Den nya ekonomin

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard står framför en rymdfarkost i Houston för att skriva under ett avtal som nästan helt passerat under radarn. Dokumentet kallas Pax Silica och syftar till att säkra leveranskedjorna för den teknik som ska bygga framtiden. Men bakom de diplomatiska leendena döljer sig en amerikansk plan för att bryta Kinas dominans. Har Sverige just klivit in i en ny, osäker världsordning?

Vi testar ett nytt format och djupdyker i en teori som förklarar allt från NBA-stjärnornas utveckling till den nuvarande geopolitiska världsordningen: Höjdekonomin. Har du en fråga du vill få besvarad i podden, eller vill bara höra av dig i största allmänhet? [email protected]

En kvinna sitter fast i en bensinkö 1979, tänder en cigarett och undrar varför presidenten inte gör något åt bränslebristen. Nästan 50 år senare ekar frustrationen när Iran hotar att stänga det strategiska Hormuzsundet. Historikern Edoardo Altamora analyserar likheterna mellan 70-talets oljechocker och dagens explosiva spänningar, där priset på råvaran återigen är ett politiskt vapen som skakar världsekonomin i grunden.

När ayatolla Khomeini landade i Teheran 1979 lovade revolutionen att ekonomin skulle tjäna folket, inte bara eliten. Snart föddes en parastatlig sektor av stiftelser och pensionsbolag som än idag dominerar landets 200 största bolag. Vi spårar rötterna från shahens tid via 80-talets krigsekonomi fram till dagens komplexa nätverk av ägande. Vad händer egentligen om Iran blir en del av den nya ekonomin?

När USA och Israel attackerar Iran är försvaret inte enbart militärt – regimen har länge använt kryptovalutor som en del av sitt ekonomiska försvar. Samtidigt använder elva miljoner iranier samma teknik som en sista livlina för att rädda sina besparingar. Den digitala infrastrukturen fångar två helt olika strider om överlevnad.

När USA och Israel attackerar Iran riktas världens blickar mot Hormuzsundet. Men medan militära hot dominerar rubrikerna, maler försäkringsbyråkratins kvarnar i London. Kan en grupp försäkringsjättar stoppa 30 % av världens råolja genom att utöka en lista. Vi reder ut varför hundratals tankfartyg plötsligt ligger för ankare och väntar vid Irans kust – inte enbart på grund av missiler, utan på grund av finstilta klausuler.

Makten över universum går under klubban när SpaceX börsnoteras för 1 500 miljarder dollar. Elon Musks bolag har lyckats sänka kostnaden för rymdfärder med 90 procent, och pratar nu om en framtid med AI-datacentra och gruvdrift i omloppsbana. Men hur ser egentligen "Business case: Rymden" ut? Och vad händer med demokratin när ett enskilt bolag kontrollerar vägen till stjärnorna?

Världsekonomins blodomlopp ligger inte i molnet, utan på havets botten. Här nere, bland ryska skuggflottor och släpande ankare, flyttas varje dag 10 000 miljarder dollar, samtidigt som ett lågintensivt hybridkrig som hotar att koppla bort hela nationer och rasera börser pågår. Hur kunde 700 000 nautiska mil kabel bli ett av västvärldens främsta vapen, och svagaste punkt?

I detta avsnitt av Palo Alto Networks podcast För Säkerhets Skull gästas podden av John Billow, chef för Nationellt Cybersäkerhetscenter (NCSC) som berättar om hur de suddiga gränserna mellan fred och geopolitisk konflikt har gjort en robust cybersäkerhet till själva hörnstenen i Sveriges totalförsvar. Han diskuterar cybersäkerhetens roll i det moderna svenska försvaret och hur tekniken förändrar spelplanen." Läs mer om hur du skyddar verksamheten mot moderna cyberhot: https://www.paloaltonetworks.com/engage/for-sakerhets-skull/ta-nk-om-sverig Detta är ett kommersiellt samarbete och inte en del av Di:s redaktionella innehåll.

När Google maps leder dig på en omväg, är det för din skull eller för att någon har betalat för att du ska passera en viss reklamskylt? Idag har big tech-bolagen blivit så stora att de inte längre behöver vara bäst, och kritiker vill nu dela upp bolagen i jakt på den konkurrens som en gång byggde nätet. Men riskerar vi att slå sönder den bekvämlighet och de tekniska framsteg som de stora plattformarna faktiskt har gett oss?

Världsläget skakar marknaden darrar, och marknadens naturliga reaktion är att köpa gula stenar. Men är guld verkligen en säker hamn, eller är guldfebern bara en nostalgisk dröm från 1800-talet?

Medan vi bråkar om huruvida det är omanligt med vindkraft, har Kina blivit världens främsta forskningsland, byggt ut sin armé och blivit världens största ekonomi räknat på köpkraft. Är mittens rike på att blåsa om väst, eller ropar vi bara robotvarg ännu en gång?

När USA lade ett bud på 6 500 miljarder kronor för Grönland handlade det om mer än bara mark – det blev startskottet för en global förtroendekris. Men bortom värderingen av "fastigheten" Grönland fanns en osynlig nota. Di:s Emanuel SIdea ger oss kalkylen bakom krisen och vad det faktiskt kostar att rubba världsordningen.

Medan Kina bygger ut hela sitt höghastighetsnät på fem år, flyttar svenska myndigheter vattensalamandrar och gräver efter krukskärvor. Ostlänken har blivit symbolen för en västvärld som fastnat i sin utveckling. Är vi så rika att vi har råd att låta bli att investera, eller har vi bara tappat förmågan att drömma stort?

Lucas Lundgren berättar hur han jobbar med organisationer och företag – han är en av Nordens mest erfarna och respekterade experter inom offensiv cybersäkerhet. Med över 30 års erfarenhet, och en resa som började vid 12 års ålder, har han identifierat kritiska sårbarheter i energisystem, transporter och globala företag såsom Microsoft, SAP och Amazon. Han har talat på Black Hat, DEF CON, RSA och Sec-T, och hans arbete finns till och med refererat i akademiska forskningsrapporter från Stanford University. Du hör honom i detta avsnitt av Palo Altos podcast För säkerhets skull. Detta är ett kommersiellt samarbete och inte en del av Di:s redaktionella innehåll.

Klarna gick nyligen ut med att de lanserar en stablecoin, ett digitalt betalmedel knutet till dollarn. Strax därpå gick Riksbanken ut med att de ska snabbtina E-kronan, och stablecoinjätten Tether la ett bud på Juventus. Vad är det som händer när privata aktörer utmanar statens kontroll över pengarna? Vi djupdyker i nästan-pengarnas historia, varför de är en så lönsam affärsmodell, och hur de kan förändra vår ekonomi i grunden.

Det är ett bedrägeri så känd att det blivit en populärkulturell kliché. Om en affärsmodell går ut på att värva människor som ska värva människor så väntar finansiell kollaps. Ändå svämmat internet över av affärsupplägg som är, eller i alla fall ser ut att vara pyramidspel. Hur är det möjligt? Reporter Rebecca Asker spårar pyramidspelens ideologiska och andliga rötter och hittar 40 miljarder i gråskalor, digitala MacGuffins och kopplingar till några av världens mäktigaste familjer.

Historiskt har en examen gett högre lön och ett längre liv, men nu syns ett trendbrott. Med stigande arbetslöshet, AI och större högskolekullar ställer vi oss nu frågan: Är det fortfarande värt att plugga vidare?

Kommer Gävlebocken att brinna i år? Kommer Donald Trump ställa upp för en tredje mandatperiod? Kommer Sverige gå till VM? Prognosmarknader har snabbt blivit en snackis i USA. Är det här bara gammalt hederligt spel och dobbel, eller är det en innovation som kan förändra finansmarknader för alltid?

Det hånas av programmerare som mossigt, förlegat och osexigt, och kritikerna hävdar att det kommer att dö. Samtidigt hanterar det varje dag transaktioner värda 30 000 miljarder kronor och är grundbulten i världens banker, försäkringsbolag och flygbolag. Utan det skulle den globala ekonomin kollapsa – och nu pratar man om att ingen snart kan hantera det. Hur ser en värld utan programmeringsspråket COBOL ut? Efter avsnittet följer ett sponsrat inslag med Rivertys vd Dennis Blennskog.

En marknad värd 60 miljarder kronor. En krasch som raderar hälften av värdet över en natt. Men det handlar inte om aktier eller fonder – utan om digitala knivar och handskar i datorspelet Counter-Strike 2. I veckans avsnitt av Den nya ekonomin undersöker vi den spektakulära kollapsen på marknaden för "skins". Hur kunde kosmetiska, funktionslösa föremål i ett spel bli värda miljonbelopp? Vad säger det om vår tids ekonomi, varufetischism och artificiell brist? Och vilken roll spelar skin-gambling och misstänkt penningtvätt i den virtuella ekonomin? Hör tradern Thomas Eriksson som befann sig mitt i stormens öga, och forskaren Aykut Tamir som förklarar hur Valve, med hjälp av en grekisk finansminister, byggde – och sedan medvetet skakade om – en hel industri. Ett avsnitt om en digital bubbla som sprack, och vad den avslöjar om den helt vanliga, verkliga ekonomin.

Vi tipsar om Den nya ekonomins systerpodd Den gamla ekonomin, också känd som "En rik historia". Viktor Ahldén och Weje Sandén berättar historien om Stålverk 80: Skrytprojektet som skulle ta Sverige till nästa steg i näringskedjan, men som blev ett av svensk industrihistorias största fiaskon. 

När EU presenterade sina senaste sanktioner mot Ryssland vad det de nittonde (!) i ordningen. Varje nytt paket har innehållit ännu hårdare tag mot det finansiella systemet, mot enskilda företag och mot oljeindustrin. Ändå fortsätter Ryssland att finansiera sitt anfallskrig i Ukraina. Hur är det möjligt? Torbjörn Becker och Rebecca Harding förklarar vilka av sanktionerna som funkat, hur grekiska redare kom att spela en nyckelroll i att undvika sanktionerna, och hur en bortglömd Nato-paragraf kan rädda hela Europas ekonomi. 

Oxfordprofessorn Carl Benedikt Frey stör sig på en sak. När man pratar om AI-racet mellan USA och Kina så låter det som att länderna befinner sig i tider av aldrig förr sedd innovation och produktivitet. Men så är verkligen inte fallet. Faktum är att vi befinner oss i en värld där vi har allt svårare att öka vår produktivitet, ett slags post-produktionssamhälle. Hur hamnade vi här? Carl tittar på historiska civilisationer som en gång varit överlägsna, men sedan slutade vara det, för att se om vi kan lära oss något om hur framsteg upphör, och vad som kommer efter det.

Amerikanska polisen var nöjd: Världshistoriens största tillslag hade gjorts, och en Kinesisk bedragare hade fått tillgångar värda 15 miljarder dollar frysta. Men hur kunde en scammer tjäna lika mycket som några afv världens största företag? Vi berättar historien om Sydostasiens scam-bunkrar: platser där människor tvångsarbetar och där grisar slaktas i jakt på offrens pengar.