Lundströms Bokradio

I årets sista Lundströms Bokradio samtalar vi med författaren Tomas Bannerhed om hans Hemma vid myren. En bok om naturen, naturskildringar, fågelliv, våren och ljuset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tomas Bannerhed är radiopratare i serien Bannerheds bevingade vänner i P1 och författare till romanen Korparna som fick Augustpriset 2011. Sedan dess har det blivit fyra böcker till: ”I starens tid” (2015), ”Lugnet” (2018), ”En vacker dag” (2021). Och så den nya boken ”Hemma vid myren”, som består av ett femtiotal kortare texter om naturen på olika sätt.I programmet pratar vi med honom om naturskildringar i skönlitteraturen, om betydelsen av att känna till arterna i naturen, om hans favoritfåglar och blommor. Vi samtalar också om hans personliga förhållande till naturen och varför han känner sig mindre ensam i skogen. – Bland människor kan jag ibland känna att det är svårt att passa in, man kan bli ensam med andra. Men fåglarna på Lovön struntar ju i om jag kommer i smoking eller pyjamas, man kan vara precis som man är och bli välkomnad av deras fantastiska sång, säger Tomas Bannerhed i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Kero

I veckans julspecial bjuder vi på några pärlor ur Lundströmshösten. Ni hör bland andra Agneta Pleijel, Daniel Boyacioglu och Annika Norlin. Programledare: Marie Lundström Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Lundströms specialprogram minns vi några av de intervjuer Bokradion gjort under hösten. Först ut bland gästerna är författaren Agneta Pleijel som i höst gav ut romanen ”Sniglar och snö”, en tredje och avslutande del i en självbiografisk trilogi. Efter böckerna ”Spådomen” och ”Doften av en man” fick vi läsare fortsätta följa Agneta Pleijel genom livet och ta del av erfarenheter som många känt igen sig i och gjort till sina. En annan gäst i Lundströms Bokradio var poeten Daniel Boyacioglu. Han debuterade för tjugo år sedan med diktsamlingen ”Istället för hiphop” och under jubileumshösten kom han med nya dikter i ”Daniels bok”. Under hösten har vi också haft besök av Annika Norlin, känd som artist under namnen Säkert! och Hello Saferide. Hon romandebuterade med boken ”Stacken” som är en berättelse om en grupp människor som försöker leva utanför det vanliga samhället i en liten by på landet. Hösten 2023 bjöd också på en berättelse från Jörn Donners änka. Bitte Westerlund som tillsammans med författaren Philip Teir fick ihop boken ”J&B. Scener ur ett skenäktenskap”. Fler pärlor ur höstsäsongen hör ni i radion under jul- och nyårshelgen, då finns chans att på nytt få höra Lundströmsintervjuer med Jonas Hassen Khemiri om hans ”Systrarna”, Faysa Idle om boken ”Ett ord för blod” samt Augustprisvinnaren Andrev Walden om romanen ”Jävla karlar”. Tack för att ni lyssnar. God jul önskar Lundströms-redaktionen! Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Kero

Det blev en rafflande final med Olof Wretling och Marie Göranzon på scen i ett fullsatt Sara Kulturhus i Skellefteå. Bokcirkeln har under tre veckors tid läst Hjortronlandet av Sara Lidman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inför den tredje och sista träffen i Bokcirkeln om Sara Lidmans roman Hjortronlandet åker Lundströms Bokradio till Skellefteå och spelar in med stor publik i Sara Kulturhus.I programmet hör vi gästerna Marie Göranzon och Olof Wretling sammanfatta sina intryck av tre veckors umgänge både med varandra och romanen.I boken följer vi fyra krontorparfamiljers liv i norra Västerbottens inland. I tredje delen talar Bokcirkeln bland annat om Franz och Fridas dotter Claudettes väg ut i världen, liksom skolgeniet Märits uppgång och fall.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Kero

Vi fortsätter bokcirkeln med gästerna Marie Göranzon och Olof Wretling. Denna vecka har vi läst den andra tredjedelen av Sara Lidmans roman Hjortronlandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sara Lidman föddes 1923 i Missenträsk och skulle fyllt hundra i år. I romanen Hjortronlandet har hon oss tillbaka till tiden mellan världskrigen i Västerbotten, där vi följer fyra familjer i fyra stugor, krontorparna, som av staten fått i uppdrag att själva bygga sin bostad och förvandla risig myrmark till bördig jord.När vi återvänder till berättelsen i andra delen så har det blivit sommar, då det blir enklare att leva. Men så kommer hösten och torparna får besök av statens inspektörer som ska granska om de uppfyllt sina skyldigheter. I den här delen följer vi även flickan Claudette som snart ska se sin far Franz på ett nytt sätt, och det bjuds på kärleksdramatik i svamp- och lingonskogen.Våra bokcirkelgäster är Marie Göranzon, skådespelare och Olof Wretling, komiker, skådespelare och författare. De är nu djupt inne i berättelsen, som bjuder ett visst motstånd. Sara Lidman skriver dialog på dialekten skelleftebonskan.– Jag tycker verkligen om hennes språk. Jag är ingen som längtar efter naturbeskrivningar men här tycker jag de är så oerhört speciella, säger Marie Göranzon. – Man vill ju veta hur det ska gå för familjerna, kommer de att klara uppdraget. Kommer de få liv i de här myrorna och överleva, säger Olof Wretling.Till det andra programmet har vi läst ytterligare en tredjedel av boken. Sista meningen är: ”Efter halvannat år hade hon färdigglömt - då födde hon nämligen en rödhårig son och det var gjort kvickt som när du kokar en kvällsgröt”.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Kero

Bokcirkeln med Marie Göranzon och Olof Wretling är tillbaka. I tre program läser vi romanen Hjortronlandet av Sara Lidman, som skulle fyllt hundra i år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marie Göranzon, skådespelare och Olof Wretling, komiker, skådespelare och författare, har tidigare varit med och bokcirklat om flera andra stora romanförfattare: Torgny Lindgren, Kerstin Ekman och PO Enquist. Näst i tur står nu Sara Lidman, född 30 december 1933 i Missenträsk, hon dog år 2004 i Umeå. Hon debuterade 1953 med romanen Tjärdalen och 1955 kom hennes andra bok ”Hjortronlandet”.I ”Hjortronlandet” följer vi fyra familjer med hemadress Ön, som inte är en ö, utan en ”sumpig myrsjok” i norra Västerbotten på 1920-talet. Dessa folk är krontorpare med uppdraget av staten att förvandla marken, som är risig och blöt, till bördig odlingsbar mark. I de fyra torpen finns nybyggarna Franz och Sara med dottern Claudette, Anna och Stefan, familjerna Skrattars och Nordmark.–Jag tyckte det var väldigt svårt att förstå språket i början. Men nu har jag läst den tre gånger och tycker den är underbar, men det är inte lätt med dialekten, säger Marie Göranzon. – Andra gången läste jag den långsamt och då blir den magisk, säger Olof Wretling. Det här är en väldigt rolig bok.Till det första programmet har vi läst en tredjedel av boken. Sista meningen är: ”Då vaknade de med ett svärjande och svor på Trollan.” Där är det rejäl paus i texten till nästa stycke med meningen: ”Sommartid var det enklare att leva”.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Kero

Tillsammans med författarna Christoffer Carlsson och Lina Wolff tar vi oss an danska Solvej Balles kritikerrosade romaner Om uträkning av omfång del 1-2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Solvej Balles (född 1962) romanprojekt har hyllats av kritiker och läsare, fast serien inte ens är klar. För de tre första delarna tilldelades hon Nordiska Rådets litteraturpris 2022. De två första delarna har släppts i Sverige, den andra nu till den 18 november. Serien ska enligt författaren bli sju böcker.När huvudpersonen Tara Selter vaknar upp morgonen är det varje dag den 18 november. Hon lever ihop med Thomas i ett ärvt stenhus i en nordfransk småstad, de handlar med antikvariska böcker och Tara Selter är på inköpsresa i Paris när hon fastnar i tiden. Varje kväll när hon går och lägger sig är det den artonde november och varje morgon när hon vaknar är det den artonde november. Tiden har hakat upp sig för henne. – Jag hade nog blivit mycket mer orolig än Tara Selter blir. Hon visar prov på ett oerhört rationellt och stoiskt tänkande och överväger allt på ett väldigt rationellt sätt, säger Lina Wolff. – Ibland i vardagen kan man ju få en känsla av att ”det här har redan hänt”, säger Christoffer Carlsson. Jag tror jag hade försökt spela cool. Det här är konstigt, men det är lugnt.  ”Om uträkning av omfång” del 1-2 är översatta av Ninni Holmqvist.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Kero

Agneta Pleijel är tillbaka med en ny självbiografisk roman, Sniglar och snö. Hör henne bland annat om det farliga i att skriva sant, om moderskap och kärleken till en man. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Agneta Pleijel, född 1940, är författare, dramatiker och litteraturkritiker. På 1970-talet blev hon den första kvinnliga kulturchefen på Aftonbladet. Nu är hon aktuell med den tredje delen i en romansvit som inleddes med ”Spådomen” och ”Doften av en man”. Den nya romanen heter ”Sniglar och snö”. I de tre romanerna går hon på jakt efter sina minnen. I programmet berättar hon bland annat om sina föräldrar och deras skilsmässa och hur de sent i livet kom att återse varandra vilket Agneta Pleijel såg som ett mirakel. Samtalet handlar också om moderskap, om kärleken till den som benämns som M i romanen, men också om skrivandet som ett sätt att förstå sig själv.– För mig var det redan tidigt viktigt att förstå vem jag var. Det var inte alls klart. Skrivandet har väl inneburit att jag har fått mer kött på benen. Jag tycker inte att mitt liv är särskilt märkvärdigt men däremot har jag säkert gått igenom rader av saker som också andra gått igenom, säger hon i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Kero

Poeten Nino Mick kommer med sin debutroman Vulcan. Så hette en gång tändsticksfabriken i Tidaholm där en av Sveriges största industriolyckor ägde rum - branden 1875 där 46 kvinnliga arbetare omkom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nino Mick, född 1990, har gjort sig känd som estradpoet och kom 2018 med den hyllade lyriksamlingen ”Tjugofemtusen kilometer nervtrådar”. Romanen ”Vulcan” utspelar sig under strejkåret 1909 runt den stora tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm. I berättelsen finns ett ”vi”, som är de 46 kvinnliga arbetarna som tillsammans dött i en brand. Dessa har en verklig förebild. Från år 1875 när en brand härjade i tändsticksfabriken i Tidaholm. En brand som blir en av Sveriges största industriolyckor. – Man kan bara tänka sig paniken när det är ett rum som är så fyllt av brandfarligt material som antänds explosivt. Med röken, elden och hettan. Det var slumpen mer eller mindre som avgjorde vilka som tog sig ut och vilka som blev fast närmast dörrarna, säger Nino Mick.I romanen och i verkligheten inträffar en av de största arbetarkonflikterna i svenska historia 1909. En lågkonjunktur väntar, fabriksägarna hotar med sänkta löner. Och arbetare runt om i Sverige samlar sig till protester. I augusti 1909 bryter storstrejken ut, det blir en konflikt som pågår i en månad, som mest är åttiotusen arbetare lockoutade och trehundratusen ute i strejk.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Märta Kero och Jenny Teleman

Nu kommer Jesper Högströms biografi om poeten Gunnar Ekelöf - Minnet och rädslan heter den. Den har tagit fem år att färdigställa och han har gjort en manöver kring den kolossala tolkningsapparaten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gunnar Ekelöf har lyckats bevara sin outsiderexistens genom decennierna och och hans poesi når ständigt nya generationer trots att han varit död i mer än 50 år. Jesper Högström har velat närma sig människan Gunnar Ekelöf, hans besatthet vid barndomen, fantasivärldarna och folkhemskritiken, ”alkohålen”, vantrivseln och skaparrusen, allt det där som blev virke till dikterna.Och hur var Gunnar Ekelöf egentligen hemma? Han flyttade ständigt, hade med tiden en hel stab som tog hand om honom, och från 50-talet och framåt hyllades hans diktsamlingar av en enhetlig kritikerkår. Men han gillade att brodera, och gav gärna heminredningstips till sina vänner, van som han var att sedan ungdomen möblera sina fantasivärldar, han var inte för inte son till en mor som handlade med antikviteter.Skriv till oss! [email protected] reportage av Katarina WikarsProducent: Andreas Magnell

Daniel Boyacioglu debuterade med diktsamlingen Istället för hiphop. Nu firar han 20 år som poet och kommer med nya dikter i Daniels bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Daniel Boyacioglu kommer med en ny diktsamling, hans sjunde sedan debuten 2003 då han slog igenom. Han har även skrivit pjäser och är sångare i bandet Daniel4ever. I programmet hör vi honom berätta om tiden då hans första rader kom till, om uppväxten i Norsborg i södra Stockholm och om språket i hans dikter. Men samtalet handlar också om familjekriser, längtan efter kärlek och föräldraskap, och funderingar kring livsval.– Jag har inte tillåtit mig bra saker. Jag har alltid varit som en soldat, som inte slarvat med något. Så klart behöver jag inte bli sämre på mitt jobb, men jag måste bli bättre på mitt liv, säger han i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

Jonas Hassen Khemiri kommer med boken Systrarna. Hör honom i Bokradion om bland annat självbiografiskt skrivande, basket, rasism och föräldrarnas skilsmässa. Programledare är Johar Bendjelloul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jonas Hassen Khemiris nya roman ”Systrarna” är en berättelse om författarjaget Jonas och tre systrar som han möter redan som barn i Stockholm och vars liv väver sig samman med Jonas liv. Romanen sträcker sig över 35 år och perspektiven växlar mellan Jonas och de tre systrarna. I år är det 20 år sedan Jonas Hassen Khemiri debuterade med romanen ”Ett öga rött” som gjorde honom till ett sorts affischnamn för en mångkulturell nysvenskhet.I Bokradion berättar han bland annat om hur han ser på skillnaden mellan självbiografiskt och fiktivt skrivande, om smärtpunkter som föräldrarnas skilsmässa, om självbilder och rasism. I programmet hör vi också om vilken betydelse amerikansk basket, NBA, spelade för Jonas Hassen Khemiri under uppväxten – och om basket som ett ämne i romanen.– I slutet av varje basketmatch blir varje sekund oerhört viktig. När bollen har släppts i sista sekunden, och är i luften, så blir också tiden evig. Texten försöker fånga att någonting håller på att ta slut men kan också pågå för evigt. Jag tänker att det också kan bli en bild för en av de större frågorna i boken. När vi upplever våra sista sekunder i livet, vad kommer vi vara mest stolta över?Skriv till oss! [email protected]: Johar BendjelloulProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Dmitri Plax

Den norske författaren Jon Fosse får årets Nobelpris i litteratur. Tillsammans med Agnes Lidbeck och Daniel Sjölin läser vi hans nya verk Ett nytt namn. Programledare är Johar Bendjelloul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Bokradion bokcirklar vi om Nobelpristagaren Jon Fosses nya verk på svenska som kommer i dagarna, ”Ett nytt namn”. Det är den tredje och avslutande delen i mastodontsviten ”Septologin”.Författarna Agnes Lidbeck och Daniel Sjölin har på 24 timmar läst boken och ger sina omdömen. Hur är den som bok? Håller den nobelklass? Vad tar de med sig från sina läsningar?Fosse debuterade 1983 med romanen ”Raudt, Svart” och har givit ut 40 böcker i olika genrer. Som dramatiker debuterade han 1993 med pjäsen ”Och aldrig ska vi skiljas”. För boken ”Trilogin” fick han Nordiska rådets pris 2015.Inläsare i programmet är skådespelaren Angela Kovács.”Ett nytt namn” har översatts till svenska av Lars Andersson.Skriv till oss! [email protected]: Johar BendjelloulProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

Följ med till Bokmässan i Göteborg. I Bokradion möter ni några av författarna på mässan: Vigdis Hjorth, Caroline och Leif Grimwalker och Tom Malmquist. Programledare är Johar Bendjelloul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I programmet samtalar vi med den norska litterära stjärnan Vigdis Hjorth som fick sitt genombrott i Sverige med romanen ”Arv och miljö”. Nu kommer hon med sin sjunde roman på svenska ”Femton år ”, en berättelse om familjehemligheter, uppväxt och uppvaknade. – Jag är väldigt intresserad av ögonblicket då ett barn inser vilka föräldrarna verkligen är, och att de kanske bär på hemligheter som barnet upptäcker. Jag är nyfiken på just det ögonblicket när barnet får en ny blick på föräldrarna, säger Vigdis Hjorth i Bokradion.Spökskrivande har varit ett hett samtalsämne på Bokmässan. En artikel i nättidningen Kvartal hävdades, genom en AI-analys, att Camilla Läckberg inte själv skrivit två av sina romaner, vilket hon själv sagt inte stämmer. Vi pratar med två väldigt erfarna spökskrivare, Caroline och Leif Grimwalker.I Bokradion möter vi även poeten och författaren Tom Malmquist som har skrivit boken ”Istid”, om spelskandalen och pappan Thomas Malmquist, legendarisk sportchef på Expressen. Tom Malmquist är känd för sitt självbiografiska skrivande, bland annat genom debutromanen ”I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv”, som kom 2015, om livskamraten Karins död och dottern Livias födelse.Skriv till oss! [email protected]: Johar BendjelloulProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

Hennes föräldrar var författaren Stig Dagerman och skådespelaren Anita Björk. Nu har Lo Dagerman skrivit en bok om dem: Himlen nära, om konstnärskapen, livskampen och kärleken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Lundströms Bokradio samtalar vi med Lo Dagerman om hennes bok ”Himlen nära”. Den berättar om Stig Dagerman och Anita Björk, som båda föddes 1923. I år är det hundra år sedan. I boken berättar hon om åren föräldrarna var tillsammans, men också åren fram till dess och tiden efter Stig Dagermans självmord 1954. Boken går ända fram till Anita Björks död 2012. Föräldrarna var ett äkta kändispar i sin tid, Stig Dagerman ses som en av 1900-talets stora författare och Anita Björk var den skådespelare alla regissörer ville ha. 1951 fick hon sitt stora internationella genombrott i filmatiseringen av Fröken Julie, i regi av Alf Sjöberg, som samma år vann första pris i Cannes.– Hon föll för hans oerhörda ömsinthet, Stig såg hennes skönhet och var väldigt betagen av henne. För honom var Anita en människa som kunde få honom att känna sig fri, säger Lo Dagerman i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

Musikern och författaren Annika Norlin debuterade med en novellsamling som blev Augustnominerad. Nu kommer hennes första roman Stacken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Annika Norlin är sångerska och låtskrivare, känd under artistnamnen Hello Saferide och Säkert!.År 2020 kom hennes novellsamling ”Jag ser allt du gör”, som var en succéartad prosadebut. Nu är hon aktuell med romanen ”Stacken”, som handlar om en grupp av sju människor som bosatt sig i en liten by i utkanten av samhället. I programmet berättar hon bland annat om hur hon efter en utmattning började längta till skogen. Varför hon gav romanen många huvudpersoner och hur svartmyror blev en inspirationskälla. Samtalet handlar också om gruppdynamik, ångest, alfahonor och viljan att skriva långt. – Jag har verkligen trott att jag aldrig skulle lyckas skriva en roman. Jag är i grunden journalist och låtskrivare och är van att skriva väldigt kort. Så redan när jag skrev noveller tänkte jag: oj vad långt jag skrivit. Jag hade en teori om att jag inte får tänka under tiden utan jag får bara börja skriva. Och så får jag tänka att om jag skriver varje dag så blir det en roman till slut, och det visade sig stämma. Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducenter: Andreas Magnell och Mattias BergLjuddesign: Märta Kero

Poeten Faysa Idle har förlorat vänner och familjemedlemmar i gängkrig. Nu kommer hon med boken Ett ord för blod, som skildrar hennes liv och uppväxt som lillasyster i tungt kriminella sammanhang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Faysa Idle, född 1998 och uppvuxen i Tensta, har skrivit boken ”Ett ord för blod”. Den berättar om en systers liv, en vanligtvis osynlig familjemedlem i de här sammanhangen. Hennes bror är en av gängledarna i en av de rivaliserande grupperingarna i Järvakonflikten. I programmet berättar hon om sin uppväxt där heder och kultur begränsar flickors och kvinnors liv, om närheten till skjutningar och mord och drömmen om ett liv i lyx. Hon beskriver även sin egen väg till skrivande och fantasi, som ett sätt att ta sig bort och hitta sig själv. – Jag skrev boken för att jag ville få reda på vem jag är, bortsett från de här morden. Vem är jag utan mitt efternamn. Jag är trött på att jag hamnar i skit på grund av min familj men ändå ska jag inte få följa min dröm och göra vad jag vill, säger hon i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Kero

I Lundströms Bokradio samtalar vi med krönikören och författaren Andrev Walden om hans hyllade debutroman Jävla karlar som handlar om hur han under sju år levde med sju olika pappor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I boken ”Jävla karlar”, skriven av författaren och krönikören Andrev Walden, skildras författarens egen uppväxt i romanform.I programmet hör vi bland annat om ögonblicket när Andrev Walden som barn inser att den han tagit för given som sin biologiska pappa, inte visar sig vara det, men också om minnena av hur hans mamma under uppväxten blir misshandlad, hur författaren som liten drar sig tillbaka till sitt rum medan de dunkande ljuden från badrummet växer. Hur kärleken till styvfadern vänds till ett komplext hat, där tillgivenheten fortfarande envist ryms.– För mig var mamma skölden mot den här oberäkneliga, märkliga, självupptagna och emellanåt våldsamma människan. Och så var det under hela min uppväxt, kvinnorna var tryggheten, männen var ovädret som drog in.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Kero

I höstpremiären av Lundströms Bokradio samtalar vi om boken J&B. Scener ur ett skenäktenskap, skriven av Philip Teir. Boken handlar om Jörn Donners liv och äktenskap med Bitte Westerlund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I boken ”J&B. Scener ur ett skenäktenskap”, skriven av författaren och journalisten Philip Teir, skildras Jörn Donners kärleks- och familjeliv. När Jörn Donner, författare, kulturpersonlighet och filmregissör, dör i januari 2020 upptäcks tusentals fotografier och negativ i en plastpåse och hundratals mejl som änkan Bitte Westerlund läser för första gången. Där finns brev efter brev, hemlighet efter hemlighet, från för henne okända älskarinnor och kärlekar. En av dem benämns som H och är en kvinna Jörn Donner haft en relation med i mer än 50 år. Bitte Westerlund, som var gift med Donner i nästan 40 år, bestämmer sig för att utforska hemligheterna i jakt på sanningen om makens kärleksliv – och svek. – Jag är en väldigt nyfiken människa, jag vill ha kontroll. Och jag trodde jag hade det men det var väldigt mycket jag inte visste. Han ville ha hemligheter, han njöt av dem, säger Bitte Westerlund i Lundströms Bokradio. Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Kero

Välkomna till veckans midsommarprogram där vi bjuder på guldkorn ur Lundströmsvåren. Ni möter bland andra Ann-Helén Laestadius, Alexander Mahmoud, Marie Göranzon och Olof Wretling! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I säsongens sista program minns vi några av de intervjuer Lundströms Bokradio gjort under våren. Först ut bland gästerna är Ann-Helén Laestadius vars senaste bok heter "Straff" och skildrar de samiska nomadskolorna. Det är en roman om upprättelse som nått långt utanför Sverige gränser. Alexander Mahmoud var också i Lundströms studio och hälsade på. Hans andra bok heter "Du vill inte mer". Det blev ett nära samtal som kom att handla om klass och arbetsmoral, självhat och med det tiden kärlek till sig själv. I vår startade vi också en ny bokcirkel. Två efterlängtade gäster var tillbaka i programmet, radarparet skådespelaren Marie Göranzon och Olof Wretling, komiker och skådespelare. Boken vi läste var PO Enquists roman"Kapten Nemos bibliotek". En mångbottnad berättelse som knyter ihop många minnen från författarens barndom i Västerbottens inland. Det blev tre program om författarens kanske viktigaste verk.Poeten och översättaren Gunnar Harding var också här i Lundströms Bokradio och läste ur sin nya diktsamling "Minnen från glömskans städer", bland annat dikten Long distance call. Till sist kom också årets vinnare av Sveriges romanpris till studion. I år var det Mikael Berglund som vann lyssnarjuryns hjärtan med romanen "Ovanjorden". Tack alla ni som lyssnar! Trevlig sommar.Vi är tillbaka i slutet av augusti igen!Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Jenny Teleman

Gäst i veckans Lundströms Bokradio är poeten och översättaren Gunnar Harding. Han är dubbelt bokaktuell. Hör honom om poesin, kärleken, minnena och det förflutna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gunnar Harding kommer med nya diktsamlingen "Minnen från glömskans städer" och boken "Hardings café" om och med hans många översättningar. Han debuterade som 27-åring 1967, har gett ut mer än 25 titlar och nästan lika många böcker som översättare i lyrik. Han har tidigare bland annat varit redaktör för Lyrikvännen, suttit med i bibelkommissionens arbete med nyöversättningen av Gamla testamentet och har introducerat många amerikanska, brittiska och franska moderna diktare i Sverige. Hör honom i Lundströms Bokradio bland annat om poesin, kärleken och det som "gör ont att minnas".– Ja, det är något som retar mig alltid när man vaknar mitt i natten. Om det förflutna är så ofantligt stort så innehåller det ju så mycket glädje, värme och kärlek. Men klockan fyra på natten minns man bara allt dumt man gjort och det man borde gjort annorlunda. Det är lite irriterande och något man får leva med, säger Gunnar Harding i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Lina Kalmteg

I Lundströms Bokradio fortsätter vi vårt samtal med tidigare statsministern Ingvar Carlsson. I sällskap med döden heter hans nya bok. Han själv kallar den sitt bokslut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I år fyller Ingvar Carlsson 89 år. Han var 23 år när han började jobba med statsminister Tage Elander och en ung Olof Palme i Statsrådsberedningen. 1986 blev han statsminister efter Olof Palmes död. Boken "I sällskap med döden" kommer till under pandemin. Ingvar Carlsson ligger vaken om nätterna, rädd för att insjukna. Först värjer han sig för döden, skriver han. Sedan gör han tvärtom. Han går systematiskt igenom sitt liv för att reda ut vad döden betytt för honom. I den andra delen har vi kommit fram till den 28 februari 1986. Vi pratar också om hur han skriver om sin fru Ingrid som drabbats av Alzheimers sjukdom, och om honom själv som anhörig.– Den dagen du ger upp och inte orkar längre, då skiljs man åt. Vi är många, som när vi hamnar i den situationen, vill skjuta det beslutet på framtiden. Vi tänker att lite till orkar jag, lite till orkar jag, säger Ingvar Carlsson i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

I Lundströms Bokradio berättar tidigare statsministern Ingvar Carlsson öppenhjärtigt och nära om sina svåraste stunder i livet. Om hur döden påverkat honom på olika sätt sedan barndomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ingvar Carlssons nya bok heter "I sällskap med döden", som han själv kallar sitt bokslut. I år fyller han 89 år. Han var 23 år när han började arbeta i Statsrådsberedningen med statsminister Tage Erlander och en ung Olof Palme. Det var 1958. År 1986 blev han själv statsminister efter Olof Palmes död. Ingvar Carlsson har skrivit andra böcker men ingen så personlig som denna. I den nya boken går han systematiskt igenom sitt liv för att försöka förstå vad döden betytt för honom, skriver han. En sommar när han är tolv år går hans pappa plötsligt bort, en händelse som förändrar hans och familjens liv. Pappan Olof är den yngste sonen Ingvars stora trygghetsgestalt i tillvaron.– Jag har insett nu i slutet av mitt liv att min pappas död påverkade mig väldigt mycket som människa. Så klart den omedelbara chocken och saknaden. Men det innebar också att jag tidigt tog ansvar som kanske inte är vanligt för ett barn. Jag lärde mig att människan är väldigt stark. Det är en paradox men det kanske har gjort att jag klarat mig lättare i livet, säger Ingvar Carlsson i Lundströms Bokradio.Detta är det första av två program med Ingvar Carlsson i Lundströms Bokradio. Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

I Lundströms Bokradio möter ni Jan Guillou, aktuell med romanen Eventuellt uppsåt: att döda ortens gangsters. Hör honom om romangestalten Erik Ponti, skönskrivande och vemodet att åldras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Jan Guillous två senaste romaner har något nytt uppstått. "Den som dödade helvetets änglar", som kom i fjol, och den nya romanen "Eventuellt uppsåt: att döda ortens gangsters". Romanerna är dels politiska thrillers där den åldrande journalisten Erik Ponti bekämpar organiserad brottslighet tillsammans med den välkände fiktive romanfiguren Carl Hamilton. Dels är böckerna också en slags dagbok där berättaren Ponti – en gestalt som i stora drag är Guillou själv – låter tankarna flöda fritt. Här finns vällustiga elakheter om namngivna rivaler, småsintheten och skadeglädje, och spaningar om krig och politik. Här finns även spröda naturskildringar, ett komiskt betraktande över åldrandet och kroppens skörhet, och om kärlek på ålderns höst. Kritikerna har varit mycket förtjusta, något som inte alltid varit fallet under Guillous skrivande liv. Han själv benämner det som stilparodier, en nyutvecklad berättarstil efter mer än 50 böcker under snart 50 år. – Skriver man historieromaner, som jag sysslat med sedan 90-talet, och innan dess politiska thrillers, så är man bunden av ett antal regler som inte går att bryta mot. Men en vacker dag är jag alldeles fri. Jag är en författare på grönbete. Då blir det en blandning av olika parodier på litterära grepp och stilar som jag betar av en efter en, säger Jan Guillou. Skriv till oss! [email protected]: Johar BendjelloulProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Lina Kalmteg

I Lundströms Bokradio är det final för vår bokcirkel med Marie Göranzon och Olof Wretling. Vi är på upploppet i läsningen av PO Enquists roman Kapten Nemos bibliotek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I romanen finns berättaren, en pojke som bor med sin mamma Josefina i ett grönt hus. I byn finns också en annan pojke, Johannes, som bor med mamma Alfild och pappa Sven Hedman i ett annat hus. I sexårsåldern uppdagas att de som bebisar blivit förväxlade på BB – och de tvingas byta hem och familj med varandra.Berättarens nya mamma Alfild är stum och tas in på mentalsjukhus. Men innan dess har de en sommar tillsammans där Alfild blir som en häst och de, pojken och Sven Hedman, bor med henne vid en sjö i skogen. Johannes i det gröna huset får en fostersyster, Eeva-Lisa. Hon är en äldre flicka som börjar smyga i väg efter söndagarnas bönemöten med en ung man. Något som gör både berättaren och Johannes svartsjuka. När vi återvänder till berättelsen har det uppdagats att Eeva-Lisa är gravid. Tillsammans med Marie Göranzon och Olof Wretling läser vi nu till slutet på romanen, i bokcirkelns tredje och sista del.– Den här boken är som ett härligt gift. Varje gång man återvänder till den så är det olika delar av berättelsen som hugger till, säger Olof Wretling i Lundströms Bokradio.– Det är ett avsked, att lämna PO Enquists värld som vi levt i här, säger Marie Göranzon. Den här fantastiska romanen som man förstår och inte förstår, känner igen och inte känner igen. Det är ett helt liv man har gått igenom.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

I Lundströms Bokradio fortsätter vi vårens stora bokcirkel med Marie Göranzon och Olof Wretling. Romanen vi läser är PO Enquists mästerverk Kapten Nemos bibliotek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Författaren PO Enquist skrev "Kapten Nemos bibliotek" efter han varit på behandlingshem och blivit nykter. Då var han 57 år, boken var svår att komma igång med men sedan rann det till. När den kom prisades den som hans absolut bästa. En central berättelse ur romanen bygger på en verklig händelse, där två nyfödda pojkar växlades bort på sjukstugan i Bureå 1942. I "Kapten Nemos bibliotek" sker förväxlingen samma år som PO Enquist själv föds, 1934. Det är först när pojkarna är sexårsåldern som misstaget uppdagas och efter ett domstolsbeslut bryts de upp från sina hem och de föräldrar de hittills haft.När vi återvänder till romanen har berättaren tvingats lämna sitt gröna hus och sin mamma Josefina och flyttar till de nya föräldrarna Alfild och Sven Hedman. Den andra pojken, Johannes, blir den som övertar berättarens plats i det gröna huset. – Jag kan nog drabbas lite av dåligt självförtroende när jag läser något så här bra. Jag blir liksom darrig, säger Olof Wretling i Lundströms Bokradio.– Jag känner att den här boken är skriven för mig, säger Marie Göranzon. Den här berättaren blir aldrig riktigt förtvivlad. Han tar hela tiden nya tag och jag känner ett släktskap med det.I andra avsnittet läser vi fram till och med sidan 189 i senaste upplagan från 2020, sista meningen är: "Och någon människa är man väl ändå".Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

I veckans Lundströms Bokradio inleder vi bokcirkeln om Kapten Nemos bibliotek. Tillsammans med Marie Göranzon och Olof Wretling läser vi PO Enquists mångbottnade roman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. PO Enquists "Kapten Nemos bibliotek" kom 1991 och blev en sorts nystart för hans författarskap. Den knyter ihop många återkommande minnen från barndomen som finns i tidigare böcker. Här finns det gröna huset, himlaharpan, kallkällan, rönnbärshäcken, utedasset och bönhuset. PO Enquist föddes 1934 i Hjoggböle i Västerbotten. Han växte upp som enda barn med sin mamma, hans pappa dog när han var ett halvår. Under hela uppväxten hade han en fostersyster som var sju år äldre. EFS, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, med religionen och den stränga gudssynen, präglade hans barndom. Han debuterade 1961 med romanen "Kristallögat" och fick sitt genombrott 1968 med boken "Legionärerna". 1985 kom romanen "Nedstörtat ängel", som han skrev under svår alkoholism. "Kapten Nemos bibliotek" är boken efter den. Han själv har kallat den sin kanske viktigaste roman.Tillsammans med skådespelaren Marie Göranzon och Olof Wretling, skådespelare, komiker och författare, läser vi nu i tre program denna bok. – Den är en enorm kärleksförklaring till människan och hur det är att vara människa, säger Marie Göranzon i Lundströms Bokradio.– Mitt i de fragmentariska berättelserna så blir boken också ett slags pirrande äventyr, säger Olof Wretling.I första avsnittet läser vi fram till och med sidan 104 i senaste upplagan från 2020, sista meningen är: "De behöver kanske ingen välgörare, eftersom de ännu inte befinner sig i yttersta nöd”.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

Mikael Berglund får Sveriges Radios Romanpris 2023! Han vinner utmärkelsen för romanen Ovanjorden, en berättelse om kärlek och rotlöshet i Västerbottens inland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans Lundströms Bokradio gästas vi av årets vinnare av Sveriges Radios Romanpris. Det är en lyssnarjury som står bakom valet och i programmet svarar han på några av jurymedlemmarnas nyfikna frågor: Vad har han för relation till mygg? Vad betyder surhålet i romanen? Och hur har han arbetat med språket?Själv hade han inte väntat sig ett samtal från lyssnarjuryn. När de ringde upp för att tala om att han vunnit tryckte han bort samtalet. Först på andra försöket lyckades juryn komma fram.Mikael Berglund är född 1977 och uppvuxen i Lycksele, Ammarnäs och Skellefteå. Han debuterade 2015 med romanen "Ett föremåls berättelse om obesvar". Hans andra roman var "Smekmånader" som kom 2017. "Ovanjorden" är hans tredje bok.– Vi hade inga böcker hemma när jag växte upp. Vi hade uppslagsverk från A till H, men jag var bara intresserad av Kina och Japan. Så det var ingen idé att läsa dem, säger han i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmUppläsare: Ulph NyströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Fredrik Wadström

I Lundströms Bokradio bokcirklar Amanda Svensson och Björn Wiman om isländska Fríða Ísbergs roman Märket, där man ska folkomrösta om ett empatitest för medborgarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fríða Ísberg debuterade som poet 25 år gammal och har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris. "Märket" är hennes debutroman. Hon är även aktuell som årets vinnare av P.O Enquistpriset. "Märket" är en futuristisk berättelse som utspelar sig i en vag framtid, kanske 10-20 år framåt. Den isländska befolkningen ska folkomrösta om ett slags empatitest som kan bli obligatoriskt för medborgarna. Testet är utformat för att kunna avgöra en persons förmåga till medkänsla och moraluppfattning. Människor som klarar testet kallas "de märkta" och de som inte gör det kallas "de omärkta". Det som sker splittrar befolkningen både bokstavligt och åsiktsmässigt. Hör författarna Amanda Svensson och Björn Wiman, kulturchef på DN, om denna dystopiska framtidsvision. Hur långt sträcker sig individens frihet? Vad kan vara lockande med auktoritära förslag? Och hur fungerar "Märket" som idéroman? – Man förstår varför det här förslaget vinner mark, det är naturligtvis för att människor längtar efter ett samhälle som är tryggt, säger Amanda Svensson i Lundströms Bokradio. I alla dystopiska romaner som slår hårt finns det något i framtidsscenariot som är lockande.– Det finns många saker i vårt samhälle som vi inte reagerar på, som hade varit otänkbara för bara några år sedan. Det är precis den process som den här romanen faktiskt gestaltar väldigt starkt, säger Björn Wiman. "Märket" är översatt till svenska av Arvid Nordh.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Fredrik Wadström

Veckans program handlar om den ukrainske författaren och rockstjärnan Serhij Zjadan, aktuell på svenska med den hyllade romanen "Internatet". Fredrik Wadström möter Zjadan på plats i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Serhij Zjadans hyllade roman ”Internatet”, som nu kommer i svensk översättning av Sofia Uggla, gavs ut på ukrainska 2017. Den utspelar sig i en småstad i östra Ukraina, som blir allt mer indraget i det krig som pågått där sedan 2014. Huvudpersonen Pasja är en lärare som lite yrvaket blir vittne till en allt mer desperat situation. Idag är det många som läser Zjadans roman som en skildring av Rysslands storskaliga invasion, som inleddes 2022.Zjadan är ett av de riktigt stora namnen i den ukrainska litteraturen. Han har gett ut fem romaner, ett par novellsamlingar, och runt femton diktsamlingar, och är ett affischnamn för den ukrainska kulturen och identiteten – och ukrainskan som språk.Han är född och uppvuxen i Donbass-regionen i östra Ukraina och har sedan årtionden staden Charkiv som sin hemvist. Charkiv är Ukrainas näst största stad och har varit under ständig beskjutning från Ryssland sedan den 24 februari 2022. Serhij Zjadan är även rockstjärna. När Fredrik Wadström träffar honom i Ukraina är Zjadan på turné genom landet med sitt sexmannaband Hundarna. Med kort varsel annonseras nya konserter ut nästan dag för dag. Det urbana musik- och klubblivet pågår i ett land med utegångsförbud om nätterna och flyglarmen som ljuder när som helst på dygnet i krigets Ukraina.Skriv till oss! [email protected]: Fredrik WadströmUppläsare: Ulph NyströmProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

I veckans program möter ni idéhistorikern och författaren Sverker Sörlin som kommer med boken Framtidslandet om bilden av Norrland. En bok som nu ges ut på nytt - 35 år senare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverker Sörlins "Framtidslandet" är en bok om hur olika visioner av Norrland såg ut under industraliseringens framväxt, mellan 1870 och 1920. Det var en tid då svenska politiker riktade blickarna norrut. I boken skildras dåtidens heta debatt om naturresurserna, människorna och vad makten i söder tänkte att de ville ha Norrland till. I grunden fanns stark förhoppning om att Norrland med sina naturrikedomar skulle rädda nationen och föra Sverige framåt i utvecklingen. Boken "Framtidslandet" var Sverker Sörlins avhandling och kom 1988. Den ges nu ut igen med nytt för- och efterord. Berättelsen om dåtidens syn på Norrland, dess resurser och människor, har paralleller till idag. Nu talar man om det "nya gröna Norrland" som ska formas. Hör Sverker Sörlin om dåtidens syn på norra Sverige, dagens gröna omställning och vad Norrland kommer att vara om 30 år.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Jenny Teleman

I veckans program möter ni författaren Ann-Helén Laestadius vars roman Straff skildrar ett mörkt kapitel i svensk historia: De samiska nomadskolorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nomadskolan infördes i början av 1900-talet och var en statlig form av internatskola för barn till renskötande samer. Fram till 1962 var samerna skyldiga att skicka sina barn till dessa skolor där undervisningen skedde enbart på svenska och där eleverna under terminen bodde på elevhem. En av dem som gick på nomadskola är Ann-Helén Laestadius egen mamma, och många i hennes släkt. Sedan romanen "Straff" kom ut har hon mött många fler med samma traumatiska erfarenhet. I romanen följer vi en hel grupp barn på skolan: Else-Maj, Jon-Ante, Nilsa, Aslak, Marge och Anne-Risten. Vi följer dem genom de svåra åren på internatskolan i början på 1950-talet. Men även som vuxna, 30 år senare, då upplevelserna från skolan satt djupa spår i dem på olika sätt. Ann-Helén Laestadius romandebuterade 2007 med ungdomsromanen "SMS från Sopporo" och 2016 vann hon Augustpriset för "Tio över ett". Hennes förra roman "Stöld" ska bli film på Netflix.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Fredrik Wadström

Vad är det som blir kvar av ett författarskap? Stig Dagerman skrev intensivt under fyra år på fyrtiotalet, romaner, noveller, pjäser, för att sedan drabbas av skrivkramp och dö vid 31 års ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I år skulle Stig Dagerman ha fyllt 100 år. Han sågs som ett litterärt underbarn redan vid debuten med romanen "Ormen"som tjugoettåring, han fortsatte med den symboltyngda surrealistiska "De dömdas ö". Det var en tid av existentiell fyrtiotalistångest, Kafka stod högt i kurs, efter att vara på spaning efter förklaringar till sin skuldkänsla. Om skulden som fordrar ett brott. Människan som blir människa först i ångesten.Stig Dagerman ville något med sin litteratur, påverka, förändra, och han skrev också politiska dagsverser i Arbetaren där han var kulturredaktör. ”Jag bryr mig bara om det jag aldrig kan få", skrev han, "bekräftelse på att mina ord rört vid världens hjärta”.Efter andra världskriget reste han till Tyskland på reportageresa vilket resulterade i "Tysk höst", och efter det förändrade sig hans författarskap, blev mer realistiskt men också försonande.Katarina Wikars koncentrerar sig i sitt reportage på den sene Dagerman – om man kan säga så om en väldigt ung författare. Tillsammans med författaren Kristoffer Leandoer, teaterkritikern Maria Edström och litteraturvetaren Linus Ljungström tittar hon närmare på romanerna "Bränt Barn" och "Bröllopsbesvär" - och på det som aldrig blev klart.  ”Alfabetet blir en kyrkogård med 29 gravstenar under vilka dikten ligger begraven.” står det i ett efterlämnat manus.Vi hör också Ola Sandström och Bengt Lundström i "Varning för hunden" och Werner Aspenström, Bengt Ekerot, Göran Palm, Anita Björk och Stig Dagerman själv ur radions arkiv. Och ett utdrag ur "Ingen går fri" i Radioteaterns uppsättning av Hans Dahlin.Skriv till oss! [email protected]: Katarina WikarsProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

I veckans program handlar det om vårdikter. Varför är våren perfekt att dikta om? Vi fyller studion med lyssnarnas önskedikter och författarna Ida Linde och Daniel Sjölin har med sig egna favoriter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De senaste veckorna har lyssnarna skickat in sina favoritvårdikter. Några av dem läser vi i Lundströms Bokradio. Våren som tema återfinns på många olika håll i klassikerpoesin. Hur ser det ut hos nutida poeter? Ida Linde och Daniel Sjölin har botaniserat bland både gamla och nya vårdikter och samtalar om sin inställning till våren. – Plötsligt så kommer den här brutala kraften i naturen. Man kan få ångest för mindre om man inte ställer sig upp och går med, säger Daniel Sjölin. – När jag började läsa dessa vårdikter slog det mig att jag alltid trott att hösten är början. Men det är så klart på våren allt är nytt, säger Ida Linde.  Vårdikter i programmet:Vårkväll, Sonja Åkesson.Snödroppar, Louise Glück.Blåsipporna, Tomas Tranströmer. Vor, vor! Steinn Steinarr.Spring Wedding, Richie Hofmann (Vårbröllop, övers Ida Linde).Ja visst gör det ont, Karin Boye.Efter en svår vinter, Gunnar Ekelöf.Promenad i naturen, Elmer Diktonius.Den första kärleken, Johann Wolfgang von Goethe.En liten elefant ..., ur Fång-lada, Madeleine Gustafsson.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Fredrik Wadström

I Lundströms Bokradio möter ni Jamaica Kincaid, en av litteraturens stora stjärnor. Världen över älskas hennes böcker om familj, ursprung, mödrar och döttrar i kolonialismens skugga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marie Lundström besökte 2019 Jamaica Kincaid, författare till böcker som "Lucy", "Annie John" och "Min bror", i hennes hem i Vermont, i nordöstra USA. Det blev ett möte i författarens egen trädgård, som hon själv menar är en av de viktigaste platserna för hennes skrivande och fantasi.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmRedaktion: Andreas Magnell och Fredrik Wadström

Börje Salmings död i nervsjukdomen ALS berörde hela svenska folket. Veckans avsnitt av Lundströms Bokradio handlar om Börje Salming och den första boken som skrevs om honom: Blod, svett och hockey. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Boken "Blod, svett och hockey" kom 1991 och har kommit att bli en slags kultklassiker. Det var första gången Börje Salming berättade om sitt liv och sina många framgångsrika proffsår i NHL. Han hade vid den tiden precis flyttat tillbaka till Sverige med fru och barn för att starta en ny tillvaro efter karriären. Boken skrev han ihop med en ung journalist från Umeå. Hör frilansjournalisten Gerhard Karlsson, författaren Tom Malmquist och brodern Stig Salming om Börje Salming, sportbiografin "Blod, svett och hockey" och saknaden efter honom.Börje Salming dog den 24 november 2022. Han blev 71 år. Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Fredrik Wadström

När vi ska minnas någon som dött och skriva tidningens runa finns det tydliga regler. Men hur summerar vi en människas liv på några få rader? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Lundströms Bokradio hör ni poeten Göran Greider och författaren Elaf Ali om dagstidningens minnesord. Vad går att fånga i en sån kort text? Vad är viktigt att få med av ett liv när man skriver ett minnesord?I Dagens Nyheter får inte texten om den avlidne vara längre än 2000 tecken. I Svenska Dagbladet uppmanas författaren att vara så objektiv som möjligt, man ska undvika superlativer och istället beskriva personens gärning. I programmet hör ni även musikern och konstnären Isak Sundström, som läst och samlat in dagstidningarnas runor från hela Sverige och använt dem som arbetsmaterial för sin diktsamling: "Vi är många som har berörts i djupet av våra hjärtan".Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmRedaktion: Andreas MagnellLjuddesign: Nina Asarnoj

I Lundströms Bokradio läser vi Cormac McCarthys nya romaner Passageraren och Stella Maris som nu kommer i en volym på svenska. Det är hela sexton år sedan han kom ut med en bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Cormac McCarthy är nobelpristippad amerikansk mästare, född 1933. Författare till böcker som ”No Country For Old Men” och ”Vägen” som båda blivit film. Han är särskilt känd för sina amerikanska ödsliga miljöer, berättelsernas ensamvargar och förmågan att skriva fram en hel värld för oss läsare att stiga in i. Lyssna på bokcirkeln med författarna Åsa Avdic och Jesper Högström! Lundströms Bokradio tar oss an båda hans nya romaner på sammanlagt 678 sidor. "Passageraren" och "Stella Maris" av Cormac McCarthy är översatta till svenska av Niclas Hval.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Fredrik Wadström

I Lundströms Bokradio möter ni fotografen och författaren Alexander Mahmoud. Nu kommer han med sin självbiografiska bok Du vill inte mer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alexander Mahmoud debuterade 2015 med boken "Mellan rummen" som skildrade hans barndom i det småländska samhället Grimslöv. I den nya boken har han nyligen blivit fast anställd fotograf på Dagens Nyheter och dagboken handlar om den värld han fotograferar, om hans uppväxt och liv. Han har nominerats till Stora Journalistpriset som Årets berättare och Årets röst, och fick priset för Årets avslöjande 2021 för en granskning om adoptioner. I Lundströms Bokradio berättar han bland annat om resan från Grimslöv, om mobbing, fetma och självspäkning, om arbetsmoral – och varför han har svårt att vila. Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

Kerstin Ekmans roman Händelser vid vatten har plötsligt blivit uppmärksammad igen, 30 år efter att den kom ut första gången. Det är den framgångsrika tv-serien efter boken som gjort många nyfikna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Lundströms Bokradio hör ni skådespelaren Marie Göranzon och komikern och skådespelaren Olof Wretling i den bokcirkel vi gjorde för ett par år sedan om romanen: Hur läser de "Händelser vid vatten"? Det blev tre program då 2020, men nu får vi höra en ny kortare version. Kerstins Ekmans "Händelser vid vatten" blev när den kom snabbt en av de böcker som sålde mest i Sverige. Den vann både Nordiska rådets litteraturpris och Augustpriset och är översatt till flera språk. Romanen utspelar sig i det lilla jämtländska samhället Svartvattnet, och rör sig i två olika tidsplan, dels 1991 som är bokens nutid, och dels tidigt 1970-tal. I handlingens centrum finns ett ouppklarat mord på några campande turister vid en vid en å långt in i skogen.Ni kan helt lugnt lyssna klart: vi kommer inte avslöja hur boken slutar. Vill ni höra hela bokcirkeln finns samtliga tre delar på SR Play.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Fredrik Wadström

I Lundströms vårpremiär dyker vi ner i Julie Otsukas senaste roman Simmarna. Hör Therese Alshammar och Leif Andrée ta sig an romanen om minnen, glömska och simhallens magi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Julie Otsuka fick ett genombrott med romanen "Vi kom över havet" som kom på svenska 2012. Hon är född i Kalifornien 1962, i en familj med japanska rötter. När Marie Lundström träffade henne 2015, hade Julie Otsuka redan börjat skriva på "Simmarna". Boken har en självbiografisk botten, och handlar delvis om en mamma som blir allt mer dement. En bit in i romanarbetet gick mamman bort efter en lång tids sjukdom, berättar hon i en ny intervju i Lundströms.– Skrivandet blev ett sätt för mig att hålla henne vid liv. När jag skrev om henne fick jag syn på henne på ett sätt jag aldrig fick medan hon levde, säger hon.Romanen kretsar kring temat om vad som blir kvar av en människa när minnena sviker. Även simning och simhallen har en central plats. Mamma Alice är en van motionssimmare, och konsten att simma lever kvar i henne långt in i demensen. – Hon beskriver det så fint, känslan av att få komma i rörelse och ner i vattnet, säger Therese Alshammar, en av Sveriges främsta simmare genom tiderna.Skådespelaren Leif Andrée har även han ett förflutet som elitsatsande simmare i ungdomen.– Känslan av komma in i en simhall med den doften och akustiken är magisk, säger han."Simmarna" av Julie Otsuka är översatt till svenska av Helena Fagertun.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Nina Asarnoj

I Lundströms Bokradio special möter ni den rysk-amerikanska författaren Masha Gessen i en lång och exklusiv intervju. Det är Fredrik Wadström som träffar författaren vars Putinbiografi "Mannen utan ansikte" nu finns i svensk nyutgåva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Masha Gessens biografi "Mannen utan ansikte", om den ryske presidenten Vladimir Putin, har sedan den gavs ut 2012 kommit i ständigt nya utgåvor och med nya för- och efterord. – För tio år sedan var det många som kallade mig hysterisk. Jag brukar säga att den nya utgåvan är min tioårsjubilerande "vad var det jag sa"-upplaga. Gessen har ägnat många år åt att skriva om Vladimir Putin och en sak som hen inte tvekat om är att Putin en dag skulle starta ett stort krig. – Den logiska slutpunkten av hans politik har hela tiden varit ett krig, även om det var omöjligt att säga när det skulle inträffa. Det var uppenbart, bara han kunde hålla sig kvar vid makten tillräckligt länge. Det är Fredrik Wadström som träffar Masha Gessen i en lång och exklusiv intervju. När den ryska invasionen av Ukraina inleddes rapporterade hen från ett Moskva där livet pågick som om inget hänt. Sedan dess har hen bevakat kriget från både rysk och ukrainsk horisont."Mannen utan ansikte" av Masha Gessen är översatt till svenska av Nille Lindgren.Skriv till oss! [email protected]: Fredrik WadströmProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

Sju diktsamlingar hann hon med, den amerikanska poeten Anne Sexton. Hon kallades för bekännelsepoet och sa själv att hon var den enda bekännelsepoeten. Katarina Wikars träffar Jenny Tunedal, en av översättarna till samlingsvolymen "Sanningen de döda vet". (Sändes första gången 31 oktober 2015) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Radioproducenten Katarina Wikars ögon glöder när hon talar om sin nyförälskelse i den amerikanska poeten Anne Sexton. Född 1928 i Newton, Massachussets, död 1974.Välkommen att återhöra eller lära känna Anne Sextons omisskännliga röst, i hennes texter och i hennes egna uppläsningar.En människa som i hela sitt liv brottades med psykisk sjukdom, och fick rådet av sin terapeut att pröva skriva poesi.En poet som ogenerat och gärna skrev om otrohet, droger, mens, abort, incest och onani, men som också hämtade inspiration hos Bröderna Grimm eller Bibeln.Hör hennes svenska översättare Jenny Tunedal, poeten Helena Eriksson och lyrikoraklet Göran Sommardal. Uppläsare är Anne-Li Norberg.Skriv till oss! [email protected]

En stekhet sensommardag på Louisianas litteraturfestival i Danmark träffade Lundströms Bokradio Linn Ullman för att samtala om hennes nya bok. (Sändes första gången 15 oktober 2022.) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Flicka, 1983" är den andra delen i en tänkt trilogi med självbiografisk bakgrund. Romanen "De oroliga" skildrade föräldrarna medan den nya boken har två plan: Ett som utspelar sig 1983 när flickan är sexton och ett som utspelar sig 2019 när författaren är drygt femtio. "Det som händer både 1983 och 2019 – alltså flickan och den vuxna kvinnan - det är att båda går vilse", säger Linn Ullmann i Lundströms Bokradio "De far vilse i sinnets och hjärnans irrgångar. Både fysiskt och själsligen.I romanen är det vinter 1983 när en 16-åring flicka följer med en fotograf till Paris, för att han ska ta en bild av henne. En händelse som kommer att påverka hennes liv. När hon som vuxen 2019 går in i en depression kommer händelsen tillbaka i minnet. Flickan i boken är en blandning av fiktion och Linn Ullmanns egen bakgrund."Jag kallar henne Skuggsystern, det är ett du i boken som nog representerar både ångesten, minnet och glömskan och allting. Jag behövde den här dialogen med skuggsystern, det här duet."Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Lundströms Bokradio jubilerar! Vi dukar upp på tu man hand med Leif GW Persson som kommer och bokcirklar om Fritiof Nilsson Piratens "Bock i örtagård". (Sändes första gången 3 september 2022). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lundströms Bokradio firar 10 år, men bjuder bara in en enda gäst för att prata om en enda bok. Låter det lågmält? Nja, nu är det inte vilken gäst som helst. Av alla avsnitt genom åren är "En rolig halvtimme med Leif GW Persson" från 2015 vårt mest efterfrågade. Kanske för att intervjun blev i knasigaste laget? Så knasig att den inte sändes, utan bara har funnits att lyssna på här på SR Play. Marie Lundström passar nu på att fråga Leif GW Persson om han minns vad som hände...Och inte blir det heller ett särskilt lågmält kalas i den litteratur som veckans gäst tar sig an tillsammans med Marie Lundström. Den pass 30 sidor långa öppningen av Fritiof Nilsson Piratens "Bock i örtagård" skildrar ett frosseri på Hotell Horn i Malmö som gått till litteraturhistorien. Men hur står sig resten av boken, och hur står sig Piratens böcker idag, femtio år efter författarens död?Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Välkomna till säsongens sista Lundströms! Man är ju faktiskt fri att fira året som gått redan nu och lite hur man vill. Vad var det som då hände här i studion under 2022? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tillsammans med Lundströms Bokradios producent Daniel Sjölin, summerar Marie Lundström bokåret som gått med utvalda klipp ur samtal och intervjuer.Redan i början av året kom en bok som Marie hade mycket svårt att släppa ifrån sig, varpå författaren bjöds in till studion."Det visste vi inte då", säger Daniel Sjölin. "Men innan året var slut skulle Ia Genberg hålla tacktal på Konserthuset i Stockholm inför Augustprispubliken när hennes roman "Detaljerna" fick priset som årets skönlitterära bok."Under våren skickade också lyssnarna in sina favoritkärleksdikter och så bokcirklade Mark Levengood och Lotta Olsson om Enid Blytons "Fem på rymmarstråt". Fem-böckerna firade nämligen 80 år. "De har varit lika stenhårt kritiserade som de samtidigt varit älskade", säger Marie Lundström. "Min egen favorit i Fem-gänget var alltid hunden Timmy..."Hösten rymde både bokmässan i Göteborg och årets Nobelpris i litteratur. Direkt efter tillkännagivandet klockan ett i Börssalen i Stockholm, sattes författarna Balsam Karam och Jesper Högström att sträckläsa "Omständigheter" av den nykläckta pristagaren Annie Ernaux. Sedan gick de rätt in studion och bokcirklade tillsammans med Marie Lundström."Det var ett experiment", säger Daniel Sjölin. "Det är inte alltid så lätt att tala om en bok man just har tryckt i sig, men det gick ju bra!"Vilken bok från året med Lundströms passar då allra bäst till glögg och barr? Ja, i år är svaret enkelt: Norska Ingvild Rishøis "Stargate"!Det är en berättelse om två flickor och deras pappa som dricker så pass mycket att flickorna får ta över hans jobb som julgransförsäljare. Här skildras både utsatthet men också mänsklig godhet."Nog märks det att Ingvild Rishöi har Astrid Lindgren som förebild", säger Marie Lundström.Tack alla ni som lyssnar!God jul och gott nytt år.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby, Andreas Magnell och Daniel Sjölin

I veckans Lundströms Bokradio lyxar vi till det med två romanaktuella författare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Khashayar Naderehvandi har skrivit "Hemsökelse" om terapeuten Rakel som blir vittne till något som får henne att totalt tappa fotfästet. I Negar Nasehs roman "En handfull vind" följer vi Minou och hennes son Nima, som från en balkong i Teheran 1978 ser protesterna tillta mot Shahens regim. Mer olika kan två romaner inte bli, men en sak har författarna gemensamt: De har under hösten skrivit artiklar mot bakgrund av protesterna i Iran, där de båda har rötter. Hur påverkas man som författare av så omvälvande nyheter? Vad vågar man hoppas på av framtiden? Och hur läser de varandras böcker?"Min roman handlar ju inte om Iran, men den hade heller inte sett som den gör om inte jag var jag, med den bakgrund jag har," säger Khashayar Naderehvandi. Hans roman utspelar i en namnlös stad, dit människor kommit över en gräns för att söka trygghet. "Iranska revolutionen är numera en del av det svenska kollektiva minnet, eftersom vi är som många här", säger Khashayar Naderehvandi.Negar Naseh påbörjade sin roman redan som sjuttonåring. Riktigt vad hon sökte då visste hon inte. "Jag bara såg framför mig en kvinna på en balkong och valde då att försöka följa henne", säger Negar Naseh. I romanen som nu blivit klar nästan tjugo år senare, följer vi huvudpersonen Minou när hon till slut lämnar Teheran och kommer till Uppsala. Men vi följer också Shahen av Iran under dennes sista månader i livet. Under hösten har båda författarna skrivit artiklar mot bakgrund av protesterna i Iran. Att dessa kan leda till en ny framtid för landet är något som båda författarna föreställer sig. Khashayar Naderehvandi har inte varit Iran sedan han kom till Sverige som sexåring. Negar Naseh har själv aldrig varit i landet. "Jag har fantasier nu", säger Negar Naseh. "Om att jag i vår befinner mig i Iran på Nouruz." Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby, Andreas Magnell och Daniel Sjölin

Tillsammans med Babben Larsson och Stefan Sundström når vi nu vägs ände i läsningen av nobelpristagaren Harry Martinsons "Nässlorna blomma". Men får vi verkligen ett ordentligt slut på romanen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Lundströms Bokcirkel dyker ner i sista tredjedelen av Harry Martinsons självbiografiska roman om den föräldralöse pojken Martin, som får gå sockengång mellan olika tillfälliga hem, finner vi honom nu på gården Norda. Livet är hårt, snytingen hänger hela tiden i luften och den lille Martin står allra lägst i rang på gården. Våldet uppifrån tar pojken ut över djuren och när han ska göra rent hos korna slår han dem."Det här hakar tag i mig väldigt mycket", säger Babben Larsson i Lundströms Bokradio. "Det är den yttersta maktlösheten - när man går på djuren.""Det är den här underkastelsen", säger Stefan Sundström. "Maktens våld fortplantar sig neråt. Det är klassiskt."Till slut kulminerar våldet på Norda och den lille Martin rymmer. Istället hamnar han då på en inrättning som är ett slags modern fattigstuga, där han får lyssna på de äldres berättelser. Och där finns också den vänliga föreståndarinnan Tyra.Men just när tillvaron ser ut att ljusna, vänder det igen. Och med det slutar romanen."Det är verkligen en cliffhanger i slutet", säger Babben Larsson "Vilket gör att man funderar på hur fanken han ska klara ännu en smäll i livet." Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Lundströms Bokcirkel med Babben Larsson och Stefan Sundström har nu kommit halvvägs in i romanen "Nässlorna blomma" av nobelpristagaren Harry Martinson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Romanen handlar om den lille Martin, som föds i början av förra seklet i Blekinge. Han blir tidigt föräldralös och slussas runt som sockenbarn på olika gårdar. Han hamnar hos familjer som mot betalning tar emot honom som arbetskraft och fosterbarn.Efter att ha varit på gården Vilnäs ett år, blir han nu ivägskickad till Tollene gård, samtidigt som första världskriget brakar igång ute i Europa. På Tollene får han för sista gången möta en av sina systrar, som ger honom ett löfte som hon aldrig kommer att hålla. Tillvaron för den lille pojken blir allt mörkare och en dag inträffar händelse med en kalv, som ger den unge Martin skuld för livet."Det är giftiga skildringar av de här människorna som är omkring om honom", säger Stefan Sundström i Lundströms Bokradio. "Det är härligt att läsa!""Ja, det är nästan som en hämndbok det här", säger Babben Larsson med tanke på att boken skrevs när författaren var 31 år gammal. "De här människorna levde ju fortfarande då. Och då han ger liksom igen: Nu är det han som har orden, han som har svärdet!"Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Under Lundströms Bokradios tio år i etern finns det en roman som lyssnarna har önskat allra flest gånger att få höra talas om i en bokcirkel. Nu tar vi oss an den: Harry Martinsons "Nässlorna blomma". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Harry Martinson blev en av våra stora och brett lästa författare. Han föddes 1904 i Nyteboda vid sjön Immeln i västra Blekinge. Tidigt föräldralös drog han sexton år gammal till sjöss. Sju år senare steg han iland för gott på grund av lungsjukdom och samma år, 1927, debuterade han som poet. Harry Martinson har starkt förknippas med naturskildringar, idag med klimatperspektiv, och hans mest kända verk är det postapokalyptiska dikteposet Aniara från 1956. Men det blev också ett antal romaner. Bland annat den självbiografiska "Nässlorna Blomma", om den föräldralöse Martin som blir sockenbarn och slussas runt i gårdarna till olika tillfälliga fosterhem.Tillsammans med Babben Larsson och Stefan Sundström bokcirklar vi nu i tre avsnitt om verket och om Martinsons berättarstil:"Det är fascinerande, för vissa saker är väldigt knapphändigt beskrivna. Tåget gick och plötsligt är mamman borta. Sedan kan han istället lägga sju, åtta blommande meningar på hur en snutt av trädgården såg ut.""En sak jag tänker på är hans självförakt", säger Stefan Sundström. "Han kallar sig själv för 'det själviska barnet'. Det är väl bra att barn är självupptagna? Vilket litet barn är inte det, tänkte jag."Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Hela programmet tillägnas författaren Agneta Klingspor som dog 2 juni i år, 76 år gammal. Tillsammans med Katarina Wikars minns vi henne, människan och författaren, konstkritikern och fågelskådaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Agneta Klingspor debuterade 1977 med dagboken "Inte skära bara rispa" och skrev under årens lopp ett femtontal böcker, ända fram till den sista, "Går det åt helvete ska jag ändå dö" som kom ut 2015. Hon vägrade att låta sig placeras in i ett fack, och själv sa hon: "Jaget är ett filter, en sil, en tratt som världen trillar ner i – och ut kommer en liten text! /…/ Jag hittar på, förstärker, förminskar, förstorar, jag är som en lerklump i mina händer."Följ med hem till vännerna, ner i texterna och till den litterära kvarlåtenskapen på Kungliga Biblioteket i Stockholm. I programmet medverkar författaren Aase Berg, litteraturprofessorn Birgitta Holm, radioproducenten Ylva Mårtens och arkivarien Rasmus Lindgren. Och så Agneta Klingspor ur radions arkiv bland annat ur frispelen "Heartbreak hotel" och "Sedd i Vitögat", hennes Sommarprogram, serien "Cancerland" och "Radio Ellen på kvällen."  Ett Lundströms special av Katarina WikarsTeknik: Elvira Björnfot.Programledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin