Marknaden

"Pandemin har visat på vikten av att långsiktigt jobba med decentraliserat och transformativt ledarskap. Företag som tidigare hade en fungerande ledarskapsmodell med delegerat beslutsfattande har klarat pandemins strukturella utmaningar bättre”. Det säger Oskar Almén på PA Consulting som har suttit i juryn för Årets ledare i tre år. Han pekar också ut vad som krävs för att bli vinnare efter krisen och vilka krav krisen ställer på nytt ledarskap.

Fabege, Hufvudstaden, Klövern, Oscar Properties och Balder har alla fastigheter som syns från Carnegies terrass från trettonde våningen på Regeringsgatan i centrala Stockholm. Jonas Andersson på Carnegie Fonder går igenom fastighetsbolagen under takåsarna men även de som verkar långt utanför tullarna, såsom Diös samt ett litet logistikbolag i norr och en potentiell börsdebutant från Skåne. 

När krisen slog till i våras bestämde sig advokatbyrån Mannheimer Swartling för att alla medarbetare skulle arbeta hemma, de gick från 8 till 600 kontor. Den tillvaron har skapat bättre arbetsmiljö på flera sätt men är inte okomplicerat för ett kunskapsföretag. Trots krisen berättar Mannheimer Swartlings managing partner Jan Dernestam att affärerna går bra. Precis som andra affärsjuridiska byråer gynnas de av kriser. Dernestam är sedan flera år tillbaka även med i juryn för Affärsvärldens pris Årets ledare. Han ser en röd tråd hos de som prisas, och överlag anser han att krisen har gjort näringslivet mer empatiskt. 

Galenskaparnas hitlåt från 1990-talet sammanfattar nyproduktionsbolaget Besqabs tanke med de bostäder som det bygger. Men frågan är vad framtidens bostadskunder vill ha och hur coronakrisen påverkar hur våra hem utformas i framtiden. Nyproduktionsbolagen har haft det tufft både på och utanför börsen sedan kraschen 2017. Besqab är inget undantag. Nu ska antalet byggstarter fördubblas, intäkterna ska upp, den vikande rörelsemarginalen likaså. Det står på den nytillträdda VD:n Carola Lavéns att-göra-lista. 

Vad är hållbart byggande och vad innebär det att vara en hållbar arbetsgivare inom byggbranschen? Skanskas globala hållbarhetschef Lena Hök har arbetat med hållbarhetsfrågor i ett par decennier. I dagens avsnitt berättar hon om ny  innovation inom byggsektorn men också om vilka utmaningar som finns framöver när det handlar om korruption och olaglig arbetskraft som kan upptäckas hos underentreprenörer. Vilket ansvar har Skanska här och vad händer om cheferna inte tar sitt ansvar? 

I coronatider pratas det allt mer om vikten av att bli självförsörjande. Inte minst inom mat och livsmedel. Men i Sverige är vi självförsörjande inom morötter, spannmål och socker. Faktiskt inte ens det. Vad krävs för att få till ett hållbart system inom hela livsmedelsindustrin? Och vilket ansvar har de stora dagligvarujättarna här? Ingela Stensson är omvärldsanalytiker med inriktning på mat – ett ämne hon har bevakat i 40 år utifrån konsumentens perspektiv. Med tiden har hon börjat ifrågasätta det rimliga i att kunna köpa bra mat till en billig peng. Inte minst är mjölk orimligt billigt säger hon i podden Affärsvärlden Magasin.

Under Per Strömbergs åtta år som vd för Ica har koncernen bytt inriktning. Kedjor som Hemtex har fått ge plats åt apotek och e-doktorer vilket har bidragit till ökad lönsamhet. Nu ska de öka på sin bankverksamhet och coronakrisen innebär ökat fokus på priserna mot kund. Som dominant aktör har Ica kritiserats för att pressa priserna mot leverantörer. Nu kan ny lag träda i kraft som kan ändra spelreglerna för livsmedelsbranschen. Strömberg tycker inte om förslaget som ligger på regeringskansliets bord - men det gör leverantörerna.

Affärsvärlden har besökt Lars Wingefors på hans kontor och sommarstuga i Värmland. Serieentreprenören har skapat Europas tredje största gamingbolag och sedan noteringen på Nasdaq First North för fyra år sedan har kursen stigit med 2500 procent. Ändå känner han sig som en ”flugskit” i branschen. Och det är inte så konstigt. Stor i Norden betyder inte stor på jorden. I avsnittet hälsar vi på honom på hemmaplan i Karlstad. Biltur inkluderad!

Coronakrisen har haft liten påverkan för teknikkonsultbolaget Sweco. Under våren har 14000 av 17500 arbetat hemma, samtidigt presterar bolaget såväl ökad omsättning som förbättrad vinst, därtill en dubblad aktiekurs. En nyckel till hanteringen är den decentraliserade organisationen, säger VD Åsa Bergman. Hur krisen slår framöver återstår att se. Klart är att den decentraliserade organisationen måste få till ett enhetligt arbetssätt, implementera den så kallade Swecomodellen, så att lönsamheten i Centraleuropa kan bli lika bra som i norra Europa.

Dagens unga värdesätter "work-balance" i högre grad än cheferna som anställer dem, vilket utmanar är en utmaning för traditionella advokatbyråer. Hur ser framtidens jurist ut och vad driver dagens unga? Och hur kan branschen tillgodose deras höga krav? I studion Alexandra Åquist, vd för Nordstedts Juridik som i dagarna släpper sin årliga rapport, med titeln "Framtidens jurist". 

I skuggan av handelskrig och kontroversen runt videoappen Tiktok fortsätter de kinesiska techbolagen att leverera. Men vilken påverkan har det stundande amerikanska presidentvalet på Kinas jättebolag? Hur påverkas Tencent när delar av företaget förbjuds på amerikansk mark? Finns det en konfliktrabatt i kinesiska bolagen? Mikael Sens har förvaltat Handelsbankens Kinafond sedan 2009 och berättar vad han just nu tycker driver aktiepriserna i en av världens största ekonomier. 

Från storbankernas penningtvättshärvor, till fuskande bilföretag och attentat. Att vara dålig på krishantering kan stå aktieägarna dyrt. Ändå är många börsbolag relativt dåliga när olyckan knackar på. Klas Lindström är vice vd på konsultföretaget 4C Strategies och har lång erfarenhet från krishantering i både företag samhälle. Med åren har han arbetat fram metoder som ledningsgrupper kan använda sig av i en krissituation, men att följa en plan är ofta lättare sagt än gjort.

Det säger galleristen Björn Wetterling om rika personer. Just nu genomlever han sin fjärde kris sedan han öppnade Wetterling Gallery första gången för 42 år sedan. Under coronatider har det blivit svårare att sälja samtidskonst vilket Wetterling i huvudsak har ägnat sig åt. I kristider tenderar konstsamlare att återgå till det som de uppfattar vara säkra kort, såsom folkhemsmålaren Carl Larsson istället för modern samtidskonst, säger han. Även om han tycker att den utvecklingen är ”erbarmligt tråkigt”, inte minst för konstnärerna, så fortsätter han att ringa runt till miljardärer i hopp om att de ska våga köpa något nytt. Just nu går den taktiken sådär.

Som chef för Deutsche Banks nordiska verksamhet ser Jan Olsson ljust på framtiden för alla möjliga typer av företagsaffärer, M&A. Inte minst eftersom coronakrisen ledde till snabb refinansiering för flera bolag, vilket kan ses som en psykologisk grund för kommande M&A-aktivitet. Därtill sitter pe-bolagen med välfyllda kassor, för att inte tala om pensionsjättarna och sektorer (såsom läkemedel och tech) som är långt högre värderade nu än före krisen. Bankveteranen Jan Olssons karriär började i Frankfurt 1988, därifrån fick han snart följa Berlinmurens fall och vara med när Östtyskland tog sina första stapplande steg mot marknadsekonomi och globala företagsaffärer.   

Medan stora dagligvarukedjor årligen visar upp bra lönsamhet så kämpar e-handelsaktörer som kör hem mat fortfarande med minusresultat, trots att de får allt mer att göra. Hur kommer det sig? Vad är planen framåt och hur går det egentligen till när en kasse med varor produceras? Affärsvärldens reporter Helene Rothstein åkte till Mathems lager i Bromma och gick på rundvandring med vd:n Johan Lagercrantz. I avsnittet även intervju med Karl Lé Mon som har hand om produktionsflödet på Mathem och den tidigare chauffören och arbetsledaren Johanna Broberg.

Pandemi, stängda gruvor, besparingar och varsel. Helena Hedblom har inte direkt fått en mjukstart som vd för gruvutrustningsbolaget Epiroc. Men även om hon är ny på jobbet är hon en veteran i gruvsammanhang med 20 år på Atlas Copco, sedermera Epiroc. Frågan är hur mycket det hjälper i tider då gruvor har stått still, något som slår hårt mot Epirocs lönsamma och viktiga eftermarknad. Hur hårt slaget blir återstår ännu att se (q2-rapporten presenteras 23 juli) men klart är att Helena Hedblom redan har accelererat ett omfattande besparingspaket över hela världen, inte minst i Sverige.

När inrikesminister Mikael Damberg (S) aviserade att svenska nöjesparker skulle hållas stängda sommaren 2020 kom det som en chock för Christer Fogelmark, vd för nöjeskoncernen Parks and Resorts, som förenar Gröna Lund, Skara Sommarland, Furuviken och Kolmården. Även om de två sistnämnda får vara öppna med vissa restriktioner räknar han med ett intäktstapp på en miljard kronor. Nu pågår förhandlingar om att få in pengar på annat håll för nöjeskoncern som är helägt av släktingar till Clas Ohlson-grundaren. Dessutom pågår intensiva diskussioner mellan nöjeskoncernen och högt uppsatta politiker i regeringskansliet. I dagens avsnitt även om trender inom tivoliindustrin, vilka faktorer som är avgörande för lönsamheten och hur Fogelmarck tacklade tragedin hos vargarna inne på Kolmården som kostade en djurskötare livet.

Det har blivit allt vanligare att tala om Sverigebilden. Och hur Sverige uppfattas utomlands. Men det finns flera olika Sverigebilder som florerar samtidigt. Det är kartlagt att en del länder, exempelvis Ryssland, rapporterar en långt sämre bild av Sverige än andra. Inte sällan används Sverige som ett exempel av utländska politiker för att driva en egen politisk fråga; allt ifrån migration till coronastrategi. Nationella varumärken skiljer sig stort från företags varumärken, det tar lång mycket lång tid att rubba ett lands varumärke, enligt internationella mätningar. I studion för att diskutera Sverigebilder: Per-Arne Wikström, chef för Sverigekommunikation på Svenska institutet och journalisten Ossi Kurki-Suonio, som bevakar Sverige för Kauppalehti, som är Finlands motsvarighet till Dagens Industri,  samt programledare Helene Rothstein

Sverige är det tredje land i världen som har flest Life science-bolag som är börsnoterade. Helena Strigård, vd för branschorganisationen Sweden Bio ser både för- och nackdelar med det. En hårt pressad sjukvård innebär pausade studier för life science-bolagen i coronatider och mängder av små forskningsbolag måste fylla på i kassan. Samtidigt går det väldigt bra för många coronarelaterade Life science-bolag – men det finns en fara med det också.

Även under coronatider har det gått bra för fondförvaltare Oscar Karlssons Sverigefond på Handelsbanken. Och han fortsätter att fokusera på staycation-aktier och det som han tror blir digitala vinnare i framtiden. Samtidigt är det flera bolag som han har lämnat under coronakrisen, inte minst ett innehav som påverkas av stigande arbetslöshet i stora lockdownländer som Spanien och Italien.  

Under coronatider är flygbolagen uppenbara förlorare. Inte för att de har misskött sig, utan snarare på grund av nödvändiga myndighetsbeslut som har fattats under rådande omständigheter med syfte att skydda människor från viruset covid-19. I detta läge befinner sig SAS under djup kris men frågan är vem som ska, kan, vill och bör rädda SAS? Vad säger storägare som Wallenberg, och varför är det så stor skillnad på de nordiska staternas förhållningssätt till SAS? Och hur kommer SAS att se ut efter corona? Affärsvärldens reporter Annelie Östlund har fördjupat sig i ämnet, och analyserar problemen med potentiell räddningsplanka som ännu inte är på plats.

Som vd för fönster- och dörrkoncernen Inwido vill Henrik Hjalmarsson växa mer på den fragmenterade europeiska marknaden, något han tror blir lättare med starkt decentraliserad organisationsmodell. Hjalmarsson är bara 43 år men har redan varit med om två unika händelser under sin karriär. Före Inwido var han vd på Findus Nordic och fick fronta hela nedläggningen av Findusfabriken i Bjuv som skapade en enormt stor politisk och facklig uppståndelse då ett stort globalt företag, Nomad Foods, köpte och sedan lade ner fabriken på en liten ort i Sverige. Hur har den erfarenheten påverkat hans syn på ägarfrågor? Dessutom fick han hastigt ta över som vd på Inwido när den tidigare vd:n, Håkan Jeppson, hastigt gick bort.  Då fick han ”hålla hjärnan kall och hjärtat varmt”.

Överfyllda intensivvårdsavdelningar i coronatider har fått efterfrågan på Sedana Medicals produkter att skjuta i höjden. ”Den senaste tiden är nästan att likställa med ett krigstillstånd”, säger vd:n Christer Ahlberg. Detta medicinteknikbolag har produkten (Anaconda) som sederar (söver) intensivvårdspatienter med gas, istället för intravenöst. Förhoppningen är att deras läkemedelskandidat Isoconda blir godkänt i Europa och kan användas tillsammans med Anaconda. Men just nu används Anaconda med andra läkemedel och generika på tusentals intensivvårdspatienter i hela Europa. Metoden är inte godkänd, den sker off label. Vad säger Ahlberg om det? Hur kunde de öka försäljningen med 90 procent? Hur kan ett bolag som omsätter så lite värderas så högt på börsen? Och hur känns det när ens produkter kan vara det sista en människa någonsin får uppleva?  

Stängda gränser. Inställda flyg. Samhällen i lockdown. Coronakrisen har drabbat hotellfastighetsbolaget Pandox hårt, både i praktiken och på börsen. Men vd:n Anders Nissen har en plan. Han säger att bolaget brukar gå stärkta ut ur kriser, att de inte lägger sig ner och dör. Hur ser planen ut den här gången? Vilka affärer kan man göra i det här läget? Och vad säger han om den krisande hyresgästen Scandic? Kan Pandox agera bank åt hotelloperatörerna? Och vad säger han om att förlora över hundra miljoner kronor på börsen?

I coronatider ökar den fackliga anslutningsgraden. Med starkare facklig makt reformeras inte reglerna om anställningsskydd vilket leder till mindre flexibel arbetsmarknad på sikt, spår den erfarne arbetsrättsadvokaten Sten Bauer vid den globala advokatbyrån Baker McKenzie. Han förklarar även hur och varför företagen ansvarar för ergonomi när folk jobbar hemma samt vilka kriser som flammar upp i krisens fotspår. 

Det som är speciellt med investmentbolaget Creades är att det investerar i både noterade och onoterade innehav. Men hur har det gått för bolaget och deras innehav i coronatider? Det har Affärsvärldens reporter Madeleine Lundberg tagit reda på under en promenad med vd:n John Hedberg och styrelseordföranden Sven Hagströmer. 

I coronatider har varsel och permitteringar duggat tätt. Samtidigt skriker andra branscher efter personal. För att överbrygga gapet har Wallenbergstiftelserna agerat och skapat fyra nya snabbspår med rekryteringsbolaget Novare, börsbolag, stat och kommun. Det som började på Sophiahemmet, med att flygpersonal blev vårdpersonal har fortsatt till skog och skola. I studion Fredrik Hillelson, vd och grundare på Novare som även listar de elva viktigaste chefsegenskaperna vid en rekrytering.

Fastighetssektorn fick snabbt stryk på börsen när Covid-19 svepte över världen, men det finns en sektor som går stärkt ur krisen. Det säger Mikael Söderlundh, analyschef på fastighetsrådgivaren Pangea Property Partners som även talar om avbrutna transaktioner och bråket mellan hyresvärdar och hyresgäster.

Småbolagsveteranen Christian Brunlid har ägnat sig åt svenska småbolag i tretton år. Men hur står sig de minsta bolagen i dessa tider. Som fondförvaltare ser han en rad möjligheter under coronakrisen, inte minst inom medicinteknik och läkemedel. Samtidigt för krisen med sig oväntade bakslag för bolag som verkar för en mer effektiv sjukvård. För den som gillar eller dissar svenska bolag är detta dagens måstelyssning.

Många svenska banker har en ägare som är enskilt störst men Marginalen Bank har bara en enda ägare. Det är unikt. Banken slår också rekord vad gäller lån till närstående. Det är också unikt och något som Finansinspektionen anmärkt på tidigare, Men varför har lån till närstående ökat så mycket? Vad används pengarna till? Hur mycket får en bank låna ut till sina ägare och vad säger regelverket? Affärsvärldens reporter Annelie Östlund reder ut granskningen och Rebecca Söderström, lektor i civil- och kapitalmarknadsrätt vid Uppsala universitet förklarar regelverken. Programledare är Helene Rothstein.  

Hur Företagarnas vd, Nordnets tidigare Sparekonom och Aktiespararnas vd, Günther Mårder, investerar på börsen är ingen välbevarad hemlighet. Hans aktieportfölj har över 60000 följare. Men vilka investeringar gör han utanför börsen och hur går dessa i coronatider? Som företrädare för landets företagare, vilka förslag har han för att rädda jobben och välfärden? Och hur kommer synen på risk att förändras efter corona, både i näringslivet och på börsen? 

Besöksnäringen går på knäna och än så länge ser vi få ljus i tunneln. I dagens avsnitt intervjuas nöjesjätten Stureplansgruppens vice vd Jennica Jonsson. Igår stängde de nattklubbarna Spy bar och Sturecompagniet. Om de öppnar återstår att se. Vad gäller den svenska restaurangbranschen kallar hon regeringens krispaket för skuldfälla. 

”Jag trodde inte att jag skulle få uppleva det här igen” säger fondförvaltaren Georg Norberg i podden Affärsvärlden. Efter 40 år i finansbranschen rider han igenom sin femte börskrasch och ser både likheter och skillnader med tidigare börsras. För några veckor sedan underskattade han coronavirusets effekter, nu vet han inte vad han ska tro. Men en sak, ett mantra, har åren på börsen lärt honom: ”Marknaden har alltid rätt!”

Han lämnade Avanza med en förmögenhet på fickan efter att ha varit bankens sparekonom i tjugo år. Sedan två år tillbaka är Claes Hemberg rådgivare och investerare i en rad bolag. Intresset för investeringar har knappast svalnat, varken på eller utanför börsen. Lyssna på vilka noterade och onoterade bolag som Claes Hemberg tror på, samt vilka krav han anser att staten borde ställa på bankerna i coronatider.

”Att vara daytrader är lite som att vara en hyena, man måste vara där det finns möjligheter att jaga”. Det säger John Skogman som har varit daytrader i tio år. I nyckfulla coronatider berättar han om sina största innehav, storslagna vinster och skamfyllda förluster.

Stora företag är bra. Små företag är dåliga. Visst, det är kanske lite tillspetsat men ungefär den erfarenheten har fondförvaltaren Andreas Brock som investerar i bolag över hela världen. I jakten på globala vinnare försöker han att se bortom traditionella nyckeltal och tänka långsiktigt, men det finns undantagsfall där man kan tjäna extremt mycket pengar på kort sikt. Att hitta så kallade ten baggers - en aktie vars kurs stiger med 1000 procent på kort sikt - är i sig fantastiskt. Man behöver bara hitta tre ten baggers under sin livstid för att bli dollarmiljonär, men då ska man bege sig in i krisbranscher och här kan man, som Brock har gjort, såväl lyckas – som misslyckas.

Podcasts står som spön i backen och Sverige är dessutom ett land som utmärker sig på ljudmarknaden med flera internationellt stora företag. Men hur kommer spelplanen för podcasts att ritas om och varför är stora spelare som Spotify allt mer intresserade av att skapa egna poddar? Och kommer poddarna att vara gratis i framtiden? I studion: journalisten och poddentreprenören Jacob Bursell.

När man gör om en fond och byter ut alla 30 europeiska innehav till att bli hållbara – vad händer då och vilka nya innehav blir det? Och varför kan även vapen- och spritbolag klassas som hållbara bolag? Och: är inte så kallade hållbara bolag övervärderade? Inte om man ser till den politiska chansen som kan gynna bolagen på sikt, säger Marcus Björkstén, fondförvaltare på Fondita som gästar podden Affärsvärlden.  

Maria-Pia Hope är vd och managing partner på advokatfirman Vinge, en av Sveriges största affärsjuridiska byråer. Varje månad drar de in drygt 100 miljoner kronor i arvodesintäkter. Men på vad? Och vilka nya affärsjuridiska råd ser hon att näringslivet efterfrågar? Utifrån uppdragen som trillar in till byrån har hon upptäckt tecken på sämre tider, likväl är hon ”försiktigt positiv” trots att de stora företagsaffärerna inom M&A-marknaden ännu lyser med sin frånvaro.

Både före och efter rapportsäsonger letar Oscar Karlsson, som förvaltar Handelsbankens Sverigefond, efter svenska bolag som kan bli vinnare på sikt. Från spel- och streamingbolag till undervärderat verkstadsbolag och skuldsatt skuldbolag. Dessutom: Affärsvärldens analytiker och reporter Madeleine Lundberg om burgernomics och en liten men bred förvärvsmaskin på börsen.

Göteborgs fastighetskung har tillsammans med stadens finansdrottning Lena Apler en bank ihop. I tisdags kom banken med en bombmatta och aktien föll hejdlöst på Stockholmsbörsen. På en dag förlorade Erik Selin 150 miljoner kronor. Hur var det? Och vad händer i banken framöver när Selin kliver in som ordförande i nischbanken? Affärsvärldens redaktionschef Helene Rothstein haffade fastighetsmogulen utanför NCC:s huvudkontor i Solna och hoppade in i en taxi med honom. Dessutom om rapportsäsongen som bjuder på dopingkontroll, om nya och gamla hållbarhetsbubblor med Affärsvärldens aktieanalytiker och reporter Madeleine Lundberg.

”Branschen har skapat flest förmögna människor och flest före detta förmögna människor”. Så säger Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners om fastigheter – som är ett av fem segment man ska hålla koll på under stundande rapportsäsong. Själv har han alltid legat fel i sektorn och ställer sig skeptisk till fastigheter sedan kraschen under 1990-talet då den fick allvarliga konsekvenser för hela familjen. Dessutom underkänner han nationalekonomiska modeller, ifrågasätter Ericssons marginaler och berättar om sina trix för att skaffa sig unik information om börsbolagen.

Det råder lika villkor för alla som handlar på börsen, anser Gustav Liljekvist, chef för handelsövervakningen på Stockholmsbörsen sedan många år tillbaka. Men varför är det så få robothandlare – och många ”enpetare” – som åker dit för marknadsmissbruk? Och när är sannolikheten eller risken störst för marknadsmanipulation? I dagens avsnitt besöker Affärsvärldens redaktionschef Helene Rothstein rummet där handelsövervakningen sker på Nasdaq-OMX-ägda Stockholmsbörsen. Det inkommer runt tusen larm – om dagen.

Björn Rosengren, Anders Borg, Per Bolund och Birgitte Bonnesen är några av dem som Tobias Ohls har ställt in skärpan på under sina år som fotograf för Affärsvärlden. Nu tar han med oss bakom kulisserna och berättar historierna som utspelar sig bakom inifrån näringslivets mitt. 

Det utländska ägandet ökar både på och utanför börsen. Det utarmar landet, anser Sophie Nachemson-Ekwall som forskar på ägarfrågor på Handelshögskolan i Stockholm.

Efter att ha fått sparken från Rikshem så har Ilija Batljan på mindre än fyra år byggt upp Nordens snart tredje största fastighetsbolag SBB – förutsatt att det pågående budet på samhällsfastighetskollegan Hemfosa går igenom. Men vad är planen för den forne socialdemokratiske politikern framöver, vilka nya marknader ser han framför sig och vad skiljer sig i dag mot våren 2017, när Affärsvärlden som en av aktörer var villig att ta upp aktien som ett missförstått fynd i en redan glödhet fastighetssektor? I studion även Helene Rothstein, redaktionschef på Affärsvärlden, och Johan Eklund, börsreporter på Affärsvärlden.

Att starta en egen fond är krångligt och dyrt. Bara ansökningsavgiften kan landa på en miljon kronor. Ändå blev Mikael Tarnawski-Berlin fondentreprenör. Numera förvaltar han fonden Carnegie Global, där fortsätter han med flera tidigare innehav. I podden Affärsvärlden pratar han om bolagen han följt länge: Googles moderbolag Alphabet, private equityjätten KKR och hur man kan kopiera Warren Buffetts bästa investering.

Det började med en morfar som skänkte några Gunneboaktier till ett av sina barnbarn. När barnet blev tonåring började han själv att handla med aktier. Intresset tilltog, på aktiechattar och börsform träffade tonåringen likasinnade. En chatkompis skulle han grunda två bolag med. Modular Finance är ett företag som går bakom kulisserna på Stockholmsbörsen och det försöker vd:n och medgrundaren Petter Hedborg också att göra. Här levererar han investeringstips och nybörjarmisstag, som han gjort - och som han har undvikit.

När fondförvaltarna Carl Armfelt och Erik Sprinchorn startade TIN Fonder kallades de stjärnförvaltare. Men vad innebär det egentligen? Och vilka är de nya heta teknikbolagen och hur ska de värderas? I veckans podd intervjuas Carl Armfelt – som säger att han besöker 400 bolag om året och berättar varför  arbetet i sig gör honom till en mer positiv person.

SVT-programmet Uppdrag granskning är inne på sitt fjärde program om Swedbank. Fler program om penningtvätt och storbanker är att vänta. Hur förhåller sig SVT till kursrasen som programmen leder till och hur kontrollerar de att ingen av SVT:s tusentals anställda gör sig skyldig till insiderhandel. Intervju med Uppdrag gransknings producent Axel Gordh Humlesjö.