Europapodden

Uppgifter om röstköp, sprängladdningar och EU-läckor till Kreml. Viktor Orbán utmanas på allvar och Bryssel håller andan när Ungern går till val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungern går till val den 12 april och premiärminister Viktor Orbán står inför sin största utmaning på 16 år. Samtidigt har Ungern blivit en geopolitisk kokpunkt där stormakternas intressen sammanfaller i Europa. För Putin finns starka skäl att vilja påverka det ungerska valet och även Trump-administrationen ger sig in i slutspurten när JD Vance besöker Budapest för att backa Orbán.Viktor Orbán vs Péter MagyarViktor Orbán och hans Fidesz ställs mot utmanaren Peter Magyar, partiledare för mittenhögerpartiet Tisza. Ungernkännaren Anders Blomqvist beskriver hur Orbán förändrat det ungerska samhället i grunden och Östereuropakorrespondent Milan Djelevic berättar vilka frågor som driver de ungerska väljarna. Samtidigt finns utbredd kritik om att valet inte är fritt, utan att påtryckningar och press är en realitet som många ungerska väljare känner av.Röstköp, läckor och desinformationSlutspurten kantas av uppgifter om läckor inifrån EU-möten, rysk påverkan och röstköp. En dokumentär med vittnesmål om hur röster kan köpas för pengar och mutor har skakat valspurten, men avfärdas av Fidesz som smutskastning. Europarådets observatörer varnar samtidigt för en aggressiv valrörelse med vilseledande kampanjer. Hur påverkar allt detta väljarna och valet? Medverkande: Milan Djelevic, Östereuropakorrespondent. Anders Blomqvist, Ungernkännare och historiker vid Högskolan i Dalarna. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Marcus Östlund

Höga energipriser slår hårt mot Europa och finansminister Svantesson varnar om att ransonering inte kan uteslutas om energikrisen blir långvarig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Storbritannien pressas premiärminister Starmer hårt av energifrågan, oppositionen menar att regeringen istället borde utvinna mer fossilt i ishavet.I Frankrike genomförs stora protester mot höga bensinpriser medan Spanien (som har betydligt bättre statsfinanser än Frankrike) redan valt att subventionera både bensin och höjda elpriser.Norge är en av energikrisens kortsiktiga vinnare men kan Europa räkna med Norges energitillgångar i det långa loppet? Rättelse: I ursprungsversionen av avsnittet uppgavs felaktigt att Spaniens premiärminister Pedro Sanchez sagt att en kilowattimme (kWh) kostade 14 euro i Spanien och mer än 100 euro i Frankrike, Tyskland och Italien i mars. Korrekt är att siffrorna gäller per megawattimme (mWh). Uppgiften har tagits bort den 2:a april 2026. Medverkande:Programledare Catarina Spåre GustafssonNina Benner, korrespondent för Storbrittanien och IrlandCecilia Blomberg, SydeuropakorrespondentElin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS AnalysisProducent Lena BejerotResearch Oskar Sellström

Parisa Höglund tipsar om att Det politiska spelet numera släpper två avsnitt i veckan varje tisdag och torsdag i Sveriges Radios app! Inför riksdagsvalet i höst växlar Sveriges största politikpodd Det politiska spelet upp och släpper två avsnitt i veckan - på tisdagar och torsdagar. Tisdagens avsnitt, där du hör Parisa Höglund tillsammans med Monica Saarinen, hör du bara hos Sveriges Radio, så lyssna i Sveriges Radios app.

Viktor Orbáns blockering av Ukrainastödet irriterar EU, frågan är om Orbán använder EU-konflikten för att försöka vinna det stundande valet i Ungern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungern går till val 12 april och allt står på spel för landets premiärminister Viktor Orban, som innehaft posten i hela 16 år. Iinför valet har en infekterad strid om utlovade EU-stödpengar till Ukraina blossat upp. Ungern som tidigare sagt ja till stödpengarna vände tvärt och EU kunde därmed inte ta något beslut på toppmötet i Bryssel som planerat. Orban skyller vändningen på att den ledning som förser Ungern med rysk olja, och som Ryssland bombat sönder, ännu inte lagats. Nu har EU lovat stå för kostnaderna för att laga ledningen, men tills dess att den ryska oljan flödar fritt till Ungern tämker Viktor Orban inte rösta ja till nödlånet på 90 miljarder Euro till Ukraina, som landet så väl behöver. Men om ett par veckor kan Ungern ha en ny premiärminister - så kanske Orban spelat ut sitt sista kort mot EU! Programledare Catarina Spåre Gustafsson Medverkande:Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent Lubna El-Shanti , Ukrainakorrespondent Producent Lena Bejerot

Danmarks statsminister Mette Frederiksen hoppas att hanteringen av Grönlandskrisen ska säkra en valseger. Men hon utmanas från både höger och vänster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Valspurten i Danmark går in i slutskede inför valet till Folketinget den 24 mars. Statsminister Mette Frederiksen siktar på en tredje rak valseger och sätter sitt hopp till det opinionslyft som syntes efter Grönlandskrisen i början av året. Stormaktsrivaliteten i Arktis och runt Grönland ger årets valrörelse i Danmark en tydlig geopolitisk fond, även det är inrikespolitiska frågor som dominerar valrörelsen. Så frågan är hur stark ”Trumpeffekten” blir för Frederiksen i slutändan? Partiledarna gör reality-TVDen nuvarande danska mittenregeringen med Socialdemokraterna, Moderaterna och Venstre i koalition utmanas från både höger och vänster. Höstens lokalval i Köpenhamn blev ett svidande nederlag för Socialdemokraterna och vi frågar oss hur pass ombytliga de danska väljarna är och vilka strategier för att fiska röster som går hem. Under valrörelsen har de 12 partiledarna bland annat låtit sig stängas in på en högskola i 24 timmar för en reality-TV-show, där de syntes laga mat, dricka vin och ha musikquiz tillsammans. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Samuel Larsson, tidigare Danmarkskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

Spaniens kritik mot kriget i Iran skiljer sig från andra ledares balansgång och får Trump att se rött. Samtidigt bävar EU för en ny energikris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern gör Europas relation till USA mer laddad. Donald Trumps beska utspel om att stoppa all handel med Spanien och den syrliga kommentaren att Storbritanniens Keir Starmer ”inte är någon Churchill”, väcker reaktioner. Europas linjer går isär när Spaniens Pedro Sanchez sätter hårt mot hårt medan Keir Starmer har en linje om kriget som uppfattas mer luddig. Samtidigt som Tysklands förbundskansler Friedrich Merz får kritik för att inte ha markerat hårdare mot Trump vid deras möte i Vita huset förra veckan.Risken för ny energikris stressar EuropaStoppet i Hormuzsundet och krigets inverkan på energimarknaden ökar nervositeten i Europa. Runt köksbord i Tyskland, Storbritannien och Spanien finns en oro för ökade energi- och levnadskostnader. Hur sårbart är Europa för oljepriser som åker berg- och dalbana och för avbrott i leveranser? Hör om EU:s lärdomar från 2022 och hur väl rustat Europa är den här gången.Medverkande: Andreas Liljeheden, EU-korrespondent i Strasbourg. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Nina Benner, korrespondent StorbritannienKatarina von Arndt, Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Olof Sjöström

Frankrike, Tyskland och Storbritannien har öppnat för militära åtgärder när kriget i Mellanöstern eskalerat. Hör också om Macrons nya plan för att skydda Europa med fler kärnvapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När kriget sprider sig och även berör europeiska intressen i Mellanöstern utesluter Frankrike, Storbritannien och Tyskland inte militära defensiva militära åtgärder mot Iran. Samtidigt manar EU och Ursula von der Leyen till deeskalering och att begränsa konflikten. Men EU är splittrat och unionen saknar hårda verktyg. En iransk drönarattack mot en brittisk bas på Cypern tar dock konflikten in i Europa och frågan är hur Nato och EU kan komma att svara då. Enligt USA och Donald Trump är motivet bakom attacken Irans förmåga att utveckla kärnvapen. En oro som delas av Europa samtidigt som debatten om ett europeiskt kärnvapenparaply intensifierats det senaste året. När Emmanuel Macron på måndagen presenterade Frankrikes kärnvapendoktrin, var budskapet att Frankrike kommer att bygga ut sin arsenal och inleda ett fördjupat kärnvapensamarbete med en rad europeiska länder. Hör om hur Rysslands agerande, men även Donald Trump, triggat den senaste europeiska utvecklingen när det gäller kärnvapen och hur ett utfällt franskt kärnvapenparaply är tänkt att fungera.Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Cecilia Blomberg, Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, Karl Sörenson, forskningsledare och kärnvapenanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge Researcher: Oskar SellströmTekniker: Jacob Lalér

Fyra år med krig har inneburit svåra prövningar för Ukraina och samtidigt förändrat Europa. Kan ett oenigt EU fortsätta ge Ukraina det stöd som behövs? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det brutala kriget i Ukraina har inte bara inneburit en katastrof för ukrainarna, utan även omformat Europa. Kriget har prövat Europas enighet och de EU-system där enskilda länder kan sätta sig på tvären. Fyra år efter den ryska fullskaliga invasion i Ukraina har EU infört en lång rad sanktioner mot Ryssland och stöttat Ukraina både med pengar och militär utrustning. Men på årsdagen reser EU-ledarna till Kiev tomhänta, varken nya sanktioner eller stödpaket har fått grönt ljus. Frågan är nu hur Bryssel ska komma runt Ungern och Slovakien som bromsar EU-hjälpen och hur stark den europiska viljan att hjälpa Ukraina är?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget PoliteaProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Mattias DellertTekniker: Christian Barter

Var det ett nytt europeiskt självförtroende som tog plats på scen på säkerhetskonferensen i München? Och hur glad är Orbán över ryggdunk från Rubio? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA klarar sig inte utan oss, var ett av budskapen från europeiska ledare på plats i München när den årliga säkerhetskonferensen gick av stapeln i helgen. Den transatlantiska länken är inte på något sätt lagad och Natos kris är inte över. Men är det en ny europeisk Trump-strategi vi såg glimten av på det bayerska lyxhotellet? En viral grimas från Kaja Kallas kanske också var en del av det. Efter säkerhetskonferensen åkte USA:s utrikesminister Marco Rubio vidare till Ungern och Slovakien. I Budapest fick premiärminister Orbán både ryggdunk och amerikanska löften om fördjupat samarbete. Vad betyder stödet från Trump-administrationen för Orbán och Fidész med bara två månader kvar till det ungerska valet i april? Och är EU:s bästa och snabbaste väg framåt nu ett fördjupat samarbete mellan ett mindre antal länder? I Bryssel diskuteras idén alltmer flitigt. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmTekniker: Jakob Gustavsson

Epstein-filerna har utlöst en lavin som verkar kunna dra med sig allt i sin väg: den norska självbilden, kungligheter och kanske även Keir Starmers karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Storbritannien har avgångskraven mot premiärminister Keir Starmer haglat när skandalen kring den tidigare partikollegan Peter Mandelsons Epstein-kontakter vuxit. Regeringens stabschef och kommunikationschef har avgått men frågan är om det räcker – hur länge kan Starmer klamra sig fast vid sin post? Epsteinstormen drar också in över Norge där både kungahus och utrikesdepartement nu krishanterar. Hör Ekots reporter Trygve Ulriksen Skogseth som den senaste veckan grävt djupt i den enorma mängden Epstein-dokument. Har det värsta från filerna uppdagats eller kan den norska självbilden få ytterligare anledning att skälva? Samtidigt finns exempel på fler europeiska höjdare som dragits in i skandalen, men som hamnat i skuggan när medier riktat sitt främsta sökarljus mot London och Oslo. Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese RosenvingeLjudklipp: House of Commons, VG, BBC.

Nya mega-avtal med Indien och Latinamerika har pushats över mållinjen. En smart strategi när EU vill stärka sitt geopolitiska inflytande i världen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Alla avtals moder” kallade Ursula von der Leyen EU:s nya uppgörelse med Indien. Det handlar om sänkta tullar, men också utökad samarbete på försvarsområdet. Vad betyder de tätare banden med New Delhi för Europa och varför kom genombrottet just nu? Kan EU påverka Indien bort från Ryssland eller är det en naiv tanke? Även i Latinamerika har EU baxat det historiska handelsavtalet Mercosur över mållinjen. En viktig geopolitisk manöver, men där oro och kritik kvarstår inom unionen. Vi frågar oss om de båda handelsavtalen tillsammans gör Europa och EU starkare och vilka värden EU kanske också måste kompromissa bort.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Stormen Trump har blåst över och Europa blickar återigen mot Ukraina. Kan nya samtal leda till verklig och hållbar fred? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mötet i Davos kom att kretsa kring Trump, Grönland och hot om tullar, istället för att som tänkt om Ukrainas framtid.Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visade påtaglig ilska mot EU:s ledare för deras oförmåga att få saker gjorda och uppmanade dem att nu agera.Dom USA-ledda fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina ser ut att gå på sparlåga men i dagarna framkom att ett avtal med USA om säkerhetsgarantier som ska gälla för Ukraina efter ett krigsavslut, nu kan vara nära, dock kvarstår några avgörande punkter.Andreas Liljeheden, BrysselkorrespondentLubna El-Shanti, UkrainakorrespondentGöran von Sydow, statsvetare och chef för SIEPS Svenska institutet för europapolitiska studier Programledare Sharon JåmaProducent Lena Bejerot

Lyssna på The Swedes med Martin Wicklin för nya, och lite oväntade, perspektiv på Sverige. En panel beståendes av internationella korrespondenter och akademiker ger varje vecka omvärldens syn på Sverige, svensk politik och kultur.Lyssna på The Swedes – nya avsnitt kommer varje tisdag i Sveriges Radios app.

Extrapodd: Efter en dramatisk vecka har EU:s ledare haft ännu ett toppmöte om relationen med USA. Är faran över och vilken roll spelar Natochefen Mark Rutte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En minst sagt krisartad vecka i världen går mot sitt slut. USA:s president Donald Trump hotade med strafftullar mot flera europeiska länder i kölvattnet av Grönlandskrisen, något som fick EU:s ledare att dra ihop ett blixtinkallat toppmöte. Därefter drog Trump tillbaka vissa av sina hot, inte minst efter ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte. Men är relationen mellan Europa och USA verkligen bättre nu och är de europeiska ledarna eniga i hur de ska hantera situationen? Och vilken roll spelar Storbritannien när EU och USA stångas med varandra?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Europa försöker samla sig till ett gemensamt svar på president Donald Trumps nya tullhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hoten handlar om höjda tullar mot europeiska länder om inte om inte USA får köpa Grönland.Frankrikes president Macron vill ta i med hårdhandskarna mot Trump medan Tyskland försöker sig på en mjukare linje. Mycket kan stå på spel: Grönland, ekonomiska värden och samarbetet med USA om stödet till Ukraina. I dagens avsnitt medverkar fyra av Sveriges Radios Europakorrespondenter som samlats i Bryssel för att reda ut dessa frågor. Andreas Liljeheden, BrysselkorrespondentKatarina von Arndt, TysklandskorrespondentNina Benner, Londonkorrespondent Cecilia Blomberg, SydeuropakorrespondentProgramledare: Sharon JåmaProducent: Lena Bejerot

Extrapodd: Kan Danmark och Grönland andas ut efter mötet med USA? Och vad innebär det att Danmark ska öka den militära närvaron på Grönland? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Danmarks och Grönlands utrikesministrar har besökt USA för att diskutera Grönlands status med USA:s utrikesminister samt med vice president JD Vance. Efter mötet upprepade USA:s president Donald Trump att han vill ha ett amerikanskt övertagande av Grönland. Den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen har samtidigt sagt att idéer som inte respekterar Grönländskt självstyre och Danmarks territoriella integritet är oacceptabla. Men, mötet resulterade i att man enades om att bilda en grupp för att undersöka möjligheter till en gemensam lösning. Vad hände egentligen under mötet i Washington DC, spelar Natos agerande någon roll och går det att läsa in något i Lars Løkke Rasmussens rökpaus efter mötet?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Hur ska Europa svara på Trumps krav gällande Grönland. Räcker det med europeisk enighet, ska EU höja rösten eller är en ny Nato-satsningen lösningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europapodden spelas in på plats i Sälen under Folk och Försvars årliga rikskonferens. Efter den amerikanska attacken mot Venezuela har Donald Trump höjt tonläget mot Grönland. Skulle de amerikanska hoten realiseras kan det innebära enorma problem för försvarsalliansen Nato och då även hota Europas säkerhet.Har Europas ledare varit för naiva gällande USA:s planer för Grönland och vad kan de europeiska länderna nu göra för att lugna ner USA? EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius har pratat om mer militär enighet inom unionen, är det en lösning? Samtidigt har flera europeiska länder nyligen föreslagit att Nato ska lansera en ny satsning som innebär större militär närvaro på Grönland. Det senare skulle vara ett sätt att möta ryska och kinesiska aktiviteter i Arktis, något som Donald Trump säger sig vara oroad över. Och, hur stadigt står Natosamarbetet när relationen mellan USA och Europa gungar?Medverkande: Jonas Haggren, vice amiral och Sveriges militära representant i EU och Nato. Göran von Sydow, direktör för Sieps. Anna Wieslander, Nordeuropachef på Atlantic Council. Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias DellertTekniker: Mattz Larsson

Frågespecial. Om kläderna som portar dig i Bryssel. Varför EU älskar(?) krångliga regler och hur det kommer sig att en EU-armé inte lär bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse 12/1-26: I en tidigare version av det här avsnittet sades att USA tidigare sagt nej till en affär där Colombia ville köpa JAS Gripen. Det framstod därmed felaktigt som att USA stoppat affären. Rätt är att affären undertecknades i november 2025. Den felaktiga uppgiften har klippts bort.Europapodden startar 2026 med en frågespecial. Varför har många EU-länder varit rädda för att använda de frysta ryska tillgångarna för att stötta Ukraina? Hur och när kan det franska skuldberget slå mot övriga Europa? Vi ringer även upp Berlin och får reda på vad Angela Merkel egentligen sagt om Vladimir Putin i närtid. Och så sist men inte minst: var tog Londons coolhetsfaktor vägen?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, frilansande Brysselkorrespondent knuten till Svenska Dagbladet. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Har Kung Charles och tiara-diplomati blivit ett europeiskt trumfkort för att tygla Trump? Och hur mycket makt har egentligen den brittiska kungen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under året har kung Charles III hunnit med att bearbeta Donald Trump, dra upp linjer för samarbeten med Frankrikes president Emmanuel Macron och visat upp överväldigande stöd för Volodomyr Zelenskyj. Kungen har haft hela tre möten med Ukrainas president, och bjudit in den amerikanske presidenten till en ovanligt påkostad statsbankett på Windsor Castle. Tidigare under året, efter Donald Trumps utspel om att göra Kanada till USA:s 51:a delstat, åkte kungen även till Kanada och höll tal i det kanadensiska parlamentet. Kung Charles, som är Kanadas statsöverhuvud, pratade om ömsesidig respekt och konstruktivt utbyte.Är den brittiska kungen mer politiskt aktiv än hans mamma var under hennes långa regenttid, eller handlar det mest om att den brittiska regeringen vill använda sin monark mer för tillfället? Var 2025 ett ovanligt bra år för det som brukar kallas “tiara-diplomati” eller ser vi början på en era där kungahusens geopolitiska makt ökar?Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent. Ebba Kleberg von Sydow, hovexpert i podden Monarkerna. James Savage, journalist och vd för The Local.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Mattias Dellert

Hör om spelet bakom EU:s nödlösning för att stötta Ukraina. Och så om trion som frontar Europa på världsscenen, men som har politisk motvind på hemmaplan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Årets sista EU-toppmöte resulterade i ett nytt miljardlån för att stötta Ukraina. Men splittringen inom unionen blev synlig och kompromissen är ett bakslag för EU-kommissionen och flera länder som hellre hade använt de frysta ryska tillgångarna. Inte heller gick EU i mål med frihandelsavtalet Mercosur och vidare har kommissionen fått backa från prestigemålet om att förbjuda försäljning av nya bensinbilar 2035. Medan bakslagen duggat tätt i Bryssel summerar vi också ett europeiskt år där ledare som Merz, Macron och Starmer fått mycket strålkastarljus på den diplomatiska scenen. Nu senast Friedrich Merz, som efter förra veckans toppmöte i Berlin nöjt konstaterade att ”Tyskland är tillbaka på den internationella scenen”. Men trion förenas i att behöva tampas med politiska motgångar på respektive hemmaplan. Europapodden reder ut vem som haft det jobbigast och så ringar vi in några europeiska händelser som fick mindre uppmärksamhet 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Krigsdiplomatin går på högvarv och europeiska ledare visar enighet i Berlin. Men hur långt räcker säkerhetsgarantier för Ukraina när frågan om territorier är olöst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa har flyttat fram positionerna i fredssamtalen och under måndagen enades Ukraina, flera europeiska länder och USA om nya bud för en fred. Det handlar om säkerhetsgarantier och en multinationell fredsbevarande styrka till Ukraina. Men vad betyder de nya löftena i praktiken när Putin fortsatt kräver att Ukraina avsäger sig territorium till Ryssland? Zelenskyj har den senaste tiden öppnat för vissa kompromisser och att frysa frontlinjen, men att ge upp hela Donbass fortsätter vara en röd linje.Årets sista EU-toppmöte – ett ödesmöte för KievSamtidigt drar det ihop sig inför årets sista EU-toppmöte i Bryssel. På bordet ligger frågan om de frysta ryska tillgångarna och att använda dessa som säkerhet för att stötta Ukraina finansiellt. Eftersom motståndet mot att använda tillgångarna ökat inom unionen är det bäddat för tuffa förhandlingar. Behoven i Ukraina är enorma och frågan är hur pengar kan lösas om EU-länderna fortsätter köra fast om tillgångarna.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge