PLAY PODCASTS
Historia.nu med Urban Lindstedt

Historia.nu med Urban Lindstedt

804 episodes — Page 13 of 17

Ep 180Warszawaupproret 1944 – önsketänkande och hjältemod

Warszawaupproret mot de tyska ockupanterna startade den 1 augusti år 1944 efter nästan fem år av brutal ockupation. Den illa beväpnade polska hemmaarméns uppror var baserad på önsketänkande och politiska förhoppningar om att kunna bevara sin självständighet gentemot Sovjetunionen om de själva befriade sin huvudstad.Upproret slogs ner på 63 dagar med våldsexcesser som gränsade till pervers sadism. Nazitysklands värsta förband Dirlwanger fick fritt spelrum att våldta, mörda sjukhuspersonal och andra civila samt avrätta sårade hemmaarmésoldater. Runt 200 000 människor tros ha dödats i upproret.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Artur Szulc som är aktuell med boken Warszawaupproret 1944.Polen delades upp mellan Nazityskland och Sovjetunionen i ett hemligt tillägg i Molotov-Ribbentrop-pakten redan före utbrottet av Andra världskriget. När Tysklands sedan anföll Polen besegrade landets ansenliga militärmakt på några veckor. Ockupationen blev mycket brutal med fördrivning av polacker och folkmord på judar.Den polska hemmaarméns ledning hade räknat med att polska styrkor kunde driva ut tyskarna och ta kontroll över Warszawa inför Röda arméns ankomst. Polackerna räknade med hjälp från de västallierade, men hjälpen i form av utrustning släppt från flygplan kom för sent och var allt för begränsad för att göra någon skillnad.Tyskarna kände dessutom till upprorsplanerna och kunde sätta in 20 000 poliser, SS-trupper och armésoldater samt en ansenlig mängd stridsvagnar, olika typer av stridsfordon, artilleripjäser och flygplan. Stalin hade kunnat ingripa på upprorsmännens sida, men ville inte ge polska nationalister någon möjlighet att självständighet efter att Tysklands besegrats.Den polska hemmaarmén slogs tappert, men de hade egentligen aldrig någon chans mot tyskarna när varken Röda armén eller Västmakterna ingrep. Den materiella förstörelsen blev enorm och 200 000 människor dig i upproret. Utöver 15 000 stupade polska hemmaarmésoldater och motståndskämpar ur andra rörelser dödades minst 180 000 civila, varav cirka 65 000 i rena massakrer utförda av tyska förband och deras hjälptrupper.Det som fanns kvar av Warszawa när upproret slagits ner jämnades, på Hitlers och SS-chefen Heinrich Himmlers order, med marken.Bild: Scout-oldater från "Radosław -regementet" efter flera timmars marschering genom avlopp från Krasińskitorget till Wareckagatan i Śródmieściedistriktet, tidig morgon den 2 september 1944. Pojken i hjälm är Tadeusz "Maszynka" Rajszczak från Miotłabataljonen. Wikipedia, Public DomainLyssna också på Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nov 10, 202152 min

Det hemliga svenska atombombsprogrammet (nymixad repris)

Världen chockades av förödelsen av den första atombomben den 6 augusti 1945 över den japanska staden Hiroshima. Amerikanarna passade också på att testa en plutoniumbomb över Nagasaki tre dagar senare. Bara dagar efter atombomberna över Japan inleddes arbetet med att ta fram en svensk atombomb.I Hiroshima och Nagasaki dödades runt 150 000 människor. Ett nytt fruktansvärt vapen var fött och få kunde överblicka konsekvenserna av att atomklyvning skett utanför laboratorerna.Mindre än två veckor efter Hiroshima och Nagasaki gav den svenska överbefälhavaren uppdraget till Försvarets forskningsanstalt att skaffa kunskaper om hur kärnvapen fungerar tillsammans med ett betydande anslag på 450 000 kronor.I avsnitt 36 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell som är historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Svenska förintelsevapen.I februari 1948 lämnade försvarsstabschefen Nils Swedlund ett formellt uppdrag till Försvarets forskningsanstalt (FOA) att utreda möjligheterna att skaffa atomvapen. Tre månader senare var utredningen om ett framtida kärnvapenprogram klar. Inom tio år skulle Sverige kunna framställa sin första atombomb. Hela programmet beräknades kosta nästan en halv årsbudget för försvaret.1954 argumenterade statsminister Tage Erlander för en satsning på atomvapen, som sedan klubbas i riksdagen 1956. Och bland de högsta militärerna var anskaffning av kärnvapen en självklarhet i slutet på 1950-talet.Folkliga protester mot atombomben tog fart 1958 med Aktionsgruppen mot svensk atombomb och socialdemokratin hade varit splittrad hela tiden ända upp på regeringsnivån. Allt mer av forskningen kring kärnvapnen flyttades pragmatiskt in under skyddsforskningen med statsminister Tage Erlanders goda minne.Sverige fick också löften om att skyddas under USA:s kärnvapenparaply. Därför skrev Sverige under icke-spridningsavtalet för kärnvapen år 1968.Trots detta behöll Sverige kapaciteten att producera plutonium en bit in på 1970-talet i Ågestaverket utanför Farsta i Stockholm. De sista experimenten med vapenplutonium skedde så sent som 1972. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nov 6, 202155 min

Ep 179Frimurarna - Från katedralbyggare till ett hemligt ordenssällskap

Frimurarna är det mest spridda hemliga ordenssällskapet med miljontals medlemmar över hela världen. Med sina hemliga ritualer och nätverk har det lockat inflytelserika människor, men också skrämt allmogen och makthavare sedan 1700-talet.Frimurarna har sitt ursprung i de medeltida hantverksgillena bland murare som byggde katedraler. Senare utvecklades frimurarna till ett hemligt ordenssällskap med hemliga ritualer som år 1717 i London började accepterade medlemmar utanför murarnas skrå.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Larsson som är historiker som skrivit en rad historiska böcker. Bland annat om Gustav Vasa – Furste bland furstar.Under 1700-talet fick frimurarna många inflytelserika medlemmar som Voltaire, George Washington samt Karl XIII och frimurarlogerna spreds över hela världen. Samtidigt ökade misstänksamheten mot det hemliga sällskapet. Påven bannlyste frimurarna första gången redan 1738 och på 1800-talet förbjöd både Ryssland och Österrike frimurarna. Och under 1900-talet förbjöds frimurarna i det fascistiska Italien, nazistiska Tyskland och bolsjevikiska Sovjetunionen.Greve Axel Wrede-Sparre (1708–72), som blivit frimurare i Paris, höll den första logesammankomsten i Sverige år 1735. På 1750-talet bildades loger även i Göteborg och Helsingfors. I Sverige engagerade sig hertig Carl, senare Carl XIII, i frimurarna.Lyssna gärna också på avsnittet Franska revolutionen – konspirationsteoretikernas urkälla.Bild: Initiering av en lärling i frimurerarna omkring år 1800. Denna gravyr är baserad på Gabanons i samma ämne från 1745. Deltagarnas kostymer ändrades till engelskt mode i början av 1800-talet och gravyren är färgad, men annars är den från 1745. Okänd konstnär, Wikipedia, Public Domain.Musik: Dark Ritual av Ladislav Weyrostek, Soundblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nov 3, 202149 min

20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige (nymixad repris)

Att vara krigsfånge i Karl XII:s Sverige var en friare tillvaro än vad som drabbade soldater efter nationalismens genombrott i Europa. Men det var fattigt och många tvingades att stanna i tio till tjugo år om de ens överlevde. Under det stora nordiska kriget år 1700 till 1721 tog Karl XII:s armé tusentals danska, ryska, sachsiska och polska soldater som krigsfångar. Många krigsfångar utväxlades tidigt mellan de stridande länderna, men tusentals tvingades att stanna upp till 20 år i Sverige.  Runt 15 000 krigsfångar hölls fånga i Sverige under det stora nordiska kriget. I podcasten Historia Nu nymixade avsnitt 35 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olof Blomqvist som är doktorand i historia vid Stockholms universitet. Han studerar interaktionen mellan krigsfångar i och lokalbefolkningen under tidigt 1700-tal i Sverige, Danmark och Sachsen. Fångarna levde tillsammans med lokalbefolkningen i snart varje svensk stad. En del gifte sig och skaffade barn med svenskor, andra tvingades eller lockades att kriga för Sverige. Svenskar som var krigsfångar i Danmark hade liknande förhållanden även om de framförallt inkvarterades i landsbygden. Sämst hade svenskarna som hamnade i Saxisk fångenskap som tvingades ruttna i mörka fängelsehålor utan tillräckligt med mat. Det var först i slutet på kriget som det upprättades ett läger för krigsfångar på Visingsö i Vättern där vi idag kan besöka rysskyrkogården. Myndigheterna gjorde stor skillnad på meniga och officerare. Mot hederslöfte om att inte fly fick officerarna långtgående friheter. De hyrde bostäder på egen bekostnad, kunde besökas av sina familjer och välkomnades dessutom som ståndsbröder av adeln och bjöds in på fester och middagar. De meniga soldaterna fick ett underhåll på 3 öre silvermynt per dag, dubbelt så mycket som de som fick fattigstöd, och ibland nya kläder när vintern var i antågande. Men pengarna räckte knappast och det var nödvändigt att skaffa sig extrainkomster, bland annat ägnade de sig åt enklare hantverk som de kunde sälja till lokalbefolkningen. Ryska krigsfångar hjälpte till att bygga Stockholms slott och att bygga befästningar i Göteborg, Karlskrona och Malmö. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oct 30, 20211h 2m

Ep 178Utopiernas och dystopiernas historia

Syn på framtiden har förändrats i takt med att samhället förändras. Från upplysningstidens rationella utopier till klimatförändringarnas postapokalyptiska dystopier. Framtidstanken föds på 1600-talet i den vetenskapliga revolutionens kölvatten, som också resulterar i olika utopier eller förställningar om framtida bättre samhällen.Världskrigen och 1900-talets totalitära ideologier inspirerade författare att skriva outhärdliga dystopier. En trend som bara har förstärkts av klimatkrisen. Framtiden har vi nästan glömt.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Brissman, idéhistoriker vid Lunds universitet som är aktuell med boken Framtidens historia.Ursprungligen såg människorna på samhällsutvecklingen som cyklisk där olika kulturer föds och dör. Verkligheten var religiös och kristendomen beskrev ett syndafall där utvecklingen i grunden var negativ.Årtusendena före framtidstanken föddes på präglades människans syn på utvecklingen av bilden av ett förlorat paradis. Något som blir mycket tydligt under renässansen när de antika författarna och konstnärerna betraktades som ouppnåbara förebilder.Thomas More skriver sin berömd Utopia redan år 1516 som visar på ett bättre rättvisare samhälle, men han kan inte tänka bort slaveriet. Framstegstanken växer fram under 1700-talet. Den vetenskapliga revolutionen och nya uppfinningar får oss att tro att allting alltid kommer att bli bättre.De som hade tid och möjlighet att utforma idéer kring framtiden var länge personer ur de övre samhällsklasserna. Med 1800-talets folkrörelser och demokratisering får allt fler människor får råd och tid att tänka kring framtiden. Från att bara överleva dag till dag kunde människorna drömma om ett bättre liv för dem och sina barn.När civilisationerna under 1900-talet nästan kollapsar under trycket från världskrig, totalitära ideologier och förintelsevapen blir dystopierna allt populära. Med skapandet av kärnvapen blir tanken på samhällets undergång en realitet. Denna strömning har bara förstärkts av de tilltagande klimatförändringarna.Experterna ökade inflytande under 1900-talet har givit oss en hel kader av trendanalytiker inom ekonomi, mode och politik som ständigt ger oss nya prognoser. Detta har skett samtidig som vi blir allt mer pessimistiska om framtiden. Samtidigt har de litterära och filmiska dystopierna avlöst varandra som Fritz Langs arkitektoniskt storslagna stumfilm ”Metropolis” (1927); Aldous Huxleys ”Du sköna, nya värld” (1932), Karin Boyes ”Kallocain” (1940) och George Orwells ”1984” (1949).Bild: Abraham Ortelius (1527–1598) karta över Utopia, Wikipedia, Public DomainMusik: Dark Rain Ambience av Jabameister, Soundblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oct 27, 202154 min

Peter den stores hårdhänta europisering av Ryssland (nymixad repris)

Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks helst med västerlänningar och arrangerade orgiastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli, snarare än att ägna sig åt ålderdomliga hovritualer.Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.I ett nymixat avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I. Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oct 23, 202157 min

Ep 177Birger Furugård, aka Deje-Hitler, ändrade aldrig politisk uppfattning

Birger Furugård, även kallad Deje-Hitler, grundade tillsammans med sina bröder Sigurd och Gunnar Sveriges första nazistparti den 12 augusti år 1924. Svenska Nationalsocialistiska Frihetsförbundet (SNFF), som senare bytte senare namn till Svenska Nationalsocialistiska Bonde- och Arbetarpartiet (SNBAP).Birger Furugård blev partiets ledare och kom att träffa både Hitler och Goebbels i Tyskland och brevväxlade flitigt på knackig tyska med Heinrich Himmler. Men Birger Furugårds partiverksamhet kom aldrig att locka särskilt många medlemmar eller röster i val och Birger Furugårds problematiska privatliv gjorde inte saken lättare. Vid en partisplittring 1933 blev Furugårds parti det minsta.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius, aktuell med biografin En värmländsk Hitler - Birger Furugård och de första svenska nazisterna.Det första svenska nazistpartiet bildades inte långt efter det tyska NSDP, och Furugårds parti var det första utanför den tyskspråkiga världen. Kontakterna med de tyska nazisterna var täta och omfattande. Även om de tyska observatörerna tvivlade på det svenska nazistiska ledarskapetSvenska nazister hoppades på att även Sverige skulle ockuperas av Nazi-Tyskland precis som Norge och Danmark och såg Furugård som en tänkbar svensk Quisling.Birger Furugård bytte aldrig uppfattning, trots att han hade vänner som avrättades i Tyskland och trots närheten till ett världskrig inpå knutarna i det ockuperade Norge. Inte ens när hans älskade dotter gifte sig med en norsk motståndsman.Bild: Birger Furugård håller tal 1935, Foto: Gunnar Lundh, Nordiska museet, Public DomainMusik: Horst Wessel-sången, wikipedia, Public DomainLyssna också på Ingvar Kamprads fascistiska vän Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oct 20, 20211h 1m

Blitzen under första världskriget - mer skräck än död (nymixad repris)

Under första världskriget utvecklades luftkriget där mindre jaktplan anföll varandra till att innefatta bombning av civilbefolkningen. Den första blitzen utfördes av zepelinare. Huvudmålet för tyskarnas bombkrig blev London som drabbades bombanfall redan i maj 1915.Första världskriget var det första totala kriget där civila blev legitima mål eftersom de också var resurser i kriget. I den första Blitzen mot London bombade tyska luftskepp, som kunde ta flera ton med bomber, från hög höjd. Senare sattes även bombflygplan in mot Storbritannien.Den första flygbomben hade kastats från ett litet italienskt flygplan 1911 och framgångsrikt skrämt slag på turkiska trupper i Libyen.I den nymixade avsnitt 30 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marco Smedberg är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit det moderna standardverket Första världskriget (2014).När första världskriget bröt ut 1914 var det bara drygt tio år sedan bröderna Wright flugit för första gången i december 1903. I början av kriget användes flyg främst för spaning, och spaningen blev allt viktigare efterhand eftersom som kavalleri visade sig oanvändbart i skyttegravsmiljö. Piloterna kastade också bomber och granater på militära ställningar. Bombflyget utvecklades parallellt med jaktflyget.Från tysk sida insattes luftskepp, zeppelinare, för bombuppdrag främst mot London. Men det första bombangreppet mot civila skedde den 6 augusti 1914 när en tysk zeppelinare släppte bomber mot forten i Liège i Belgien, men missade och dödade nio civila.Natten mellan den 19 och den 20 januari 1915 fällde två luftskepp drygt ett ton bomber mot engelska hamnar. Fyra personer dödades, sexton skadades och de materiella skadorna uppgick till ett värde av 7 740 pund. Den första bomben över London föll 31 maj 1915; under 50-talet zeppelin-räder 1915–18 dödades omkring 550 civila. Totalt 115 luftskepp insattes under kriget. Specialkonstruerade bombplan utvecklades efterhand av båda sidor men utnyttjades i första hand taktiskt och frontnära.Det var först i slutet av kriget som Storbritannien utvecklandet av ett strategiskt tänkande med luftangrepp även på djupet mot motståndarens krigsproduktion. Brittiska bombanfall mot de tyska krigsmaterialfabriker i Essen 1918 blev mer en föraning om framtidens möjligheter än av någon betydelse för att besegra tyskarna 1918. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oct 16, 202157 min

Ep 176Karl IX:s uppror, blodbad och manufakturer

Kung Karl IX (1550-1611) framstår i historiens ljus som en hänsynslös maktmänniska som gjorde uppror mot både sin bror Erik XIV och den laglige tronarvingen Sigismund, samt avrättade sina politiska motståndare i Linköpings blodbad. En bild som förstärks av Albert Edfelts målning från 1878 där hertig Karl skymfar den döde Clas Fleming genom att dra honom i skägget.Men tittar man närmare på hertig Karl och senare Karl IX:s livsgärning framträder en målmedveten ledare som skapade välstånd genom att utveckla industri och jordbruk. Bakom den hårde maktmänniskan finns också en djupt religiös människa som hade en varm och nära relation till fruar och barn.I avsnitt 176 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern och författaren Erik Petersson om Karl IX. Han är aktuell med boken Karl IX – kampen om kronan.Hertig Karl kom att utveckla näringslivet i sitt hertigdöme för att få en stabil maktbas. Det satsades på svavelbruket i Dylta och andra manufakturer. Flera nya städer grundades som Karlstad och Mariestad samtidigt, som Nyköping med dess slott blev hertigdömets centrum. Även nyodling uppmuntrades med skattelättnader svedjande och tjärbrännande finnar lockades till hertigdömets marginalbygder.Hertig Karl var tillsammans med brodern Johan III ledande i upproret mot brodern Erik XIV. Efter Johan III:s död gjorde Karl upprors mot kronarvingen Sigismund. Karl krossades brorsonen Sigismunds strävan att krönas till svensk konung vid slaget vid Stångebro. Efter slaget följde avrättningar av adelsmän som stöttat den katolske Sigismund.I sin kamp om makten lutade sig gärna Karl på bönderna som avskydde högadeln och för allt i världen inte ville bli katoliker. Han initierade Uppsala kyrkomöte 1593 där Sveriges religiösa trosbekännelse på Luthers grund slogs fast. Som kung bestämde han att Mose lag skulle tillämpas i svensk lagstiftning som uttryck för ”Guds klara ord”.Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog och Sturemorden som stoppade ätten som hotade Vasaätten.Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.Musik: When Bats Fly av Neil Cross, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oct 13, 202157 min

Suffragetterna valde våldet för kvinnlig rösträtt (nymixad repris)

Suffragetterna arbetade för kvinnliga rösträtt i Storbritannien i början av 1900-talet under parollen ”handling inte ord”. Det var en militant rörelse, som frustrerade över att deras krav på rösträtt ignorerades av politikerna, valde våld som ett medel i kampen för kvinnlig rösträtt.Suffragetterna var en del av rösträttsorganisationen Women’s Social and Political Union (WSPU) som bildades 1903. Med tiden blev suffragetterna allt våldsammare i sitt arbete för kvinnans rättigheter. Det handlade om fönsterkrossning, häckling vid politiska möten, stenkastning, bomber och bränder.I en nymixad version av det 12:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med frilansjournalisten och författaren Anna Larsdotter om suffragettrörelsen. Hon har bland annat skrivit boken Kvinnor i strid, som berättar om kvinnor som på olika sätt deltagit i krig – från 1600-tal till idag.Emmeline Pankhurst (1858-1928) grundade 1903 tillsammans med döttrarna Christabel Pankhurst och Sylvia Pankhurst rösträttsorganisationen Women’s Social and Political Union (WSPU), vars karismatiska och maktfullkomliga ledare hon blev.Redan i det klassiska Grekland saknade kvinnorna tillsammans med slavarna rösträtt. Och fortfarande på 1800-talet saknade kvinnor rösträtt i hela världen. Först ut med kvinnlig rösträtt var Nya Zeeland 1893, följt av Australien 1903, Finland 1906 och Norge 1913.I Storbritannien hade grupper kämpat för kvinnliga rösträtt från 1840-talet. En rad lagförslag om kvinnlig rösträtt röstades ner under 1800-talet och början på 1900-talet. Det var ur frustrationen över att kraven på kvinnlig rösträtt ignorerades gång på gång som den mer våldsamma suffragetterörelsen utvecklades.Suffragetter brände ner en paviljong i Kew Garden – den första av fler än fyrtio mordbränder under åren 1913–14. En suffragette kastade en yxa mot premiärminister Asquith och vid ett annat tillfälle angrep en kvinna honom med en hästpiska.Suffragetten Mary Richardson högg sönder en målning av Diego Velázquez, nakenstudien ”Venus i spegeln” på National Gallery. Andra aktivister skar av telegraf- och telefonledningarna mellan London och Glasgow. Finansminister Lloyd Georges hus utsattes för ett bombattentat, vilket gjorde att Emmeline Pankhurst greps och dömdes till tre års fängelse för uppvigling.1913 åkte Emily Wilding Davison till galoppbanan Epson Downs med en suffragettflagga i handen och en lindad runt kroppen, under kappan. Kungens häst som föll när hon försökte ta tyglarna och Emely Wildning Davidson skadades så svårt att hon dog fyra dagar senare. Tusentals vitklädda suffragetter deltog i hennes begravning samtidigt som ledaren Emmeline Pankhurst tog avstånd från aktionen eftersom den inte var sanktionerad uppifrån.De våldsamma protesterna ledde till att många suffragetter fängslades och i fängelset tvångsmatades de regelmässigt när de hungerstrejkade. Tvångsmatningen går inte att definiera som något annat än tortyr.En lag om kvinnliga rösträtt godkändes av andra kammaren i juni 1917 och av Överhuset i februari 1918. Enligt denna lag fick alla kvinnor som fyllt 30 år eller äldre rösträtt. En lag som gjorde det möjligt för kvinnor att sitta i andra kammaren kom kort efteråt. År 1928 sänktes rösträttsåldern för kvinnor till 21 år.Musik: Oh Dear performed by Gerri Gribi Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oct 9, 202146 min

Ep 175Baader-Meinhof-ligan – från studentprotester till dödskult

Terroristgruppen Röde Arméfraktionen kom att prägla 1970-talet i Västtyskland med mord, kidnappningar och bankrån. Med tiden kom gruppens aktioner mest handla om att få loss det fängslade ledarskapet från fängelset och mindre om världsrevolution.Grupperingar kring Röda Arméfraktionen ockuperade den västtyska i ambassaden i Stockholm, samt att planerade också att kidnappa den svenska arbetsmarknadsministern Anna-Greta Leijon. Först i april 1998 avbröt Röda Arméfraktionen officiellt sina väpnade aktioner – fem år efter det senaste attentatet.I avsnitt 175 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist. Han är aktuell med boken Baader-Meinhof – Terrorismens årtionde.Många västtyskar som växte upp på 50- och 60-talet brottades med föräldragenerationens ansvar för nazismen och andra världskriget. Unga radikaler som Ulrike Meinhof, Andreas Baader och Gudrun Ensslin såg att många ledande nazister fanns kvar inom armén och domarkåren och de fruktade nazismens återkomst. Amerikanernas krig i Vietnam fick dem att se nya folkmord och denna gång ville de inte stå passiva eller heja på som föräldragenerationen gjort under Hitler.Polisens brutalitet vid demonstrationer och särskilt mordet på den pacifistiske kristne aktivisten Benno Ohnesorg kom att radikalisera delar av vänsterrörelsen till våldsamma terrorister som kom att prägla 1970-talet i Västtyskland. Den röda arméfraktionen kidnappade, mördade och rånades sig fram i något som till slut mest liknade en dödskult.Terrorn spillde också över i Sverige när den västtyska ambassaden i Stockholm ockuperades i april 1975 med målet att få Röda arméfraktonens ledarskap frigivna. Senare greps och utvisades Norbert Kröcher, som planerade att kidnappa Sveriges tidigare arbetsmarknadsminister Anna-Greta Leijon..Efter Berlinmurens fall och Östtysklands snabba uppgående i Västtyska förbundsrepubliken kunde flera medlemmar av de västtyska terroriströrelserna gripas i det kollapsade DDR. DDR hade fungerat som en fristat för terroristerna. I ett dokument från 1998 förklarade Baader–Meinhof att den militära kampen var över.Musik: Slow and Dirty Funk av Bobby Cole, Storyblocks Audio   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oct 6, 202150 min

Järtecknen som formade människornas världsbild (nymixad repris)

En missbildad gris eller en vädersol var i slutet på 1500-talet ett järtecken, eller ett omen, om framtida onda händelser. I väntan på jordens undergång samlade och tolkade präster runt om i Europa olika järtecken. I ett Sverige, som präglades av luthersk ortodoxi, fick järtecken en stor plats i människornas världsbild.Järtecken är naturfenomen och andra märkliga företeelser som ansågs vara förebud om för onda framtida händelser. Märkliga fenomen har tolkats i årtusenden, men det fick sin kulmen i Sverige under andra hälften av 1500-talet då tolkningarna blev allt mer apokalyptiska. Den framväxande tryckerikonsten bidrog också till att sprida berättelser om järtecken.I bibeln finns många exempel på naturfenomen som tecken från gud. Och i en allt mer apokalyptisk syn på världen i slutet på 1500-talet togs himlafenomen, blixtnedslag, missbildade foster och kometer på största allvar. Men även berättelser om skelett som skördade kål om natten fick sin tolkning om framtida händelser. En missbildad gris kunde tolkas som ett förebud om ett påvligt sändebuds besök i Sverige.Prästen Joen Petri Klint samlade in otaliga historier om järtecken i illustrerad handskrift. Han var en engagerad kyrkohede i Östra Stenby i Östergötaland, som skrev flera böcker och deltog i riksdagen.I en nymixad repris av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Sofia Gustafsson som är historiker vid Linköpings universitet och aktuell med boken Järtecken – Joen Petri Klint och 1500-talets vidunderliga lutherdom. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oct 2, 202155 min

Ep 174Kodknäckarna som förkortade andra världskriget

Krypterad radiokommunikation var central för tyskarnas snabbrörliga krigsföring under andra världskriget. Därför vidareutvecklades den civila krypteringsmaskinen Enigma för militärt bruk med extra kodhjul och kopplingar för att mångdubbla möjliga kodnycklar.För att forcera Enigma och andra kryptomaskiner rekryterade brittiska MI5 ”professorstyper” och tusentals medhjälpare till godset Bletchley Park. Ansträngningar som tillsammans med värdefullt förarbete av polackerna kröntes med framgång. De allierades möjlighet att läsa tyskarnas krypterade trafik förkortade kriget väsentligt, enligt flera bedömare.I avsnitt 174 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Andreas Marklund som bland annat undervisar i historia vid Köpenhamns universitet. Han var i flera år forskningschef vid ENIGMA – Museum for post, tele og kommunikation i Köpenhamn. Han är aktuell med boken Bletchley Park – Kodernas krig.Med ett gäng briljanta matematiker som Alan Turing, schackmästare, korsordsmästare och språkexperter kunde britterna i Bletchley Park några mil nordväst om London ta sig ann uppgiften att dekryptera tyskarnas militära kommunikation. Med tiden kom över 9000 människor att arbeta vid Bletchley Park.För att under tidspress lyckas med avkodningen designades och byggdes elektromekaniska kodknäckarmaskiner som kallades Bombes och senare under 1943 byggde man Colossus som räknas som den första programerbara elektroniska datorn. Den stod färdig i januari 1944 och började då användas i avkodningen.Lyssna också på Från furstar brevövervakning till demokratisk massövervakning.Bild: Datorn Mark 2 Colossus var bland de första programmerbara elektroniska datorerna. Den byggdes som hjälpmedel för att knäcka tyskarnas koder under andra världskriget.Musik: Sad Dramatic Cinematic Vocal Trailer av Velimir Andreev, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sep 29, 202157 min

Ingen lyckades kuva den unge Winston Churchill (nymixad repris)

Förväntningarna var höga på den unge Winston Winston Churchill (1874-1965) som föddes in den engelska högadeln. Men Winston Churchill var ett besvärligt barn som familj och släkt gärna undvek. Föräldrarna var knappast närvarande under uppväxtåren och han hade en dålig relation med fadern, den välkända politikern Randolph Churchill, som dog tidigt. I det nymixade avsnitt 28 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren, lärare och historiker som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill. Dessutom medverkar Churchill-kännaren Erik Hedling som är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet. För att förstå hur den bångstyrige och excentriske adelsman kunde bli en gestalt som världens samlades runt när hela den fria världens existens hotades av nazisterna under andra världskriget vill vi diskutera hans unga formativa år. Han vantrivdes på de public schools han skickades till redan som åttaåring och var redan som barn en självständig och upprorisk natur som vägrade att lära sig antik grekiska och latin. Trots hög intelligens hade han svårt att prestera i skolan och det var först efter flera försök han lyckades han ta sig in på militärhögskolan Sandhurst där han kom att trivas bra. Winston själv hade tidigt bestämt sig för att bli premiärminister och verkade kunna skaka av sig alla motgångar. Som ung vuxen valde Churchill att leva ett äventyrligt liv som militär och krigskorrespondent på Kuba, i Sudan och senare i boerkriget i Sydafrika. Winston Churchill, som var brittiska premiärminister under andra världskriget, är världshistoriens femte viktigaste person, om vi får tro Wikipedia som rankat historiska personer utifrån hur lång och länkade deras Wikipediasidor är. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sep 25, 20211h 9m

Ep 173Grisbuktsinvasionen – att ärva en fantasi

Den 17 april 1961 inleddes ett illa förberett invasionsförsök av Kuba. Planen var att 1400 exilkubaner, som tränats och utrustats av amerikanska säkerhetstjänsten CIA, skulle erövra delar av ön för tända ett allmänt uppror mot Fidel Castro på Kuba.Den unge president John F Kennedy ärvde invasionsplanerna från president Eisenhower. Kennedy var tveksam till planerna, men ville inte framstå som vek mot kommunisthotet och Kennedys oerfarna administrationen klarade inte att kritiskt analysera planerna. CIA räknade sannolikt med att händelserna skulle tvinga fram en aktiv roll för amerikansk militär i invasionen.I avsnitt 173 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bengt Liljegren som skrivit ett stort antal populära historiska biografier. Han är aktuell med biografin John F Kennedy.Att 1400 militärt oerfarna exilkubaner skulle lyckas besegra Fidel Castros 200 000 män var helt orealistiskt. När sedan presidenten begränsade de inledande flygattackerna var chansen till framgång obefintlig. Dessutom visste Castro ett en invasion låg i korten.Det mest gick sedan fel. Exil-kubanerna fick bara med sig en del av sin utrustning och de trodde att USA skulle gripa in militär. Att bara 118 av exil-kubanerna stupade i striderna är förvånande, men männen var mer värda för Fidel Castro levande än döda. Invasionen blev en pr-vinst för Castro och USA tvingades betala 46 miljoner dollar för att få hem de överlevande.Lyssna också på Den gåtfulle Karl XII:s största misstag.Bild: Motattack av kubanska revolutionära väpnade styrkor som stöds av T-34-stridsvagnar nära Playa Giron under invasionen av grisarna 19 april 1961.Musik: Cuban Escape av Bobby Cole, Soundblock Audio  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sep 22, 202143 min

Guldskatterna som avslöjar forntida rov (nymixad repris)

De stora guldskatterna från folkvandringstiden som hittats i Sverige ruvar på hemligheter om tribut, rov, krigstjänst och trafficking. Vem har inte drömt om att hitta en stenyxa, en gammal guldring eller kanske rentav en silverskatt från vikingatiden? Tureholmsskatten (12 kilo guld), Timboholmsskatten (sju kilo guld), Vitteneskatten (1,9 kilo guld) och Havorringen (800 gram guld) är några guldskatter som döpts efter platserna de hittats på. Det är inte bara arkeologer som gör sådana upptäckter. För många bönder har detta blivit verklighet när de plöjt sina åkrar, brutit sten och grävt diken. I en nymixad version av sjätte avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen Kent Andersson om de mest spännande guldskatterna vi hittat i Sverige. Guldet kan ha varit lön till nordiska soldater som arbetade för Rom, tribut till germanska stammar eller förtjänsten från trafficking av slavar. En menig soldat i romerska armén fick fem solidusmynt per tjänstgöringsår. Ett solidusmynt skulle vara av rent guld och väga 4,54 gram. Det krävs minst 1 500 solidi för att uppnå en vikt på cirka sju kilo. Hunnernas kung Attila, däremot, fick vid mitten av 400-talet en årlig utbetalning från den östromerske kejsaren Theodosius II på över 150 000 solidi, samt en engångssumma på 432 000 solidi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sep 18, 202143 min

Ep 172Livet som svensk slav i Nordafrika

Den 20 november år 1662 skickar åtta svenskar en supplik till rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie och ber om hjälp att bli friköpta från slaveri i Alger i Nordafrika. De berättar att det finns över hundra svenska slavar som lider i staden.I mitten på 1600-talet började svenskarna själva att importera det viktiga saltet från Medelhavsområdet. Priset för de pressade importpriserna betalades av hundratals svenska sjömän som blev förslavade efter att deras skepp överfallits av korsarer.I avsnitt 172 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joachim Östlund vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Saltets pris – Svenska slavar i Nordafrika och handeln i Medelhavet 1650-1770.Hundratals svenska sjömän hamnade i slaveri i Nordafrika från mitten av 1600-talet till slutet av 1700-talet. De föll offer för kapare på jakt efter kristna att sälja som slavar i Nordafrika. Korsarna hade sin bas i Medelhavet, men kunde röva bort människor så långt bort som från Island och Färöarna.De svenskar om hade riktig otur blev de fastkedjade galärslavar på osmanernas krigsskepp eller levde i fängelser och arbetade med skeppsbyggeri. De som blev hushållslavar kunde få en något drägligare tillvaro. Vissa slavar kunde själva arbeta ihop pengar till friköpning.För osmanerna var slavarna mer värda som friköpningsobjekt än som vanliga slavar. Och det kom att utvecklas system med friköpningsagenter för att köpa loss europeiska slavar i Nordafrika. Men de flesta levde och dog som slavar för resten av sina liv.Det första historiska belägget att svenska staten lyckats friköpt svenska slavar är från 1682. Men på samma sätt som osmanerna värderade unga yrkesskickliga slavar högre än äldre med mindre yrkeskunskaper var den svenska staten mer intresserad av att friköpa unga yrkesskickliga män som kom från kärnlandet Sverige.Lyssna också på Sultanens sändebuds resa till Sverige 1733.Bild omslag. Osmaner med kristna slavar avbildade i en gravyr 1608 publicerad i Salomon Schweiggers redogörelse för en resa 1578, Wikipedia, Public DomainBild hemsida Slavmarknad i Algér 1684, Amsterdam historiska museum, Wikipedia, Public domain.Musik: World Beat With Middle Eastern Vocals av Velimir Andreev, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sep 15, 202150 min

Det var i München Hitler blev nazist (nymixad repris)

Det var i kulturstaden München i Bayern som Adolf Hitler gick från att vara misslyckad högtorgskonstnär till obestridlig ledare för ett nazistparti som styrde Tyskland under tolv år och skapade en världsbrand. Det var i München som Hitler radikaliserades och blev glödande antisemit, enligt idéhistorikern Svante Nordin.Den 25 maj 1913 steg den 24-åriga Adolf Hitler av tåget i München. Bakom sig hade han några eländiga år i Wien där han misslyckats med att komma in på konsthögskolan vid två tillfällen. Framför sig hade han första världskriget där han på västfronten skulle delta som ordonnans vid ett bayerskt regemente och dekoreras flera gånger. Första världskriget blev ett krig som mångt och mycket skapade den Hitler som världen skulle lära känna.I det nymixade fjärde avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Svante Nordin, professor i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet om Hitlers München. En stad med ett flödande kulturliv, som efter första världskriget slits sönder av politiska konflikter och blev födelseplatsen för den mest destruktiva politiska rörelse världen har skådat.När den 24-åriga Adolf Hitler flyttade från det österrikiska Wien till München i Sydtyska Bayern hade han misslyckats med allt. Efter år av halvsvält på härbärgen i Wien ville starta på nytt i den bayerska huvudstaden som hade ett levande och rikt kulturliv med många konstnärer och kända författare som Tomas Mann som invånare. Vid denna tid var antisemitismen en udda perifer rörelse i Bayern. ”München var platsen där allt blev möjligt, där fredliga konstnärer och litteratörer plötsligt sattes i stånd att förverkliga sina fantastiska visioner om en bättre värld, vilken skulle uppstå likt fågel Fenix ur den brand som förtärt den gamla”, skriver Svante Nordin i sin bok Hitlers München.Den 24-åriga Hitler, som hade lyckats undvika att bli inkallad i den österrikiska armén som han föraktade, var helt opolitisk. Trots sin intelligens hade han misslyckats i skolan och tog aldrig någon studentexamen. Han betraktade sig som konstnär och funderade på att bli arkitekt. Hans första tid i München var som i Wien präglad av fattigdom och ensamhet. Det var först efter första världskriget utbrott 1914 när han anmälde sig som frivillig till det Andra bayerska infanteriregementet som hans liv fick en riktning. Trots enorma umbäranden trivdes särlingen Hitler vid fronten med sina nya kamrater.Vid fronten visade han inga tecken på antisemitism – han blev också vid ett tillfälle dekorerad efter rekommendation av ett judiskt befäl. Hitler trivdes med kamraterna vid fronten och han fick rykte om sig om att föra tur med sig eftersom han överlevde många slag där större delen av hans regemente utplånades. Det var den tyska kapitulationen som skapade politikern Hitler. Även om hans första aktioner som politiker skedde som förtroendevald i vänsterrevolutionära soldatråd. Hitler har bland annat identifierats med en röd revolutionär armbindel på en filmsekvens från begravningen av den judiska revolutionärledaren Kurt Eisner den 26 februari 1919. Men efter att det kommunistiska maktövertagande 1919 i München slagits ner med hjälp av trupper skickade av den socialdemokratiska regeringen i Berlin och med hjälp av frikårer bytte Hitler ideologisk hemvist. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sep 11, 202146 min

Ep 171Meijirestauration – världens snabbaste modernisering

Meijirestaurationen som inleddes i Japan år 1868 som blev världshistoriens snabbaste modernisering av ett i det närmaste feodalt samhälle. Slagordet blev japansk etik men modern teknik.Den snabba moderniseringen skapade förutsättningar för både demokratisering och en aggressiv imperialism. Tyvärr var det de aggressiva nationalisterna som med tiden tog över den politiska utvecklingen i Japan.I avsnitt 171 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson som är docent i historia vid Lunds universitet. Han har bland annat varit skrivit boken Japans historia tillsammans med Thomas Ekholm.Japan var under århundraden starkt influerad av den kinesiska kulturen, men utvecklade en genuint egen japansk kultur och samhälle. Japanerna intresserade sig också för europeisk kunskap och kultur efter att ett portugisiskt fartyg tvingats söka nödhamn år 1543.Men under tidigt 1600-talet valde shogunatet att sluta sig mot omvärlden. Utlänningar förbjöds vistas i landet, förutom en viss handel med holländare på den lilla ön Dejima utanför Nagasaki. Dessutom förbjöds japaner att resa utomlands.När USA med militära hot år 1853 tvingade shogunatet att acceptera ett ofördelaktigt handelsavtal gick det upp för den styrande eliten hur efterblivet Japan hade blivit i förhållande till västvärlden. Att kejsardömet Kina tidigare tvingats böja sig för Västländerna var ett varnade exempel.Det var bakgrunden till Meijirestaurationen som inleddes år 1868 som blev världshistoriens snabbaste modernisering av ett i det närmaste feodalt samhälle. Slagordet blev japansk etik men modern teknik.Japans första kontakt med västvärlden var år 1543 när gick ett portugisiskt fartyg på grund utanför Kyushus sydkust. De portugiserna kom med både kristendom och nya kunskaper, bland annat musköten. Senare tog holländarna över rollen som förmedlare av europeiska varor, kultur och kunskaper.Med tiden kom de kristna missionärerna att ses som ett hot mot centralmaktens auktoritet. Därför förbjöds kristen missionsverksamhet 1612 och kristna förföljdes och avrättades även om fickor av kristenhet överlevde i hemlighet. Handeln med utlandet begränsades till ön Dejima utanför Nagasaki. År 1635 utfärdades förbud för japaner att besöka utländska orter.År 1853 anlände den amerikanska kommendören Matthew C Perry med kanonbåtar och krävde att Japan skulle öppna sig för handel med USA. Resultatet blev förnedrande handelsavtal som var högst ofördelaktiga med Japan med ett stort antal västländer.Det japanska ledarskapet insåg att utan modernisering och industrialisering skulle Japan aldrig kunna återupprätta sin suveränitet. Det blev starten för den så kallade Meijiresturationen år 1868 som på några årtionden omvandlade det japanska feodala samhället till en modern stat som kunde mäta sig med Västvärlden.Kejsaren, som i århundraden varit i skuggan av den verkliga ledaren shogunen, återupprättades. Meijioligarkerna, som styrde moderniseringen, skickade ut delegationer till USA och Europa för att lära sig allt.Bild: Allegorisk teckning om hur det nya bekämpar det gamla i en teckning från 1870, okänd artist. Wikipedia. Public domain. Ljud: Japanese Hotchiku Flute av Velimir Andreev, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sep 8, 202151 min

Bödlarna – historiens föraktade skuggfigurer (nymixad repris)

Bödeln var en föraktad och fruktad individ som inga ärbara människor vill ha med att göra. Han rekryterades bland dödsdömda och slutade ofta sin bana med att själv bli avrättad. Samtidigt var bödeln en avlönad ämbetsman med både lön, tillgång till hästskjuts och tjänstebostad. När bödelsämbetet inrättades under medeltiden rekryterades bödlarna bland de dödsdömdas skara. Han brännmärktes och ören skars av för att han inte skulle kunna avvika från tjänsten. Många bödlar blev ganska kortvariga i yrket eftersom de ofta fortsatte sin brottslighet med bödelstugan som bas. I det nymixade avsnittet 24 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, historiker vid Stockholms stadsmuseum, som forskar om 1500- och 1600-talet. Hon har skrivit boken Bödlar – Liv, Död och skam i svenskt 1600-tal. Bödelämbetet uppstod i Sverige när den äldre skandinaviska rättskipningen, som främst handlade om kompensation, istället för senare tiders kriminalisering och straff. I Björkörätten från slutet av 1200-talet, som är Sveriges äldsta stadslag, omnämns en funktionär som ska utföra straff, stupagreven. Snart byttes ordet stupagreve mot det tyska ordet bödel som betyder fogde. I tidigare lagstiftningar var det individen som skulle skipa rättvisa, men med centralmaktens framväxt blev det kungens ansvar. Och på 1600-talet utökades antalet brott som straffades med döden. Därmed blev 1600-talet bödelns århundrade. När dödstraffen blev fler blev också bödeln allt mer föraktad. För att döda för betalning var en dubbel synd. Det finns historier om att en bonddräng, efter att blivit upplyst om att han drack ur en bägare som tidigare används av bödeln, sprang ut och spydde. Människor vägrade också att bära fram bödelns barn till dopet. Vid sidan om att utföra olika bestraffningar tog också bödeln och hans drängar hand om latrintömning och slaktade av hästar som ansågs vara högst föraktfullt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sep 4, 202158 min

Ep 170Roten till inbördeskriget i Syrien – den koloniala efterbörden

Inbördeskriget i Syrien har pågått i tio år. Konfliktens ursprung går att spåra till Frankrikes hårdhänta kolonialpolitik under 1900-talets första hälft. Gränserna var dragna helt utan hänsyn till historien och de olika folkgrupper som levde i det franska protektoratet. Dessutom verkade Frankrikes kolonialherrar utifrån principen söndra och härska.Efter självständigheten år 1946 lämnade Frankrike efter sig en dysfunktionell stat där militärkupperna avlöste varandra tills Hazef al-Asad skapade Mellersta Österns hårdaste diktatur. En diktatur där korruptionen genomsyrade alla nivåer av samhället.Det kalla kriget cementerade sedan en regim som saknade en bredare folklig förankring. Utanför kalla krigets ramar levde etniska och religiösa motsättningar kvar för att senare förstärkas av områdes stormakter.I avsnitt 170 podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Tomas Andersson samt författaren Stefano Foconi. Tillsammans har de skrivit en rad böcker om Mellersta Östern, bland annat Levanten - Mellersta Östern utan gränser samt I skuggan av muren – Israel/PalestinaSommaren år 2011 utvecklades protester mot regimen i Syrien till ett regelrätt inbördeskrig.Trots att det styrande Baathpartiet är sekulärt kom konflikten att brytas mellan shia och sunni då regimen dominerades av den shiitiska sekten alawiter.Syrien artificiella gränser skapades av de europeiska kolonialmakterna genom en hemlig del av Sykes-Picot-avtalet som slöts 16 maj 1916 mellan Frankrike och Storbritannien, och som godkändes av Ryssland senare samma år. Det franska mandet Syrien kom att utgöras av dagens Syrien, Libanon samt den turkiska Hatayprovinsen. Det som senare blev Syrien hade aldrig tidigare existerat som en självständig stat.Under Frankrike som styrde enligt principen söndra och härska tvingades en blandning av olika religiösa och etniska grupper ihop. Frankrike gav makten till den alawitiska minoriteten vilket ledde till sekteristiska spänningar.De flesta syrier är sunniaraber, men landet styrs sedan en statskupp år 1963 av medlemmar av den alawitiska minoriteten. Den alawitiska regeringen ger den egna etniska gruppen särskilda privilegier, en maktfördelning som eldar på missnöjet hos missgynnade grupper som sunniaraber och etniska minoriteter som kurder och kristna araber. Dessutom är många syriska städer och samhällen redan organiserade i etniska eller religiösa enklaver, vilket innebär att lokala miliser också är sekteristiska, något som kan förklara varför så stor del av dödandet i Syrien har utvecklats längs sekteristiska linjer.Musik: Arabic Instrumental av MEDIA-MUSIC GROUP, Soundblock Audio Bild: Karta från Sykes–Picot avtalet som visar britternas och fransmännens intresseområde. Signerad av Mark Sykes och François Georges-Picot, den 8 maj 1916.The National Archives MPK1/426. Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sep 1, 20211h 2m

Skräddarsonen som fick stormakten att fungera (nymixad repr)

Johan Skytte (1577-1645) är 1600-talets mest bortglömda megakändis som får självaste Gustav II Adolf att blekna i jämförelse. Denne skräddarson från Nyköping var nämligen den som fick hela stormaktstiden att fungera.Som tonåring begav sig Skytte till Tyskland för att studera, och det handlade naturligtvis inte om något så simpelt som att förverkliga sig själv. Nej, han hade bara ett för ögonen; att med sin utbildning kunna tjäna staten.I en nymixad version av avsnitt 16 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Kristina Ekero Eriksson med historikern David Lindén som dragit fram Skytte ur historiens kulisser och förärat honom biografin Johan Skytte – stormaktstidens läromästare.När han väl trädde i kunglig tjänst satte han igång med det han föresatt sig: han drev in skatter, fixade krigsfinansiering, återuppväckte Uppsala universitet och tjänstgjorde som generalguvernör i nyerövrade områden. Bland mycket annat.Men den framgångsrika banan var inte fri från fallgropar, och Skytte hann dö precis innan hans stora dröm gick i uppfyllelse. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aug 28, 202145 min

Ep 169Rysshärjningarna – terrorkriget som satte stopp för den svenska stormakten

Rysshärjningarna åren 1719 till 1721 kom länge att leva kvar i det svenska folkminnet. År 1719 stod Sverige utblottat efter 19 års krig med alla sina grannar, men de var inte beredda att ge upp sina baltiska besittningar till Ryssland och därför gick fredssamtalen trögt.För att sätta press på Sverige i förhandlingarna inledde Ryssland ett terrorkrig mot den svenska kusten.  Under tre somrar kom den ryska galärflottan att föröda den svenska kusten från Norrköping i söder till Piteå i norr. Tusentals Gårdar och bruk brändes och lös egendom fördes bort.Den svenska högsjöflottan, som var en av de mäktigaste i världen, kunde inte skydda den västra rikshalvans långa kust mot hundratals grundgående ryska galärer.I avsnitt 169 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Lars Ericsson Wolke vid Försvarshögskolan om Rysshärjningarna. Han har bland annat skrivit Sjöslag och rysshärjningar: kampen om Östersjön under stora nordiska kriget 1700-1721.Under det stora nordiska kriget beräknas 200 000 svenska och finska män dött i kriget. Det är upp till en tredjedel av alla män i det glest befolkade landet.De bittra sista åren av Stora nordiska kriget präglades av Rysslands ockupation av den Östra Rikshalvan, nuvarande Finland, samt Rysslands terrorkrigsföring längs den Västra rikshalvans ostkusten från Norrköping till Piteå.Den ryska amiralen Fedor Apraksins galärflotta 1719 räknade 132 galärer och ett hundratals mindre skärgårdsbåtar och 26 000 man.Den svenska högsjöflottan hade egentligen inget motmedel ryssarnas hundratals galärer som brände tusentals hemman och bruk. Det svenska försvaret koncentrerade sig på att skydda huvudstaden mot angrepp, men lämnade kusterna oskyddade.Fredssluten 1719–21 medförde svåra förluster för Sverige, som förlorade sin stormaktsställning till Ryssland. I freden i Nystad erhöll Ryssland 1721 delar av Viborgs och Kexholms län, Ingermanland, Estland med öarna Ösel och Dagö samt Livland. I freden med Danmark förlorade Sverige sin tullfrihet i Öresund. Preussen erhöll Pommern söder om Peene samt öarna Usedom och Wollin, och Hannover fick Bremen och Verden.Lyssna också på avsnitten Nationalism under Stora nordiska kriget och Den gåtfulle Karl XII:s missade möjligheter.Bild: Slaget vid Föglöfjärden, även kallat slaget vid Flisö eller slaget vid Ledsund, var ett sjöslag mellan en svensk flottenhet och rysk galärflotta under stora nordiska kriget och ägde rum 27 juli 1720 i Östersjön på Föglöfjärden i den åländska skärgården. Av Ferdinand Perrot - The Bridgeman Art Library, Object 364926, Wikipedia Public Domain Musik: March for Justice av Crosby Tencher, Soundblock Audio  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aug 24, 202147 min

Under finska inbördeskriget togs inga fångar (nymixad repris)

Det finska inbördeskriget januari-maj 1918 är den näst blodigaste konflikt som har utkämpats i Norden. Krigsföringen präglades av terror mot civilbefolkningen och avrättning av fångar, samt dödsläger efter att den vita sidan besegrade den röda den 15 maj 1918.Det var en konflikt som i allra högsta grad utspelade mot en fond av stormaktskonflikterna i det pågående världskriget. Även Sverige spelade en stor roll i sin strävan att återvinna det svenskspråkiga Åland, men ännu mer med tusentals frivilliga svenska officerare och meniga som stred på den vita sidan.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Niclas Sennerteg som skrivit många historiska böcker. Han är aktuell som medförfattare till boken Finska inbördeskriget.När Finland utropade sin självständighet ifrån Ryssland den 6 december 1917 var det ett samhälle plågat av klasskonflikter och med stora ryska trupper i landet. De ekonomiska klyftorna var enorma efter jordreformer och mekaniseringen av jordbruket. Vid sidan om det landsbygdens fattiga växte en utsatt arbetarklass fram i städerna.De underliggande konflikterna fick fritt spelrum när den ryska tsarregimen som styrt Finland i över hundra år kollapsade. Arbetsmarknadskonflikter blev allt våldsammare och understöddes av röda ryska trupper som blivit kvar i Finland efter självständigheten. Detta resulterade att det bildades lokala så kallade skyddskårer.Samtidigt blockerade borgliga i lantdagen socialisternas krav på reformer.Den 28 januari 1918 gjorde de röda statskupp och grep makten i Helsingfors, medan den lagligt valda regeringen flydde till Vasa. Samma dag avväpnades de ryska garnisonerna i Österbotten genom överrumpling av skyddskårer under ledning av generallöjtnant C.G. Mannerheim, som en kort tid därefter utsågs till överbefälhavare.De vita styrkorna var underlägsna i antal, men var betydligt bättre organiserade och hade vid sidan om skyddskårerna elitförband som hade utbildats i Tyskland och leddes i stor utsträckning av erfarna frivilliga svenska officerare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aug 21, 20211h 1m

Ep 168Så blev vanliga medelålders män Hitlers massmördare

Sommaren år 1942 ställdes männen Reservpolisbataljonen 101 inför uppgiften att skjuta 1500 judiska kvinnor, barn och äldre män i byn Józefów i det ockuperade Polen. Männen själva, som kom ur Hamburgs arbetarklass och lägre medelklass, var inkallade som reservpoliser eftersom de ansågs för gamla för att aktiv militär tjänst.När de fick sina order från en uppenbart besvärad major Wilhelm Tapp, som beskrev det som en oerhört obehaglig uppgift från högsta ledningen, ställdes männen inför möjligheten att utan sanktioner slippa undan mördandet. Trots detta genomförde de flesta av de åldrande familjefäderna ordern som innebar att i tusental mörda kvinnor, barn och äldre män på mycket nära håll.I avsnitt 168 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet om boken Helt vanliga män – Reservpolisbataljonen 101 och den slutgiltiga lösningen i Polen av Christoffer R Browning.Massakern i byn Józefów blev inledningen på ett massmord där reservpolismännen medverkade i mordet på 38 000 judar och deporteringen av 45 200 till dödsläger. Männen i Reservpolisbataljonen 101 var inte ensamma om uppgiften. Vid sidan om de politiskt skolade SS förband medverkade en rad polisförband och reservpolisförband i genomförandet av förintelsen.Den 19 juli 1942 gav SS-chefen Heinrich Himmler order om den ”slutgiltiga lösningen” i generalguvernementet Polen. Hela den judiska befolkningen skulle vara deporterad från generalguvernementet senast den 31 december 1942. Enligt Himmlers order var detta ett viktigt led i Polens etniska utrensning, för att garantera framtida ”rasrenhet” i Tyska riket och Europa.Ordern utfördes under de efterföljande månaderna med stor effektivitet. Himmlers slutgiltiga lösning ledde till döden för den judiska befolkningen i generalguvernementet.Bild: Major Wilhelm Tapp, befälhavare över Reservpolisbataljonen 101, tillsammans med sina närmaste män.Musik: Begravningsmarch av Chopin, framförd av Boby Cole, Soundblock Audio.Lyssna på hela vår serie i fem avsnitt om Tredje rikets framväxt:Våldets väg tredje rikets uppkomst.När demokratin gav upp – Tredje rikets uppkomst del 2Tredje rikets förberedelse inför kriget 1933-1939 (del 3)Tredje rikets raspolitik som förövning inför det totala krigetTredje rikets uppgörelse med Versaillefreden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aug 18, 202153 min

Klimatet – den bortglömda historiska aktören (nymixad rep)

Klimatet på jorden har varierat kraftigt på jorden – även under de senaste årtusenden – med stora konsekvenser för mänskligheten. Även enskilda historiska händelser har påverkats av klimatet. Ett par graders variation av genomsnittstemperaturen på jorden kan på vissa platser innebära att samhällen går under. Vikingarnas bosättningar på Grönland gick under efter ett halvt sekel på grund av att klimatförändringarna gjorde det omöjligt att fortsätta med jordbruk och boskapsskötsel. Men många andra samhällen lyckades anpassa sig och kunde till och med öka sitt välstånd när temperaturen sjönk. Exempelvis blev jordbrukarna i Norge fiskare när temperatursänkningarna gynnade torsken. Filosofie dr Fredrik Charpentier Ljungqvist är verksam som medeltidshistoriker på Historiska institutionen och som klimatforskare på Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet. Han har skrivit boken Klimatet och människan – Under 12 000 år. Även enskilda historiska händelser har påverkats av klimatet. Karthagos hänförare Hannibal kunde invadera Rom med stridselefanter och allt via Alperna under det andra puniska kriget eftersom den romerska värmeperioden gjorde det möjligt. Klimatförändringar under mitten av 500-talet drabbade Skandinavien mycket hårt trots att det kanske bara handlade om temperatursänkning på 2-3 grader i exempelvis norska Trøndelag. I Uppland ska antalet gårdar ha minskat med 75 procent under denna period. Och klimatförändringen finns omnämnd i den poetiska Eddan som Fimbulavintern som föregår Ragnarök då ”snö yr från alla håll, då blir det mycket kallt och vassa vindar. Solen har ingen verkan. Tre vintrar kommer i följd och ingen sommar däremellan.” Fimbulavintern finns också omnämnd det finska eposet Kalevala. Karl X:s marsch med den svenska armén över Lilla Bält den 5-6 februari 1658 var möjlig på grund av temperatursänkningen som kallas den lilla istiden som kulminerade år 1570-1710.Det militära vågspelet resulterade i freden i Roskilde där Danmark-Norge avträdde till Sverige Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm samt Trondheims län. Men ännu viktigare var att danskarnas armé var omodern i förhållande till svenskarna. Genom att studera gamla träd, borrprov från isar och sediment har forskarna kunnat rekonstruera historiska temperaturer och nederbörder på många platser på jorden. Den moderna klimathistorian har på senare år kunnat bevisa att klimatet har varierat kraftigt från istiden som nådde sin kulmen år 19 000 f kr till modern tid. Vissa perioder som exempelvis den romerska värmeperioden (300 f. Kr-300 e. Kr), den medeltida värmeperioden (år 800-1250) och den lilla istiden (år 1300-1900) går det också att verifiera naturvetenskapen med skriftliga källor.  Bildtext: Vikingarnas bosättning på Grönland gick under efter flera hundra år pga klimatförändringarna. Men byggnaderna står kvar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aug 14, 20211h 1m

Ep 167Kyrkan som propgandacentral under stormaktstiden

Den svenska kyrkan har ända sedan reformationen haft en viktig roll som kungamaktens verktyg för att sprida information och propaganda. Under stormaktstiden blev propagandan ännu viktigare för att stödja krigsansträngningarna.Kyrkan skulle med krigspropaganda hålla befolkningen på gott humör trots alla umbäranden. Knepet blev att skylla krigen på befolkningens syndighet.I avsnitt 167 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Maria Forssberg som är historiker som arbetar på Vasamuseet. Hennes doktorsavhandling Att hålla folket på gott humör – Informationsspridning, krigspropaganda och mobiliering i Sverige 1655-1680 handlar just om kyrkans roll i krigspropagandan under Stormaktstiden. Hon har senare jämfört kyrklig krigspropaganda i Frankrike och Sverige i boken The Story of War – Church and Propaganda in France och Sweden 1610-1710.Sverige lyckades trots en liten befolkning och knappa resurser bli en stormakt under 1600-talet. Detta medförde stora umbäranden för allmogen i form av höga skatter och utskrivningar till krigsmakten. En halv miljon svenska män förlorade sina liv i krigen mellan 1620 och 1720.Krigspropaganda spreds både i krigs- och fredstid. Statsmakten huvudbudskap var att krigen var ett gudomligt straff på grund av den syndiga befolkningen. Och världen var befolkad av onda fiender vars mål var att förstöra Sverige. Regenten var det bästa skyddet mot fienderna och alla måste bidra i krigsansträngningen.Prästerna motsatte sig aldrig rollen som propagandister för kungamakten. Och anfallskrigen beskrevs som försvarskrig. Enligt prästerna var kungen utsedd av Gud och undersåtarna hade absolut trohets­ plikt mot överheten. I predikningar lade prästerna alltid skulden för kriget på undersåtarna.Lyssna också på Gustav Vasas känsla för propaganda.Musik: Nearer My God To Thee Church Organ av Bobby Cole, Soundblock Audio. Bild: Prästfamilj från 1680, Nordiska Museet, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aug 11, 202158 min

Kurderna har haft få vänner i historien (nymixad repris)

Kurdernas nationalism kom sent och det kurdiska samhället är fortfarande präglat av stamsamhället. Och att det finns fyra kurdfrågor och inte en har gjort vägen till en nationalstat svår. Kurderna uppskattas vara mellan 30 till 35 miljoner och är den största etniska gruppen i världen utan en egen stat. Detta trots att de levt i årtusenden tillsammans i ett område. I en nymixad repris av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingmar Karlsson som är diplomat, mellanösternkännare och författare till över tjugo böcker. Han är aktuell med boken Inga vänner utom bergen - Kurdernas historia. Enligt vissa traditioner härstammar kurderna från mederna. Andra hävdar att bergfolket kardoucherna var identiska med kurderna. Marco Polo stötte på kurder på 1270-talet. Det är oklart när Kurdistan som benämning på kurdernas land uppstod. Det persiska ordet Kurdistan betecknade en provins i det seldjukiska riket som från 1000-talet till 1200-talet sträckte sig över stora delar av Mellanöstern. Idag bor de flesta kurderna i ett område i Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Kurderna har främst identifierat sig med sin stam och någon kurdisk nationalism har inte förekommit under tidigare sekel. De flesta kurder är sunnimuslimer även om det finns shiitiska kurder. Yazidierna talar olika kurdiska dialekter och en mindre dela av aleviterna är kurder. Bland kurder började vid sekelskiftet krav resas på autonomi för de kurdiska områdena. Den osmanska statens nederlag i första världskriget ändrade de politiska förutsättningarna för kurderna och andra folk inom väldet. En stark kurdisk nationalism uppstod egentligen inte förrän stora grupper kurder bosatte sig i Väst. Men det finns inte en kurdfråga utan fyra - en turkisk, en syrisk, en iransk och en irakisk som alla har sin speciella karaktär och måste få sin lösning. Musik: Kurdish Night Tale av Bobby Cole, Soudblock Audio  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aug 7, 202149 min

Ep 166Svenska internets historia – drömmen som aldrig uppfylldes

När internet började spridas utanför akademiska kretsar utlovades vi ett helt nytt samarbetsinriktat, interaktivt och fritt nätsamhälle där kunskap och idéer skulle flöda fritt. Men den kommersiella delen av internet kom att ta över tjänster och funktioner. Med tiden blev det några få amerikanska bolag som kom att dominera nätet.Ursprunget till internets föregångare Arpanet var militärt. Den amerikanska militären såg ett behov att kunna upprätthålla kommunikationer vid ett kärnvapenkrig. Och när Sverige via den tekniska högskolan Chalmers kopplades på internet 1984 var det ingen som brydde sig förutom några få dataforskare.I avsnitt 166 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Peter Bennesved som doktor i idéhistoria och har intresserad sig för teknikutveckling. Han arbetar för närvarande på en studie om it-kommissionen.Idén till Arpanet kläcktes 1962 då psykologen och dataforskaren Joseph Licklider skickade runt PM om ett ”intergalaktiskt nätverk”. Och det första meddelandet skickade skickades på Arpanet den 29 oktober 1969. Men idén om ett data nätverk går att spåra betydligt längre tillbaka i historien.Ett viktigt steg i utvecklingen var när konceptet med world wide web utvecklades 1989 med länkar och webbadresser av Tim Berners-Lee på forskningscentret CERN i Schweiz. Fyra år senare var 1,7 procent av svenskarna uppkopplade, men redan vid millennieskiftet var hälften av svenskarna uppkopplade.Den nya kommunikationsteknologin kom med ett löfte om ett nytt samhälle och ett nytt effektivare näringsliv. Riskkapital strömmade till allt galnare internetföretag, men i mars år 2000 sprack internetbubblan när nätbutiken Boo.com gick i konkurs.Lyssna också på Från furstars brevövervakning till demokratisk massövervakning.Bild: The Opt Project – en visualisering av internet från år 2005: Creative Commons.Musik: Technology Music av Bobby Cole, Soundblock Audio.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aug 4, 20211h 5m

Gustav Vasas känsla för propaganda (nymixad repris)

Gustav Vasa byggde mycket medveten upp bilden om sig själv som folkets räddare. Han var han medveten om att han erövrat makten med våld från en krönt kung och behövde skapa legitimitet för sin egen kungamakt.Gustav Vasa (1496-1560), som byggde den moderna svenska staten och genomförde reformationen, är en centralgestalt i den svenska historien. Faktum är att vi till rätt nyligen köpt Gustav Vasas egen bild av sig själv och sin regim. Han var en briljant skribent som mångt och mycket skapade bilden av sig själv som det svenska folkets räddare.I i ett nymixat avsnitt 19 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som 2018 är han aktuell med en modern biografi om Gustav Vasa – En furste bland furstar.Gustav Vasa var egentligen inte ämnad för att bli kung i Sverige, även om han föddes in i den svenska högadeln. Men upplösningen av Kalmarunionen och avrättandet av de flesta konkurrenter om den svenska kronan i Stockholms blodbad 1520 banade vägen för den unge Gustav Eriksson att först bli vald till kung och senare inrätta ett arvsrätten till kronan.Gustav Vasa, som var en hårdför regent, friserade bilden av sig själv genom hovpredikanten och krönikören Peder Swarts krönika om kungens hjältedåd och äventyr. Många tror att det var Gustav själv som förde pennan.Plundringen av Magdeburg (Magdeburgs jungfrur), målning av Eduard Steinbrück.Eduard Steinbrück (1802–1882). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jul 31, 202156 min

Ep 165Folkhemmet – metaforen som tog 50 år att slå igenom

När den socialdemokratiske partiledaren Pär Albin Hansson använde begreppet folkhemmet i en riksdagsdebatt år 1928 för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. För att beskriva sin vision lånade Pär Albin Hansson begreppet från borgerliga politiker.Men det skulle dröja över 50 år från Pär Albin Hanssons folkhemstal tills det blev ett centralt politiskt begrepp i den svenska debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.I avsnitt 165 samtalar programledare Urban Lindstedt med Nils Edling, professor i historia vid Stockholms universitet som in en rad artiklar diskuterat begreppet folkhemmet samt begreppet välfärdsstatens ursprung. Just nu arbetar han på en bok om begreppet Folkhemmet.Folkhemmet har blivit en kraftfull metafor för välfärdssamhället där jämlikhet och rättvisa råder. Men när välfärdspolitiken formulerades på 1930-talet nämndes folkhemmet knappt.Pär Albin Hansson (s) använde begreppet folkhemmet för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. Socialdemokraterna ville reformera samhället och Hansson lånade ett begrepp som tidigare används av borgliga politiker för att beskriva sin vision:”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.”, sade Per Albin Hansson i riksdagen.Men folkhemmet blev aldrig ett centralt begrepp under 1930-talet. Inte heller under rekordåren efter kriget användes folkhemmet i debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.Begreppet välfärdsstat har en gammal historia som började långt före den moderna välfärdsstatens första staplande steg under den tyska rikskanslern Otto von Bismarck som föreslog ett socialförsäkringssystem (Sozialgesetzgebung) redan 1878. Förslaget innehöll statlig olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, försäkring mot invaliditet och åldersarmod, det vill säga en slags ålderspension för behövande. Sjukförsäkring kom också att införas 1883 och olycksfallsförsäkring 1884. År 1889 infördes obligatorisk ålderdoms- och invaliditetsförsäkring. Lyssna också på Sockenbarnets August Theodors livsresa i det moderna Sverige. Bild: Statsminister Per Albin Hansson. 1943 FOTOGRAF Carl Erik Sunesson, Miliseum, public domain.Läs mer: Varifrån kommer välfärdsstaten? Om ett modernt nyckelbegrepps långa historia av Nils Edling och Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jul 28, 202159 min

Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna (nymixad repris)

Den vackre Katarina Stenbock var bara 17 år när hon blev den åldrande kungen Gustav Vasas tredje hustru. Den sjuklige Gustav Vasa dog bara åtta år senare, men som änkedrottning fick en viktig roll att medla mellan högadeln och regenterna efter Gustav Vasa.När den åldrande Gustav Vasa fattade tycke för Katarina Gustavsdotter Stenbock (1535–1621) var hon bara 16 år gammal. Som dotter till kungens riksråd Gustaf Olofsson Stenbock och Birgitta Eriksdotter Leijonhufvud var hon född in i den svenska högadeln. I en tid när giftermål byggde viktiga allianser var det knappast utrymme för Katarina att protestera, även om traditionen säger att Katarina flydde ut i skogen när Gustav Vasa kom för att be om hennes hand.I det nymixade tionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, historiker och författare till boken Vasadrottningen – En biografi om Katarina Stenbock 1535-1621.Katarina Stenbock föddes på Torpa i Västergötland, den Stenbockska ättens stamgods, vid sjön Åsunden. Torpa stenhus är en av de få bevarade medeltida borgar i Västergötland, och förmodligen växte Katarina upp i denna byggnad. Hon levde i en orolig tid präglad av uppror, utmanad kungamakt och krig. Katarina var bara 25 år gammal då hon blev änkedrottning. Hon hann med fem nya kungar och dog först under Gustav II Adolfs tid. Hon tvingades sitt liv igenom balansera mellan kungamakt och sina högadliga släktingar. Gustav Vasas planer att gifta sig med Katarina Stenbock kritiserades av prästerskapet eftersom det när släktskapet mellan Gustav Vasa andra hustru Margareta. Katarina var den avlidna drottning Margaretas systerdotter. Men Gustav Vasa var inte den som accepterade ett nej och tids nog stod bröllopet i Vadstena.Efter att drottning Margareta dött var Gustav Vasa ensam med en stor barnaskara. Äldst var den 17-årige Erik från äktenskapet med Katarina av Sachsen-Lauenburg, sedan följde Johan 13 år, Katarina 12 år, Cecilia 10 år, Magnus 9 år, Anna 6 år och Sofia 3 år, samt de båda minsta, Elisabeth och Karl, som bara var 2 respektive knappt 1 år gamla.Några barn fick Katarina med Gustav Vasa och efter åtta års äktenskap blev hon änka. I början av 70-talet tänkte hon gifta om sig med hertig Frans av Sachsen-Lauenburg, men projektet strandade på motstånd från dennes äldre broder, gift med hennes styvdotter Sofia.I egenskap av änkedrottning hade Katarina en stark ställning inom klanen Stenbock som var en av de ledande klanerna i Sverige under den tiden. Katarina hade också en nära relation med de flesta av Gustav Vasas barn, förutom Karl som länge kämpade för att komma åt Katarinas förläningar.Katarina var inblandad i en långdragen konflikt med hertig Karl om rätten till Strömsholm. Karl menade att han hade rätt till Strömsholm därför att den låg inom hans hertigdöme, medan Katarina menade att hon hade fått ett muntligt löfte av Gustav Vasa om att det var just Strömsholm som skulle bli hennes änkesäte, även om testamentet inte nämnde namnet på en specifik gård. Karl medgav att Gustav Vasa hade gjort ett sådant muntligt löfte, och att Katarina hade avtvingat löftet på dödsbädden och därmed hade missbrukat sin ställning.1569 hade Katarina tvingats lämna ifrån sig alla sina gårdar inom Karls hertigdöme utom Strömsholm. Inför sitt giftermål 1579, krävde Karl återigen Strömsholm och hotade enligt Katarina med att besätta gården med våld om hon inte utrymde den åt honom. Hon fick då stöd från Johan III, som bekräftade att Gustav Vasa på sin dödsbädd hade avkrävt sina söner ett muntligt löfte om att det... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jul 24, 202152 min

Ep 164När skogsfinnar koloniserade svenska utmarker

Under slutet av 1500-talet började svedjebrukande finnar att flytta från Finland till svenska utmarker i Kolmården, Tiveden och Västernorrland, sedan Bergslagen och Värmland. De lockades av stora ödemarker och skattefrihet under 6 till 15 år. Mellan 10 000 till 15 000 finnar tror man flyttade till Sverige.Skogsfinnarnas svedjebruk gav extremt stora skördar av råg, men krävde också stora arealer och mycket arbetskraft. Skogsfinnarna behöll sitt språk och distinkta kultur ända fram till 1900-talet i vissa områden och än idag äts det motti i Värmland.I avsnitt 164 samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Maud Wedin som också är ordförande i organisationen Finnsam. Hon doktorerade på skogsfinnarnas kolonisation av Norrland.Finland en del av det svenska riket från 1200-talet till år 1809. Gustav Vasa ville kolonisera de stora obebodda skogarna i Norrland och erbjöd därför både svenskar och finnar både mark och skattefrihet om de flyttade till svenska utmarker. Svenska bönder och finska bönder vid kusterna var inte intresserade, men däremot lockades mellan 10 000 och 15 000 skogsfinnar till Sverige.Grunden för kulturen var den näringsrika sura granskogen, där marken blev basisk och näringen frigjordes vid bränning. Traditionellt jordbruk gav 4-8 ggr utsädet, svedjebruk ofta mer än 100-fallt.Svedjebruket krävde mycket arbetskraft, ofta skapades bolagsliknande arbetsformer, där man ersattes efter arbetsinsats (domböcker). Från skogsavverkning till skörd tog det 3-4 år beroende på fuktighetsgrad och att all oförädlad råg är tvåårig.Skogsfinnarna försörjde sig till en början på svedjebruk, men omkring 1640 begränsades svedjebruk i lag för att skog behövdes för bergsbruk. Savolaxarna blev då torpare, i Bergslagen med skyldighet att arbeta som kolare knutna till bergsbruken. Senare flyttade skogsfinnarna vidare till Värmland.Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog.Bild: Svedjebruk av Eero Järnefelt från 1893 Finnish National Gallery, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jul 21, 202156 min

Stockholms sopgrisars oblida öde i stadens tjänst (nymixad repris)

Stockholm var ända fram till 1800-talet en av Europas mest smutsiga städer med läckande latringropar och sopnedkast rakt ner på gatan. Sophanteringen var länge bristfällig, men för att förhindra koleraepidemier på 1800-talet fick vi kommunal renhållning med både latrintunnor och sopgrisar i stadens tjänst.De växande städerna under medeltiden var smutsiga och ohälsosamma. Borgarna var ålagda att hålla rent framför sina egna dörrar och de som kastade avfall framför sin grannes hus hotades med åtta dagar i fängelse på vatten och bröd. Men det fungerade dåligt – träck, hushållsavfall och aska blandades på gatorna.Stockholmarna brukade göra sina behov på avträden över stora latringropar som ofta läckte ut på gatorna. I slutet av medeltiden byggdes offentliga dass vid Stockholms stränder. Mycket av avfallet åts upp av alla grisar som gick fritt i staden.I det nymixade tredje avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Ylva S. Sjöstrand, historiker verksam vid Stockholms universitet, om hur synen på sopor har förändrats – från att ha varit en resurs till ett problem och en resurs igen. För sin avhandling Stadens sopor mottog hon det prestigefyllda Cliopriset 2015.Gustav Vasa utfärdade 1557 en vältalig förordning som stadgade:“att ingen orenlighet måtte bliva hållen, antingen på gatorna, i rännstenarna eller vid hamnarna, och där några finnes, som icke vilja hålla rent för sina hus, och på de platser som dem bör att hålla rent, desamma skola bliva straffade till penningar och häkte … Skola ock alla rännstenar göras rena två resor om veckan, begynnandes överst i staden, och hålle sedan på ordenteligen efter varandra, till dess de lyckta nederst vid sjön. …..Vilken därvid ohörsam eller försummelig befinnes, den skall första och andra gången böte en mark, tredje resan tre marker ock sedan dubbelt upp var gång …Det finns uppgifter om utländska diplomater som svimmat av stanken på Stockholms gator och 1641 förbjöds de sopnedkast som släppte ut både fast och flytande avfall direkt på gatan. Annars var det bödeln och hans assistenter som skulle ta hand om sopor.På 1800-talet hämtades avfall av hjon från staden arbetsinrättningar, så kallade pudrettkärringar, som berusade kunde snubbla och spilla ut allting. I Aftonbladet, 1853, beklagade sig en skribent över det hela ”… att dessa ofta i förvägen mindre nyktra personer under utförande av sitt åliggande bliva ännu rusigare och att man således får se dem med sin tunna ragla framåt gatorna…”.Ankomsten av kolera till Sverige 1834 förändrade synen på renhållning i landet och gjorde renhållning till en kommunal angelägenhet i Sverige.År 1859 fick Stockholm ett kommunalt renhållningsverk för främst latrinens bortforslande och latrintunnorna började hämtas av män, s.k. budare. Anläggandet av avlopp för dagvatten inleddes i Stockholm 1868, men vattenklosetter fick först 1909 anslutas till avloppssystemen.Återvinning har en lång historia i huvudstaden där man från 1895 lät grisar äta av hushållsavfallet på Lövsta renhållningsstation. Tanken var att grisarna skulle säljas som fläsk tillbaka till staden. Det som inte blev uppätet skulle avyttras som gödningsämnen. Tyvärr dog dock de flesta av svinen. Redan 1899 upphörde också verksamheten med grisarna i Stockholm.I början av 1900-talet var en stor del av avfallet hästgödsel och bajs. 1907 skulle stockholmarna slänga soporna i två separata behållare. Dels organiskt avfall, eller gödselsopor som det hette, i en behållare, dels icke-organiskt, eller så kallade skräpsopor, i en annan behållare. Staden började att ta till vara på avfall genom att sälja det som gödsel till jordbruk runt om staden.Men med konsumtionssamhällets framväxt blev avfallet allt mer likt dagens avfall av plast och... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jul 17, 202148 min

Ep 163Apartheid – vägen till boernas religiösa rasism

Apartheid i Sydafrika byggde på strikt åtskillnad mellan etniska grupper där de vita sydafrikanernas överhöghet var självklar. Apartheid är historien om hur kolonialismens rasism i samspel med de vita afrikanderna religiösa tro på rasåtskillnad utvecklades till ett institutionellt rasistiskt ramverk under åren 1948 till 1994.Redan 1910 förbjöds Sydafrikas afrikanska folkmajoritet att äga jord utanför särskilda reservat, som motsvarade 13 procent av Sydafrikas landyta. idén var att befolkningen skulle separeras utifrån rastillhörighet. De svarta afrikanerna tvingades bo bantustans, även kallade homelands.I avsnitt 163 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Karlsson, författare och journalist om varit bosatt i Sydafrika. Han har bland annat skrivit böckerna Sydafrikas historia och Det nya Sydafrika.Sydafrika betraktas som mänsklighetens vagga eftersom man hittat spår efter tidiga homo naledi i grottorna vid Sterkfontein väster om Johannesburg som visar att det fanns mänskligt liv i regionen för mer än tre miljoner år sedan. Arkeologer har också funnit 1,6 miljoner år gamla stenverktyg.Det var portugisen Bartolomeu Diaz som år 1488 som första europé seglade runt Kaphalvön och Afrikas sydspets i sin strävan att hitta sjövägen till Asien. Först 1652 upprättar nederländska Förenade Ostindiska kompaniet en bosättning som kom att bli Kapstaden vars uppgift var att serva skepp som var på väg om Asien.Den svarta befolkningen i Sydafrika var inte möjliga att underkuva vid denna tid så slavar kom att skeppas dit från Asien och andra delar av Afrika. De första vita kolonisatörerna boerna, som talade holländska, kom att utveckla en egen identitet skild från britterna som ockuperade Kapkolonin från år 1806.När boerna tröttnade på den brittiska koloniala myndigheten i Kapkolonin vid dagens Sydafrikas sydspets gav de sig iväg på ”die groot trek” under åren 1836-40. Boerna flyttade norrut och nu uppstod myten om ”den lediga marken”. Men landet var bebott av olika svarta grupper, där san är de enda som kan hävda sin rätt som ursprungsbefolkning, medan bantufolk kom norrifrån på 300-talet e. kr.Efter 1948 lagfästes in i minsta detalj den segregering mellan vita, afrikaner, indiskättade och s.k. coloureds (sydafrikaner av blandras) som existerat praktiskt taget sedan den europeiska erövringen inleddes. Endast vita sydafrikaner hade rösträtt.Job Reservation Act förbehöll kvalificerade arbeten och arbetsledning åt vita, ett fackligt krav ända sedan arbetare vid Witwatersrands guldgruvor på 1920-talet demonstrerat för ett vitt Sydafrika. Immorality Act förbjöd äktenskap och allt sexuellt umgänge mellan vita och andra sydafrikaner. Group Areas Act hindrade icke-vit inflyttning till städerna.Särskilda pass erfordrades för de miljoner människor som arbetade i Sydafrikas industri eller i de vitas hem och därför tilläts bo i de särskilda svarta förstäder, townships, som växte upp utanför de större städerna. Gruvindustrin utvecklade ett särskilt migrantarbetarsystem, där afrikanska män inhystes i övervakade kaserner utan rätt att ta familjen med sig.Lyssna också på avsnitten Det brittiska imperiets uppgång och fall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jul 14, 20211h 4m

Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten (nymixad repris)

Den 24 maj 1567 lät kung Erik XIV mörda tre män ur Stureätten. Det var början på slutet för en ätt vars namn klingade mer kungalikt än någonsin Vasa-ätten.Kungen Erik XIV:s växande misstro mot högadeln hade medfört att flera adelsmän fängslats våren 1567 och i förvaltningsdomstolen Höga nämnden anklagats för förrädiska stämplingar. Ett par dödsdomar avkunnades, och ständerna kallades till Uppsala för att kunna bekräfta domarna.I Höga nämnden var dödsdomar den normala utgången, men vanligtvis benådades de dömda i utbyte mot väl tilltagna böter. Men dödandet av Nils Svantesson Sture i fängelset på Uppsala slott skedde plötsligt genom att den sinnesförvirrande kungen själv stack ner honom för att sedan låta drabanterna slutföra jobbet. Efter det dödades Nils far, Svante, och bror, Erik, jämte Abraham Gustafsson Stenbock, Ivar Ivarsson (Liljeörn) och Eriks gamle lärare Dionysius Beurraeus. Det var början på slutet på Sturarna i den svenska historien även om släkten levde kvar ytterligare några årtionden.I en nymixad version av 13:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet som har skrivit boken Sturarna – Makten, morden, missdåden. Sturemorden är berättelsen om hur den senmedeltida aristokratins makt bryts när Vasarnas arvkonungadöme konsoliderades under 1500-talet. Från att makten utgått från en handfull adelssläkter utvecklades samhället till en ny tid där kungamakten kunde dominera. I denna kamp är Vasaätten de stora vinnarna och Stureätten de stora förlorarna.Sturarnas tid var 1400-talet till början av 1500-talet. Två personer spelade så viktiga roller att perioden 1470–1520 fått bära deras namn. Efter Sten Sture den äldre och Sten Sture den yngre talar vi om ”Sturarnas tid”. Namnet Sture kommer sannolikt från verbet stura som betyder att vara egensinnig, något som passar in på både Sten Sture den äldre och Sten Sture den yngre. Men de var alltså inte släkt.Bildtext: För Erik XIV blev Sturemorden början på slutet, även om han inte direkt straffades för Sturemorden så avsattes senare. Fotograf: Åsa Lundén, Nationalmuseet, CC. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jul 10, 20211h 10m

Ep 162Nationalism under stora nordiska kriget – dödsdomen mot Fredrich Sahlgård

Fredrich Sahlgård var bara ett barn när han flyttade från Bohuslän i Sverige till Norge som tillhörde Danmark. Senare blev han officer i danska flottan. Hans svenska rötter skulle visa sig bli ödesdigra när han togs till fånga av svenskarna under det stora nordiska krigets sista bittra år.Den 18 september 1717 stod kaptenlöjtnant Fredrich Sahlgård inför den svenska generalkrigsrätten i Strömstad. Den danska officeren hade några dagar tidigare blivit tillfångatagen med sin besättning. Normalt fick officerare en ganska mild behandling med i värsta fall några år i en svensk småstad. Men ödet ville annorlunda denna gång. Var Fredrich Sahlgård en landsförrädare som tagit sold i den danska flottan?I avsnitt 162 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Olof Blomqvist, doktorand i historia vid Stockholms universitet som forskar på integration bland krigsfångar i Sverige under det stora nordiska kriget. Han har också skrivit artikeln Migrant, officer och fosterlandsförrädare i Historisk tidskrift.Det var uppenbart, slog domarna fast, att Fredrich Sahlgård är ”en infödd swänsk, född af swänska föräldrar, men begifwit sig i krigztienst hoos sweriges fiender emot swerige, samt i gierning gripen, då han som en fiende sig uppenbarligen beredt och burit afwog skiöld ock wapen emot sin rätta herre ock fosterland. [Det var] et märkeligit prof af Gudz rättwisa hämd öfwer honom, at han kommit i theras händer, emot whilka han som en trolös infödd fördt wapn.3 I enlighet med åklagarens yrkande dömdes därför Sahlgård att mista liv, ära och egendom ”och alt detta med rätta”.Lyssna också på 20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige.Bild: Sveriges riksbanér skapat år 1751 till Adolf Fredriks kröning och broderat av den franske kungen Ludvig XV:s hovbrodör Nicolas-Vincent Du Trou, Wikipedia Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jul 7, 202151 min

Sveriges sista svältkatastrof åren 1867-69 (nymixad repris)

Det är bara 150 år sedan Sverige drabbades av landets sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunde organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den.I fjortonde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.Till Norrbotten och Västernorrland levererades stora mängder spannmål så att antalet som svalt ihjäl stannade vid några hundra. I Västerbotten däremot dog flera tusen människor. Värst drabbades orter som lilla Robertsfors vid kusten och Bygdeå och Burträsk, där fyra eller fem gånger eller till och med sex gånger så många dog som under normala år.Den stränga kylan följdes av torka år 1868. Men när landshövdingarna i Kronoberg, Gotland och Blekinge län i november 1868 vände sig till regeringen för att be om hjälp blev svaret nej.Den samlade statistiken visar att det 1869 dog så många som 14 000 fler svenskar än under ett normalt år, vilket gjorde detta till det utan tvekan värsta av de tre nödåren.Under åren 1867–69 dog sammanlagt ungefär 27 000 fler människor än det annars skulle ha gjort till följd av nöd och svält. Dessa nödår blev upptakten till en mass-emigration. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jul 3, 202145 min

Ep 161Mordet på Gajus Julius Caesar den 15 mars 44 f.v.t

Mordet på Gajus Julius Caesar år den 15 mars 44 f.v.t har aldrig slutat att fascinera mänskligheten. Mordet blev en brytpunkt i Romarriket mellan två politiska systemet: republiken och kejsardömet.Caesar var militären som aldrig förlorat ett slag, som nådde de högsta ämbeten i Romarriket och skrev bland de främsta verken på latin. Han blev ihjäl huggen av 23 senatorer, däribland hans egen adoptivson Brutus. De sammansvurna vände sig mot att han utnämnt sig till diktator på livstid.Dramatikern Shakespeare, som själv läst den grekiska historikern Plutarchos Caesarsbiografi skriven hundra år efter dådet, har format vår bild av mordet. Det är en orsak att det cirkulerar många myter om mordet på Julius Caesar.I avsnitt 161 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ida Östenberg är professor i Antikens kultur och samhällsliv vid Institutionen för Historiska Studier, Göteborgs Universitet. Hon har bland annat skrivit essän Mordet på Caesar. 2018 belönades hon med Stora Historiepriset.Trots dåliga omen och avrådan från hustrun Calpurnia som haft onda drömmar begav sig Caesar till ett senatsmöte i curian intill Pompejus teaterkomplex på Marsfältet i Rom där sammansvurna väntade. Caesar hade ingen livvakt trots att han utnämnt sig till diktator på livstid och därmed utmanat alla som stödde republiken.Publius Servilius Casca högg först i Caesars skuldra. Omringad träffades han av dolkhugg över hela kroppen. Han försökte skydda sig. Och mån om sitt yttre in i det sista, och för att hans mördare inte skulle se honom dö, täckte han huvudet med sin toga.Gajus Julius Caesar föddes år 100 f.v.t i en förnäm familj. Hans politiska och militära begåvning ledde honom till de högsta militära befälen och politiska ämbeten i en tid präglad av inbördeskrig och ett smutsigt politiskt liv. Han kom att lägga grunden för kejsardömet.Caesar kunde också forma bilden av sig själv genom egna skrifter om hans galliska krig. Men mycket av det vi tror oss veta om Caesar är litterära konstruktioner av dramatiker som Shakespeare som levde 1600 år efter hans död.Under hundratalet före Kristus kom den romerska republiken alltmer i otakt med det ständigt växande imperiet. Stora män som Marius, Sulla, Pompejus och Caesar erövrade enorma områden. Det gav dem en stark maktbas genom sina soldater och klienter.Caesars allt mer diktatoriska uppträdande utmanade den republikanska adeln, och även många av hans tidigare vänner. I början av 44 lät han sig utses till diktator på livstid, och vid Lupercaliefesten den 15 februari uppträdde han i kungaskrud med gyllene krans. Ett sextiotal senatorer ingick i sammansvärjningen och den 15 mars (Idus Martiae) mördades han vid ett senatssammanträde i Pompejus teater.Efter mordet på Caesar utbröt ännu ett blodigt inbördeskrig som avslutandes med att den adopterade sonen Octavianus tog makten som Augustus. Rom blev ett kejsardöme.Lyssna också på Klottret visar de vanliga människorna i romarriket och Folkvandringstiden och Västroms fall.Bild: Caesars död (målning av Vincenzo Camuccini 1798). Musik: Blood Meridian av Lance Conrad, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jun 30, 20211h 0m

30-åriga krigets mänskliga kostnader (nymixad repris)

1618 bröt trettioåriga kriget ut. Ett krig som innebar något av en höjdpunkt för den svenska stormakten, men ännu viktigare ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen i Tyskland och de svenskar som blev utskriva till krigstjänst. Trettioåriga kriget var ett religionskrig mellan katoliker och protestanter som främst utspelades på tysk mark. Men det handlade också om en rad maktstrider mellan den habsburgska kejsaren och tyska furstar, den spanska monarkin och Nederländerna samt Frankrike och Habsburg. I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia, särskilt militärhistoria, vid Försvarhögskolans militärvetenskapliga institution i Stockholm. Han är författare till ett stort antal historiska böcker, han är huvudförfattare till Trettioåriga kriget. Europa i brand 1618-1648. Reformationen som inleddes i början av 1500-talet hade splittrat det tidigare religiöst enhetliga Västeuropa. Men det fanns också maktpolitiska ambitioner bakom den religiösa manteln. När den katolska habsburgska kejsaren hotade de bömiska protestanterna religionsfrihet slängde en folkmassa år 1618 ut kejsarens ämbetsmän ut genom ett fönster i Prag. Det trettioåriga kriget var ett faktum. Kriget som pågick under 30 år på främst tysk mark innebar ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen. I stora områden försvann över 60 procent av befolkningen pga kriget. I krigets värst drabbade områden kunde en ryttare rida i timmar utan att stöta något mänskligt liv. I Sverige var en utskrivning till militären i det närmaste en dödsdom. Få svenska och finska soldater återvände hem från trettioåriga kriget. Svenskarna som kändes sig hotade av den habsburska kejsarens maktambitioner runt Östersjön gick med i kriget år 1630. Det var också under kriget som den svenska monarken Gustav II Adolf dog i dimman i Lützen. Vid slutet på det 30-åriga kriget med den Westfaliska freden närmar sig Sverige höjdpunkten för den svenska stormaktstiden. En stormaktstid som hade stora negativa konsekvenser för befolkningen. Plundringen av Magdeburg (Magdeburgs jungfrur), målning av Eduard Steinbrück.Eduard Steinbrück (1802–1882) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jun 26, 20211h 3m

Ep 160När reklam utmanade idealet att kvinnans plats var i hemmet

När huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Förvillelser från 1895 går på operan är det reklam för kaffesurrogat på ridån. I en värld av snarlika konsumentprodukter kom reklamen att bli ett flyktigt alltid närvarande fenomen.Bilden blev en viktig betydelsebärande del av reklamens budskap i slutet av 1800-talet. Och den borgliga kvinnan blev ofta både objekt och mottagare i reklamen. Reklamen kom att präglas av en kapitalistisk ideologi med yrkesarbetande aktiva kvinnor i strid med den borgliga ideologin om att kvinnorna främst skulle sköta om hemmet.I avsnitt 160 samtalar programledare Urban Lindstedt med Leif Runefelt som är professor i idéhistoria vid Södertörns högskolan. I boken Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.Under 1800-talet ökade varuutbudet och hur konsumenterna handlade varor förändrades. Priserna blev fasta och själva förhandlandet vid köp försvann så att konsumenten istället kunde fokusera på smak, funktionalitet och estetik. Samtidigt förändrades stadsbilden dramatiskt med fler butiker på renoverade shoppinggator med stora skyltfönster och skyltar. På 1880-talet slog emaljskylten igenom brett.Vi fick nya shoppingbeteenden och stadsbilden präglades av shoppinggator med stora skyltfönster, skyltar och reklamaffischer. Reklamen blev en integrerad del av det kapitalistiska konsumtionssamhällets framväxt i slutet av 1800-talet. Valet mellan snarlika produkter blev centralt för hur industrialismens människor skapade sin identitet.Varuhusen med sitt stora utbud gjorde ökade betoningen på konsumentens val vid shopping. Samtidigt uppstod den bildsatta reklamen med bilder på produkterna och varumärkena. Här blev pressens annonser en integrerad del av varukulturen inte en spegling av den.Konstruktionen av kvinnan som aktiv konsument, som flitigt arbetande i hem och på kontor och som sexualiserat objekt kom redan då att bli en väsentlig del av kapitalismens språk. Reklamens kvinna var ung och vacker, ibland självständig men oftare underordnad – bilderna både förstärkte och utmanade samtida ideal.Reklamen var en magisk spegel i vilken konsumenten såg sin potential om hon valde rätt. Den speglade inte bara sin tid utan formade såväl sin samtid som framtiden – vår tid.Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.Musik: Piano Impromptu No 2 In F med Roberto Diana, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jun 23, 202151 min

Den gåtfulle Karl XII:s missade möjligheter (nymixad repris)

Den 30 november 1718 dog Karl XII av en kula under belägringen av Fredriksten vid nuvarande Halden i Norge. Trots att mer än 300 år har förflutit är både hans gärning och död omtvistad.Karl XII blev enväldig kung redan som 15-åring. Den brådmogne Karl XII myndigförklarades i november 1697 efter att en förmyndarregering styrt landet i ett halvår. Kanske trodde männen kring kungen att de skulle kunna använda honom som marionett, men Karl XII som förberetts hela sitt liv för kungamakten tog makten när han fick den.Den unge monarken och hans upptåg var en viktig anledning att Sveriges fiender samlade ihop sig för att försöka återta det de förlorat till stormakten Sverige. Tidpunkten var mogen och få anade nog hur framgångsrik Karl XII inledningsvis skulle bli i sin krigsföring.På hösten 1699 fullbordades den koalition som under de närmast föregående åren byggts upp mot Sverige av Danmark, Sachsen och Ryssland. På vintern 1700 bröt sachsiska trupper in i Livland, danskarna angrep hertig Fredriks områden och på hösten samma år började ryska trupper belägra Narva.Författaren Bengt Liljegren är lärare och historiker. Han har skrivit flera biografier om historiska personer. Till hösten är han aktuell med en nyutgåva av hans hyllade biografi om Karl XII (Krigarkungen, oktober 2018).Den gåtfulle Karl XII tillbringade hela sitt vuxna liv i fält från 18-års ålder till hans död i Norge vid 36-års ålder. Han är en av de sista kungarna som ledde trupper i fält, vilket också är en av anledningarna att hans mannar var beredd att följa honom ända ner till Turkiet, när fälttågen stötte på patrull.Stormakten Sverige var en anomilitet där svenskarna slogs i en all för hög viktklass i förhållande till befolkning och landets resurser. Det är tveksamt om någon kung hade kunnat behålla stormakten i längden. Men en mindre envis och strategiskt smartare kung än Karl XII hade nog sluppit att kriga i 18 år. Hade han slutit fred i ett tidigt skede i skede av kriget hade utgången blivit annorlunda. Hundratusentals svenskar dog i Karl XII:s långa krig.Samtidigt var Karl XII mycket intresserad av vetenskap – särskilt matematik. Om han hade regerat under en fredligare period hade nog bilden av krigarkonungen varit annorlunda. Istället slutade det med en kula i Norge och vi fick aldrig veta vilken kung Karl XII blivit i fredstid. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jun 19, 202151 min

Ep 159Riddarna – artiga våldsmän som präglade medeltiden

Riddarna steg fram på 900-talet utifrån militära behov i ett fragmentiserat Europa. Med sina skinande rustningar, bepansrade hästar, lansar och svärd var de fruktade på slagfältet. Under flera århundraden kom riddarväsendet att prägla Europa militärt, socialt och kulturellt. På hoven och borgarna växte en hövisk kultur fram präglad elegans, ädelhet, artighet och visdom.Men den militärtekniska utvecklingen av långbågar, armborst och senare musköter kom att göra de kostbara riddarna sårbara och omoderna. Men den höviska kulturen som omgav riddarväsendet kom att leva kvar ända fram till 1900-talet då det exempelvis var självklart att männen på skeppet Titanic stoiskt lät kvinnorna ta plats i de fåtaliga livbåtarna.I avsnitt 159 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt Charlotte Borgerud som är historiker och arkivarie. Hon är aktuell med boken Riddarna och deras värld.Medeltiden i Europa kännetecknades av avsaknaden av en stark centralmakt, pandemier samt våld och ständiga småkrig. Människorna delades också upp i olika grupper som präster, krigare och bönder med olika skyldigheter och i vissa fall privilegier. Kungamakten var svag, vilket innebar stort oberoende för krigarna.Riddarna blev en del av våldsmakten som utvecklades till ett eget socialt skikt med privilegier som skattefrihet. Riddarna kom att bli en fruktad och effektivt bepansrat kavalleri.Kring riddarna utvecklades en hövisk kultur av elegans, ädelhet, artighet och visdom. Bland annat att man skulle värna kvinnor och barn. Detta utvecklades samtidigt som riddarna ibland dödade alla invånare när man stormat en borg.Det är en av historiens paradoxer att riddarväsendet, vars kärna var utövandet av våld, fick en ideologi där höviskhet var ett centralt begrepp. Hövisk kultur innebar elegans, ädelhet, artighet och visdom. Också mod och farliga resor till det heliga landet för att befria Jerusalem från hedningarna.Men med tiden lärdes sig infanteriet sätt att bekämpa de tunga och otympliga riddarna. Det är också den vapentekniska utvecklingen med långbågar, armborst och krutvapen som med tiden gör riddarna obsoleta. Varför skulle furstar satsa på dyra riddare, som kunde bygga sin egen maktbas, när en bonde kunde läras att hantera ett armborst på tre veckor.Lyssna också på De engelska långbågarna vs franska riddareoch De Kristna korstågen utvecklade korstågen.Bild: Utsnitt av en bild från Codex Manesse som visar en mêlée mellan riddare av Herzog von Anhalt, Wikipedia.Musik: Triumphant Opening - Arrival of the King av Emanuele Dentoni, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jun 16, 20211h 5m

Svenska kryptokupper och gestapovänner inom svensk militär underrättelsetjänst (nymixad repris)

När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat – varken militärt eller ifråga om en fungerande underrättelsetjänst. Men behoven var trängande och utan egentliga traditioner byggdes snabbt en militär underrättelsetjänst upp av egensinniga individer. Aktioner och samarbeten med utländska underrättelsetjänster genomfördes ofta utan politisk insyn.Under andra världskriget byggdes en svensk underrättelsetjänst fram som lyckades knäcka tyskarnas krypterade telegraftrafik som gick genom svenska telegraftrådar. Knäckandet av G-trafiken är en bedrift i nivå med engelsmännens knäckande av enigma-krypteringen.Samtidigt samarbetade tyskvänliga underrättelsemän med Gestapo och läckte uppgifter både om norska motståndsmän och flyktingar. I podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, om svensk underrättelsetjänst framväxt under andra världskriget. Agrell har bland annat skrivit boken Sprickor i järnridån. Svensk underrättelsetjänst 1944-1992.Historien om den svenska underrättelsetjänsten är en historia om hur ett litet land i ett geopolitiskt utsatt läge bygger upp en underrättelsetjänst som upplever stora succéer och farsartade misslyckanden.Det fanns praktiskt taget ingen underrättelsetjänst värd namnet när andra världskriget stod för dörren. Men en rad egensinniga chefer byggde upp en verksamhet som upplevde både stora framgångar och dödliga misslyckanden. En verksamhet som byggdes upp utan manualer och som ibland blev en belastning för politikerna som hade en mycket begränsad insyn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jun 12, 20211h 1m

Ep 158Bohuslän – i tre rikens historiska skärningspunkt

Bohusläns historia är präglat av läget som gränslandskap mellan tre riken. Bohuslän blev en politisk enhet först på 1200-talet när Raneriket och Älvsyssel fick en gemensam lagman. Att området skulle bli svenskt var långt ifrån självklart, eftersom det var ett naturligt omland till den norska Osloviken. Och Norge med tiden blev ett lydrike till Danmark.Under medeltiden låg Norges viktigast stad, Kungahälla, i Bohuslän. I Heliga korsets kyrka i Kungahälla förvarades en flisa av Jesus kors som den norska kungen Sigurd Jorsalafare fått i det heliga landet.I avsnitt 158 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Tomas Andersson, arkeolog och historiker. Han är sktuell med boken Bohusläns historia – Från järnåldern till 1658.Området mellan Svinesund i Norr och Göta älv i söder har varit bebott ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Under vikingatiden betalade invånarna skatt till svearna, senare införlivades området i Norge av Harald Hårfager. Omkring år 1200 bildade det som är dagens Bohuslän som lagmansdömet Viken. Och under 1500-talet blev Norge ett lydrike under Danmark. Först med freden i Roskilde 1658 blev Bohuslän svenskt.På 1300-talet byggdes en fast borg, Bagahus (senare Bohus), på Bagaholmen, där Göta älv grenar sig. Namnet Bohuslän, länet under fästningen Bagahus, kommer först på 1400-talet och avsåg till en början bara södra delen av landskapet. Men när Norge vid 1500-talets början förvandlades till provins under danska kronan och fjärrstyrdes från Köpenhamn, blev länsmannen på Bohus styresman över hela provinsen upp till Svinesund. Så fick landskapet sitt nuvarande namn.Lyssna också på Det briljanta Göteborg.Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan. Storyblock AudioBild: Bohusläns fästning, Wikipedia, Creative Commons Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jun 9, 202155 min

Göteborgs briljanta historia (nymixad repris)

Den 4 juni 1621 fick Göteborg sina permanenta stadsprivilegier, avfattade på svenska och tyska i 37 paragrafer. Men Göteborg hade flera föregångare.Göteborgs historia är berättelsen om ett Sverige som ville öppna upp sig västerut. En väl befäst stad i stormaktens västligaste utpost blev en livsnödvändig för landet med stormaktsambitioner. Göteborg blev också en stad präglad av sina utländska invånare och rikedom skapad på handel.Detta är en nymixad version av avsnitt 27 av podcasten Historia Nu där Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Peter Sandberg & ekonomhistorikern och författaren Tomas Andersson som är aktuella med boken Göteborgs historia – Porten mot väst.En rad olika städer har anlagts längs Göta älv som Kungahälla, Lödöse och Nya Lödöse. Det första Göteborg som byggdes för en grupp nederländare fick stadsprivilegier 1607, men staden på Hisingen förstördes redan 1611 under Kalmarkriget. På kungen Gustav II Adolfs order började därför nutidens Göteborg att anläggas 1619 och fick stadsprivilegier 1621.Nederländare kom att prägla staden under hela 1600-talet. Och redan på 1690-talet fick staden klädestillverkning och blev en ledande stad under frihetstiden. Under 1700-talet dominerade den brittiska marknaden stadens export. Det var också i Göteborg som det extremt lönsamma Ostindiska kompaniet grundades 1731 som bedrev handel med Kina.Kontinentalblockaden under Napoleonkrigen medförde en intensiv men kort blomstring för Göteborg, som blev transithamn för den brittiska handeln på Europa. Men efter att Napoleon besegrats vid Waterloo så tömdes Göteborgs hamn från den ena till den andra dagen. Ett nytt kapitel inleddes för staden vid Göta älv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jun 4, 20211h 4m

Ep 157Konflikten på Nordirlands rötter i den brittiska kolonialismen

Konflikten på Nordirland, the troubles, mellan katolska irländska nationalister och protestantiska brittiska unionister under åren 1968 till 2007 kostade över 3700 människor livet. The troubles har djupa historiska rötter i den brittiska koloniala myllan där etniska identiteter och kampen om resurser blandats till en dödlig konflikt i utkanten av Europa.När Irland blev självständigt från Storbritannien i början av 1900-talet bröts sex grevskap i Ulster i norr på Irland ut och blev en del av det förenade kungadömet. Här kom katoliker att aktivt diskrimineras och konflikten kom att konserveras för att bryta ut över 40 år senare.The troubles är samtidigt historien hur de viktigaste aktörerna lyckades lägga konflikten bakom sig och skriva på ett fredsavtal som i stort sett håller.I avsnitt 157 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om konflikten på Nordirland.. Upprepade uppror mot det brittiska styret på Irland från den katolska majoriteten har skapat en rädsla hos protestanterna att utplånas av de katolska nationalisterna. Samtidigt har det politiska och ekonomiska förtrycket av katolikerna varit massivt långt fram på 1800-talet Gamla historiska övergrepp och oförrätter i kampen om makten på Irland hålls levande i det kollektiva medvetandet. Nordirlands protestanter högtidlighåller årligen slaget vi Boyne den 12 juli år 1690 med en marsch, då den nykrönte engelske kungen Vilhelm av Oranien besegrade den katolske monarken Jakob II vid slaget vid Boyne. Katolikerna i de sex nordliga grevskapen som blev kvar i den brittiska unionen efter att resten av Irland blev självständigt 1921 tvingades leva som andra klassens medborgare utan politiskt inflytande och sämre ekonomiska möjligheter, medan den protestantiska majoriteten utvecklade en bunkermentalitet utan förståelse för den andre. 1969 skakades Nordirland av våldsamma konfrontationer mellan protestanter och katoliker. Dessa sammandrabbningar och våldsdåd tvingade hundratals katoliker att fly sina hem i mera blandade områden. Den brittiska armén kallades in för att få slut på våldet och sågs inledningsvis om beskyddare av katoliker. Men arméns hårda metoder fick katolikerna att med tiden betrakta dem som ockupanter. 1970 tog delar av IRA, som kallade sig Provisoriska IRA, på nytt till vapen. Provisoriska IRA inledde en bombkampanj mot både civila och militära mål. Den blodigaste perioden pågick 1971–1976. Enbart 1972 dödades nästan 500 människor, varav knappt hälften av IRA. Därefter krävde terrorn ungefär ett hundratal liv om året fram till 1994. De flesta av offren var civila. Ett viktigt skäl att avtalet blev av var insikten om att ingen part kunde besegra den andra militärt. Den nya brittiska Labourregeringen med premiärminister Tony Blair på för att nå en överenskommelse. Avtalet innebar i stora drag att Nordirland skulle få begränsat självstyre med rätt att fatta beslut om ekonomisk utveckling, jordbruk, hälsovård, socialtjänst, utbildning och miljöfrågor. Ett nytt parlament med 108 platser skulle utses för en mandatperiod på fem år. De flesta av partierna registrerades antingen som unionister (i praktiken protestanter som ville... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jun 2, 202156 min

Rötterna till kriget i Jugoslavien 1991 (repris)

Kriget i Jugoslavien startade 1991 inför ett oförstående Europa med etnisk rensning, folkmord och massflykt som följd. Orsakerna är komplexa och det krävs att vi går flera hundra år tillbaka för att förstå konflikterna ursprung.Detta är en nymixad repris av det nionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och författaren Sanimir Resic om orsakerna till kriget i Jugoslaven, där det två decennier efter krigsslutet inte går att prata om någon försoning. Sanimir Resic har bland annat skrivit böckerna Balkans historia och Jugoslaviens undergång.Vi måste gå minst 200 år tillbaka för att förstå konflikten på Balkan, men egentligen ännu längre tillbaka. För 200 år sedan skapade Napoleon ett Illyriska rike bestående av Slovenien, Kroatien och dagens Montenegro. Då skapades en tanke om att skapa ett sydslaviskt rike och från det har det funnit två linjer: att skapa ett sydslaviskt rike eller skapa egna nationalstater som övriga stater i Europa i princip var klara med på 1800-talet.På ett Balkan där folkförflyttningar, erövringar och påverkan från yttre stormakter skapat en mosaik av folk, religioner och traditioner var det svårt att skapa nationalstater utan konflikter. Många gånger har skillnader cementerats där skillnaderna egentligen varit små. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

May 29, 20211h 9m

Ep 156Malcolm Munthe – spionen bakom krylbosmällen

Den brittiske agenten Malcolm Munthe (1910-1995) var aktiv i Norden under de första åren av Andra världskriget. Med Stockholm som bas utmanade han de svenska myndigheterna genom att bygga upp ett spionnätverk i det ockuperade Norge.Sannolikt låg Malcolm Munthe bakom smällen i Krylbo den 19 juli 1941 när ett tyskt ammunitionståg exploderade. Officiellt skylldes smällen på en olycka och inte sabotage. Senare skadades han svårt under strider i Italien.I avsnitt 156 samtalar programledare Urban Lindstedt med Anders Johansson, tidigare DN-journalist som har skrivit flera böcker om andra världskrigets agentvärld. Han är aktuell med boken Mysteriet Malcolm Munthe – Churchills agent i Norden.Malcolm Munthe föddes in i den brittiska och svenska överklassen. Han var son till den berömde svenske livläkaren Axel Munthe och den engelska överklassflickan Hilda Pennington-Mellor. Han växte upp både i Sverige, Storbritannien och Italien.Winston Churchill var beredd att ockupera de svenska malmfälten i norr för att stoppa järnexporten till Nazityskland. Tanken var att besätta malmfälten via ett anfall genom Norge, men tyskarna hann före med anfallet mot Norge den 9 april 1940.Malcolm Munthe vistades i Stavanger i Norge för att förbereda det brittiska anfallet på Norge, när tyskarna inledde anfallet mot Norge och Danmark. Efter en flykt till Sverige blir han biträdande militärattaché vid den brittiska legationen i Stockholm, men arbetade för den brittiska spionorganisationen Special Operation Executive (SOE). Härifrån kom han att bygga upp ett nätverk av kurirer, spioner och sabotörer i det ockuperade Norge.Den charmige och teaterbegåvade Malcolm Munthe som växt upp i Sverige, Italien och Storbritannien kryssade i många boxar för att passa som rollen som agent för den brittiska spionorganisationen Special Operation Executive (SOE) under andra världskriget. Efter kriget skrev han en självbiografi om sina krigserfarenheter som visat sig vara väldigt opålitlig.En grupp norrmän och svenskar som påstods tillhöra Munthes agentorganisation »Röda hästen» genomförde en misslyckad sprängning av ett tåg vid norska Gudå stasjon, nära Storlien. Resultatet blev bara lite krossat glas och skärsår på några passagerare.Frågan om han låg bakom den stora smällen i Krylbo där ett tyskt ammunitionståg på väg från Norge till Finland flög i luften i den 19 juli 1941 är fortfarande obesvarad. Polisutredningen tyder på att det var en ren olycka, orsakad av varmgång i ett hjullager. Men bara några år före sin död 1995 tar han på sig ansvaret för Smällen i Krylbo 1941 i ett brev till en skollärare i Krylbo.När kampanjen mot Italien inleddes skickades Munthe till fronten där. Hans grupps uppdrag var att söka kontakt med motståndsrörelsen bakom de tyska linjerna. Munthe skadas svårt i Italien och kom resten av sitt liv lida av huvudvärk från sina skador.Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland samt Svenska kryptokupper och gestapovänner.Bild: Plattform och vagnar efter explosionen av ett tyskt ammunitionståg på Avesta Krylbo station. Krylbosmällen. Järnvägsmuseet, Public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

May 26, 202156 min

Ep 155Israel-Palestinakonflikten – två nationers kamp om land och existensberättigande

Israel-Palestinakonflikten har präglat internationell historia på ett sätt som inte motsvarar områdets geografiska utbredning.Den moderna nationalismen på 1800-talet fick judar i förskingringen att drömma om ett nationellt judiskt hem i det historiska Israel bortom det antisemitiska Europa. Någonstans glömdes araberna, som bott i området i århundranden, bort. I kampen om land och inflytande väcktes även palestiniernas nationella medvetande.I resterna av britternas korta styre av den gamla ottomanska provinsen Palestina utropades en judisk stat 1948. En stat som omedelbart utmanades av sina arabiska grannar i upprepade krig där Israel alltid gick stärkt ut ur striden.I avsnitt 155 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Johan Berggren som är diplomat som har tjänstgjort i Jerusalem. Han är aktuell med boken Den perfekta konflikten – Israel-Palestinafrågan inifrån.Problemen som uppstod vid utropande av staten Israel år 1948 har egentligen aldrig lösts. Fördrivningen av 700 000 araber som sedan dess levt som flyktingar i grannländer, på det sedan 1967 ockuperade Västbanken samt Gazaremsan uppgår idag till över 5 miljoner människor.Lyssna också på Sexdagarskriget 1967 - När kartan i Mellersta Östern målades om.Bild: Det tidigaste fotot av Jerusalem är från 1844. En daguerreotype av Joseph-Philibert Girault de Prangey (1804-1892)Musik: World Beat With Middle Eastern Vocals av Velimir Andreev, Soudnblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

May 19, 20211h 1m