håll. Nu väntar alla på nästa stora politiska prövning för Starmer när förslaget till ny budget ska presenteras om en vecka. Samtidigt briserar skandalen runt BBC och Trumps hot om stämning av public service-bolaget. En händelse som också plockats upp i den redan kokande brittiska inrikespolitiken. Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. James Savage, journalist och vd för The Local. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Osämjan om EU:s klimatåtaganden fördjupas och det krävdes nattmangling för att enas om en linje inför FN:s klimatmöte. Kommer unionens gröna giv att överleva de nya motsättningarna i Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU:s klimatlagar med målet att bli första klimatneutrala kontinent till år 2050 utmanas nu i allt större utsträckning inifrån. När EU-länderna skulle enas om delmål för minskade utsläpp till 2040 krävdes nattmangling för att landa i en linje, och enligt kritiker blev resultatet urvattnat. Runt om i Europa flyttar nu kritiker av EU:s klimatlagar fram sina politiska positioner. Det syns bland annat i Tyskland där regeringen tar strid för att riva upp beslutet om att förbjuda nya bensin- och dieselbilar i EU 2035 och det syns i Tjeckien där den nye premiärministern pratar om ”ett grönt självmord”. Mitt i striden står kommissionschef Ursula von er Leyen som 2019 lanserade EU:s gröna giv som Europas ”mannen-på-månen-ögonblick”. Hur påverkas EU:s och Europas klimatanseende i världen, när splittringen på insidan fördjupas? Och kommer den gröna given att ligga fast?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin och Mona Hambraeus, klimatkorrespondent på FN:s klimatmöte i Belem, Brasilien.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Beroendet av Kina för import av strategiska råvaror har länge varit ett orosmoln över Bryssel. Nu lanseras nya planer för att säkra försörjningen, men frågan är hur långt det räcker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Handelskriget mellan Kina och USA har fått larmklockorna att ljuda allt högre i Bryssel om hur Kina dominerar den globala marknaden för kritiska råvaror. Det var i början av oktober som Peking drog i exportbromsen för sällsynta jordartsmetaller och även om det nu verkar som att Europa omfattas av en paus i exportstoppet så har frågan om Kinaberoendet blivit än mer akut för EU. I ett tal häromveckan lanserade kommissionsordföranden Ursula von der Leyen en ny slogan: ”ReSourceEU”. Von der Leyen menar att EU nu måste hitta nya sätt att säkra tillgången på kritiska råvaror och pekar på återvinning som en del av lösningen. Men hur långt räcker det? Ännu är det oklart om de nya planerna kommer backas upp av finansiering. Och vad är egentligen nytt från EU:s befintliga förordning om kritiska råvaror? Hör också om skrällen i det nederländska valet, där den vänsterliberala Europavännen Rob Jetten från partiet D66 ligger bäst till att lyckas bilda regering och bli landets nya premiärminister. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Niklas Rossbach, analytiker vid Försvarshögskolan. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Belgien håller emot när EU vill använda frysta ryska tillgångar för att stötta Ukraina. Finns en plan B? Och så val i Nederländerna ett test för Europas ytterhöger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förväntningarna var höga när EU:s stats- och regeringschefer samlades till toppmöte förra veckan. Tanken var att man skulle besluta om att använda de ryska frysta tillgångarna i Europa för låna pengar till Ukraina. Men toppmötet slutade i ett bakslag och med en urvattnad skrivning om att ta fram alternativ. Hör om varför Belgien blockerar beslutet om de ryska tillgångarna och varför frågan är så känslig och svår att komma överens om. Nu pratas det om ett nytt gemensamt EU-lån som en plan B för att stötta Ukraina framåt. Men inte heller det tycker alla EU-länder är en bra idé. Geert Wilders suktar efter makten – men isolerasEfter Geert Wilders hoppade av den nederländska koalitionsregeringen i somras går nu landet till nyval. Wilders och hans parti PVV leder i opinionen, men andra partier säger nej till samarbete. Valet ses som ett test för Europas ytterhöger. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Calle Håkansson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut samt vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Nina Benner, korrespondent på plats i Nederländerna.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Vad innebär det att Putin bjuds in till möte med Trump i Ungern trots protester från andra EU-länder? Samtidigt ska EU rusta på grund av Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU:s enighet sätts på prov när USA:s president Donald Trump meddelar att han ska möta den ryske presidenten Vladimir Putin i Budapest. Värd för mötet blir Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Nyheten har mötts av kritik från flera EU-länder som menar att Putin är en efterlyst krigsförbrytare som inte ens ska tillåtas att flyga i EU:s luftrum. Kommer mötet bli av och vad tycker egentligen Bryssel om det? Samtidigt har EU lanserat en plan för snabb militär upprustning för att möta hotet från Putins Ryssland, är det en reaktion i elfte timmen eller kommer EU:s satsningar innebära bättre försvar av unionen?Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har varit i USA för ett möte med Donald Trump. Ett möte som inte resulterade i några Tomahawk-missiler, något Ukraina har efterfrågat. Det här sker efter en period med ryggdunkningar mellan USA och Ukraina. Har den amerikanske presidenten ändrat inställning och vad innebär det för EU?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert