Offside

Semestern tuggar vidare och även den här veckan bjuder Anders och Johan på en specialare. Den här gången med Offsides pappa Tobias Regnell. Han berättar hur allting en gång startade och fortsätter sedan att beskriva resan fram till i dag.

Frågelådaspecial. Den här veckan är det lyssnarna som bestämmer avsnittets ämnen. Anders och Johan reder bland annat ut: Vem var Scheidt? Varför upphörde Parmas succé? Vem är världens Labinot Harbuzi?

Podcasten firar halvårsdag samtidigt som VM precis har avslutats. En av turneringens hetaste spelare får beskrivningen: »Han ser ut som kusinen som någon ringer in när korplaget är en man kort.« FIFA och Nannskog får varsin rejäl känga och vilken allsvensk spelares byxor har Johan hemma i garderoben

Snuset hyllas och Anders berättar om när han bjöd Klas Ingesson. Pirlofascinationen bland män reds ut och varför går det inte att ta till sig Messi? VM är inne på sluttampen och vad är det egentligen Kluivert skriver i sitt block? Dessutom en hel plåt med Teddy Lucic-historier.

Johan försöker prata om den spelaren som gjort honom mest glad under VM, men Anders styr snabbt in samtalet på snobbiga uttal, som får honom att må dåligt. Däremot kan Anders inte förmå att hyscha sin granne trots att han förstör familjens sömn. De slänger sig in i Suarez-debatten och ställer sig frågande till svenska övergångar till Köpenhamn.

Johan har nyss blivit pappa och nynnar en nationalsång för att få sin dotter att sova. Typisk VM-journalistik reds ut och Johan berättar om VM:s mest ovärdiga plats. Dessutom hyllas Staffan Lindborg. Och det rejält.

Specialtemat fortsätter. Den här gången med sporttexter. Anders tar ett fast grepp om taktpinnen genom att lansera vem som är fotbollens DiMaggio och sedan fortsätter det regna tips på bra sportlitteratur. Johan hittar guldkorn i svenska sportböcker och berättar vad Wassberg skrev i sitt brev till skidförbundet.

VM i Brasilien är bara några dagar bort och mästerskapspeppen gör att Anders och Johan bräcker förra veckans längdrekord. »VM-Special« tickar upp på 90 minuter plus sju stopptidsminuter, vilket fortfarande är det längsta avsnittet någonsin. Grupperna dissekeras, en papegoja är ful i mun och Anders berättar om förbundskaptenen som citerar Nietzsche och inspireras av Chagall när han lägger ut koner.

Historiens längsta avsnitt handlar passande nog om sportdokumentärer och Johan är sugen på en »Some kind of monster«-version med det hånade landslaget. Patrik Persson på Kristianstadsbladet utses till »matchreferathjälte« och Anders berättar om när Rasmus Elm fick honom att bita sig i läppen av ilska.

Anders och Johan leker »Vem är vem?« med politiker kontra allsvenska tränare och lanserar sedan vilka spelare som har en möjlig framtid i politiken. Att utses som kandidat till jobbet som förbundskapten likställer Johan med en »dödskyss« och Anders berättar om livet som podcastkändis. Den här veckan fiskas fyndiga ramsor upp ur hatten.

Johan och Anders börjar med att bedöma TV-kommentatorer och ger sig sedan själva i kast med att pröva på. Avsnittet slår också något slags rekord i namedrops av journalistkollegor och Johan berättar om sin rädsla för att öppna mejlkorgen. Motvilligt begravs också Jörgen Lennartsson en gång för alla. Eller?

Återigen kopplas Göran Persson och Sir Alex Fergusson ihop. Zanetti hyllas, framför allt för sin frisyr, och Johan läser upp en text om ett bittert Spanienproffs. Dessutom har hatten bytt skepnad och i dess nya form bjuds det bland annat på Jörgen Lennartsson i Soweto.

Anders har blivit pappa igen och hittade lugnet i Premier League under förlossningen. Johan ger några namntips och landar till slut på en Falkenbergsspelare. Tiki-takans död avfärdas och hatten bjuder på en iögonfallande ryss.

Anders beskriver den gångna helgen som en »jävla shitstorm«, medan Johan uppmanar till fler attacker. Ett vansinnigt fotbollskonstprojekt hyllas och vad gör en faktaruta bra egentligen? Lagerbäcks sommarplaner presenteras och Johan minns när Fredrik Lindström sade: »Anders Svensson har aldrig gett mig en erektion.«

I årets mest lyssnade avsnitt berättas om en röd tråd mellan Göran Persson och Sir Alex Ferguson. Anders går till hårt angrepp på beslutet att plocka in livscoachen Mia Törnblom i Pia Sundhages ledarstab och följer upp responsen på historien om Liverpoolstubben. Dessutom: Roberto Martinez och lurigheter i AIK.

Det börjar närma sig VM och Johan leker med tanken på att bevaka mästerskapet från en bar i New York genom amerikanarnas ögon. Liverpool har chansen att vinna sitt första ligaguld på 24 år och Anders hanterar det genom att hänga med en stubbe i skogen. Det får Johan att tänka på en hängd stubbe. I hatten berättas om två Peter med vitt skilda karriärer.

I kommersialismens tidevarv väcks idén om »kravmärkt fotboll«, men är Johan Orrenius en hycklare? Anders berättar om sin aktuella reportageresa till Bosnien och Johan reder ut varför Belgien är så heta inför VM. Dessutom inleds avsnittet med att Anders kommenterar ryktet om att han är klar för ÖSK.

Avsnittet spelas in drygt ett dygn efter att en djurgårdssupporter dödades i Helsingborg. Det blir ett ovanligt avsnitt – ingen hatt, ingen blandning mellan högt och lågt. Det presenteras inget tiopunktsprogram för att få bort våldet i samband med fotbollsmatcher, det bjuds inte på något facit. Det här är terapeutiskt för Anders och Johan, har skakat om dem i grunden och det vore konstigt att prata om något annat. Det här är »Sorgeavsnittet«.

Tony Flygare släpper ny bok och Sverige fascineras som vanligt av »talangen som försvann«. Det gör inte Anders och Johan, som tycker att ämnet är uttjatat, såvida inte Mikael Dyrestam släpper boken »En gång var jag bättre än Logi Valgardsson«. Med tanke på ett reportage från Afghanistan i senaste Offside hyllas utrikesjournalistikens modiga, duktiga reportrar, och Anders berättar om en jobbdag utomlands som höll på att sluta illa. En mer lättsam utlandsresa är den som Anders och Johan vill göra med ett antal allsvenska spelare. Dessutom rätar Radiosportens Richard Henriksson ut ett frågetecken från förra veckan.

Johan läser upp en GP-intervju med Häckens fåordiga målvakt Christoffer Källqvist, och undrar: Är det värt att göra en dålig intervju bara för sakens skull? Anders rider ut till domarnas försvar, Johan minns Issa Manglinds målgest och uttrycket »frejdiga ytterbackar« får en känga. Dessutom: Offsides sämsta rubriker, Radiosportenmusik, David Ginola, John Terry-citat och kopplingen mellan Mohammed Bangura och Karel Poborsky.

»Medeltidshymn« och »sömngångarvisa« – Offsides egna Andres Lokko och Markus Larsson recenserar allsvenska inmarschlåtar. Idag finns enorma mängder statistik inom fotbollen, är det av godo eller av ondo? Det rackas ner på en spelare som alla andra hyllar och Anders undrar varför man måste fira ett mål mot sin gamla klubb. Dessutom tas ett gammalt bråk med Stuart Baxter upp. Och så förklaras varför så få kvinnor skriver i Offside.

Johan berättar om sitt frustrerande möte med Janne Josefsson. Anders går till attack mot den svenska bevakningen av Serie A och ser sig själv i spegeln. Dessutom diskuteras fotbollsspelares Twittervanor och Björn Anklevs karriär som TV-personlighet. I hatten: Salvatore Schillaci och Berti Vogts.

Teknikidioterna Orrenius och Bengtsson spelar in avsnittet på var sin sida Atlanten. Tillsammans minns de intervjuer och reportageresor som gått snett och Johan är generös med detaljer om en skitnödig intervju med friidrottslandslaget. Det bjuds på kritiska granskningar av dels matens manifest på Fredrik Ljungbergs sportbar, dels Magnus Erikssons uttalande om att »kärleken till MFF är för stor för att lämna«. Dessutom: Philip Seymour Hoffman, Matt Le Tissier, och en resa med Tony Yeboah och Jay Jay Okocha.

»Åka skridsko, jobba sarg och jaga puck« – finns det någon hockeyreporter som lyckas analysera spelet utan floskler? Johan har drabbats av hybris och tror att alla lyssnar på podcasten. Vid en fotbollsjämförelse delar ett västtyskt landslag hans fåfänga. Rumänen Ilie Dumitrescu är spårlöst försvunnen efter VM-succén -94 och spåren slutar vid en konsthall i Bukarest. Bör Simon Thern, Jordan Larsson och Enzo Zidane vara lyckliga eller oroliga över att vara barn till framgångsrika fotbollsspelare? Dessutom undrar en upprörd lyssnare varför svenska fotbollsspelare tränar så lite.

Bli allsvensk sportchef och navigera mellan minor som Disciplinnämnden och Bosmanfall – idén om ett nytt sällskapsspel lanseras. Johan berättar om en pinsam dejt vid Gunnar Gren-statyn, Anders drar fotbollsparalleller när han tittar på nytt hus, och lathunden till att bli en modern klubbikon presenteras. Dessutom ställs frågorna: Hur blev den tidigare Offsideskeptikern Robert Laul plötsligt den långsamma journalistikens riddare? Och vad gör fotbollstränare för att stimulera sina spelare att upptäcka andra saker? Annat än att visa Beckfilmer, det vill säga.

I avsnitt tre diskuteras den omtalade Zlatan-intervjun i DI Weekend . Vad hade Offside sagt om Volvo hade hört av sig och frågat om de ville göra det reportage som Jan Gradvall fick chansen att skriva? Anders och Johan pratar också om inställsamhet som reporter, om Berishas flytt till Roma, om en journalist som både bombat ihjäl nazister och stått i mål i ett NHL-lag, och varför man skiter i att Svennis förlorat i brädspelet Fia med knuff. Dessutom inleds avsnittet med ett guldkorn: Patrik »Bjärred« Andersson tittar på film.

I andra avsnittet berättar Anders om drömreportaget som aldrig blev av. Johan har spelat kompisfotboll med Stefan Selakovic och Jörgen Lennartsson introduceras i podcasten för första (men inte sista) gången. Vidare diskuteras glorifieringen av fotbollsspelare som tränar i shorts vintertid, Robert Prytz chanser att ta över Real Madrid, och historien om Kim Källström och pojken Max. Dessutom: »Tronföljaren Guidetti«, allsvenska importers språkförbistringar och Henke Larssons enkla tränaruppdrag.

I pilotavsnittet av Offsides podcast pratar chefredaktörerna Johan Orrenius och Anders Bengtsson om hur de förhåller sig till sina två favoritlag. Varför är Anders så bitter på Twitter när Liverpool spelar? När blev Johan så Arsenalblasé? Vidare avhandlas åsiktsjournalistik, VM 1990 och dåvarande förbundskaptenen Olle Nordin, och den gången när Johan skulle äta lunch med Lars-Åke Lagrell på Ikea i Jönköping. Dessutom: Batistuta, engelska drev och Glenn Strömbergs vrålande.