Fråga forskaren

I poddens första engelska avsnitt träffar Zorica och Johan forskarna Katja Einola och Violetta Khoreva, som tilldelades 2025 års HR forskarpris av Sveriges HR-förening.  De delar med sig av sin forskning om hur AI förändrar arbetet, relationer och organisationskultur, och varför framtidens arbetsliv handlar om samspelet mellan människor och teknik. Vi diskuterar hur AI påverkar identitet, känslor och samarbeten, de praktiska utmaningarna vid implementering och forskarnas bästa råd för att införa AI på ett smart och mänskligt sätt.

Återhämtning lyfts ofta som en nyckel till ett hållbart arbetsliv – men ses nästan alltid som något som sker efter jobbet: på helgen, semestern eller yogamattan. Tänk om återhämtning i stället behöver vara en självklar del av själva arbetsdagen? I det här avsnittet möter vi Lina Ejlertsson, forskare inom arbetsmiljö och hälsa, som utmanar idén om att återhämtning är individens eget ansvar. Med stöd i sin forskning visar hon hur pauser, natur, sinnesintryck och sociala faktorer påverkar vår energi – och varför återhämtning behöver byggas in i arbetsmiljön. Vi pratar om mikropauser, kognitiv belastning och hur både hjärna och kropp signalerar när återhämtningen brister. Vi utforskar också naturens roll, hur arbetsmiljöer i sig kan dränera oss – och vad organisationer konkret kan göra för att skapa ett mer hållbart arbetsliv, där både ledare och medarbetare är en del av lösningen.

Hur förändras arbetslivet när AI, distansarbete och ständig uppkoppling blir en självklar del av vår vardag?I det här avsnittet gästas vi av Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och en av Sveriges ledande forskare inom det digitala arbetslivet.Digitaliseringen har gett oss friheter som tidigare generationer bara kunnat drömma om, nämligen möjligheten att arbeta var som helst och när som helst. I och med detta suddas gränserna mellan arbete och privatliv alltmer ut. Vad gör det egentligen med vår stress, vår återhämtning och våra relationer på jobbet?Vi pratar om hur vi kan skapa hållbara gränser i ett gränslöst arbetsliv, vilka vanor som hjälper oss att återhämta oss i en alltid-på-kultur och vad som händer när robotar och AI inte längre bara är verktyg – utan börjar bli våra kollegor.

I detta avsnitt av Fråga Forskaren fördjupar vi oss i klimakteriet – en livsfas som påverkar många kvinnors arbetsliv, men som fortfarande omges av tystnad och missförstånd. Tillsammans med våra gäster, Anna-Karin Mikkelä och Helene Strandkvist, utforskar vi vanliga symtom och utmaningar som kan påverka arbetsförmågan, ofta utan att kvinnor själva kopplar dem till (för)klimakteriet.Vi pratar om tabun och myter – både hos individer och på arbetsplatser – och diskuterar hur ledare och HR kan arbeta mer proaktivt och lyfter konkreta exempel på åtgärder som fungerar och vilka positiva effekter ett öppnare förhållningssätt kan ge, både för individen och organisationen. Avsnittet tar även upp hur digitala verktyg, rådgivning, workshops och utbildningar kan samverka för att ge rätt stöd i rätt tid.

Kan vi arbeta mindre och samtidigt behålla – eller till och med öka – värdeskapandet? I detta avsnitt av Fråga Forskaren följer vi upp den globala satsningen på fyradagarsarbetsveckan och dyker ner i resultaten från den första svenska forskningsstudien på området.Gäster är Anna-Karin Alderin, initiativtagare till studien, och Lena Lid Falkman, lektor vid Karlstads universitet och forskningsledare för den svenska studien. Tillsammans utforskar vi vad som faktiskt händer när organisationer inför modellen 100–80–100: bibehållet värdeskapande, kortare arbetstid och oförändrad lön.Samtalet utgår från resultaten i den svenska studien och belyser hur deltagande verksamheter praktiskt hanterat arbetstidsförkortningen samt vilka effekter det haft på motivation, kreativitet och engagemang. Samtidigt diskuteras risker, utmaningar och kritiska perspektiv, vilket sätter arbetstidsfrågan i ett större sammanhang och visar varför den är central för både konkurrenskraft och ett hållbart arbetsliv.

I säsongspremiären av Fråga Forskaren tar Johan och Zorica grepp om en fråga som alltid är aktuell i dagens arbetsliv: hur skapar vi en trygg och inkluderande arbetsmiljö som förebygger könsdiskriminering och sexuella trakasserier?Gäster är Karin Allard, universitetslektor i psykologi vid Göteborgs universitet, och Anders Pousette, forskare och universitetslektor vid Psykologiska institutionen. Tillsammans berättar de om sin studie ”Trygg och genusmedveten arbetsmiljö” och varför nyckeln ofta finns i organisationsklimatet – inte bara i policydokumenten. Vi pratar om gråzoner, tystnadskultur, ledningens ansvar, varför det förebyggande arbetet ofta blir svårt att omsätta i praktiken – och hur det kan integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet.Dessutom får du höra om ett nytt verktyg under utveckling som hjälper organisationer att mäta och diskutera klimatet kopplat till könsdiskriminering och sexuella trakasserier – och hur arbetsplatser kan vara med och bidra i nästa steg.En konkret, forskningsnära och praktiskt användbar start på en ny säsong

Vad avgör om vi presterar stabilt – i vardagen, i ledarskap och under press? I det här avsnittet av Fråga forskaren fortsätter vi samtalet om personlighet, prestation och hjärnans styrsystem. Gäst är Torbjörn Vestberg, neuropsykolog och forskare vid Karolinska Institutet, med nära 20 års forskning om exekutiva funktioner.  Vi pratar om varför vissa människor håller fokus när andra tappar det, varför personlighetstester ofta missar målet – och hur stress, sömnbrist, avbrott och öppna kontorslandskap kan få hjärnans styrsystem att krascha. Dessutom: vad ledare faktiskt kan göra för att skapa hållbar prestation, och om AI kan hjälpa oss att bli mer – eller mindre – mänskliga. 

I det här avsnittet av Fråga Forskaren möter Zorica Bodiroza och Johan Segergren personlighetsforskaren Petri Kajonius, universitetslektor och docent i psykologi vid Lunds universitet. Tillsammans dyker de ner i frågan som berör både chefer, HR och oss som människor: Varför är vi som vi är – och hur mycket går faktiskt att påverka? Petri reder ut vad femfaktormodellen (Big Five) egentligen mäter, varför den är så robust, vad den generella personlighetsfaktorn (GFP) är och hur personlighet hänger ihop med prestation, ledarskap och välmående. De pratar också om mörka personlighetsdrag, den omdiskuterade “Dark Triad” vs “Dark Factor”, och vad forskningen faktiskt säger om riskbeteenden, etik och urspårning på jobbet. Samtalet glider vidare in på arv vs miljö, fri vilja, självinsikt och hur AI och språkmodeller börjar användas för att mäta personlighet – inte bara med tester, utan genom hur vi skriver, talar och beter oss. Ett avsnitt för dig som jobbar med rekrytering, ledarskap, HR – eller bara är nyfiken på dig själv och andra. 

I det här avsnittet av Fråga Forskaren fortsätter vi vår AI-höst och fördjupar oss i vad människocentrerad AI faktiskt innebär — bortom hajp, buzzwords och snabba tekniska lösningar. Gäst är Pontus Wärnestål, biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad och expert på interaktiv AI med över 20 års erfarenhet av AI-design, policy och strategi. Samtalet kretsar kring varför så många AI-projekt fortfarande är teknikdrivna, vilka risker som uppstår när verksamheter lutar sig mot språkmodeller från stora amerikanska techbolag, och hur det påverkar makt, kontroll, demokrati och språk. Pontus delar konkreta exempel på hur AI kan stödja snarare än ersätta professioner — bland annat inom akutvården — och varför mindre, specialiserade modeller ibland är både smartare och mer hållbara än storskaliga lösningar. Vi berör också frågor om etik, upphovsrätt och arbetsvillkor för dem som producerar data, liksom AI:s klimat- och resursavtryck samt hur ledningar och politiker kan ta ett mer informerat ansvar. Dessutom diskuterar vi vad studenter och medarbetare behöver förstå för att använda AI på ett kritiskt och genomtänkt sätt. Pontus avslutar med en tydlig uppmaning: nöj dig inte med de enkla svaren — läs på, ifrågasätt och bygg din egen kunskap om AI. 

Hur förbereder vi organisationen för en AI-vardag – bortom hype, rädsla och rena teknikfrågor? I det här avsnittet av Fråga forskaren fortsätter vi på temat AI och riktar fokus mot organisering, lärande och ledarskap. Programledaren får sällskap av Petra Stergel, generalsekreterare och vd för Sveriges HR-förening, och dagens forskargäst är Annika Engström, professor vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Hon forskar om hur AI förändrar organisationer, arbetsroller och ledarskap – och vad som krävs för att göra resan på ett hållbart sätt. Utifrån forskningsprojekten Preparing for AI transformation och Proactive organisation and work design for AI integration pratar vi om varför AI-arbetet inte är ett teknikprojekt utan ett förändrings- och lärandeprojekt, vilka beredskapsmekanismer som behöver finnas på plats och hur HR kan ta en aktiv roll i att leda utvecklingen. 

I det här avsnittet av Fråga Forskaren dyker vi ner i hur artificiell intelligens håller på att förändra HR – från rekrytering och medarbetares välbefinnande till HR:s roll som profession. Gäst i studion är Christoffer Larsson, doktorand vid Mälardalens universitet, som forskar om etik i användningen av AI inom HR. Samtalet handlar om de etiska utmaningar och möjligheter som uppstår när AI blir en del av HR-arbetet. Christoffer delar insikter om hur frågor som rättvisa, transparens och ansvar hamnar i fokus när algoritmer används för att fatta beslut om människor. Han beskriver konkreta dilemman – som t ex vad som händer när en AI gör ett felaktigt urval i en rekrytering – och väcker den viktiga frågan: vem bär egentligen ansvaret då? Men samtalet stannar inte vid riskerna. Vi blickar också framåt mot AI:s potential att effektivisera HR, frigöra tid och stärka medarbetares välbefinnande – om tekniken används på ett etiskt hållbart sätt. Christoffer menar att HR kan ta en ny och viktig roll som organisationens ”etikväktare”, men att det kräver ny kompetens inom både teknik och etik. Lyssna för att få nya perspektiv på hur HR kan forma framtidens arbetsliv – där tekniken tjänar människan, inte tvärtom. 

Jonathan Schunnesson, nybliven doktor vid Handelshögskolan i Stockholm är tillbaka i Fråga Forskaren – nu med sin färdiga avhandling Never Settle. I början av 2024 mötte vi honom i det uppskattade avsnittet “I want it all and I want it now” (nr 69), där han berättade om sin pågående forskning. Nu är den klar – och vi får ta del av resultaten. Jonathans avhandling beskriver ett nytt etos i arbetslivet, där unga inte längre söker “det rätta valet” utan försöker hålla alla dörrar öppna. Men leder den här ständiga optimeringen till frihet – eller blir den i sig en börda? Vi pratar också om hur gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut, och om hans nya begrepp “hyper-engagerad” och “hypo-disengaged”, som fångar vår tids syn på engagemang på ett nytt sätt. Ett samtal om framtidsångest, möjlighetsmaximering – och vad både unga och arbetsgivare kan lära av forskningen. 

Stefan Söderfjäll och Simon Elvnäs har skrivit en bok, Kära Ledarskap, där de vill lyfta fram det som är essensen och grunden i ledarskapet utifrån den vida forskning som finns inom området. Att leda är en aktiv handling och att det, lite förenklat, finns tre grundläggande och avgörande beteenden i de flesta typer av ledarskap; att förtydliga, att följa upp och att återkoppla i en återkommande cyklisk process. Så lyssna in när Zorica och Johan nystar vidare för att mer konkret förstå vad dessa tre grundläggande beteenden innebär, hur de kan förstärkas och utvecklas.

Louise Bringselius, docent i organisation och ledning vid Lunds universitet och tidigare forskningsledare i Tillitsdelegationen, är tillbaka till Fråga forskaren. Sedan vårt senaste möte med Louise har hon skrivit en ny bok om det närliggande begreppet psykologisk trygghet. Vi samtalar om hur företag och myndigheter kan verka för psykologisk trygghet och öppna samtal. Att vägen mot psykologisk trygghet inte alltid är enkel, utan den bygger på förmågan att både sätta gränser och riva dem. Vidare pratar vi om vikten att hantera tystnadskultur och hur man skapar ett klimat där anställda vågar tala öppet om åsikter, tankar och misstag.

Vad är gemensamt för verksamheter som lyckas att ha nöjda kunder, engagerade medarbetare och nå bra ekonomiskt resultat samtidigt? I detta avsnitt av Fråga forskaren möter du Henrik Eriksson, professor vid avdelningen för Service Management and Logistics vid Chalmers Tekniska Högskola, som delar med sig av 20 års forskning inom området. Henrik sammanfattar och delar med sig av principer och arbetssätt som ligger bakom riktigt framgångsrika verksamheters sätt att organisera och bedriva sin verksamhet.

Ta del av ett inspirerande samtal med Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm. I detta avsnitt delar Lars med sig av drivkrafterna bakom de förändringar som Handelshögskolan genomfört och genomför. Han utforskar vikten av att integrera reflektion och empati i utbildningar för att möta den snabba teknologiska utvecklingen och den digitala världens utmaningar. Lars delar även med sig av sin syn på hur man skapar framstående forskning med globalt genomslag. Han belyser även Handelshögskolans strategier för att främja mångfald och kvalitet, samt motverka glädjebetyg och betygsinflation, som till viss del präglar delar av den svenska utbildningsmiljön.    

I dagens avsnitt gästas vi av Stefan Lindström – forskare och testutvecklare med lång erfarenhet av personlighetstester och beteendebedömningar. Vi pratar om vad olika typer av tester faktiskt mäter, när de är användbara – och när de riskerar att göra mer skada än nytta. Stefan reder ut skillnaden mellan personlighetstester, beteendetester och kognitiva tester, och varnar för överanvändning och feltolkning i t.ex. rekrytering. Vi diskuterar också riskerna med att människor formar sin identitet efter testresultat, samt hur AI kan påverka framtidens testutveckling. Slutligen delar Stefan med sig av vad han önskar att fler förstod om testernas möjligheter – och begränsningar.

I det här avsnittet träffar vi Emma Stenström, docent vid Handelshögskolan i Stockholm och författare till den prisade boken Bubbelhoppa – konsten att förstå världen bortom din egen.      Vi pratar om varför bokens budskap är mer aktuellt än någonsin i en tid där världen blir alltmer polariserad. Samtidigt växer behovet av att förstå varandra över gränserna – att lyssna, mötas och våga lämna våra bubblor. Emma berättar vad som inspirerade henne att skriva boken, vad bubbelhoppning faktiskt innebär och vilka förmågor vi behöver träna för att kunna förstå oliktänkande. Vi pratar om hur bubbelhoppande kan tillämpas i vardagen, både privat och i arbetslivet, varför det är så svårt att lämna sin egen bubbla – och vad vi som individer och organisationer kan göra för att bevara och utveckla modet att förstå världen bortom vår egen.

Vi pratar ofta om framgång – men sällan om våra felsteg. I det här avsnittet möter vi Jonas Dahl, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, som studerat varför vi har så svårt att prata om misslyckanden, och vad som händer när vi faktiskt gör det. Hur skiljer sig skam från skuld? Vad krävs för att skapa psykologisk trygghet på jobbet? Och varför är öppenhet kring misstag avgörande för lärande, innovation och en sund arbetskultur? Ett ärligt samtal om mod, ledarskap och att göra fel – tillsammans. 

I detta avsnitt av Fråga Forskaren träffar Zorica och Johan Dan Hasson - forskare i stress och hälsa samt författare till boken Faktastiskt. Vi djupdyker i varför många arbetsmiljöbeslut baseras på antaganden – och vad som händer när vi istället börjar leda med fakta, dialog och tillit.  Vi pratar om vägen från reaktiv till proaktiv arbetsmiljö, hur chefer kan skilja på positiv och negativ stress, och varför individuell återhämtning är avgörande. Dan delar också med sig av praktiska tips för målstyrd rehabilitering och hur man skapar verklig delaktighet i organisationer.

Arbetslivet förändras i snabb takt. Digitalisering, AI och nya arbetssätt omformar våra roller – men i centrum står fortfarande människan. För det är vi som skapar värdet, inte tekniken. Så hur kan vi som medarbetare ta kontroll, anpassa oss och forma en arbetsvardag som känns meningsfull?  I det här avsnittet fördjupar vi oss i begreppet job crafting – de förändringar medarbetare själva gör i sitt arbete för att skapa mer mening och engagemang, och som samtidigt kan öka både välbefinnande och effektivitet. Gäst i detta avsnitt är Ellen Jaldestad, forskaren bakom en avhandling som visar att job crafting inte bara stärker arbetsglädjen, utan också minskar personalomsättning, bygger socialt kapital i arbetsgrupper och till och med påverkar när vi väljer att gå i pension. Vi pratar om vad som skiljer job crafting från traditionell arbetsutveckling, varför det är särskilt relevant i dagens arbetsliv – och hur organisationer konkret kan komma igång. Ett avsnitt för dig som vill förstå – och vara med och forma – framtidens arbetsliv.

Lika kompetenta – men olika löner: Vad beror det på? Så här års är löneförhandlingar, lönerevisioner och lönesamtal i fokus hos många organisationer. Samtidigt pågår en aktuell debatt om att kvinnor "jobbar gratis efter kl. 16:12" – en symbolisk markering av de kvarstående löneskillnaderna mellan könen. I detta poddavsnitt möter Johan och Zorica Richard Wahlund, professor i företagsekonomi och chef för Centrum för medie- och ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm. Richard delar med sig av sin forskning om studenters löneförväntningar, med särskilt fokus på skillnader mellan kvinnor och män. Samtalet kretsar kring hur självbild påverkar löneförhandlingar, varför kvinnor ofta tenderar att värdera sin kompetens lägre än män, och hur detta i sin tur påverkar löneutfallet. En ny pågående studie bekräftar dessa mönster. Avslutningsvis delar Richard med sig av konkreta råd till både kvinnor och arbetsgivare.

Världen förändras i snabb takt. På senare tid har vi sett hur grundläggande demokratiska värden utmanas, hur demokratiska processer monteras ner och hur självklara principer som inkludering, jämställdhet och hållbarhet ifrågasätts. Samtidigt driver den tekniska utvecklingen fram nya möjligheter – men också svåra etiska dilemman, både i samhället och på våra arbetsplatser. I detta avsnitt möter vi Erica Falkenström, forskare i organisationsetik, för att utforska vad etik egentligen innebär och varför den inte ska förväxlas med sunt förnuft. Vi diskuterar etikens historiska rötter och dess roll i dagens arbetsliv. Vilka verktyg finns för att systematiskt arbeta med etik i organisationer? Vad innebär det att vara en etiskt kompetent ledare? Och hur kan vi identifiera och förebygga riskfyllda etiska situationer innan de blir problem? Erica delar också sina tankar om begreppet ”rationella emotioner” och hur de kan hjälpa ledare att fatta bättre beslut i moraliskt laddade situationer. Dessutom lyfter vi de vanligaste etiska dilemman som organisationer står inför idag – och varför HR:s roll i dessa frågor kommer att bli allt viktigare i framtidens arbetsliv. 

I det här avsnittet pratar vi om steget från ett traditionellt arbetsliv till ett "jobbonärsliv" – där fler fortsätter jobba längre, men på nya och mer flexibla sätt. Samtidigt som pensionsåldern höjs behöver arbetsgivare och organisationer fundera på hur de kan skapa förutsättningar för att både behålla och ta tillvara äldre medarbetares kompetens. Vår gäst Robin Jonsson, universitetslektor vid Karlstads universitet och involverad i forskning om faktorer som påverkar arbetslivsdeltagande före och efter pension, delar med sig av aktuella insikter och forskning. Vi pratar bland annat om vad åldersmedvetet ledarskap är och varför det behövs, samt vilka organisatoriska åtgärder som är viktiga för att möjliggöra ett längre arbetsliv. Robin berättar också om forskningsprojektet "Arbete och Pensionering" som genomförts i Göteborgs stad. Vi diskuterar resultat kring pensionspreferenser – vilka vill och kan jobba vidare efter 65 år och vad betyder det för arbetsgivare? Dessutom fördjupar vi oss i begreppet kapabilitet och varför individuell och organisatorisk kapabilitet är centralt för att lyckas med åldersmedvetet ledarskap. Ett samtal för alla som jobbar med ledarskap, HR och organisationsutveckling och som vill förstå hur vi skapar ett hållbart arbetsliv när fler förväntas jobba längre. 

I det här avsnittet tar vi avstamp i hur HR-funktioner fortsatt behöver utvecklas i en alltmer digital värld och vilken roll HR behöver spela. Per Thilander beskriver HR som en libero som behöver röra sig över hela organisationen för att verkligen förstå verksamhetens kärna men också driva på förändring och utveckling. Per beskriver också hur HR behöver sätta sig i chefers cockpit för att verkligen förstå vilka utmaningar chefer har och hur HR kan bidra till att skapa rätt organisatoriska förutsättningar. En stor utmaning för HR är att fortsatt vara relevanta i en föränderlig tid och det humana perspektivet kommer vara än viktigare i en teknologisk framtid, där behovet av ständig kompetensutveckling är stor. Nyfikenheten behöver därför vara den största drivkraften och den egna transformationen för HR in i framtiden kräver en annan syn på sig själv. En spännande resa som aldrig tar slut. 

I detta avsnitt tar vi ett djupdyk i den senaste forskningen med Thomas Andersson, professor vid Högskolan i Skövde, som leder forskningsgruppen Medarbetarskap och organisatorisk resiliens.  Vi utforskar tre avgörande teman för framtidens arbetsplatser:  🔹 Medarbetarskap och resiliens – Vad krävs för att bygga motståndskraftiga organisationer, och varför är det viktigare än någonsin?  🔹 Utvecklat medarbetarskap – Hur kan vi minska hierarkisk kontroll och istället främja engagemang och innovation genom ökad autonomi och ansvar?  🔹 Relationer på jobbet – En banbrytande studie visar att relationen med chefen är avgörande för medarbetarnas arbetstillfredsställelse och engagemang. Vad innebär det för ledarskapet och arbetsplatskulturen?  Resultaten ger tydliga insikter och strategier för att stärka både ledarskap och samarbete. Hur kan din organisation ta nästa steg? Lyssna in! 

I detta avsnitt möter vi Isabelle Hansson, fil.dr. i psykologi vid Göteborgs universitet, som forskar om åldrande, hälsa och pensionering. Utifrån bland annat forskningsstudien HEARTS delar hon insikter om hur faktorer som hälsa, ekonomi, sociala relationer och personlighet påverkar övergången till pension. Vi diskuterar vad som skapar välmående efter pensioneringen, hur personlighetsdrag kan spela in och vilka skillnader som finns beroende på utbildning, yrkesbakgrund och arbetsmiljö. Vi får också veta varför vissa väljer att fortsätta arbeta och hur gradvisa pensionsövergångar kan underlätta steget från yrkesliv till pension. Ett avsnitt fyllt av konkreta råd och nya perspektiv som kan inspirera både individer och arbetsgivare att tänka till och planera transitionen från arbete till pension.   

I det här avsnittet utforskar vi Maria Åkessons och Michel Thomsens forskning och rapport ”AI i byråkratins tjänst – förändrad digital arbetsmiljö när robotkollegor blir en del av vardagen”. Vi dyker ner i hur AI och automatisering omformar arbetslivet och vilka möjligheter, utmaningar och ansvar som följer med utvecklingen. Vi diskuterar vikten av att designa AI-lösningar som främjar kontroll, feedback och flow, samtidigt som rättssäkerhet, likabehandling och transparens behöver finnas med från början. En annan central aspekt är att tidigt klargöra vad som ska effektiviseras och varför, för att säkerställa att insatserna verkligen är ändamålsenliga. Avsnittet erbjuder många praktiska insikter och reflektioner för organisationer som vill införa AI på ett hållbart och genomtänkt sätt.

Fråga Forskaren var på plats live och sände direkt från HR-föreningens stora event HR-dagarna 2024.  På scen tillsammans med Johan och Zorica var vinnaren av HR-forskningspriset, Andreas Wallo, och vinnaren av Årets HR-bok, Emma Stenström. I surret på scenen får vi höra närmare om Andreas forskning kring personalvetarens yrkesroll, arbetsuppgifter och framtida möjligheter och utmaningar både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Och i samtalet med Emma får vi höra mer om hennes bok ”Bubbelhoppa” och metoden "bubbelhoppning," som handlar om att aktivt kliva ut ur sin egen sociala eller kulturella bubbla för att möta och förstå människor med andra perspektiv. 

I detta avsnitt av Fråga forskaren fördjupar vi oss i hur AI, robotik och digitalisering påverkar engagemang och arbetsmiljö på arbetsplatserna. Vår gäst är Åsa Cajander, professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet, som forskar om dessa viktiga frågor. Vi diskuterar hur teknologiska och mänskliga faktorer måste balanseras för att lyckas med digitala transformationer, vilka är de viktiga faktorerna som behöver adresseras för en lyckad integration, och hur man organiserar AI-implementering för att öka engagemanget och frigöra människor från rutinuppgifter. Dessutom berör vi AI som ett verktyg för kompetensutveckling och lärande med dess fördelar och utmaningar. Avslutningsvis reflekterar vi över hur utformar man en hälsosam digital arbetsmiljö på övergripande nivå utifrån att allt fler digitala system är en del av allas vår vardag och hur utvecklingen ser ut gällande praxis för integrering och reglering av nya AI verktyg. 

I dagens avsnitt pratar Zorica och Johan med Frida Pemer, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, om hennes forskning kring digital transformation i professionella tjänsteföretag. Samtalet kretsar kring frågor som hur digitala verktyg och AI påverkar företagens arbetssätt, leveransmodeller och affärsstrategier, samt hur digitaliseringen omformar synen på mänsklig expertis. De diskuterar också hur lärande kan organiseras i kunskapsintensiva organisationer och vilka ledarskapsförmågor som behövs för att hantera digital transformation och främja kontinuerligt lärande och kompetensutveckling. 

I dagens poddavsnitt för Johan och Zorica ett insiktsfullt samtal om lärande och kunskap med Anna Jonsson, docent och lektor vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet.  Utgångspunkten för samtalet är frågor som: Hur lär vi oss egentligen? Vad säger forskningen om individuellt och organisatoriskt lärande? Hur lär vi om lärande? Hur kan vi säkerställa att en organisation blir en lärande organisation, och varför är det så svårt att skapa en sådan kultur, trots att det kan verka självklart? Vi kommer även in på skillnaden mellan att "veta" och att "kunna" och varför det är viktigt att förstå skillnaden. Hur organiserar vi ”ekosystem för lärande” i dagens arbetsliv för både individers och organisationers utveckling? Och sist men inte minst diskuterar vi Annas engagemang i forskningskommunikation, vetenskapens roll i dagens samhälle och hur kampen om uppmärksamhet och den snabba teknikutvecklingen påverkar kunskapsspridningen.    Missa inte detta inspirerande samtal! 

Dagens poddgäst är Anna-Carin Alderin, initiativtagare till 4 Day Week i Sverige och nationell partner till 4 Day Week Global. Samtalet fokuserar på den forskning som finns och ligger till grund för införandet av fyra dagars arbetsvecka, med särskild betoning på evidensbaserade resultat från länder som redan genomfört projektet. Vi diskuterar även bakgrunden till 4 Day Week-konceptet och vilka framgångsfaktorerna är för att kunna frigöra tid och arbeta smartare.  Och självklart pratar vi om den kommande svenska studien som kommer att genomföras i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet. 

Idag lever vi i ett unikt historiskt skede där synen på arbete och tid är under omvandling. Diskussioner om till exempel fyra-dagars arbetsveckor visar på en växande medvetenhet om behovet av att effektivisera och balansera arbetslivet. Och dagen avsnitt med David Larsson Heidenblad tar avstamp i Davids bok ”Ta din tid – gör mindre men bättre”. David delar med sig några av de mest centrala metoderna och principerna som vi behöver överväga i dagens arbets- och privatliv, bland annat vikten av fokus, hantering av tillgänglighetskulturen, samt att särskilja planering från genomförande.  

Vi avslutar vårsäsongen tillsammans med Micael Dahlen, som är världens första professor i lycka och ansvarig för det nybildade centret för välmående, välfärd och lycka på Handelshögskolan i Stockholm. Utgångspunkten för vårt samtal är att det finns tydlig empiri om att lyckligare individer är mer produktiva, kreativa samt mer samarbetsvilliga – vilka alla tre är delkomponenter som bidrar till att stärka organisationers konkurrenskraft. Vidare pratar vi om att ekonomins grundläggande syfte i stort är att bidra till vårt välbefinnande, både som individer och som samhälle och att centrets mål är att utforska hur vi kan leva våra bästa liv och skapa ett bättre samhälle för allas bästa.  

Zorica och Johan fortsätter att utforska hur den ökade användningen av digitala verktyg, AI och robotisering påverkar våra arbetsplatser och dess arbetsmiljö. Utgångspunkten för detta avsnitt är Magdalena Ramstedt Stadins doktorsavhandling om digital stress och kunskapssammanställningen ”Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön”. Vad är digital stress och kan man säga något om vilka som riskerar att drabbas? Kunskaper om hur tekniken påverkar människors arbetsförhållanden och arbetsmiljö är viktiga, dels för att förstå de förändringar som sker, dels för att kunna arbeta förebyggande. Att beakta arbetsmiljöaspekter redan vid planering, utveckling och införande av ny teknik är viktigt och därför är det så intressant att ta del av de insikter som den aktuella kunskapssammanställningen kan ge oss – och som du får lyssna till i det här avsnittet. 

I detta avsnitt träffar Johan och Zorica Magnus Lodefalk, docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro Universitet och initiativtagare till det tvärvetenskapliga och internationella forskningslaboratoriet AI-Econ Lab. Ett samtal med utgångspunkt i Magnus forskning och bok, ”Artificiell Intelligens och jobben”. Det handlar om allt från vad som skiljer AI mot andra tekniska intåg till att AI förmodas påverka nästa alla jobb i termer av löneutveckling, produktivitet, kompetenskrav och innehåll. Vad kan styrelser och företagsledningar göra för att inventera hur AI kan och kommer att påverka verksamheten, dess yrken och enskilda individer? Lyssna in på avsnittet som har en positiv ansats och ett budskap om att framtiden blir vad vi tillsammans gör den till genom tankesättet ”We should not ask what AI will do to us but what AI can do for us”. 

I detta avsnitt av Fråga Forskaren träffar Johan och Zorica Gunilla Avby, fil.dr och docent i pedagogik vid Stockholms universitet och Jönköping Academy. Samtalet utgår från två av Gunillas forskningsteman; Hur man organiserar och leder för att integrera vardaglig drift och utveckling för att skapa innovationskraft i verksamheten? Och hur man ska man tänka för att forma system för ledarutveckling som utgår från verksamheten och de vardagliga utmaningarna? Ett samtal som ger många konkreta tips och modeller som till exempel vikten av att lära om lärandet, lärspiralens sju steg och vikten av att ha uthållighet och kunna härbärgera osäkerheten i problemformuleringsfasen.  

Ledarskapet riskerar att devalveras och förlora sitt värde när det får en massa tillägg och prefix. Tilläggsord som coachande, transformerande eller tillitsbaserat, för att nämna några, skapar snarare förvirring och kan leda till osäkerhet i utövandet av ledarskapet. Stefan Söderfjäll och Simon Elvnäs har skrivit en bok, Kära Ledarskap, där de vill lyfta fram det som är essensen och grunden i ledarskapet utifrån den vida forskning som finns inom området. Att leda är en aktiv handling och att det, lite förenklat, finns tre grundläggande och avgörande beteenden i de flesta typer av ledarskap; att förtydliga, att följa upp och att återkoppla i en återkommande cyklisk process. Så lyssna in när Zorica och Johan nystar vidare för att mer konkret förstå vad dessa tre grundläggande beteenden innebär, hur de kan förstärkas och utvecklas.   

Ta del av ett inspirerande samtal med Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm. I detta avsnitt delar Lars med sig av drivkrafterna bakom de förändringar som Handelshögskolan genomfört och genomför. Han utforskar vikten av att integrera reflektion och empati i utbildningar för att möta den snabba teknologiska utvecklingen och den digitala världens utmaningar. Lars delar även med sig av sin syn på hur man skapar framstående forskning med globalt genomslag. Han belyser även Handelshögskolans strategier för att främja mångfald och kvalitet, samt motverka glädjebetyg och betygsinflation, som till viss del präglar delar av den svenska utbildningsmiljön. 

Storskaligt kreativt samarbete blir idag allt vanligare och viktigare inom till exempel kreativa näringar, innovationsprocesser och utvecklingsprojekt. Att tillvarata och förena många människors kreativitet är viktigt i dagens föränderliga, mångtydiga och komplexa värld. Tillsammans med Aron Schoug, forskare från Stockholms universitet, får vi ta del av forskning som kan hjälpa oss att förstå vad som är viktiga förutsättningar och nycklar för att framgångsrikt organisera och leda storskaliga innovativa processer. Vi får även ta del av Arons forskning vad som är viktiga förutsättningar för ideella organisationer att få människor att engagera sig och att stärka ideellas engagemang.  

Upptäck konsten att hantera och förebygga konflikter i arbetslivet med Thomas Jordan, som har över 30 års erfarenhet av både forskning och arbete inom konflikthantering. I detta avsnitt djupdyker Zorica och Johan i konstruktiva strategier och viktiga insikter för att hantera konflikter, både i arbetslivet och privat. Lär dig om de grundläggande behoven bakom många konflikter och hur rätt hantering kan omvandla dem till kraftfulla källor för nytänkande och produktivitet.   Missa inte chansen att bygga en starkare samarbetskultur – lyssna in för att ta del av Thomas Jordans värdefulla råd och tumregler för att navigera konflikter framgångsrikt. 

Att engagera den yngre generationen i arbetet har blivit en växande utmaning för många organisationer. Forskning tyder på att denna generation har annorlunda förväntningar och idéer om arbetslivet, samtidigt som organisationer har ökat sina ansträngningar alltmer för att attrahera ung och kompetent arbetskraft. I detta avsnitt samtalar Zorica och Johan med Jonathan Schunnesson, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm. Jonathans forskning belyser delar av denna diskripens som finns i förväntansbilden från både unga medarbetare och arbetsgivare. Vad består skillnaden i förväntningar och synen på gällande bland annat arbetsuppgifter, prestation och engagemang. Är ens engagemang viktigt för den unga generation som kommer ut på arbetsmarknaden? Kan det finnas risk att unga upplever engagemang som en press snarare än något lustfyllt och eftersträvansvärt?    BIO Jonathan Schunnesson är doktorand vid Department of Management and Organization på Handelshögskolan i Stockholm. Hans forskning handlar om engagemang och identitet på moderna arbetsplatser, särskilt utifrån ungas perspektiv (s.k. young professionals) och hur de navigerar ett arbetsliv som ofta framstår mer glamoröst än vad det är i praktiken. 

Vi kickar igång säsong åtta tillsammans med Ulf Ericsson och Pär Pettersson. Det blir ett spännande och givande samtal utifrån deras forskning och bok där de säger ”Vält pyramiden i arbetslivet – fokus på ledarskap är inte lösningen” utan menar att företag och organisationer i stället bör rikta ljuset mot verksamhetsskapet – vilket skulle främjar både effektivitet och välbefinnande. Vi pratar om vad det skulle innebära att göra denna förflyttning från att ha fokus på ledarskap, hierarki, roll och individ till att ha fokus på dialog om det gemensamma uppdraget och verksamheten. Hur får vi till arbetssätt och processer så att vi tillsammans kan utbyta bilder och få en förståelse för vilka förutsättningar, villkor och behov som finns för att lyckas med vårt uppdrag?    Ulf Ericsson är professor i personal- och arbetslivsvetenskap och Pär Pettersson är biträdande professor i personal- och arbetslivsvetenskap med inriktning psykologi. Båda är verksamma vid Högskolan i Kristianstad. Mer information och länkar hittar du på https://hrforeningen.se/podcasts/  

I säsongens avslutande avsnitt får vi ta del av forsning och utvecklingsarbete inom stress, hälsa och psykosocial arbetsmiljö som bedrivs inom Institutet för stressmedicin, ISM, vid Västra Götalandsregionen. Lisa Björk och Linda Corin berättar närmare om vilka de viktigaste organisatoriska förutsättningarna och faktorerna är för att få en bra psykosocial arbetsmiljö. De berättar närmare om studien ”Att leda lagom många”, en kunskapssammanställning om betydelsen av antalet medarbetare per chef och vilka de viktigaste faktorerna är som påverkar chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö och hur chefers arbetsmiljö påverkar medarbetarnas prestationer, hälsa och möjligheter att stanna i arbete. Sist men inte minst får vi vetskap om Chefoskopet, forskningsbaserat verktyg för att utveckla chefers organisatoriska förutsättningar.  

Från de globala utmaningarna som klimatkrisen till de mer vardagliga konflikterna med grannen: samarbete är nyckeln till lösningarna! Och i detta avsnitt för du höra mer om konsten att bli en smart samarbetare.  Tillsammans med Alexander Löfgren, doktor i industriell ekonomi och organisation vid KTH och framstående utvecklare av kollektiv intelligens, utforskar vi de avgörande förmågorna och beteendena som behövs för att bli samarbetskickliga individer. Många samarbeten går i stöpet på grund av komplicerade strukturer som misslyckas med att koppla samman uppgiftens yttre motiv med individernas inre motivation och värdeskapande.  Hur kan vi träna och utveckla våra samarbetsförmågor som individer? Vilka steg behövs för att stärka samarbetet på grupp- och organisationsnivå? Dessa frågor och många fler kommer att diskuteras i dagens avsnitt. Så, häng med när Johan, Zorica och Alexander tar oss med på en resa genom konsten att bli en smart samarbetare. 

I det här avsnittet presenteras en spännande forskning från Stockholms universitet. Där arbetar man med ett innovativt projekt för att skapa en AI-baserad lösning, designad för att identifiera och förstå känslor i mänsklig icke-verbal kommunikation. Forskningsprojektet är tvärvetenskapligt och syftar till att förbättra vår förmåga att uppfatta och tolka känslomässiga uttryck. Lennart Högman, som är universitetslektor vid universitetets psykologiska institution och deltar i projektet, berättar närmare om studien. Han beskriver hur verktyget kan bidra till att förenkla och förbättra vår vardagliga kommunikation. Genom att använda verktyget som en slags assistent kan vi lära oss att bättre förstå och reagera på icke-verbala signaler såsom ansiktsuttryck, kroppsspråk och nyanser i röstens tonfall.