Bowenpodden

Hur har din personlighet formats av din syskonposition i familjen? Även om du är enda barnet finns tydliga mönster som är statistiskt säkerställda via Walter Tomans forskning. När Bowen tog del av Tomans forskning insåg han att syskonpositioner behövde ett alldeles eget koncept och att Tomans begrepp "allt annat lika" hade en tydligt koppling till familjens kroniska tryck.

Historierna är många om människor som upplevt att vårdpersonal inte lyssnat utan har istället snabbt bildat sig en uppfattning och fastnat i den. Bowen betonar sammanhangens betydelse och forskning av bland annat Michael Kerr är tydlig. Långvarig stress påverkar vår hälsa. I en stressad värld där alla förväntas vara rationella och tidseffektiva, blir lösningar kanske inte de bästa på lång sikt.

Även om du inte har en aning om viktiga händelser i din släkts historia bär du dem med dig. Det är till och med så att det som släkten inte velat föra över kan vara det som påverkar dig mest och att det pågått i flera generationer. Ofta kan vi känna ett instinktivt motstånd mot att "gräva" i vår historia. Men att göra det och kunna särskilja fakta mot skrönor och "hemligheter" kan befria både dig själv och kommande generationer från ok som ni inte längre behöver bära. Bowens koncept om överföringar över generationer visar hur högt tryck överförs. Och skillnaderna i olika grenar av släkten när vi följer dem över flera generationer.

Bowens teori handlar om släktsystem, men hur intressant är det för den som är adopterad och inte vet ett enda dugg om sina föräldrar och förfäder? I det här avsnittet berättar vi om social prägling och hur adoptioner på olika sätt påverkar den som adopteras, de som adopterar och deras släktsystem.

Projiceringar finns alltid med i någon form, men frågan är hur kraftfulla och hur hämmande de är. Projiceringar på barn är ett av de vanligaste sätten och det kan ske på olika sätt. Vi kan ständigt ha för höga och orealistiska förväntningar på våra barn, eller det motsatta, alltid förutsätta att de ska misslyckas eller göra fel. Ett tredje sätt, som Bowen lyfter är när vi inte ger barnet den omsorg som de faktiskt behöver.

Vi bär alla mer oss våra förfäders strategier för att hantera svårigheter och utmaningar. Ofta har vi ingen aning om att det faktiskt är händelser som skett långt före vi föddes som styr det vi själva gör och väljer. Bowen pratade om förutsägbarhet, när vi ser den större bilden blir det ofta förutsägbart.

När pressen ökar, i familjen, på jobbet eller i något annat sammanhang finns det några strategier som vi använder oss av. En av dem är att distansera oss. Det kan ske genom att vi tystnar och låtsas att vi inte bryr oss, men också genom att vi fysiskt skapar en distans. Om trycker och pressen fortgår, från någon som vi haft en nära bindning til, oavsett hur den sett ut så händer det att vi gör en cutoff - helt bryter kontakten. Cutoff är enligt Bowen det som långsiktigt skapar det högsta trycket i ett system.

Vi har alla känt oss utestängda och förbisedda någon gång. Det kan verkligen göra ont! Men det händer också att vi själva, medvetet eller omedvetet, väljer att ställa oss utanför. Skälen varierar från person till person och från situation till situation. I det här avsnittet pratar vi om utanförskap och kopplar det till alla åtta koncept i Bowens teori.

Triangeln är enligt Bowen den minsta hållbara sociala enheten - långsiktigt - för att vi ska kunna hantera stress och press. Alla behöver någon att prata med och "pysa ut" frustration till, för att kunna ta nya tag. Bowens tredje koncept, triangeln handlar det här avsnittet om. Trianglar finns överallt, i alla sammanhang där människor finns - I familjen, i föreningen, i klassrummet, på jobbet och i världspolitiken. Att se trianglarna och förstå dem, är grunden för att kunna hantera konflikter - såväl i familjen som internationellt.

Hur vi hanterar misslyckande – våra egna och andras – beror på vad vi bär med oss. Givetvis är känslor av skuld och skam personliga, men vad vi kan hantera bra respektive mindre bra, beror på det som hänt generationer för oss. Det präglar hur oss. Det här avsnittet handlar om att känna skam – för sina barn och föräldrar, och i grunden för sig själv.

Vår förmåga att skilja vad som är egna behov och vad som är andras, är vanligtvis inte särskilt god. Ju mer vi kan skilja på det, och vad som är fakta respektive känslor, desto högre är vår förmåga att hantera situationer på ett klokt sätt. Differentiering av eget själv är en grundpelare i teorin och det enda av Bowens åtta koncept som har ett individperspektiv. Men även det påverkas av vårt emotionella sammanhang

Vad beror avundsjuka på och varför kan det vara så svårt att göra något åt det? I det här avsnittet försöker vi analysera avundsjuka med Bowenglasögonen på och berättar bland annat om hur pakter, distansering och projiceringar påverkar relationer – kortsiktigt och långsiktigt.

Händelser som påverkat din familj, två år före du föddes och under dina två första levnadsår, påverka stressnivån när du växte upp. Som litet barn påverkar det dig särskilt mycket. Det är i det sammanhanget du danas och det är där dina strategier inför vuxenlivet formas. Det är dem som du kommer att använda även som vuxen med automatik, särskilt under press. Vad hände i din familj när stressen ökade, vem blev utanför, vem var det synd om och vem skulle ställa allt till rätta?

Att se hur konflikter i ens barn familjer påverkar de vuxna men särskilt barnen är smärtsamt. Hur kan jag som far- eller morförälder, vän eller anhörig - påverka situationen till det bättre - för jag står inte ut med det jag ser och hör?

Vad är Bowens teori och vad är det för nytta med att lära sig mer om sin släkt och sitt sammanhang. I det här omklippta avsnittet berättar Inez Abrahamzon och Kerstin Sofia Andersson om vad som fick dem att starta en podd och hur kunskaperna de lärt, påverkar dem i vardagen.

När en relation blir ansträngd söker och försöker vi skapa pakter för att endera lugna ner oss själva eller få hjälp att skylla på den andre. Men finns det en triangel även när det bara är två i rummet? I det här avsnittet pratar vi om den "osynlige tredje parten" i triangeln och om hur det kan utspela sig.

När syskon bråkar hör det nära nog alltid ihop med andra personer, emotionella reaktioner och nästa aldrig om fakta. Föräldrar ser ofta inte sin roll konflikterna. I de flesta familjer finns pakter mellan familjemedlemmar som vi inte är medvetna om. Föräldrar som varit räddare och gett bort mycket av sig själv till en egen förälder kompenserar ofta detta genom att själv upprepa samma mönster mot något av sina barn. I det här avsnittet berättar vi om det och om några sätt att hantera konfliktfyllda situationer. För bråk som pågått när barnen varit små, fortsätter ofta även i vuxen ålder.

Det finns inte något riktigt bra svenskt ord för att ringa in betydelsen av vad emotionellt betyder i Bowens teorin. Bowen beskriver emotionella reaktioner som instinktiva och ofta omedvetna. Det är något helt annat än de tolkningar vi gör i svenska språket. I det här avsnittet fördjupar vi oss i det här ämnet och berättar bland annat om de medvetandenivåer som skiljer känslor från emotionella reaktioner.

Vad är det som gör att vi alltid möts med respekt eller dess motsats? Hur mycket styrs bemötandet vi får av våra förväntningar och de medfödda strategier som vi bär med oss? De frågorna vänder och vrider vi på i det här avsnittet.

Familjebildningar med bonusbarn och bonusföräldrar är vanliga i den tid vi nu lever. När paret i den nya familjen får ett gemensamt barn, eskalerar ofta underliggande konflikter. Barn från tidigare relationer kan uppleva att det nya barnet blir bättre bemött än de själva blivit och de känner sig ratade eller osynliggjorda. I det här avsnittet fördjupar vi oss i det ämnet, både utifrån föräldrarnas och barnens perspektiv.

Ibland måste vi bara få lämna allt för att få distans och tid att tänka. VI orkar bara inte stå kvar i en relation som blivit för "klistrig". Men när distans övergår till avskurenhet, påverkas alla våra nära starkt. Murray Bowen menar att strategin "cut off" skapar det allra största trycket i ett system. I det här avsnittet berättar vi om varför och om sätt att överbrygga avskurenheten och få kontakt igen.

Om ett barn föds med någon typ av allvarligt tillstånd eller drabbats av sjukdom i tidig ålder påverkas hela familjen. Barnets fokus får konsekvenser, för barnet själv och för alla andra relationerna i familjen. Särskilt tydligt blir det för äldre syskon som då får stå tillbaka. Hur familjer påverkas och hur det emotionella trycket kan utspela sig, i även när barnen når vuxen ålder, pratar vi om i det här avsnittet.

Hör du till dem som sväljer din vrede eller kastar du ur dig den på ett sätt som drabbar andra? Finns det en helig vrede eller är det alltid en reaktion på att vi inte kan bemästra oss själva? Hur ilska och vrede hör samman med ditt system pratar vi om i det här avsnittet.

Hur kommer det sig att två personer som älskat varandra och varit överens om det mesta inte längre kan kommunicera med varandra? Stressen i en relation ökar om någon bestämmer sig för att studera eller när någons anhörig blir sjuk. Vår beredskap att hantera förändringar varierar beroende på vilket kroniskt tryck vi bär med oss, men också på hur vardagen ser ut i nuläget. Vilka strategier tar vi till när vi inte känner igen vår partners reaktioner och vad behöver vi göra för att lugna ner läget?

Hur kommer det sig att vissa uppgifter får oss att helt tappa lust och ork, medan andra ger oss energi? Vad påverkar våra val och hur fria att välja är vi när allt kommer omkring? I det här avsnittet diskuterar vi inre drivkrafter, entreprenörskap och försöker svara på frågan: Varför kan jag inte ta till vara på mina succéer?

En idé om att göra 9 poddavsnitt om Bowens teori ledde till fler än 50 och över 10 000 nedladdningar av lyssnare från flera kontinenter. I det här jubileumsavsnittet gör Inez och Kerstin Sofia återblickar, berättar om vilka avsnitt som lyssnarna gillat bäst och vad det kan beror på. De kommer också att avslöja vad de planerar att göra härnäst.

Vi har alla hamnat i situationer där vi backat istället för kliva fram och faktiskt göra det vi kan och ska. Kortsiktigt är det rätt så bekvämt, men långsiktigt är det inte bra. Att vi kan backa ifrån uppgifter och ansvar beror alltid på att någon kliver in och gör det i vårt ställe. Det motsatta gäller också, att vi går in och styr upp saker som vi faktiskt inte har ansvar för. Hur hänger det här ihop och varför blir det här ibland ett självspelande piano som vi inte kommer oss ur?

Vi har alla förstått att de som befinner sig i en missbrukares sammanhang ofta blir medberoende, men det pratas sällan om att medberoende uppstår i många fler typer av situationer. Särskilt när vi sätts under press hakar vi fast i varandra utan att varken se eller förstå att det faktiskt händer. I det här avsnittet berättar vi mer om hur medberoende kan kopplas till högt kroniskt tryck i våra släktsystem.

Vissa tidpunkter i våra liv är mer utmanande än andra. En sak som stressar är när vi ska passera den ålder där någon av våra närmaste dött. Med automatik gör vi historiska sammanblandningar och tror att andras öden också kan bli våra. Alla gör det i mer eller mindre utsträckning. Frågan är, vad kan vi göra åt det?

Allt för många sätter sitt ljus under skäppan när framgångarna kommer. Att lyckas kan vara svårare att hantera än misslyckande. Framgångar kan innebära att vi behöver ompröva vår självbild och våra strategier och det har ett pris i våra emotionella system. Att våga kliva fram är att utmana - sig själv och ibland även andra. I teorin vill alla lyckas men i praktiken kan vi bli rädda och obekväma om drömmar slår in.

Distansering är en överlevnadsstrategi som vi alla använder, men i högre eller mindre utsträckning. Vad ska vi titta på för att veta om vi är distanserad eller faktiskt fokuserad - eller kan det rent utav vara samma sak? I avsnittet ger vi exempel utifrån erfarenheter från handlendingsituationer men också från våra egna liv.

Vi har alla hört det. Acceptans är vägen till att kunna gå vidare. Men vad innebär det i praktiken? Ska jag acceptera att jag blivit slagen som barn och förlåta en partner som ljugit och bedragit? Varför ska jag acceptera något som kränkt mig, nog är det väl ändå viktigare att säga ifrån och tillåta sig att vara arg och ledsen? Hur går det här ihop?

Dragkampen mellan att göra ett bra jobb och vara närvarande i familen brottas de flesta med. Hur vi än försöker så blir det aldrig riktigt bra. Vad ligger bakom att några blir helt besjälade av sina jobb medan andra tycker att det är ett nödvändigt ont? Och vad händer i familjen och med oss själva när vi inte förmår vara i kontakt med de behov vi själva och andra har.

Trianglar finns överallt, på alla nivåer, men hur uppenbarar de sig på samhällsnivå? En stark triangel som vi just nu kan se i världspolitiken är den mellan Ukraina, Ryssland och EU. Det som kännetecknar en låst triangel, där ingen är beredd att ge upp sin position, är brist på ansvar. Vad händer när relationerna i en triangel utmanas, i världspolitiken och i samhället. Det här är ett ämne som initierat av lyssnare.

"Är det en generationsfråga eller är det på något annat, som gör det så svårt att prata om klimatförändringar?" Det undrade en av våra lyssnare. I det här poddavsnittet pratar vi om vad som kan ligga bakom. En sak är säker. Vi väljer ofta att höra det vi vill höra och sammanhang som inte utmanar oss. Känner du igen dig?

Att vuxna barn flyttar hem igen kan verkligen innebära utmaningar, särskilt om det finns nya personer med i bilden. I det här avsnittet berättar vi om två utmanande tillfällen. Ett är när en vuxen son flyttar hem och tar med sig sin sambo och lojaliteter verkligen sätts på prov. Samma typ av utmaning sker i en annan familj där ett vuxet barn flyttar hem och mammans nya sambo reagerar starkt på det. Här prövas hennes lojalitet. Relationer som fungerat bra när besöken varit korta visar sig bli något helt annat när dagarna blir veckor och månader. Varför blir det så?

Våra personlighetsdrag och strategier utvecklas av det sammanhang vi växer upp i - ursprungsfamiljen. I det här avsnittet tittar vi på vad som påverkar hur vi tar oss an världen som vuxna. Vi fördjupar oss i projiceringar på barn, under- och överfungerande, bastriangeln, konflikter mellan makar och distansering.

När någon i vår familj eller närhet blir allvarligt sjuk skapar det stress och oro. Alla blir påverkade. Men långsiktigt menar Bowen att sjukdom kan minska stressen i ett system. I avsnittet berättar vi också om hur provocerade vi båda blev när vi fick höra det här första gången.

I det här avsnittet fortsätter vi att följa en vanlig handledningsprocess. En fråga som återkommer är om det verkligen finns något - egentligen - som är "fri vilja". Tror vi att vi väljer fritt eller är det en chimär? Hur förutsägbara är vi, när allt kommer omkring?

Den mycket tragiska händelsen i Örebro skakar oss alla. Mediebevakningen har varit enorm. Statsministern har vädjat till svenska folket att hala flaggan till halv stång som ett sätt att visa solidaritet och drottning Silvia undrar vad som hänt med vårt vackra Sverige. Ja, vad har hänt? Vad vet vi om sammanhangen? Och hur reaktiva blir vi alla av den kollektiva stress som uppstått och hur påverkas de som har ansvar för skolornas verksamheter?

Det här är det första avsnittet av två där vi utgår från frågor som en person ställt under handledning. Frågor om hur vi ska förstå oss själva och meningen med livet, är vanligare än vi kanske i förstone tror. Men svaren är inte generella. I första avsnittet lyfter vi frågor om kroniskt tryck och avgörande händelser som påverkar vår syn på livet och våra livsval. I nästkommande avsnitt fördjupar vi våra resonemang. Finns det något som kan kallas "egen fri vilja?" Hur blir man av med kroniskt tryck och hur påverkar våra system våra relationer till en livspartner.

Frustrationen kan vara svår när vi ska hantera en ny roll. Krav och förväntningar trycker på, samtidigt som vi ska försöka arbeta självständigt och utifrån en egen övertygelse om vad som är rätt och fel. Utryck som vi vill ha en chef som "pekar med hela handen" används ofta, men är det verkligen det medarbetare vill ha? I det här avsnittet utgår vi från en frågor som ställts under handledning om ledarskap och berättar om våra egna erfarenheter, misslyckade såväl som mer lyckade.

Vad är det som gör att det kan vara så svårt att sätta gränser till sina nära och kära? En sak kan vi säga säkert, det handlar om vår historia och vad vi bär med oss. Särskilt tydligt brukar våra nedärvda strategier och mönster visa sig under storhelger eller andra sammankomster när vi träffar tjocka släkten. Hur kan vi förstå och bättre hantera nära relationer? Och vad kan ligga bakom att någon känner sig ockuperad?

I det här avsnittet ställer lyssnare frågor via chatten men vi börjar med en lyssnarfråga som vi tror alla känner igen. Att det vi säger görs om till något som vi inte alls sagt eller menat. Vad kännetecknar den typen av relationer och vad kan ligga bakom det agerandet? I chatten ställs också frågor om hur vi ska klara av att möta släkten under högtider som jul, om hundar kan vara en del av våra emotionella system och vad broschyren "Om krisen och kriget kommer" för med sig.

Det som händer i världen påverkar oss på olika sätt. I länder som Sverige har vi svårt att förstå hur mycket ett krig kan påverka människor. Stressen faller ner i flera generationer. Just nu pågår konflikter mellan Palestina, Israel och Iran och Ryssland och Ukraina. Krismedvetenheten har under de senaste åren ökat, men fortfarande präglas våra beteendemönster och samhällets beredskap av naivitet. Hur länge kommer vi att klara oss om elen försvinner och hur länge räcker maten? Och vad beror på det på att så många inte förmår ta till sig rapporterna om klimatförändringarna?

"Sätt dig i ett hörn, var tyst och sticka" Det var rådet Kerstin Sofia fick av en vän som visade sig vara mycket klokt. Som far- och morföräldrar har vi stor betydelse i släktsystemet, men vi behöver ha koll på den roll vi får. Särskilt det första barnbarnet ställer saker på sin spets. Föräldrarna ska hitta sin roll och barnet behöver bli sett och få sin plats. Det är så viktigt att det faktiskt kan handla om liv och död. Far- och morföräldrar ska vara stöttande, utan att hindra barnets anknytning till sina föräldrar. Det här kan skapa ångest och frustration på många olika sätt. En sak är säker! För att förstå sig själv behöver man veta något som sina far- och morföräldrar historia, för den har präglat våra föräldrar och vi i vår tur av dem.