Vetenskapsradion Nyheter

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Strålsäkerhetsmyndigheten analyserar allmänhetens inskickade svampar hittar de få med höga halter av radioaktivitet. Hos vildsvin finns en del med mycket höga halter men variationen är stor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vildsvin äter just svamp och de varierande halterna hos djuren tros ha med svampen att göra. Vi talar också om mikroorganismerna som lever i oss och påverkar våra hormoner, och om hur ny genteknik kan snabba upp både vaccinframtagning och växtförädling. Gustaf [email protected] [email protected]

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stora översvämningar har drabbat bland annat Polen denna vecka. Det regnade troligen mer än det skulle gjort om inte klimatet varit uppvärmt, enligt forskares analys. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De konstaterar samtidigt att slutsatserna är ganska osäkra. Meteorologiprofessorn i Uppsala Gabriele Messori, som jobbar med sådan så kallad attributionsforskning i det internationella samarbetet Climameter, förklarar varför och berättar hur analysen gjordes.Vi hör också Guiliano di Baldassarre, professor i hydrologi vid Uppsala universitet och chef för Centrum för naturkatastroflära. Han säger att beredskapen för översvämningar i Europa på vissa sätt förbättrats, men på andra inte. Gustaf [email protected] [email protected]

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskare har översatt grisars läten till känslor, och har sikte på att göra en app för lantbruket. Vi pratar också om varför man bygger ihop en svamp och en robot, och om jättetsunamin på Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi summerar intressant vetenskap i den vecka då vi också fick en ny forskningsminister: Mats Persson (L) byts ut mot Johan Pehrson (L). Reporter:Sara Sällströ[email protected] och producenter:Gustaf [email protected] [email protected]

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur långt reste vikingarna egentligen? I veckan invigdes ett nytt forskningscentrum som ska klarlägga bilden av vikingarnas värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Syftet med det nya centret vid Uppsala universitet är att samla forskare från olika discipliner och från olika länder, som kan hjälpas åt att ta fram ny kunskap.Medverkande: Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog vid Uppsala universitet.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett av Gustav Vasas stora krigsskepp från 1500-talet, Elefanten, ligger på Östersjöns botten utanför Kalmar. I sommar har forskare gjort dykningar på skeppet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En blåsig dag 1564 går det stora krigsskeppet Elefanten med flera hundra män ombord hårt på grund. På havets botten har det legat i 460 år.Vad har forskarna hittat i vraket? Medverkande: Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid MARIS/Södertörns högskola. Ingvar Sjöblom, doktor i historia vid CEMAS Stockholm Universitet.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Igelkottar fascinerar och väcker intresse, men de är nära hotade och tros ha minskat i antal de senaste åren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När svenska folket ombads att räkna igelkottar och rapportera in sina fynd till WWF Världsnaturfonden blev gensvaret så stort att systemet hängde sig. Med hjälp av medborgarforskning vill forskarna få mer kunskap om djuren, och öka allmänhetens förståelse för vad de taggiga djuren behöver.Medverkande: Katarina Sandahl i Flisby, Henrik Thurfjell, miljöanalysspecialist på Artdatabanken SLU och Jessica Ångström på WWF Världsnaturfonden.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När passagerarfärjan Marco Polo gick på grund utanför Blekinges kust i oktober 2023 släppte den ut tonvis med olja som sedan dess förorenat stränderna. Nu börjar bilden klarna av utsläppets effekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det gick att bada på de flesta stränderna denna sommar, och ålfiskarna kunde gå ut som vanligt. Men i havets blåmusslor hittar man nu mycket av hälsovådliga PAH:er och i ett bäckområde är naturen ändrad, konstaterar Maria Granberg på IVL svenska miljöinstitutet, som undersökt effekter på miljön.Olja fortsätter att flyta in till land och sanering av stränderna pågår fortfarande. Samtidigt har fartyget åter tagits i drift och passerar som förut utanför den drabbade kusten – med samma typ av olja ombord.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De gotländska alvarmarkerna blommar osedvanligt mycket och länge sommaren 2024. De millimeter små blommorna skapar ett grönskande och färgrikt täcke över de tunna kalkstensrika jordarna denna sommar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Magnus Martinsson, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen, guidar på alvarmakerna vid Grogarnsberget i Östergarns socken på östra Gotland.Sommaren 2024 har varit ovanligt fuktig på Gotland. Våren var sen och kall. Dessutom har det ovanligt nog kommit skurar eller stilla sommarregn åtminstone en gång i veckan, enligt Magnus Martinsson.  Blommorna breder ut sig över hällmarkernaPå Grogarnsbergets hällmarker går det därför att så långt in som i augusti hitta den solgula solvändan, det knapplika knappstånds och den blålika axveronikan. Allt breder ut sej över hällmarkerna. Utanför de branta sluttningarna ligger den lilla ön Östergarns holm, känd från väderleksrapporterna.Millimetersmå vita blommor lyser som stjärnorDe millimetersmå vita blommorna, som vildlin och knutnarv, lyser upp som små stjärnor på alvarmarkerna. Knytligen, som tål att trampas på, är nästan självlysande gröngul, och nicktistel böjer sitt lila huvud. Det långa gräset grussloken vajar i den svaga vinden.Den enda växt som ser lite torr ut är tullkörten, som redan gjort sitt och nu sprider sina frön i vinden. Den är annars värdväxt för den orangea-svarta riddarskinnbaggen, som kallas körkmack på gotländska.Osäkert vilken vädertyp som blir dominerandeDen blommiga sommaren har också gjort att insekter har haft ett överflöd av nektar. Bland fjärilar ser Magnus Martinsson och Annika Östman bland annat den vanligaste blåvingen, puktörneblåvinge, som poserar bland kalksten och den lila axveronikan.Även om sommaren 2024 är ovanligt fuktig och bra för växtligheten på ön så är det inte säkert att det håller i sig. Sommaren 2018 skapade istället en oerhörd torka så enar och tallar dog.Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Malariaparasiten dödar främst unga barn. Den verkar nu ha skapat motståndskraft mot den effektiva behandling som finns. Men forskare menar att det går att hantera resistensen, eller skapa genmodifierade myggor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tidskriften Science larmar flera forskare om att det har börjat utvecklas resistens mot den oerhört effektiva behandling med artimisinin som finns mot malaria. Den behandlingen nobelprisbelönades 2015. Artimisinin kan ta kål på många av parasiterna bara på tre dagar. Men forskare har nu börjat se tendenser till att behandlingen inte längre är effektiv. De menar att det finns möjlighet att agera nu och stoppa resistensutvecklingen.Akira Kaneko, professor i global hälsa vid Karolinska institutet, är en av forskarna i uppropet som menar att artimisin behöver kombineras med inte bara ett utan två långtidsverkande läkemedel. Läkemedel som redan existerar. Världshälsoorganisationen och internationella aktörer behöver därför agera, enligt forskarna.Anders Björkman, professor emeritus i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, har just publicerat ett liknande krav i tidskriften the Lancet.En helt annan väg för att få bukt med malariaparasiterna skulle kunna vara att genmodifiera myggor som sprider smittan. Olle Terenius, docent och myggmalariaforskare vid Uppsala universitet, nyss hemkommen från en myggkonferens på Kreta, berättar om unika planer. I höst kommer det att skapas genmodifierade myggor på öarna Sao Tomé och Principe i Guineabukten väster om den afrikanska kontinenten, just norr om ekvatorn. Om regeringen där ger klartecken kan myggorna spridas ut nästa år. Myggornas DNA kommer att förändras så att de inte har möjlighet att sprida parasiten vidare.Programledare Annika Ö[email protected]: Michael Borge

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.